Napoli Light II

Klassiska Pizzeria Brandi Napoli nära via Chaia Bild: Kille vi tror på i Quartier Spagnoli

Te voglio bene assai
ma tanto tanto bene sai

Cauroso/Luciano Pavarotti

Sitter på bussen på väg till Napoli – vår son vägrar bestämt att åka bil med oss i den stan.
Vi kan väl parkera utanför stan i typ en förort som Torre del Greco och ta Metron in till city föreslår vi. Vår son säger att han varken parkerar i del Greco eller i någon annan förort eller för den delen åker bil i Napoli med oss!
Nära döden upplevelse? "Se Neapel och sedan dö!"
Istället tar vi en lokalbuss från Salerno.
Faktiskt utmärkt lokaltrafik; bra bussar, luftkonditionering, fina säten och inget klotter. Det går undan även för bussarna på Tangenziale. Vi hoppar av bussen inte så långt från centralstation och piazza Garibaldi redo för en stadspromenad. Vi förser oss med vattenflaskor på en bar och drar oss ner mot Napolis historiska centrala delar.
Castel Nuovo inte så nytt som namnet anger utan det byggdes i slutet av1200-talet. I dag bärs stora gula solrosliknande blomsterfång in i slottskapellet. Högtidsklädda napolitanare väntar på gården. Det tycks vara en begravning på gång av någon prominent person. Vi fotograferar porten vid kastellet och sneddar vidare förbi Café Gambrinus vid Piazza Trieste Trento. Napolis mest kända café, här kan man se kändisar som Sophia Loren eller Mussolinis vackra sondotter Alessandra som under en period kandiderade till borgmästare i Neapel. Vi travar vidare mot Napolis politiska centrum Palazzo Reale vid Piazza Plebiscito som är ett torg med väldiga dimensioner – en Petersplats a la Napoli. I kyrkan San Francesco pågår ett bröllop – mycket romantiskt. Torget är en samlingsplats för nyårsfirande, utställningar, installationer och flanerande folkliv under helger och högtidsdagar.
I Galleria Umberto I letar vi fram våra stjärntecken i zodiaken under kupolen mitt i de två korsande gågatorna och tar några foton, som självutnämnda galleriaexperter från Kista tycker vi att vår galleria står sig väl rent kommersiellt och när det gäller folkliv. Men det är klart vi känner historiens vingslag och vi har ju varit i Milano och sett förebilden.
Gallerian Umberto I byggdes som ett led i att rusta upp Napoli under il Risanamento på 1880-talet efter att staden drabbats av våldsamma koleraepidemier. En nödvändig sanering av de mest utsatta kvarteren. Rakt framför en av gallerians gågator finns San Carlo. Napolis stora opera och en av Italiens viktigaste operascener där har storheter som Rossini, Bellini och Donizetti komponerat och varit verksamma.
Käkar pizza – vad annars – gör vi på La Piazzetta vid Via Nazario Sauro med utsikt över hamnen och Santa Lucia. Vi väljer pizza med tomater och buffelmozzarella – en klassiker som i värmen smakar utmärkt tillsammans med en öl.
Love vår son berättar myten om Vergilius och hans ägg när vi passerar Castell dellÓvo. Den store diktaren lade ett hönsägg i en glasampull som inneslöts i en bur av järn och anordningen fästes vid en bjälke i ett hemligt källarvalv under borgen. Om ägget går sönder går störtas staden Napoli i fördärvet. Hur som helst här har kungar och drottningar huserat genom århundraden, 1799 var det under en kort tid republikanernas fäste. I dag är det utställningar, kongresser och kulturella jippon här.
Fikar på via Chaia, modegatan, dricker en caffe med en stark bitter smak av kakao, passar bra när två patrullerande Mc-poliser passerar ivrigt uppvaktade av två skällande vildhundar. Kanske en mer rättvis Napoli bild än den romantiska med Lady och Lufsen. Samtidigt tornar soporna upp sig i gathörnen och stinker – maffian som infiltrerat sopverksamheten grejar inte hanteringen när Campaniens soptippar är överfulla. Minns även hur TV-seriens Tony Soprano sökte sig till Neapel för att finna sina rötter men även för affärer. Där han hade ett möte med en mycket vacker kvinnlig mafioso. I verkligheten finns en kvinnlig gudmoder inom Neapels Camorra, Maria Licciardi, känd som La Madrina. Hon arresterade i juni 2001.
-Verkligheten överträffar dikten?
Vi dyker in i de spanska kvarteren, Quartieri Spagnoli, lånar ut kameran till en ung kille som vi tror på. Han tar några foton av oss med Maradonas Napolitröja hängande som tvätt på lina mellan husen.
Turistschablon - men vi sjunger bara på Kistalight;

O mamma, mamma, mamma

O mamma, mamma, mamma

sai, perchè mi batte il corazon?

Ho visto Maradona,

ho visto maradona.

- Napoli, Naples, Neapel och tröja nr 10.

Bassi; mörka små enrummare längs gatan som i dag inte alls bara är ett hål i väggen. Utan här nära via Chaia är det lägenheter som kostar en slant och ofta är underhållna och personligt utformade. Kvarteren är i dag bättre än sitt rykte säkert värre ute förorterna; betong -förskräckliga huskomplex "förgiftade av cement" och byggda med maffiapengar.
- Se till exempel Bagnoli väster om staden.

Är du som en av kisarna i filmen Rännstensungar i dag skojar Love min son.
- För dagen ser man ut som en gamäng från Söder; vit keps, randig tröja och äppelknyckarbrallor (korta jeans) om än med modernt snitt a la tennisstjärnan Nadal.
Klart att man som söderkis i exil känner sig besläktad med det häftiga gatulivet i Neapel. Utropen, gesterna, fantasin och färgerna och förmågan att överleva i ett klassamhälle visst påminner det om gamla Söder.
Mer svårt dock att acceptera att många av dessa gatans entreprenörer tycks identifiera sig med överheten och många av dem är rojalister och solidariserar sig med Camorran.
Ett sätt att överleva även det?

- Neapel är en stad med rötter i kolonialt förtryck redan sedan antiken och från tiden som lydrike för spanska och franska kungar innan Italien enandes 1861. I dag är det maffian, som genom korruption hämmar utvecklingen för ett mer rättvist samhälle och får investerare att undvika regionen.
I dag finns det dock motkrafter med borgmästaren, 1993 – 2000, (i dag president i regionen Campanien) vänstermannen Antonio Bassolino i spetsen som arbetar med att på alla nivåer förbättra Neapel. Speciellt genom att ta vara på stadens kulturella skatter.

Smart säger vi på Kistalight som alltid funderar på hur man kan häva en dålig utveckling. I de italienska stadsstaterna i norr; Venedig, Milano, Genua, Pisa och Florens i Toscana, utvecklades under medeltid och renässans handel, hantverk, ekonomi, politisk organisation och småindustri och inte minst konst och litteratur. Genom detta skapades en medelklass som fick inflytande och tog ansvar för utvecklingen.
 En viktig bakgrund när industrialismen sköt fart under 1900-talet. I den italienska södern och Neapel rådde kolonialt förtryck och inget intresse av att utveckla Neapel och Campanien från överhetens sida. Vilket innebar att det aldrig uppstod en tillräckligt stor medelklass med inflytande som kunde ta ansvar.
Upprorsrörelser, 1799, 1820, 1848 som kunde ha inneburit en annan utveckling slås brutalt ned men1860 under Italiens återförenande, il Risorgimento, tågar Garibaldi in i Neapel.

Läser i böcker om Neapel, bland annat Annika Prytz Åbergs Neapel och Campiana, att Neapel var slutpunkten på the Grand tour för ynglingar från adel och överklass under 17 och 1800-talet. Här tjusades man av den vackra bukten, Vesuvius, de utgrävda antika städerna Pompeji och Herculaneum, öarna Capri och Ischia, grekiska Paestum och Neapel med operan och cafélivet på via Toledo, flirtarna och den melankoliska kärleken, de historiska slotten, kyrkorna och de romerska lämningarna och villorna kring Campi Flegrei.
Grand tour även för en gammal söderkis?
Tja varför inte!
Flanerar med en upplaga av Kistalight i bakfickan längs hamnpromenaden via Caracciolo och via Partenope i Neapel med Vesuvius i bakgrunden – en söderkis i exil. Med den gamle amiralen i åtanke som under en kort tid ledde Neapels flotta under republiken 1799 och gett namn åt gatan hävdar jag alldeles bestämt att gamla kungaslott, kastell, kyrkor och överhet klingar ihåligt om det inte kommer folket till del.
Må den gamle republikanske amiralens öde att ha blivit upphängd i Nelsons fock inte ha varit förgäves.
Wow för entreprenörer och staden som idé, mulligt med politisk organisation, inflytande och rättvis ekonomi för vanligt folk.
Kunskap och kultur får toppa programmet säger vi på Kistalight.
Ser jag inte en blå Ferrari från ingenstans dyka upp i backspegeln?

Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Neapel:
© Thommy Sjöberg

Pompeji Light

I dag
Sommar ett tillstånd
du behöver ingen klocka
eller termometer

men absolut en regnmätare.

