Funderingar kring inläst litteratur i kursen Entreprenöriellt lärande
Sitter på Norra Öland bland fågelkvitter och vindarnas sus, näktergalen som drillar och kvirrar, göken som hoar, fasanen som kraxar och svalor som gör piruetter och alla småfåglar som bildar bakgrundskör.
- Har gått en kurs i Entreprenöriellt lärande på Lärarhögskolan i samarbete med Lunda industri i Spånga under läsåret.
- Har du säger min fru.
Här några rader om detta.
I vår kurslitteratur, se lista nedan, kan man hämta massor av exempel som underlag för funderingar och diskussion.
Vi börjar med ett exempel från Social grammatik av Gillis Herlitz. Ett exempel med funderingar kring Etik. Etik kan delas in i fyra olika kategorier enligt Herlitz 1) Pliktetik har man satt upp regler då ska de följas – basta. 2) Avsiktsetik är din avsikt välmenad är den god 3) Konsekvensetik om resultatet blir bra, gott, är handlingen god. 4) Situationsetik; varje given situation har sin etik man anpassar sig efter rådande situation.
Regler och diskussioner om hur de efterlevs är något som hör varje lärarmöte till så också vid gemensam muntlig utvärdering av vårt projekt Entreprenöriellt lärande.
Utvärderingen sammanföll med en kulturvecka på Spånga gymnasium där vissa moment tillhörde entreprenörskursen och andra inte – väljer ändå att redovisa att här har det förekommit synpunkter. Med hjälp av Herlitz kan man konstatera att den mogna och vuxna människan naturligtvis kombinerar de olika möjligheterna till etik – att vara vuxen kräver en viss elasticitet när det gäller etik utan att för den delen vara omoralisk i sina handlingar.
Frågar man eleverna allt enligt Herlitz vad som är en bra lärare är svaret bland yngre elever "en som är snäll och rättvis" kan kanske översättas med Schyst och rättvis på högstadiet. Herlitz bok är en lättläst och en överskådlig bok när det gäller social kompetens. I ett kapitel tar han upp förmåga att hantera konflikter. Han väljer att skriva hantera konflikter istället för att lösa dem. Är avståndet för stort mellan ideologi; kan vara syn på ledarskap och människosyn, religion, så gäller respekt och att inte olikheterna får störa oss. Vi måste leva med dem.
Störningar stjäl energi från det vanliga arbetet. Det finns fyra faser enligt Herlitz, 1) Störningar 2) Svårigheter 3) Problem och 4) Surdegsfasen har man kommit till tre och fyra är det verkliga problem på arbetsplatsen. Det mesta av energin går åt att bemästra arbetsplatsens problem och konflikter.
Vill man fördjupa sig i Arbetsgruppens psykologi finns Barbro Lennéer Axelsons och Ingela Thylefors bok med samma namn. Här finns mer fördjupning och resonemang och boken har en mer akademisk karaktär. Utmärkta genomgångar av psykosocial arbetsmiljö, grupper och grupprocesser, roller i arbetsgruppen, chef och ledarrollen (glöm inte att en lärare är alltid någon form av ledare bara inte lusten till personlig makt överstiger mognaden), om arbetsplatsträffar, förändringar, samarbete och konflikter.
- Speciellt intressant är kapitlet om gruppkaraktärer, tycker undertecknad, för vår Entreprenörskurs. Utan att riktigt redovisa vilken grupp vi tillhör kan man smaka på de olika grupptyperna: Den slutna, Den devitaliserade gruppen, Vilohemmet, Beroendegruppen, Fästningen, Kamp/Flyktgruppen, den splittrade gruppen eller frisörsstolssyndromet, Teatern (typ hysteroid grupp) och parbildningsgruppen.
- Intresserad av gruppdynamik och grupper – läs detta kapitel.
Gruppen är alltså viktig eller snarare förmågan att bilda nätverk för en entreprenör.
