Saturday, April 14, 2007

Förläggarpyssel – ABC…Kistalight

Förläggarpyssel – ABC…Kistalight

Ringer några bibliotek i veckan som inte har betalt sin abc…Kistalight.
- Vilka bibliotek avslöjar vi inte här.
Lyckas sälja ett exemplar här om dagen av Kistalight till Kulturhusets Läsesalong. Den med det orange omslaget och bilder på punkthus, kistaflanör och slingrande väg på Norra Öland. Egentligen tänkt som landsbygdsupplagan men det sa jag inget om.
Prövar även att sälja några till Stadsmuseet. De tar tre på kommission. Kvinnan som står för inköpen ber mig att kategorisera boken.
- Tja säger jag det är en blandning av poem, prosadikter, essäer nåja några är mer lyriska kåserier. Kompositionen är som ett lexikon med bitar från a till ö och på a får man en bonusdikt alltså 30 - tja vi kan kalla dem för kulturbitar.
- Ja nu är det ju så att våra köpare här ofta äldre människor som vill ha beskrivningar av hus, byggnader och miljöer utifrån ett realistiskt perspektiv.
- Låt oss titta på den här säger jag och får upp Che Light! Här finns en nästan exakt beskrivning av torget och skolan i Rinkeby. De lyriska inslagen fördjupar bilden av miljön. Vilket på sitt sätt gör den mer verklighetstrogen.
- Det är svårt att sälja böcker i dag säger Karin Laudon, som butiksföreståndaren heter, om man inte heter Guillou förstås.
- Vi på Kistalight kan inte annat än instämma i ett sådant påstående.
Söderbokhandeln måste vara en av de få kvarvarande riktiga bokhandlarna i stan.
Flanerar de få kvarteren från Slussen upp till Götgatsbacken. Häftigt med Globen i blickfånget när man strosar ned mot bokhandeln – glömde och kika om den italienska glassbaren finns kvar på andra sidan.
- Varför inte pröva om de tar några exemplar här av Kistalight.
I Söderbokhandeln finns atmosfär och kunniga bokhandlare och naturligtvis tar de några ex av abc… Kistalight på kommission.
Strosar runt i kvarteren. På Medborgarplatsen vimlar det av Söders skollediga ungdomar. Hamnar på Kvarngatan, här tränade min dotter truppgymnastik i fem - sex år i Södra Latins lokaler. Från att i tioårsåldern snurrat med volter på matta, svingat sig över plint och bock i förorten blev hon tillfrågad om hon inte vill utöka sin träning med den då mycket framgångsrika gymnastikklubben Hermes. Stolt noterar jag att det blev medalj i ungdoms-SM och massor av andra tävlingar och vid ett tillfälle var hon uttagen på ett läger för Sveriges landslag för ungdomar.
-På den tiden var det mest bekymmer med hur man skulle parkera bilen. I dag ser jag att detta är kulturella kvarter. Litterär skylt med citat ur Janne min vän vid nr 20, i samma hus bodde Svante Foerster i många år. Upptäcker också att här ligger bokförlaget Modernista. Kikar in genom den öppna dörren. Ser att Bodil Malmsten senaste bok ligger i massor av kartonger, 40 per låda verkar det vara, för abc…Kistalight skulle det räcka med några kartonger.
- Man kanske skulle kvista in med ett ex till redaktionen och fråga om det här kunde vara något för förlaget. Har hört att de ogärna publicerar äldre debutanter . Förlaget måste ha varit framgångsrika med så kallade bloggböcker senaste året, Bodil Malmstens Hör bara hur ditt hjärta förstås men även med debutanten Martina Lowdens Allt.
Visst skulle man behöva en lektör, ett bollplank eller någon att föra en professionell dialog med om sina texter.
Men egentligen vill jag själv pröva och se, spännande att själv ha kontrollen över sitt arbete och se vart det leder. Får bli små upplagor för de närmast sörjande. Bloggen i sig medför inte någon ny dimension till textskrivande utan är mer ett transportsätt att nå ut med sina texter.
- Men det är klart där finns en maktförskjutning. Nu kan vem som helst nå ut med sitt skrivande. Media och förlag måste på sikt acceptera bloggossfären och ta vara på de nya skribenter och de möjligheter som finns där.
Nyfiken på att läsa mer? Se Absolut kistalight!
Andra bloggar om att publicera:
Andra bloggar om bokförlag:
Copyright Thommy Sjöberg

2 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Tyvärr - Glassbaren har försvunnit till de sälla jaktmarkerna

11:05 PM  
Blogger LarsThommy said...

Synd med tanke på att den glassen som serverades där var en italiensk kulturgärning.
- Har inte Ulf Lundell skrivit en dikt om den gamla glassbaren i Götgatsbacken?

2:07 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home