Muralmålning casa dei Vetti Pompeji
- Ska vi se något mer än en bordell och Den tragiska poetens hus frågar min fru?
Vi sitter i skuggan bakom en ruinvägg vid Forum tillsammans med en vildhund och en italiensk småbarnsmamma med två små killar och matar vildhunden med kex.
- Pompeji är en öken i sommartid.
Påståendet ovan är inte riktigt sant. Vi har även sett flera teatrar; Teatro Grande och Picolo och Terme Stabiane (ett badhus) och för den delen Pompejis Botaniska med en flora som härstammar från antiken. Nu slumrar min fru och jag studerar guideboken.
- Funderar på bordellen, Lupanare, de kvinnliga guiderna går inte in där och de manliga kan naturligtvis inte låta bli att uttala sig vällustigt och raljerande själv tittar jag förgäves efter latinska snuskcitat som Ekelöf och de andra gubbarna använde när de beskrev Pompeji – har läst Maja Lundgrens festliga bok om Pompeji där citaten finns. Hittar inga snuskcitat men kan inte låta bli att bli förtjust i de små erotiska freskerna som finns ovanför rummen. De är förvånansvärt välbevarade och restaurerade. De måste ha varit småväxta invånarna i Pompeji för rummen är små med korta bäddar.
- Ha…ha en story för grabbarna, står på baksidan av Casa dei Vetti, ett övre medelklassshus, på Vicolo dei Vetti med Castellum aquae (ett vattenkastell) och Vesuvios i fonden. På en muralmålning väger en klurigt leende man sin omfångsrika apparat. För att lyckas har han en klyka som stötta och en balansvåg.
- Det tredje benet säger en guidé med napolitansk accent var ett lyckotecken som fanns i många handelsmannahem. Naturligtvis skojas det om denna jättephallos, charm och erotik – visst och javisst säger den napolitanska guiden men också en lyckosymbol, för det finns barn bland åhörarna, och målningen var ett skydd och en vakt mot det onda ögat.
Pompeji var en del av den redan under antiken urbaniserade kulturen. En stad planerad i rutnät för patricier, handelsmän, hantverkare, enkla arbetare, gladiatorer och slavar med krogar och badhus och ett forum för politik och det religiösa livet. Man exporterade vin, fisk, ylle och stan var berömd för sin fisksås den välluktande Garum.
- Jämför surströmming! Se även Maja Lundgrens Pompejibok!
Innan hade vi parkerat vår hyrbil Ford Kia tillsammans med en nutida entreprenör från Pompeji. Stor show av vår P-entreprenör som dirigerar trafik, hjälper folk över gatan, oss visar han tillrätta längst ut mot gatan under en vinranka. Skugga och finfint när man ska ut i trafiken igen. Dessutom får vi tips om en mycket billig restaurang längre ner från parkeringen.
- P-pris, 7 Euro – kvitto ett reklamblad för den billiga krogen. Söderkisen inom mig, streetsmart – tja, bestämmer blixtsnabbt att kanske är det några Euro för mycket men helt okej för dagen. På köpet får vi till ett facilt pris en bok på svenska om Pompeji. Visst den luktar lite som ett gammalt antikvariat men vad offrar man inte för lite goda affärer.
- Du gör bra affärer, min fru gör en bra affär med köpet av boken om Pompeji och vi har en bra p-plats.
- Hela världen gör bra affärer säger jag till vår något förvånade självutnämnde p-vakt.
- Finns det inga jobb får man skapa dem – alla entreprenörers hemlighet.
Det lär finnas resor till Pompeji som följer Robert Harris hjälte vatteningenjören Attilius i spåren i Harris bestsellerbok Pompeji. Hur som helst är det en bra berättelse. En historisk deckare som är mycket spännande att läsa även om man vet hur det ska sluta. Lite fyrkantig personteckning kanske men där finns både en kärlekshistoria, en intrig och skildringar av korruption (byggbranschen), dockusåpa, historiska detaljer och ett festligt porträtt av amiralen och naturforskaren Plinius den äldre som gjorde anteckningar om Vesuvios utbrott. "En gigantisk pinje av rök som sköt upp över kusten: En tjock brun stam med svarta och vita fläckar som reste sig miltals upp i luften och vars krona spretade ut som fjädrar i en grenklase. Dess breda blad tycktes i sin tur börja lösas upp nedtill och låta en tunn, sandfärgad dimslöja falla mot jorden."
- Väl så lyrisk iakttagelse av en av världshistoriens mest berömda naturkatastrofer av Plinius den äldre och den inledande fasen av utbrottet.
- Visst Pompeji är inte bara en bordell eller den tragiske poetens hus utan här kan man som Robert Harris och för den delen Maja Lundgren gör i sina Pompejiböcker känna igen vår tid om än i antik romersk tappning.
Andra bloggar om Italien:

Copyright Thommy Sjöberg

Kazantzakis Light

Ser I DN 3 juli att Nikos Kazantzakis Rapport till Greco nu finns översatt till svenska. Theodor Kallifatides recenserar och Inga och Jannis Ambatsis har översatt och det lilla förlaget Provoles har gett ut den.
Kul tycker vi på Kistalight som redan i slutet av 70-talet läste Report to El Greco i engelsk översättning.
- En mäktig läsupplevelse tyckte vi då. Läs gärna Kallifatides tänkvärda recension och ännu hellre läs boken. Utmärkta tids och miljöskildringar – där lever boken, så här skrev vi nedan om Kazantzakis.

Kathársis rening, genom lidande, gärna under dramatiska förhållanden, kan passa bra i påsktider. Grekisk term från antiken där karaktärerna i ett skådespel enligt Aristoteles skulle genomgå ett reningsbad innan dramat kunde få en rättvis upplösning.Nikos Kazantzaki Våra första år i Kista åkte vi gärna till Grekland där vi både tuffade runt i övärlden och besökte klassiska platser. Nedan är det en båttur på Egeiska havet som gäller. Intellektuell utmaning fick jag under greklandsresan genom att läsa kretensaren Nikos Kazantzákis, han med Zorba ni vet, mäktiga självbiografiska verk Report to El Greco i engelsk översättning.Kazantzákiz minnesbok vittnar om ett gigantiskt författarskap och en intellektuell prövning av 1900-talets stora ideologier och av kristendomen. Han levde med dem och skrev om dem. Ett författarskap skapat genom kathársis som är mäktigt att ta del av. Vid påsktider kan hans Den sista frestelsen vara ett lämpligt läsäventyr.På webben – se gärna! Nikos Kazantzakis eller souvlaki eller den svenska kulturnätsajten agamemnon som besökt Kazantzakis barndomshem i Varvari på Kreta. På de två senare sajterna får man söka sig fram till Kazantzaki.
Se även tidigare blogg Kistalight

Copyright Thommy Sjöberg

Napoli Light I

Tangenziale from Pozzuoli overcross Naples

Napoli – Naples – Neapel - Neapolis
En blå Ferrari från ingenstans i vår backspegel precis när ljuset från bukten dyker upp. Det går undan. Snabb speed på Tangenziale - La Autostrada som fungerar som ringlinje förbi stan, föraren cruisar fram liksom, och söker lucka – napolitansk körstil.
Pastellerna skimrar från havet, Vesuvius skymtar, gyttret av hus klättrar utmed bergssidorna, den moderna tidens skyline i centrum sticker upp med hamnens oljetankers, kryssningsfartyg och färjor som fond.
- Napoli – Naples – Neapel - Neapolis; Italiens mest tätbefolkade stad, Mezzogiorno - den italienska södern. Staden med årsringar likt ett gammalt träd från Europas Medelhavshistoria; grekiska stadsstater och kolonisation, romarriket, attacker från saracener, longobarder, nordmän, påvestat och sjörepublik, spanska stormaktstiden, bourboner, kortlivad republik, britter, Garibaldi och den Italienska nationens födelse och i dag multikulti.
Under dagen hade vi bilat från Rom Ciampino längs kustvägen nära via Appia. Mer ortnamn och antikens historia; Velletri och lado Albano, Latina, Terracina, Gaeta och Formia i Lazio. I Campania Cumae, Baia och Pozzuoli, den senare Sophia Lorens hem och födelsestad. I trakterna finns Camp Flegrei ett av jordens mest instabila geologiska områden med fumaroler, heta svavelkällor, på ett vulkaniskt lerfält som kallas La Solfatara. Här hämtade romarna puzzolan en rödaktig smulig vulkansten som var så viktig när de skulle gjuta betong i valv till byggnader och akvedukter. Ett annat intressant geologiskt fenomen här som en följd av de vulkaniska aktiviteterna är bradisismo som innebär att marken sjunker. Vilket gjort att det antika Baia med sina romerska villor, mosaiker och ruiner ligger under havsytan. Undret kan beskådas från glasbottnade utflyktsbåtar. I närheten finns vulkansjön Lago d´Áverno, en vacker svavelosande sjö under antiken som de stora litterära grabbarna Homeros och Vergilius ansåg vara ingången till Hades.
I dag ryker eldarna från sophögarna när Camorran eldar. En nog så stinkande hantering och vägarna kantas av sopberg som i värmen kan utvecklas till koleraepidemier. En hantering som också skadar grundvattentillgångarna. Ett Hades i väl så modern tappning när Campaniens sopstationer är överfulla och stängda.
Mäktigt när motorvägen passerar Vesuvius. I dag går det att ta bil eller tåg dit. Den sista biten upp till kratern finns en vandringsstig och man får betala inträde för att beskåda det geologiska undret. Trafiken är fantastiskt fartfylld, en mjuk körstil, man kryssar fram, tar skugga bakom den man ska köra om, körfält inte behöver man ligga där nödvändigtvis, alla tycks trycka gasen i botten. Då och då dyker det upp varningar på motorvägen, stora överhängande skyltar där det meddelas Attenzione elektronisk kontroll av hastigheten.
- Ingen tycks by sig.
Klart om solen skiner mest för jämnan, det blänkande blå Medelhavet mildrar bekymren, frukt, grönsaker och vin, pasta och pizza är tillgängligt, man bor i skuggan av en vulkan, risken för jordbävningar är ständigt närvarande, trygghetssystem – tji, arbetslöshet – tja mest får folk uppfinna sina egna jobb om man är fattig, kriminalitet och Camorran ja och ett klassamhälle med rötter i antikens feodalism då kanske man lever här och nu och trycker gasen i botten på motorvägen.
- Det gäller att hitta luckan på den fria marknaden!
Vindlande vägar, broar, viadukter, tunnlar och massor av exempel på fin ingenjörskonst på väg ned mot Salerno. Salerno är en pärla som ligger vid en bukt av Medelhavet och är en liten välordnad medelklasstad jämfört med Napoli.
Salerno är mest känt för att här landsteg de allierade 1943 med jänkarna i spetsen. Invasionen med kodnamnet Avalanche medförde att det centrala Salerno besköts och bombades sönder och samman och mest bestod av rasmassor (rubble) när de var klara. Centrum byggdes senare upp men vi bor mer i den norra medeltida delen av stan på Ava Gratia Plena. Ett Ostelli som varit kloster och i dag fungerar som ett välordnat vandrarhem för ungdomar och folk med ungdomligt sinne. Det är en miljö som andas medeltid. I centrum av huset finns en gård likt en liten piazza. Där finns det en springbrunn och antika kolonner och där äter vi frukost och ljumma kvällar hålls det konserter här.