Nu över till litteraturen om entreprenörsskap. Vi börjar med Aha! Företagsamt lärande – En skola för förnyelse. Från utbildningsradion om utveckling av företagsamhet i skolans värld av Bengt Johannison, Torsten Madsén och Christer Wallentin.
En sorts lightversion om entreprenörsskap- den borde vi ha använt mer för att introducera de lärare som deltog i vårt projekt på skolan men som ej går kursen, kanske också visat den för våra elever:
I vår kurslitteratur, se lista nedan, kan man hämta massor av exempel som underlag för funderingar och diskussion.
Vi börjar med ett exempel från Social grammatik av Gillis Herlitz. Ett exempel med funderingar kring Etik. Etik kan delas in i fyra olika kategorier enligt Herlitz 1) Pliktetik har man satt upp regler då ska de följas – basta. 2) Avsiktsetik är din avsikt välmenad är den god 3) Konsekvensetik om resultatet blir bra, gott, är handlingen god. 4) Situationsetik; varje given situation har sin etik man anpassar sig efter rådande situation.
Regler och diskussioner om hur de efterlevs är något som hör varje lärarmöte till så också vid gemensam muntlig utvärdering av vårt projekt Entreprenöriellt lärande.
Utvärderingen sammanföll med en kulturvecka på Spånga gymnasium där vissa moment tillhörde entreprenörskursen och andra inte – väljer ändå att redovisa att här har det förekommit synpunkter. Med hjälp av Herlitz kan man konstatera att den mogna och vuxna människan naturligtvis kombinerar de olika möjligheterna till etik – att vara vuxen kräver en viss elasticitet när det gäller etik utan att för den delen vara omoralisk i sina handlingar.
Frågar man eleverna allt enligt Herlitz vad som är en bra lärare är svaret bland yngre elever "en som är snäll och rättvis" kan kanske översättas med Schyst och rättvis på högstadiet. Herlitz bok är en lättläst och en överskådlig bok när det gäller social kompetens. I ett kapitel tar han upp förmåga att hantera konflikter. Han väljer att skriva hantera konflikter istället för att lösa dem. Är avståndet för stort mellan ideologi; kan vara syn på ledarskap och människosyn, religion, så gäller respekt och att inte olikheterna får störa oss. Vi måste leva med dem.
Störningar stjäl energi från det vanliga arbetet. Det finns fyra faser enligt Herlitz, 1) Störningar 2) Svårigheter 3) Problem och 4) Surdegsfasen har man kommit till tre och fyra är det verkliga problem på arbetsplatsen. Det mesta av energin går åt att bemästra arbetsplatsens problem och konflikter.
Vill man fördjupa sig i Arbetsgruppens psykologi finns Barbro Lennéer Axelsons och Ingela Thylefors bok med samma namn. Här finns mer fördjupning och resonemang och boken har en mer akademisk karaktär. Utmärkta genomgångar av psykosocial arbetsmiljö, grupper och grupprocesser, roller i arbetsgruppen, chef och ledarrollen (glöm inte att en lärare är alltid någon form av ledare bara inte lusten till personlig makt överstiger mognaden), om arbetsplatsträffar, förändringar, samarbete och konflikter.
- Speciellt intressant är kapitlet om gruppkaraktärer, tycker undertecknad, för vår Entreprenörskurs. Utan att riktigt redovisa vilken grupp vi tillhör kan man smaka på de olika grupptyperna: Den slutna, Den devitaliserade gruppen, Vilohemmet, Beroendegruppen, Fästningen, Kamp/Flyktgruppen, den splittrade gruppen eller frisörsstolssyndromet, Teatern (typ hysteroid grupp) och parbildningsgruppen.
- Intresserad av gruppdynamik och grupper – läs detta kapitel.
Gruppen är alltså viktig eller snarare förmågan att bilda nätverk för en entreprenör.