Vi avnjuter en konsert där en dam, Lucia Branda, med en tragisk karisma och med en härlig stämma, långt korpsvart hår, svart klänning en aning slitsad, mager, men med en härlig volym när hon sjunger sina operaarior och slagdängor så det klingar mellan de medeltida väggarna och hon ackompagneras av sin frackklädde flygelspelande man som hette Enrico Leo.

Den tragiska uppsynen förbyts bara i ett varmt leende när den entusiastiska publikens applåderar.
Vi är här för att träffa vår son som går på språkkurs i Salerno och bor granne med Ave Gratia Plena.

Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Neapel:
Utan kronologi – Det kommer mera Napoli II

© Thommy Sjöberg

After beach - Paestum

The tomb Diver - Paestum
Qui dove il mare luccica
e tira forte il vento
(Här där havet glimmar
och vinden blåser hårt)
 Skönt med ett dopp efter en dag bland ruiner och tempel. Vi badar i Medelhavet nedanför Paestum. Innan hade vi promenerat bland de vackra Doriska templen helgade till Hera och Athena, upplevt den serena stämningen, känt doften av pors och timjan, njutit av blommor liknande Cikoria och blåeld, längtat till Öland, sprungit förbi en och en halv meter lång orm och besökt den vackra museibyggnaden. Där vi alldeles särskilt beundrade gravstenen med dykaren.
Milslånga sandstränder, hel del privat, verkar som strandskyddet gäller ett 20-tal meter, badkarsljumt och mycket salt, härlig bris och en del vågor. Ute bland bojorna där det markeras att vi är på djupa vatten, en trekant.
Två flickor och en pojke!
Vad de ägnar sig åt?
Ja det får ni kära läsare gissa er till – det hela ser mycket ömt ut i alla fall och här ute kan de inte nås av vakande katolska ögon. Jag och ett par från Frankrike skrattar gott åt dessa ungdomars lekar.
Vi går upp till bilen och byter om.
Krångligt annars på den katolska stranden; vira in sig i handdukar, en massa sand mellan tårna och dessutom torkar vi på vägen. Brännande varm sand och asfalt att promenera på. Vi byter om bakom bildörren.
En skåpbil a la hantverkare stannar till – backspeglar riggas och ställs in. Rakt över gatan parkerar yngre dam trycker ner sidorutan och börjar prata i mobilen och strax dyker ny bil upp. Hon går över till en yngre man. De drar iväg.
Ringde hon sin älskare?
Snett emot oss vaknar ung man med snaggat huvud till i en röd gammal Fiat. Bilen börjar rista liksom, upp och ned, fram och tillbaka samtidigt som larmet går på en turistbuss längre fram på gatan.
Alltså ett liv och ett kiv eller var det bara min fru som satte alla dessa krafter i rörelse eller är det värmen och den katolska kyrkan.
Vi på Kistalight bara undrar.
Andra bloggar om Italien:
Utan kronologi – Det kommer mera
© Thommy Sjöberg

Amalfi Light

Vackra citroner - Amalfi

Härom dagen båttur på Salernobukten längs den dramatiska Amalfikusten - ett världsarv. Väljer att parkera bilen. Kusten här avnjuts bättre från styrbords sida på en turbåt än bakom ratten på en Ford Kia hyrbil - dessutom fläktar det fint i värmen och det bjuds på solstunder på övre däck.

Amalfi gammal sjörepublik och stadsstat under Bysans. En plats för korsfarare och dåtida entreprenörer med handel av spannmål, salt, slavar och timmer som specialitet. Här sägs även kompassen ha införts i sjöfarten och här har konsten att göra papper utvecklats efter en sjöfärd till Kina år 1221. Pappersbruket existerar än i dag om än i mindre skala i konsten att göra handgjort papper. Amalfiborna kan inte bara ha varit duktiga på handel och sjöfart här måste ha funnits fantastiska byggmästare och hantverkare för att klara av att bygga en stad bland klippor och bergssluttningar. Säkert fick många slita ont och säkert förekom det olyckor.

År 1343 förstördes den lägre delen av staden av en tsunami. Den sjönk helt enkelt ned i havet. I dag livnär sig staden på turism och är känd för sina fina citroner och citronlikör.

Tar de 57 väl tilltagna trappstegen upp till San Andreas katedralen ovanför Amalfis piazza. Tjuvlyssnar på en guide, en italienska, som berättar för en amerikansk familj om katedralens vackra bronsport och dess utsmyckningar. Porten härstammar från Konstantinopel och kom till Amalfi 1066. Frågan är om inte den italienska guiden är snyggare än porten. Vi flanerar längs den vindlande huvudgatan, mer en gränd, fotar en rolig modell av staden uppbyggd i en nisch. Ute på bukten igen med turbåten kommer jag på att vi glömde att kika på Hotel Luna där Ibsen bodde 1879 och skrev stora delar av Ett dockhem. Vi på Kistalight samlar ju på den typen av upplevelser. Noras Tarantella var säkert inspirerad av tongångar från Amalfi och Napolibukten.

Uppe i bergen eldas det - är det den lokala maffian som eldar soppor? En frän doft letar sig ut på bukten. Tillbaka i Salerno ser vi på den lokala tidningens La Cittas löpsedlar att 31 personer ur den lokala Camorran är arresterade för droghandel och annan kriminalitet.

Halvmånen hänger över hustaken. Det stora korset av neonrör på Salernos nordliga bergstopp lyser hopp och tröst och det medltida slottet i sluttningen vilar över oss. Den napoletanska grannen har stängt sina jalusier och just den här kvällen grälar han inte med sin kvinna. Från grannhuset, Ave Gratia Plena, vårt Ostelli som varit kloster, hörs medeltida musik. En grupp med flöjter och stränginstrument ger konsert på gården där.

Vi sitter på vår sons terrass i Salernos gamla kvarter bland hustak, vinklar och vrår med hans italienska flickvän Bianca och spisar pasta, kryddig köttfärsås och dricker Bardolino. Vid den napolteanska grannens jalusi sitter en liten ödla, lizard, och gör oss sällskap. Vi skrattar och har det gott. Kvällen är ljum med en knapp skönjbar bris från bukten.

- Kanske är det så här det goda livet ser ut?

Andra bloggar om Italien: Utan kronologi - det kommer mera!

Copyright Thommy Sjöberg

Kista blues

Blogg 250 på Kistalight - passar bra med nåt om Kista då!

Försäljning light
Avslutning, trevliga begåvade uppträdanden av våra elever, stipendieutdelning, tal av rektor plus dikt och inte minst sång av lärarna.

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
/ _ _ _ /

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Bojes dikt passar bra för nior som ska ut i världen. För egen del har jag en åtta, där blir det betygsutdelning och skål i cider med salta pinnar och trevlig sommar.

-Har inte Bojes dikt ovan även en ton av entreprenörsanda?

-Passar på att titta förbi Ärvingeskolan i Kista sen eftermiddag. Finns ett halvt löfte av bibliotekarien där att inhandla min ABC...kistalight. Hon är inte där.

- Varför inte fråga rektorn säger receptarien.

- Rektor verkar vara en vaken man med snabb uppfattningsförmåga, troligen med bakgrund i näringslivet. Prövar den vanliga harangen om min bok med tillägget att det kan säkert vara kul för skolan att inneha en bok av en lokal författare med bitar från Järvafältet.

Menar du då som referensexemplar säger rektorn och väljer min bok med orange omslag.

- Prata med indenten längre bort i korridoren om det ekonomiska säger rektorn.

- Vad vill du att jag ska göra med den här boken säger intendenten och ser ut som han fått in en nasare som kränger prylar från Kiviks marknad.

- Tja betala den. Den är billig, lokala bitar från Kista och järvafältet och här ett inbetalningskort med mitt plusgirokonto.

- Hur tror du att jag ska kunna ordna det säger intendenten. Innan han fortsätter inflikar jag:

- Det är bara en bagatell när det gäller kostnader. Ett uttalande som får vår intendent att genomgå en sorts inre kris av paroxysmer av lidande från en oförstående omvärld när det gäller regler och förordningar för skolans ekonomi.

- Vad jag hatar sådana påståenden säger vår intendent och far ut med vad som gäller.

- Ja...ja säger jag vi spar grunderna för ekonomin. Går det inte att köpa boken så gör det inte det.

- Vad har du för telefonnummer jag kan ta boken så får vi se vad vi kan göra säger intendenten.

- Nä då kan det vara säger Kistalight utsände som dessutom inte har så många exemplar kvar.

Tittar förbi rekorn på väg ut.

- Tuff intendent du har. Ni kommer säkert att klara ekonomin bra här på skolan. Nu missar ni en lokal författare i skolbiblioteket.

- Från första juli har vi stenhårda sparkrav säger rektorn.

- Trevlig sommar säger jag och släntrar hemåt.

Lånar en CD av sonen när jag kommer hem.

Janis Joplin 70-tal; Piece of my heart och Summertime får snurra i CD-boxen.

- Bra musik för en entreprenör en dag som denna.

Summertime,

And the livin' is easy

Fish are jumpin'

And the cotton is high

George Gerswin

Andra bloggar om Kista:

Copyright LarsThommy

Tennis taktik Light

Massor av tennis i helgen!!
Möter två gamla bollsäkra veteraner (två matcher).
Taktik, variera slagen; skära bollarna omväxlande med toppad backhand och forehand kryddat med en och annan stoppboll. Måste variera spelet med ett sånt motstånd annars kommer bollen alltid tillbaka.
Så att the old boys får springa.
Försöker även variera serven.
Hur det gick
Tja man vinner inga matcher på ritbordet.
Mest Kistalights utsände som fick kuta efter stoppbollar, skurna slag och som kom i tidsnöd när the old ones slog igenom sina forehands och slog överraskande servar.
Kan vara nöjd med min vårtermin som tennismotionär - gäller både träning och gruppspel. Två vinster, två andraplatser och hm...hm två sistaplatser, sammanlagt 6 X 3 matcher. Se även kommentar nedan!
Nu får mustaschen växa - ska försöka delta i Borgholms tennisvecka som motionär i sommar.
Fint med en mörsare då när man kliver in på centercourten.

Mellan matcherna kunde man njuta, studera och tjusas av kampen mellan de stora i Franska öppna på Roland Garros. Artisten Federer och supermannen Nadal i sin kamp om Grand Slam titeln.
Vi önskar på Kistalight att Federer med sin briljanta reportoar av tennisslag ska få vinna men Nadal är starkast till slut trots Federers många breakechanser.
Hjärta slår klass!
I damernas vinner den spelbegåvade Justin Henin, en favorit, och där kan man ta del av hela skalan av tennisens alla slag och en intelligent speluppfattning.
Hon ser ut som en liten kille säger min fru.
Tja hon är rätt så söt i alla fall säger jag.
Se så fint och rätt hon rör sig på tennisbanan - dansar fram liksom.
Alltid rätt till bollen!

Andra bloggar om Franska öppna:
Andra bloggar om tennis:

© Thommy Sjöberg

Hoa på nationaldagen

Härligt att släcka törsten efter en cykeltur - målning X:et (Folkhemsmodernisten) egentligen en utställningsaffisch för Pommac

- Svenska arbetaren är en kolonisatör sa Lenin 1917 .

Ett uttaladande som gjordes när han passerade Årstabron vid Tantolunden på sin resa hem till revolutionen i Petrograd. När det berättades för honom att koloniträdgårdarna och alla prunkande täppor var verk av svenska arbetares odlarmödor.

- Långt till upproret där?!

I dag blir det en cykeltur runt Järvafältet: Rinkeby, Tensta, Hjulsta i soldiset, Eggeby gård som en oas i förortsöknen - vi trampar våra kameler, Akallas höghus som skyline, Husby gård ett vattenhål och i Kista Science towers glasfasad pasteller som...som skimrande hägringar.
Runt kolonitäpporna ligger grillröken och alla våra nya svenskar är flitiga i trädgården.

- Just det som riktiga kolonisatörer - här odlas det!

- Tänker inte hoa med vare sig antifascister, nationalister eller för den delen med några kolonister under dagen.

- Läser ut Eva Dahlgrens Hur man närmar sig ett träd. På sitt sätt en bok om odling och konsten att få igång textskrivande och hur kommer man på en melodi. Eva har fin närvarokänsla i sina texter och de påminner om Bodil Malmstens bloggande. Kul även att läsa hennes funderingar som barnboksförfattare - hel del humor där kring iakttagelser om hundar och vuxna.

- Tänker att det är tur att man har ett vanligt jobb så att man slipper slita och våndas för att få igång skaparkrafterna.

- Blir mest en bonuspost på fritiden då - växelbruk kanske?

- Nedan några gamla bitar från Kistalight om Nationaldagen

Andra bloggar om Nationaldagen:

Ljus över nationaldagen I

Ljus över Nationaldagen II

Copyright Thommy Sjöberg

Vilse i pannkakan?

Entreprenören som en fyr i havsbandet eller enbart vilse i pannkakan?

I veckan som var avslutade jag en kurs i Entreprenöriellt lärande. Kursen var ett samarbete mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Lunda Nova näringsliv i Spånga. Ett antal skolor i Spånga/Tensta stadsdel deltog och i fredags var det ett avslutande seminarium i huset Oskar på Konradsberg.
Massor av duktiga lärare och redovisade fina projekt.
- Saknar något – allt är förutsägbart, så även processen, finns det inga sprickorna i fasaden?

Parallellt med kursen under läsåret har jag haft mitt eget entreprenöriella äventyr.
- Skrivit en bok, sammanställt texter, strukit – massor av kill your darlings och gett ut en bok på eget förlag – Kistalight Publisher.
Tycker jag funnit en ton och en rytm och att texterna fungerar i flera plan.
Fått massor av beröm och snälla kommentarer – tillhör dock inte generationen av bloggare som blir kommenterad via comments på bloggen.
- Är det någon som överhuvudtaget läser där kan man undra?

I sommar ska jag bestämt sköta om mig; jogga, cykla, vila tennisaxeln och resa men också jobba på bok nummer tre i en tänkt trilogi.
- Hallå där bäste debutant!
- Blir det inte bok nummer två då?
- Visst men trean är redan klar och nu återstår endast redigering och massor av kill your darlings.

- Tvåan, tja den finns någon annanstans i den imaginära världen.
- Hoppas jag kan knyta ihop ett tema i trean.

- Hur det går?
- Det vet vi någon gång i höst.
Nedan några bloggar från läsåets äventyr som entreprenör och från debuten som författare.

Publishing Light
Poesi online Light
Lektör Light
Absolut Kistalight - Lust att läsa - här presenteras ABC...Kistalight
Förläggarnytt
Intervju Light
Lilac light
Intervju light # 2
Release Light Kista
Förläggarpyssel – ABC…Kistalight
Entreprenör Light - Här något om kursen Entreprenöriellt lärande

Andra bloggar om entreprenörsskap:

Copyright Thommy Sjöberg

10 Historier på Moderna

Jury (Censur) 1938 Nils Wedel

- Ett hus på stranden!
Eldkvarn spelar extranummer i Kungsan. En ljudbild och berättelse som klingar skönt när vi stannar till framför Stora scenen på fredagskvällen. Massor av folk, hög stämning och glada tillrop, alla generationer var där, men visst, mest örongodis för fyrtiotalister.
Innan hade vi varit på vernissage på Moderna - 10 Historier ur Moderna Museets samlingar.
Det tycks vara inne med berättelser.
Eldkvarn berättar på sitt sätt med texter som inte viker för att lämna ut sig och har tidspatos. Inom litteraturen verkar som om en ny genre är på väg där man inte drar sig för att berätta om krackeleringar i det folkhem som var. Böcker som Svinalängorna, Mig äger ingen, Fråga om klass och Mitt namn är Ronny. Böcker som berättar om klasserfarenheter på ett festligt sätt och inte väjer för motsägelsefulla personteckningar och moderna berättargrepp.
På Moderna berättas det med färg och form om det folkhem som var i den nyöppnade utställningen 10 historier; färg, form, lyriskt lyster så det sprakar och på fredagskvällen visning för Moderna Museets vänner. Det bjuds på sponsrat vin för vännerna, sorl, feststämning, glam och alla generationer var där, men mest gråa pantrar.
Lars Nittve öppnar och han betonar det berättande draget. Det är fragment ur alla ismer som bildar ett nationellt, lokalt drag för svensk konst. Kikar man närmare på den finner man dock att det provinsiella är något som kanske finns i varje land.
Målningarna blir ögongodis i nya sammanhang säger Nittve. Vi ser dem med ett nytt seende på 2000-talet och Nittve jämför med Karin Mamma Andersson en trappa ned som för den måleriska svenska berättartraditionen vidare.
Cecilia Widenheim berättar om bakgrunden till utställningen. Den har tagit ett och ett halvt år att skapa och den emanciperar ur utställningen Utopi och verklighet från 2000.
Den svenska modernismen är inte så renlärig säger hon. Det sjunger om den. Lyriken i färgerna berättar något. Färgerna är exotiska; Sigrid Hjerten, Isac Grünewald, X:et, Ivan Augeli och Nils Dardel. Influenserna finns från persisk, japansk och arabisk konst och X.et frigjorde sin palett under resor kring Medelhavet.
Utställningen startar passande med Nils Wedels Juryn. Censur inom parentes, här ska avgöras om konsten är en god konst eller ej. Jämför nazisternas Entartete kunst på 30-talet. Formerna är lätt kubistiska och målningen har en mjuk och dämpad färgton.
Vilka upptäckter kan man då göra frågar Cecilia Widenheim?
- Mellankrigstiden vimlar av storytellers säger hon och många av dem är kvinnor; Siri Derkert, Vera Nilsson, Tora Holmström och inte minst Sigrid Hjertén.
- För detta behövs ingen kvotering.
- Ett hus på stranden sjunger Eldkvarn när vi stannar till i Kungsan innan vi åker hem till Kista.

Där gäller Hoodsfred. En sprakande festival och en yngre generation men det får någon annan berätta om.

Andra bloggar om Moderna Museet:

Andra bloggar om Eldkvarn:

Copyright Thommy Sjöberg

Sampla Light – Betyg

Betygstider; varför inte sampla lite, köra en rap, få hjälp av en vacker kör och visa skolans eminenta kunskapstrappa fö So-ämnena.
Pedagogik, det möjligas konst!