Nu över till litteraturen om entreprenörsskap. Vi börjar med Aha! Företagsamt lärande – En skola för förnyelse. Från utbildningsradion om utveckling av företagsamhet i skolans värld av Bengt Johannison, Torsten Madsén och Christer Wallentin.
En sorts lightversion om entreprenörsskap- den borde vi ha använt mer för att introducera de lärare som deltog i vårt projekt på skolan men som ej går kursen, kanske också visat den för våra elever:
- Tiden den tiden som inte finns.
Här betonas entreprenören som handlingens man, handlingen är vägen till kunskap. Men här finns även en pedagogisk fin modell om läroprocesser för entreprenörsskap s. 54.
Kikar man på Johannisons modell ser man, så uppfattar undertecknad det i alla fall och som inte kan rådfråga de andra i gruppen - se fågelsång och Norra Öland. Att i genomförande av vårt projekt dominerar den traditionella skolningen. En ganska hård tidsstyrning, hel del yttre styrning och kontroll, ämnessplittring och uppgiftssplittring, visst situationellt lärande – alltså en facitkultur - återkommer med resonemang där. Entreprenörsskolning fanns i att eleverna får ta ansvar för sitt lärande och visst problemorienterat lärande.
Nyckeln, grundbulten eller kärnan till att nå Entreprenörskapets väsen, se Bengt Johannissons bok, tror undertecknad, är när eleverna väljer uppgift. Grunden för vårt projekt är ju att eleverna ska välja själva ett arbete som de är intresserade av och kanske drömmer om att göra.
Honnörsord för entreprenörsskap, se Johannissons Entreprenörskapets väsen, fantasi, kreativitet, nyskapande, handling som kunskapsväg, förmåga att knyta kontakter och att arbeta i grupp blir här viktiga bitar för uppgiften
Eleverna är ganska vana att arbeta i projektform, gäller de flesta ämnena, det blir lätt så att här det bara ett ytterligare arbete som ska göras om än ämnesövergripande. Flera ämnen ska bedömas och betygsättas, är det tänkt, i varje uppgift.
Lätt att eleverna precis som lärarna blir "Doers" handlingsmänniskor och mer gör en uppgift som ska göras än att de upplever det hela som någon form av entreprenörsskap.
Rader av olika ämnen görs det arbeten om, i min grupp: Fotboll, bakning med recept, skidtricks, olika spel och badminton. Överlag verkar eleverna gärna välja praktiskt estetiska ämnen.
Genomförandet gränsar till det entreprenöriella, eleverna lär sig nya tekniker – om olika datorprogram, redigera film, bakar så det står härliga till och redovisningen en dag under vår kulturvecka gick förvånansvärt bra.
Visst har det skapats en del i entreprenöriell anda, visst har det ibland varit en känsla av kaos – musiken fungerar inte under redovisningen för bakgruppen, visst har eleverna funderat och reflekterat över processen; Entreprenörsskap som ideologi.
Allt enligt Bengt Johannisson Entreprenörsskap – grundläggande tankar.
Enligt undertecknad har dock kursen mer fungerat som det lilla eller medelstora företaget; koll på läget, tidsstyrning, klara mål när väl eleverna valt ämne, formell redovisning och betygssättning med kriterier som mål. Kikar man på Johannissons modell s. 108 Entreprenörskapets väsen hamnar vårt projekt mer i familjeinstitutionen som ideologi än Management eller Entreprenörskapet som ideologi. Men vackert så kanske och det skapades ju massor av fina arbeten av våra duktiga elever.
- Inte en bränd kaka som bakgruppen sa!
Vilka lärdomar innebär då insikten att projektet innebar mer ett traditionellt än entreprenöriellt lärande kan man då fråga?