All I really wanna do
I ain´t looking to compete with you
Simplify you,classify you
Deny, defy or crucify you
Från Brian Ferry Dylanesque (Lyrics Bob Dylan)


All you really got to do - sampling

Oh Thommy, oh Thommy med th varför får vi inte godkänt i So? (Kören)

All you really got to do är
Beskriva, identifiera, ange
Illustrera, presentera, demonstrera
Exemplifiera, strukturera, inkludera
och plocka russinen ur kakan.

Oh Thommy, oh thommy med th, vad ska vi göra för att få Vg? (Kören)

All you really got to do är
Klassificera, organisera, kategorisera
Differentiera, diskutera, relatera
Och analysera.

Oh Thommy, oh Thommy med th, vi vill verkligen få Mvg? (Kören)

All you really got to do är
Integrera, modellera, simulera
Generalisera, solvera och värdera.

Avslut: All I really wanna do
Brian Ferry sång (Bob Dylan lyrics)

© Thommy Sjöberg

Celebration Light

Konstsim och snygga spiror gillar vi skarpt på kistalight. I dag något om spaning!

På spaning efter det jag som flytt
I dag fyller Kistalight två år som blogg. Vi firar med funderingar och berättar om veckan. Vi missade Jenny Diski på Kulturhuset men henne har vi lyssnat på tidigare. Istället hamnade vi i tisdags på Bonniers nya konsthall. Curatorn Camilla Larsson berättade om utställningen På spaning efter det jag som flytt, om teman och tendenser hos 15 unga konststudenter från Umeå till Malmö. Naturligtvis är titeln en travesti på Marcel Prousts stora verk På spaning…
- Det gäller att gå in och upptäcka jaget, att återskapa detaljer. Spaningen får fungera som en yoga i samtiden, kombinationen av text och bild är viktig för flera av deltagarna som Kira Carpelan Konstfack Stockholm eller Maja Hammarén Valand Göteborg.
Daniel Hoflund från Öland och student på Konsthögskolan i Stockholm blandar idéer, identitet och klichéer på ett festligt sätt, texter från skolans skrivhäfte och Internet, teckningar, gammal pinup bild - typ från femtiotalet, personliga objekt, flyttkartonger fyllda med videoband, gamla basketdojor och träningströja och en stängd kartong.
Frida Tebus Konsthögskolan Stockholm har återskapat två raukar, skulpturer, efter gotländsk förebild. Med dem som idé och kuliss uppstår en berättelse om Hoburgsgubben och Gamle Patron. Kommer här att tänka på Karin Mamma Andersson. Hon berättar också historier med sina målningar – ett lyster från samtiden.
Vilka historier kan man fråga – ovisst säger vi på Kistalight. De ligger i betraktarens öga, känslor och föreställningar.
– Utmärkt så tycker vi.
Från Maja Hammarén som verkar ha inspirerats av Den lille prinsen hos Antoine de Saint-Exupéry hämtar vi citatet "One can only see clearly with the heart" dock hämtat från en djurkyrkogård i Paris.
- Fabolous säger vi på Kistalight och skriver The essential is invisible to the eye medan vi studerar Gustav Sparr Konsthögskolan Umeå. Sparr samlar och samplar litterära citat.

Samtidigt försöker vi tolka Carl Boutard Malmö konsthögskola och hans Territorium och funderar hur bygger man upp en betydelse. En samling dagboks anteckningar, intervjuer, fotografier, filmer och kolteckningar från Pauli Kyrkogård i Malmö.
- Passande för vår tid?
- Sure säger vi på Kistalight som är om än inte riktigt unga som konstnärerna på Bonniers konsthall.
- Dock ungdomliga hävdar vi bestämt - så vi undrar .
- Är det inte På spaning efter det jag som flytt som gäller även för oss i vårt pulande och fnulande med bloggen på Kistalight?
- Bloggar, är det inte mest 20-åringar som sysslar med sånt?
Andra bloggar om Bonniers konsthall:
Copyright Thommy Sjöberg

Linné kanon

I dag firar vi Carl von Linné på Kistalight. Några gamla bloggar och några citat får vara vårt bidrag till 300-årsjubileet. Linné var inte bara en stor vetenskapsman som fixade och systematiserade med växtvärlden och lät oss få insikt i det här med blommor och bin.
- Nej om Bellman var Frihetstidens sociale poetiske reporter så var Linné dess naturlyriker och den märgfulle reseskildraren med en aldrig sinande ström av skarpa och vakna detaljer i det han iakttog och skrev.
Högt värderar vi Linnés Lapplandsresa. Härligt att vara ung och resa ut i världen. - Här ett citat från den:

"Med detta reste jag från Uppsala stad den 12 maj 1732, som var en fredag, kl 11, då jag var 25 år gammal på ett halvt dygn när. Nu begynte hela marken fägna sig och le, nu kommer sköna Flora och sover hos Febus."

Från Linnés Öländska resa 1741 väljer vi inledningen som vi gillar skarpt på Kistalight. Ofta tänker vi på Linnés kärnfulla beskrivning när vi kommer på Ölandsbron och Kalmarsund glittrar, bilparaden glimmar, tärnorna surfar på uppvindarna och Öland är inte övriga Sverige likt.

”Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte, att detta land är annorledes än de andra Sveriges provinser; satte oss därför i sinnet, att desto nogare uppteckna allt vad som på denna ö föreföll”

Kistalight bloggar om Linné och Öland
Utilism I Utilism II

Andra bloggar om Carl von Linné: Andra bloggar om Öland:

Copyright Thommy Sjöberg

Entreprenör Light

Funderingar kring inläst litteratur i kursen Entreprenöriellt lärande
Sitter på Norra Öland bland fågelkvitter och vindarnas sus, näktergalen som drillar och kvirrar, göken som hoar, fasanen som kraxar och svalor som gör piruetter och alla småfåglar som bildar bakgrundskör.
- Har gått en kurs i Entreprenöriellt lärande på Lärarhögskolan i samarbete med Lunda industri i Spånga under läsåret.
- Har du säger min fru.

Här några rader om detta.
I vår kurslitteratur, se lista nedan, kan man hämta massor av exempel som underlag för funderingar och diskussion.
Vi börjar med ett exempel från Social grammatik av Gillis Herlitz. Ett exempel med funderingar kring Etik. Etik kan delas in i fyra olika kategorier enligt Herlitz 1) Pliktetik har man satt upp regler då ska de följas – basta. 2) Avsiktsetik är din avsikt välmenad är den god 3) Konsekvensetik om resultatet blir bra, gott, är handlingen god. 4) Situationsetik; varje given situation har sin etik man anpassar sig efter rådande situation.
Regler och diskussioner om hur de efterlevs är något som hör varje lärarmöte till så också vid gemensam muntlig utvärdering av vårt projekt Entreprenöriellt lärande.
Utvärderingen sammanföll med en kulturvecka på Spånga gymnasium där vissa moment tillhörde entreprenörskursen och andra inte – väljer ändå att redovisa att här har det förekommit synpunkter. Med hjälp av Herlitz kan man konstatera att den mogna och vuxna människan naturligtvis kombinerar de olika möjligheterna till etik – att vara vuxen kräver en viss elasticitet när det gäller etik utan att för den delen vara omoralisk i sina handlingar.
Frågar man eleverna allt enligt Herlitz vad som är en bra lärare är svaret bland yngre elever "en som är snäll och rättvis" kan kanske översättas med Schyst och rättvis på högstadiet. Herlitz bok är en lättläst och en överskådlig bok när det gäller social kompetens. I ett kapitel tar han upp förmåga att hantera konflikter. Han väljer att skriva hantera konflikter istället för att lösa dem. Är avståndet för stort mellan ideologi; kan vara syn på ledarskap och människosyn, religion, så gäller respekt och att inte olikheterna får störa oss. Vi måste leva med dem.
Störningar stjäl energi från det vanliga arbetet. Det finns fyra faser enligt Herlitz, 1) Störningar 2) Svårigheter 3) Problem och 4) Surdegsfasen har man kommit till tre och fyra är det verkliga problem på arbetsplatsen. Det mesta av energin går åt att bemästra arbetsplatsens problem och konflikter.
Vill man fördjupa sig i Arbetsgruppens psykologi finns Barbro Lennéer Axelsons och Ingela Thylefors bok med samma namn. Här finns mer fördjupning och resonemang och boken har en mer akademisk karaktär. Utmärkta genomgångar av psykosocial arbetsmiljö, grupper och grupprocesser, roller i arbetsgruppen, chef och ledarrollen (glöm inte att en lärare är alltid någon form av ledare bara inte lusten till personlig makt överstiger mognaden), om arbetsplatsträffar, förändringar, samarbete och konflikter.
- Speciellt intressant är kapitlet om gruppkaraktärer, tycker undertecknad, för vår Entreprenörskurs. Utan att riktigt redovisa vilken grupp vi tillhör kan man smaka på de olika grupptyperna: Den slutna, Den devitaliserade gruppen, Vilohemmet, Beroendegruppen, Fästningen, Kamp/Flyktgruppen, den splittrade gruppen eller frisörsstolssyndromet, Teatern (typ hysteroid grupp) och parbildningsgruppen.
- Intresserad av gruppdynamik och grupper – läs detta kapitel.
Gruppen är alltså viktig eller snarare förmågan att bilda nätverk för en entreprenör.
Nu över till litteraturen om entreprenörsskap. Vi börjar med Aha! Företagsamt lärande – En skola för förnyelse. Från utbildningsradion om utveckling av företagsamhet i skolans värld av Bengt Johannison, Torsten Madsén och Christer Wallentin.
En sorts lightversion om entreprenörsskap- den borde vi ha använt mer för att introducera de lärare som deltog i vårt projekt på skolan men som ej går kursen, kanske också visat den för våra elever:

- Tiden den tiden som inte finns.
Här betonas entreprenören som handlingens man, handlingen är vägen till kunskap. Men här finns även en pedagogisk fin modell om läroprocesser för entreprenörsskap s. 54.

Kikar man på Johannisons modell ser man, så uppfattar undertecknad det i alla fall och som inte kan rådfråga de andra i gruppen - se fågelsång och Norra Öland. Att i genomförande av vårt projekt dominerar den traditionella skolningen. En ganska hård tidsstyrning, hel del yttre styrning och kontroll, ämnessplittring och uppgiftssplittring, visst situationellt lärande – alltså en facitkultur - återkommer med resonemang där. Entreprenörsskolning fanns i att eleverna får ta ansvar för sitt lärande och visst problemorienterat lärande.

Nyckeln, grundbulten eller kärnan till att nå Entreprenörskapets väsen, se Bengt Johannissons bok, tror undertecknad, är när eleverna väljer uppgift. Grunden för vårt projekt är ju att eleverna ska välja själva ett arbete som de är intresserade av och kanske drömmer om att göra.
Honnörsord för entreprenörsskap, se Johannissons Entreprenörskapets väsen, fantasi, kreativitet, nyskapande, handling som kunskapsväg, förmåga att knyta kontakter och att arbeta i grupp blir här viktiga bitar för uppgiften
Eleverna är ganska vana att arbeta i projektform, gäller de flesta ämnena, det blir lätt så att här det bara ett ytterligare arbete som ska göras om än ämnesövergripande. Flera ämnen ska bedömas och betygsättas, är det tänkt, i varje uppgift.
Lätt att eleverna precis som lärarna blir "Doers" handlingsmänniskor och mer gör en uppgift som ska göras än att de upplever det hela som någon form av entreprenörsskap.
Rader av olika ämnen görs det arbeten om, i min grupp: Fotboll, bakning med recept, skidtricks, olika spel och badminton. Överlag verkar eleverna gärna välja praktiskt estetiska ämnen.
Genomförandet gränsar till det entreprenöriella, eleverna lär sig nya tekniker – om olika datorprogram, redigera film, bakar så det står härliga till och redovisningen en dag under vår kulturvecka gick förvånansvärt bra.
Visst har det skapats en del i entreprenöriell anda, visst har det ibland varit en känsla av kaos – musiken fungerar inte under redovisningen för bakgruppen, visst har eleverna funderat och reflekterat över processen; Entreprenörsskap som ideologi.
Allt enligt Bengt Johannisson Entreprenörsskap – grundläggande tankar.
Enligt undertecknad har dock kursen mer fungerat som det lilla eller medelstora företaget; koll på läget, tidsstyrning, klara mål när väl eleverna valt ämne, formell redovisning och betygssättning med kriterier som mål. Kikar man på Johannissons modell s. 108 Entreprenörskapets väsen hamnar vårt projekt mer i familjeinstitutionen som ideologi än Management eller Entreprenörskapet som ideologi. Men vackert så kanske och det skapades ju massor av fina arbeten av våra duktiga elever.
- Inte en bränd kaka som bakgruppen sa!
Vilka lärdomar innebär då insikten att projektet innebar mer ett traditionellt än entreprenöriellt lärande kan man då fråga?

Källor
Gustavsson, K. Entreprenörskap i skolan –självklarhet eller vision
Herlitz, G. Social grammatik
Johannisson, B. m fl Aha Företagsamt lärande
Johannisson, B. Entreprenörskapets väsen
Lennéer Axelson, B. m fl Arbetsgruppens psykologi

Andra bloggar om entreprenörsskap:
Copyright Thommy Sjöberg

Doing the Eurovision song contest Light

Gammal vinnare i Euro vision song contest om än ung, den svenska schlagerskutan under grekisk flagg här med Helena P. från Göteborg

Varför inte pröva lite avknoppning?

Sverige får bli Norrland, Svealand, Götaland, potatisland och Skåne.

Danmark blir Jylland, Själland och Grönland.

Norge Sörlandet med Oslo, Bergen och Trondheim.

Finland får vara Åland, Nyland, Åbo och egentliga Finland.

Vi får inte glömma Island.

- Så röstar vi på varandra så det står härliga till!

Östeuropa vad är det? - Heja Sverige! Andra bloggar om Eurovision song contest:

Copyright LarsThommy

En gång till Karin Mamma Andersson eller life in Stockholm Light

Sleeping standing up – ljust kammarspel med björkar
En gång till
Massor av intressanta möjligheter till kultur i veckan; På Kulturhuset experten på Mellanöstern Robert Fisk och ett spännande seminarium om Ryszard Kapuscinski med diverse medverkande författare.
- Missade båda, det blev tisdagsklubben på Moderna istället.
- Karin Mamma Andersson – en gång till!
Utrustad med en speciell vänbiljett dagen till ära, har blivit robbad på min plånbok, mitt framför ögonen i ett omklädningsrum i en rackethall. Där fanns bland annat mitt Moderna museet vänner kort.
Lite fåfängt tror jag att Mamma Andersson själv ska vara där på tisdagen så jag släpar med mig utställningskatalogen för en signering men hon hade åkt till Tokyo.
Nu har jag studerat utställningskatalogen, tagit intryck av målningarna och läst texterna där. Fröding, Tomas Tidholm och Lars Norén bland författarna. Intressant med Noréns intervju, Mamma Anderssons utställning refererar inte bara till konst och musik utan även till teatern.
Curatorn för Moderna Museet, Ann-Sofie Noring, berättar om tankar bakom utställningen. Första salen är Panoramarummet, större längre dukar relativt nyproducerade, med titlar som Heimat, Så gladeliga hand uti hand… och Abandoned. Sal två är ljusa kammarspel och sal tre mörka dito. I sal fyra återfinns folksagan, myt och historia.
Utställningen var tänkt att kallas Are you here to stay? Vi ska vara borta när dom kommer som nu är titlar på målningar och finns graverat på insidan av katalogens linneband. Karin Mamma samplar sina målningar. I målningen About a girl är tonen hämtad från Billie Hollieday. Akryl och olja på två pannåer, här kan man även notera att tjejerna i målningen är välfriserade i riktigt tjusiga frisyrer. Målningen har en drömsk gåtfull karaktär.
Säkert besöker vi utställningen fler gånger bara jag får ett nytt Moderna Museet vänkort istället för det stulna. Vi på Kistalight som dagligen umgåtts med tonåringar de senaste 20 åren kommer även att tänka på Nirvana när det gäller titeln About a girl.

I need an easy friend
I do with an ear to lend
I do think you fit this shoe
I do what you have a clue

Förresten ser ni en något yngre man, 20 till 30 år, mindre än medellängd, mörk jacka, spensligt nästan spetsigt ansikte, spankulera bland målningarna med en handväska med ett upp och nedvänt badmintonracket.
- Kanske är det mannen som är den nya innehavaren av mitt Moderna museet kort.
Hoppas i så fall att det kan ge denne omklädningsrummens Ville Vessla någon glädje och att kortet kan skänka insikt och eftertanke.
Andra bloggar om Moderna museet:
Andra bloggar om Karin Mamma Andersson:
Copyright Thommy Sjöberg

Kommunismen tur och retur

Till minne av offren för Tjekans politiska repression - Monument över politiska offer under Sovjetunionen – konstnär Mickail Sjemjakin. "Vid Neva i S:t Petersburg - Korsen i bakgrunden" Bild : Thommy Sjöberg

På dagens debattsida i DN skriver, UOK, upplysning om kommunismen, om svenska ungdomars obefintliga kunskap om kommunismen.
Vi på Kistalight vill gärna bidra med kunskaper i det ämnet och länkar med fem gamla artiklar nedan. Artiklarna är från en resa till S:t Petersburg 2001. Resan väckte på sin tid en viss uppmärksamhet då den initierades av dåvarande skolborgarrådet P O Björklund. Vänstern i Stockholms kommunfullmäktige motarbetade resan. Hur som helst föregicks resan av en serie föreläsningar av kvalificerade och kunniga professorer i ämnet Sovjetunionen och kommunism. Ett femtiotal lärare guidades under en skolvecka runt i den forna vackra ryska huvudstaden i finska viken.
Delar av texterna har använts som studiematerial under temadagar när våra elever haft projekt om mänskliga rättigheter.