Källor
Gustavsson, K. Entreprenörskap i skolan –självklarhet eller vision
Herlitz, G. Social grammatik
Johannisson, B. m fl Aha Företagsamt lärande
Johannisson, B. Entreprenörskapets väsen
Lennéer Axelson, B. m fl Arbetsgruppens psykologi
Här betonas entreprenören som handlingens man, handlingen är vägen till kunskap. Men här finns även en pedagogisk fin modell om läroprocesser för entreprenörsskap s. 54.
Kikar man på Johannisons modell ser man, så uppfattar undertecknad det i alla fall och som inte kan rådfråga de andra i gruppen - se fågelsång och Norra Öland. Att i genomförande av vårt projekt dominerar den traditionella skolningen. En ganska hård tidsstyrning, hel del yttre styrning och kontroll, ämnessplittring och uppgiftssplittring, visst situationellt lärande – alltså en facitkultur - återkommer med resonemang där. Entreprenörsskolning fanns i att eleverna får ta ansvar för sitt lärande och visst problemorienterat lärande.
Nyckeln, grundbulten eller kärnan till att nå Entreprenörskapets väsen, se Bengt Johannissons bok, tror undertecknad, är när eleverna väljer uppgift. Grunden för vårt projekt är ju att eleverna ska välja själva ett arbete som de är intresserade av och kanske drömmer om att göra.
Honnörsord för entreprenörsskap, se Johannissons Entreprenörskapets väsen, fantasi, kreativitet, nyskapande, handling som kunskapsväg, förmåga att knyta kontakter och att arbeta i grupp blir här viktiga bitar för uppgiften
Eleverna är ganska vana att arbeta i projektform, gäller de flesta ämnena, det blir lätt så att här det bara ett ytterligare arbete som ska göras om än ämnesövergripande. Flera ämnen ska bedömas och betygsättas, är det tänkt, i varje uppgift.
Lätt att eleverna precis som lärarna blir "Doers" handlingsmänniskor och mer gör en uppgift som ska göras än att de upplever det hela som någon form av entreprenörsskap.
Rader av olika ämnen görs det arbeten om, i min grupp: Fotboll, bakning med recept, skidtricks, olika spel och badminton. Överlag verkar eleverna gärna välja praktiskt estetiska ämnen.
Genomförandet gränsar till det entreprenöriella, eleverna lär sig nya tekniker – om olika datorprogram, redigera film, bakar så det står härliga till och redovisningen en dag under vår kulturvecka gick förvånansvärt bra.
Visst har det skapats en del i entreprenöriell anda, visst har det ibland varit en känsla av kaos – musiken fungerar inte under redovisningen för bakgruppen, visst har eleverna funderat och reflekterat över processen; Entreprenörsskap som ideologi.
Allt enligt Bengt Johannisson Entreprenörsskap – grundläggande tankar.
Enligt undertecknad har dock kursen mer fungerat som det lilla eller medelstora företaget; koll på läget, tidsstyrning, klara mål när väl eleverna valt ämne, formell redovisning och betygssättning med kriterier som mål. Kikar man på Johannissons modell s. 108 Entreprenörskapets väsen hamnar vårt projekt mer i familjeinstitutionen som ideologi än Management eller Entreprenörskapet som ideologi. Men vackert så kanske och det skapades ju massor av fina arbeten av våra duktiga elever.
- Inte en bränd kaka som bakgruppen sa!
Vilka lärdomar innebär då insikten att projektet innebar mer ett traditionellt än entreprenöriellt lärande kan man då fråga?
Källor
Gustavsson, K. Entreprenörskap i skolan –självklarhet eller vision
Herlitz, G. Social grammatik
Johannisson, B. m fl Aha Företagsamt lärande
Johannisson, B. Entreprenörskapets väsen
Lennéer Axelson, B. m fl Arbetsgruppens psykologi
Andra bloggar om entreprenörsskap:
Copyright Thommy Sjöberg
Copyright Thommy Sjöberg
1 comment:
Massor av synpunkter här vid diskussioner med kolleger - återkommer med citat.
Post a Comment