Avs S:t Petersburg - några bloggar

Ljuset på Kommunismen I
Ljuset på kommunismen II
Montaigne i S:t Petersburg
Flanör mellan Lenin och MacDonald
Epilog - S:t Petersburg

Andra bloggar om kommunismen:
Copyright Thommy Sjöberg

Karin Mamma Andersson Light

Karin mamma Andersson Detalj ur Minnesluckorna öppnas alltid ifrån söder
– Alla över 45 år var där.
Avlyssnat från ung tjej med mobiltelefon på väg på bron från Skeppsholmen. Som medlemmar i Moderna museets vänner, hamnade Kistalights utsända igår på Moderna museets förhandsvisning av mamma Andersson stora utställning.
Innan äter vi en specialmeny för kvällen på inkokt lax med nässelstuvning och marinerad potatis, morotsstänger och diverse gröna kryddor och en halva vitt, Chardonnay, från museets specielle sponsor. Knöckfullt – vi får plats i kaféet till Arkitekturavdelningen, Modernas gamla restaurang, där vi sitter bland kvinnliga väninnor på utflykt i kulturen och två par från olika generationer i sällskap. Vi på Kistalight får hålla i oss så att vi inte börjar avlyssna för bloggen – bra att koppla av ibland, men så mycket förstår vi att hon till höger är läkare som pratar om sina patienter. Till vänster sitter bestämt en yngre medelålders kvinna som är författare.
- Några deckare ska minsann inte produceras från det hållet - hör vi.
Lars Nittve berättar om Mamma Anderssons måleri. Det är ett riktigt måleri; här finns ekon av konsthistorien, Edward Munch, Gauguin, Picasso, svenska kolorister och alldeles speciellt Dick Bengtsson.
- Det är robust och tilltalande.
- Ju mer man vet desto mer ser man säger Nittve.
Strömmar, köar, runt kring målningarna många poetiska och kärnfulla titlar: , Vi arbetar alltid så nära varandra utan att vi vet om det olja och akryl på två pannåer. Minnesluckorna öppnas alltid från söder, olja på duk. Men hur är det att leva med svettiga svarta naglar i det eviga fifflandets atmosfär, olja på duk med en stämning av saga, fantasi och medeltid – en rolig målning. Man blir glad när man ser den. Flera av målningarna har titeln Storyteller. Mamma Andersson tycks berätta historier med sitt måleri. Hon fogar pannåer till varandra.
- Fogar hon också berättelse till berättelse – tror det men just i dag nöjer vi oss med att uppleva den lyriska färgerna och kraften i hennes måleri.
- Det svänger kraftfullt.
I Moderna museets butik köper vi katalogen Mamma Andersson som är en fantastisk konstbok. Nu ska vi lära känna Mamma Anderssons måleri och konst lite bättre.
Även om många tycks vara över 45 år har man för dagens förhandsvernissage en ung DJ. Vi hör ekon av den moderna popmusiken; allt från en touch av Velvet Underground, punk, funky disco till bossanova.
Till de tonerna går vi hem och över Gamla Stans silhuetter och Kungsans almar vilar en blå skymning .
Andra bloggar om Karin Mamma Andersson:
Andra bloggar om Moderna Museet:
Copyright Thommy Sjöberg

Ostkusten Light

Helgen som var tuffade vi söderut längs Ostkusten. Scorpion nytvättad, hålet i den lilla vindrutan fixat, skir grönska i lövträd och på höstsådda slätter, ljust lyster i hagtornshäckarna och körsbärsträden och blåa blänk från fjärdarna.
Ligga på rulle - hastigheten ja - städer och ortnamn; de små byarna Gladhammar, Jämserum och Verkebäcksviken.
- En dröm för diktare av limerickar.
Ölandsbron i förklarat ljus och Öland som inte är övriga Sverige likt.
- Norra Öland!
Bister Nordan, gäss på Kalmarsund, svall mot kustens kalkflishällar, små varma solgläntor, där man söker lä.
Fågelkvitter och munter revirsång
- som om världen vore alldeles ny.
Andra bloggar om Öland:
Thommy Sjöberg

Debatt Light - Shoppa väska II

På språng med väskan full av nötter?
Otroligt = sant?
Ser i DN i veckan att på Södra teatern har Mustafa Can samtalat med Lasse Berg om hans bok Gryning över Kalahari och människans ursprung.
Milstolpar i människans historia är när vi reste oss och började gå på två ben och frigjorde händerna för att bära hem mat. När vi tämjde elden för att laga maten och när vi började kunna frambringa ljud och tala med varandra var också viktigt.
"Nästa viktiga vändpunkt är när vi uppfinner handväskan" och kan bära hem kanske tjugo kilo nötter och rötter och börja hjälpa varandra utöver familjen. Då startade möjligheterna till ett unikt mänskligt samarbete.
- Ett litet steg för människan och ett stort språng för mänskligheten!
- Tänk på det ni alla kritiker av att shoppa dyra väskor och hänga dem i garderoben.
- Man måste ha lite perspektiv.
-Vem vet när det börjar bli dags att samla nötter igen?
Andra bloggar om att shoppa:
Andra bloggar om kläder:
Copyright LarsThommy

Debatt Light - shoppa väska

Någonting borttappat?

- Grabbar varför inte ta en sväng till Kista Galleria?

Uppskatta alla mörka och för den delen blonda skönheter.

Högklackat, svängande höfter, chihuahan i handväska, urringat, getingmidjor, massor av hud, minimalt med tyg – flanera en tur eller bänka dig på ett café.
- Intresserad, moved, touched eller drabbad?
- Sorry lads, tjejerna här behöver inte en man.
Här gäller andra kvinnors uppskattning och förstås ett laddat kreditkort.

Andra bloggar om att shoppa:

Andra bloggar om kläder:

Copyright LarsThommy

Förläggarpyssel – ABC…Kistalight

Förläggarpyssel – ABC…Kistalight

Ringer några bibliotek i veckan som inte har betalt sin abc…Kistalight.
- Vilka bibliotek avslöjar vi inte här.
Lyckas sälja ett exemplar här om dagen av Kistalight till Kulturhusets Läsesalong. Den med det orange omslaget och bilder på punkthus, kistaflanör och slingrande väg på Norra Öland. Egentligen tänkt som landsbygdsupplagan men det sa jag inget om.
Prövar även att sälja några till Stadsmuseet. De tar tre på kommission. Kvinnan som står för inköpen ber mig att kategorisera boken.
- Tja säger jag det är en blandning av poem, prosadikter, essäer nåja några är mer lyriska kåserier. Kompositionen är som ett lexikon med bitar från a till ö och på a får man en bonusdikt alltså 30 - tja vi kan kalla dem för kulturbitar.
- Ja nu är det ju så att våra köpare här ofta äldre människor som vill ha beskrivningar av hus, byggnader och miljöer utifrån ett realistiskt perspektiv.
- Låt oss titta på den här säger jag och får upp Che Light! Här finns en nästan exakt beskrivning av torget och skolan i Rinkeby. De lyriska inslagen fördjupar bilden av miljön. Vilket på sitt sätt gör den mer verklighetstrogen.
- Det är svårt att sälja böcker i dag säger Karin Laudon, som butiksföreståndaren heter, om man inte heter Guillou förstås.
- Vi på Kistalight kan inte annat än instämma i ett sådant påstående.
Söderbokhandeln måste vara en av de få kvarvarande riktiga bokhandlarna i stan.
Flanerar de få kvarteren från Slussen upp till Götgatsbacken. Häftigt med Globen i blickfånget när man strosar ned mot bokhandeln – glömde och kika om den italienska glassbaren finns kvar på andra sidan.
- Varför inte pröva om de tar några exemplar här av Kistalight.
I Söderbokhandeln finns atmosfär och kunniga bokhandlare och naturligtvis tar de några ex av abc… Kistalight på kommission.
Strosar runt i kvarteren. På Medborgarplatsen vimlar det av Söders skollediga ungdomar. Hamnar på Kvarngatan, här tränade min dotter truppgymnastik i fem - sex år i Södra Latins lokaler. Från att i tioårsåldern snurrat med volter på matta, svingat sig över plint och bock i förorten blev hon tillfrågad om hon inte vill utöka sin träning med den då mycket framgångsrika gymnastikklubben Hermes. Stolt noterar jag att det blev medalj i ungdoms-SM och massor av andra tävlingar och vid ett tillfälle var hon uttagen på ett läger för Sveriges landslag för ungdomar.
-På den tiden var det mest bekymmer med hur man skulle parkera bilen. I dag ser jag att detta är kulturella kvarter. Litterär skylt med citat ur Janne min vän vid nr 20, i samma hus bodde Svante Foerster i många år. Upptäcker också att här ligger bokförlaget Modernista. Kikar in genom den öppna dörren. Ser att Bodil Malmsten senaste bok ligger i massor av kartonger, 40 per låda verkar det vara, för abc…Kistalight skulle det räcka med några kartonger.
- Man kanske skulle kvista in med ett ex till redaktionen och fråga om det här kunde vara något för förlaget. Har hört att de ogärna publicerar äldre debutanter . Förlaget måste ha varit framgångsrika med så kallade bloggböcker senaste året, Bodil Malmstens Hör bara hur ditt hjärta förstås men även med debutanten Martina Lowdens Allt.
Visst skulle man behöva en lektör, ett bollplank eller någon att föra en professionell dialog med om sina texter.
Men egentligen vill jag själv pröva och se, spännande att själv ha kontrollen över sitt arbete och se vart det leder. Får bli små upplagor för de närmast sörjande. Bloggen i sig medför inte någon ny dimension till textskrivande utan är mer ett transportsätt att nå ut med sina texter.
- Men det är klart där finns en maktförskjutning. Nu kan vem som helst nå ut med sitt skrivande. Media och förlag måste på sikt acceptera bloggossfären och ta vara på de nya skribenter och de möjligheter som finns där.
Nyfiken på att läsa mer? Se Absolut kistalight!
Andra bloggar om att publicera:
Andra bloggar om bokförlag:
Copyright Thommy Sjöberg

Norra Ölands stenkust - läskigt Light

Den ringlande vägen längs Norra Ölands vilda västkust - här i sommarskrud Bild: Thommy Sjöberg

Ser på Nyhetsmorgon i tv och ser i dagens DN att vi verkar ha fått en ny intressant berättare i Johan Theorin. I dagarna debuterar han med Skumtimmen. Glädjande nog tycks miljön för romanen hämtad från Norra Öland med Stenkusten vid Hornslandet och Mensalvret som tummelplats för mörka stråk i mänskligt beteende. Stenkusten är den läskigaste platsen på Öland säger Theorin. Här bodde också Axel Sandemose under några år. Citerar några rader från min egen blogg Jantelight.

Kom aldrig riktigt underfund med vilket hus han hade bott i, Axel Sandemose, trots ett par dagars cyklande runt Hornslandet Visste bara att det var i trakterna kring Hornsjön och Hornslandet. Under några år i exil under andra världskriget vistades han på norra Öland och omgivningarna kring Hornsjön måste vara en miljö som passade väl till diktarens själsliga landskap. Stenbrotten och de dramatiska rasen vid Horns udde och ödsligheten och den lila färgprakten från orkidéerna på alvarsmarken vid Mensalvret. Bäst lär han ha trivts tillsammans med ålfiskaren vid Hornsjöns mynning.

Klart stenkust finns även norr om Äleklinta och norr om Sandvik men mest dramatisk är den vid Hornslandets udde.Undertecknad som håller till aningen längre norr ut längs den vilda Norra Ölands västkust försökte vid något tillfälle läsa Benrangel av Stephen King. En bok som livligt rekommenderas och som handlar om en författare med skrivkramp som vistas ensam i sitt ensliga sommarhus. Precis vad jag själv gjorde under en augustivecka när dimmorna började rulla in på nattkröken, enarna intog mänskliga proportioner, vindflöjelns gnisslade på taket och plötsligt hördes nattens alla ljud.

- Då är det bra att ha någon att hålla i handen när man läser kusliga berättelser.
I dag skyndar vi till Akademibokhandeln för ett inköp av Johan Theorins Skumtimmen.

Andra bloggar om Öland:
Copyright Thommy Sjöberg

Isbladskärret tur och retur

Påskdagen - kanothuset vid Djurgårdsbrunnskanalen
- Låter som en häger från Isbladskärret! På andra sidan kanalen ett litet barn som tjoar i en liggvagn i vårsolen. En turistbåt tuffar förbi. Doft av sjö och bensin, känns tryggt för en söderkis i exil. Kistalights utsände fikar vid kanothuset utmed Djurgårdskanalen – en paus i vårpromenaden. Ett högt bord, några enkla stolar, en reklamfolder från musicalen 1956 på Oscars under en liten sten, vi dricker kaffe och äter ett russinbröd och avlyssnar härliga repliker - något bord bort - mums för en bloggare:
- Måste få en värderingsman att kika på lägenheten. Sedan följer ett omständligt resonemang som är svårt att följa i alla turer och mest påminner om en förförelserit.
- Får din förra sambo alltså 2,5 mille för lägenheten när ränta och omkostnader är betalda frågar till slut den lyssnande unga tjejen.
Inför en sån konkret fråga far vår resonerande man ut i ytterligare orgier i behovet av en värderingsman.
- Är lägenheten på hundra kvadrat? Missar svaret för bakom oss ställer sig ett parant välartikulerat par som vore det på en scen.
- Vilhelm jag har inte din approach i den här frågan. Du får ursäkta men nu pratar vi inte mer om det – nog säger jag.
- Går inte att ha en statisk uppfattning om det här. Det måste till en rörlighet. En relativism som är flexibel - en modern hållning.
- Nog Vilhelm! Henrik kommer hem imorgon, som vanligt flyger han hem en dag innan det är dags att börja jobba. Han är så genom… organiserad den karl'n.
- Skönt och klokt att mjuklanda en dag innan så där.
- U kommer förresten hem i veckan från Tyskland.
- Fint av H att hon fixar resan. Hon är verkligen organiserad och flexibel.
- Bah, flexibel – hon får ju stroke för det minsta hon avviker från sin planering. Visst hon är 85 men så har det varit sedan hon var 58 år. Förresten det är väl ingen konst att köpa en flygbiljett och en tågresa till Skövde.
- M har träffat en ny man.
- Hon är verkligen välmöblerad, på alla områden – den kvinnan – riktigt karismatisk – kul att hon träffat en några år äldre industriledare.
- Han kan ju inte bara vara några år äldre. Industriledare blir ingen så ung person i dag.
- Okej lite äldre kanske men då har han ju lekt rommen av sig – bra.
- Nu kan vi inte stå här och bli kalla.
I solvärmen rycker en vindil tag i vårt programblad om musicalen 1956. I det lynniga aprilvädret hamnar bladet i kanalen.
Paret bakom oss med värderingsbekymren om lägenheten har tystnat och vi beslutar att bryta upp för påskamiddag i hemmets käll.
- Bestämt har även hägrarna tystnat borta vid Isbladskärret.
Andra bloggar om Isbladskärret:
Andra bloggar om vårtecken:
Copyright Thommy Sjöberg

Darling Light

- Det här Thommy är det bästa So-arbete du någonsin fått.
- Upptäckt att en gammal elev har blivit filmstjärna. Repliken ovan är hämtad från Michelle Meadow, vid inlämning av So-häfte, från typ mitten av 90-talet. Nu är hon känd som nollställd bratbrud, Eva, från Stureplan i filmen Darling.
- Måste bara se filmen innan den försvinner från repertoaren på biograferna.
Ser filmen passande nog på Långfredagen.
Regissören Johan Kling har hittat en fin ton till sin film. Filmen är en poetisk berättelse om två ensamma själar, Bernhard och Eva. Den ena ung och bortskämd, den andra gammal och hunsad, den unga totalt nollställd och den gamla ursäktande och pratande, båda på något sätt hudlösa, hjälplösa och på fall i samhället.
- Lustigt nog blir Mc Donalds räddningen. Här finns det plats för en 60+are som blivit friställd som ingenjör och en bratbrud som behöver bli vuxen. I Evas fall blir det dock en kort sejour med några dråpliga repliker. Hon får i uppgift att torka rent kring fritösen.
- Har ni inte personal som kan göra det här?
- Det är du som är personal!
Ändå är det i scenerna på Mc Donalds som filmen har sin värme. Från en arbetsplats långt från "Stureplan" växer en kontakt mellan Eva och Bernhard fram. Här finns medmänsklighet och bratbruden Eva ser riktigt söt ut i sin Mc Donaldsuniform och får en klädsam ödmjukhet.
Dialogen och scenerna från arbetslivet i Darling varvas med nattliga bilder i fågelperspektiv av Stockholm – är det månne från Mosebacke, nattbussar i regn, våt asfalt, ensamma människor på väg. När Evas och Bernhards vägar skilts åt sker ett möte.
Han i SL-buss och hon i stadsjeep. Genom fönstren vinkar de till varandra. Han glatt och hon något dröjande men med ett uppsprickande leende. Troligen det enda leendet i Darling från hennes sida.
- Tar regissören Johan Kling tempen på samtiden?
Hur som helst här finns en ton som känns äkta. En klockren stockholmsskildring och en dialog där replikerna är nyanserade och aldrig överarbetade.
På blå tåget hem till Kista frågar vi oss när vi precis passerar Kistaskrapan, för dagen blygrå i sin framtoning.
- Skulle vi själva ta ett jobb på Mc Donalds om vi blev arbetslösa?
- Troligen klarar vi oss men efter ett visst funderande – tror det.
- Det är bara bita ihop. Just i dag har jag ont i axeln, för mycket tennis, men annars så – ta en magnecyl och svinga stekspaden bland burgarna.
Förresten skulle jag börja odla mustasch då och blogga direkt från fritösen under pseudonymen Max.
- Kul med elever som blir filmstjärnor!
- I typ riktigt bra samtida film.
Andra bloggar om Darling:
Copyright Thommy Sjöberg

Normandie Light

Medelålders par på vift, Kistalight utsända, på spaning efter måleri, kultur och Normandies stränder. Här på Beaux-Art i Rouen framför en al frescomålning av Raoul Dufy.
Bild: Thommy & Ulla Kistalight
Känner behov att få ordning på texterna som ligger på bloggen. Det räcker inte med ett lexikon. Ett lexikon som dessutom håller på att svälla över bredderna och bli oformligt.
- Varför inte ordna texterna i kategorier. Här om en resa i Normandie.

Tour de Monet I
Tour de Monet II
Tour de Monet III
Tour de Monet IV
Tour de Monet V

Andra bloggar om Normandie:
Copyright Thommy Sjöberg

Dylan på Debaser

På bollplan utanför mitt köksfönster, kinesiska studenter spelar basket, två flickor med hästsvans och två killar som rör sig proffsigt kring korgarna. Världen finns i Kista och kommer allt närmare.
I den tidiga söndagsmorgonen har vi följt vår son till flyget. Dags för honom att komma ut i världen. Kön till Gaten en navelsträng - en klump i magen och ett stygn i hjärtat.
När planet försvinner i skyn mot Rom.

Dylanfantasi!
– Dylan på Debaser i veckan ja.
- Visst svårt att köa på arbetstid – man måste ju jobba.
Anslag på dörren till klassrummet.
- So inställt i dag pga inköp av biljetter till Dylankonsert på Debaser.
- Obs viktigt, nästan livsnödvändigt för en So-lärare med rötter i 60-talet att bevaka en sådan klubbspelning.

Eller ännu bättre förslag skickar några elever på samhällsuppdrag dvs köa för magisterns räkning utanför Debaser. Sedan får de ringa på mobilen när det är dags för inköp av biljetterna.
Anslag på klassrumsdörren upp och in och handla biljetter.

Faktiskt några förslag för nästa So-lektion. Vi kommer att analysera några låtar från Dylans albums.

A Hard rains a gonna fall och växthuseffekten
North country blues; Hibbing - järnmalm och globaliseringen
Like a rolling stone och modernismens intåg i rockmusiken
Maggies farm - kommentar till Thatchers högerpolitik på 80-talet?
Mississippi – Vad menade egentligen Bob med att han bara gjort en sak fel i sitt liv. Workingman's Blues #2 från Dylans senaste cd där vi funderar över vad proletariat är för någonting

Nåja vår vän folkpensionären Dylan tycks ha skött sig bra på Debaser, lirat gitarr och haft sig, utan vår medverkan som publik.
- Möjligen tycker eleverna att det är väl mossigt med Dylanlogi a la sextiotal?
Andra bloggar om Bob Dylan:
Copyright Thommy Sjöberg