Friday, July 18, 2014

Jhumpa Lahiri আলো Light

So sad... so sad - vilken sorgsen berättelse! Kistalight har läst The Lowland, Sankmark, av Jhumpa Lahiri.
Nu har vi fullföljt vår egen valda lilla föreläsningsserie från Kulturhusets Internationella Författarscen. Våra författare och deras framträdanden från våren är  Deborah Levy och hennes Simma hem, Etgar Keret och hans mörka absurdism i Plötsligt knackar det på dörren.
Böcker som vi redan har skrivit om och i dag är det dags för Jhumpa Lahiri och Sankmark.
 Om Deborah Levy och Etgar Keret experimenterar mer med formen i sina böcker och tar skydd, gömmer sig, bakom mörka stråk av absurd och skruvad humor så har Jhumpa Lahiri ett mer lugnt och klassisk berättartempo. Hon vågar, har större mod, visa upp sprickorna, sorgen och tystnaden kring ett traumatisk drama som också är en del av Indiens moderna historia. Berättelsen bär även på ett tema om uppbrott genom studier, forskning och att leva i exil.
 Huvudpersonerna, två bröder Subhash och Udayan och en kvinna Gauri, är ordlösa trots sin akademiska bildning, de bär på en andlig ensamhet och sorg. Den kan förklaras av den yngre broderns våldsamma död, tillhörde naxalitrörelsen - indiska maoister, och han avrättades av indiska polisen framför ögonen inför sin familj som blir vittne till händelsen.
 Sorgen efter broderns död fördjupas och blir ett oläkt sår mycket genom deras oförmåga att hantera den, att inte prata om den, och genom att den överlevande brodern ingår ett äktenskap med änkan efter brodern, som är havande med den döda broderns barn.
Vilket blir en (monster)hemlighet för omvärlden i deras exil i USA.
Visst är Jhumpa Lahiris roman Sankmark en berättelse om att leva i exil, klyftan mellan öst och väst, tre studiebegåvade ungdomars val och väg, uppbrott från familjen och en ung kvinnas instängdhet och väg ut, tystnad i form av konventioner och manipulation och spänningarna i det Indiska klassamhället och främlingskapet i USA.
Allt det där är välbekanta teman i det moderna västerländska samhället och i en global värld. Men det är i porträttet av Gauri och hennes öde och val som romanen växer till en stor berättelse med tragiska och komplexa dimensioner. Gauri blir en framgångsrik akademiker och forskare i filosofi men oförmögen att frigöra sig från sitt förflutna, som tidigt föräldralös, ung förtryckt änka och sitt liv i ett resonemangsäktenskap för sin egen och barnets skull som för henne till USA.
 Hon är både ett offer och en vinnare som kommer ut genom sin hjärna (hon är smart och intelligent) men överger sitt barn Bela som får växa upp som tonåring utan mor och med den överlevande brodern Subhash som far och hon har inte nycklarna till sin historia.


 Jhumpa Lahiri har skapat en oerhört välskriven berättelse där miljö och naturskildringarna är mycket geografiskt initierade från vattenhyacinterna i Tollygunge i Calcutta under monsunen till kustlandskapet kring Rhode Island med dess öar på amerikanska östkusten och till södra Californiens torra ökenmiljöer som härbärgerar så många vilsna människor som rest västerut och lämnat sin personalia bakom sig.
Språket är enkelt och avskalat, utan ironier, landskapsskildringarna bildar en sorgen och melankolisk ram kring berättelsens mosaik av (blues) sorg.
Jhumpa Lahiri måste ha arbetat mycket med sin berättelse, strukit och skrivit om!
En av hemligheterna bakom alla goda berättelser!
Sankmark är en stark berättelse större än livet själv tycker vi på Kistalight.
Betyg fem blommande vattenhyacinter av fem

På Kulturhuset i april på dess Internationella Författarscen samtalade Jhumpa Lahiri med en, mycket yvig samtalsledare Josette Bushell Mingo som ibland glömde ämnet, Lahiris författarskap, och mest talade om sig själv, aj...aj, men hon tillförde en hel del energi till samtalet och Jhumpa Lahiri svarade tålmodigt, intelligent och välbalanserat.
På frågan om favoritroman och dito författare svarar Jhumpa Lahiri att Thomas Hardy och hans roman Tess är en av de absoluta favoriterna. Kännedom om den romanen kan också vara en nyckel till att förstå porträttet av Gauri i Sankmark.
Jhumpa Lahiri tycker sig med Sankmark att ha klarat av ett tema med sitt författarskap så här långt och har sedan någon tid tillbaka bosatt sig i Rom med sin familj för att lära sig ett nytt språk och komma vidare med skrivande.


Kistalight skyndar sig till signeringen - tidig i kön med det sedvanliga Thommy med Th ska det vara!
Hon verkar intelligent, en iakttagare, ser bra ut, har hon inte grågrönbruna ögon?
Frågar om hon i sitt författarskap har influerats och påverkats av Salmon Rushdie och hans Midnattsbarnen?
Maybe a little bit!
 I don´t know really she said!
Kistalight tror nu i efterhand att det är marginellt, Bengalen ligger i östra Indien och gränsar till Bangla Desh men liknande teman finns i deras författarskap men stora skillnader i berättarton.
Istället frågar jag om hon har lust att skriva några rader på italienska när hon signerar?
Do you understand italian?
No but my son does!
Bueno Lettera!
Tanti saluti!
/Jhumpa
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande 
  • ©Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

Monday, July 14, 2014

Brasil Luz - det blev Tyskland

Tyskland blev de nya världsmästarna - fullt logiskt svar på den gåtans lösning. Bästa anfallsspelet och det mest målrika landslaget i VM men också bästa defensiven. Samtidigt som de tufsar till både Brasilien och Portugal med storstryk så vinner man tre matcher med minsta marginal 1-0 nu senast i finalen mot Argentina.
 Blev varken Messi eller någon annan storspelare som avgjorde utan två inhoppare (Mario Götze mål och Andre Schurrle passning) fint instickande anfallsspel, tysk specialitet - inget duttande med bollen, fullt logiskt det också att det var två inhoppare som avgjorde, mer utvilade plus skicklig coachning, och Tyskland var verkligen ett lag och ett kollektiv.
Kul VM och en riktig fotbollsfest, Kistalight har nog aldrig följt ett fotbollsmästerskap så intensivt som den här gången. Knappt missat en match!
Älskarrrrrrrrrrrrrr kombinationen fotboll, kultur, historia, geografi och samhälle heter värdlandet dessutom Brasilien blir det riktigt intressant.
Förutom TV och tidningar har vi läst böcker som Henrik Brandao Jönssons Gräset är alltid grönare i Brasilien och Sambafotboll av Fredrik Ekelund. För att öka insikten om att resa i landet Brasilien har vi läst Lonely Planets Brazil, här och där om det väldiga landet, femte i världen nästan lika stort som Europa, och så att säga rest i vår hemmafåtölj i Brasiliens 26 stater.
Från djungel och våtmarker (Pantanal) till Atlantkustens Salvador, från Ekvatorn i norr Manaus till Rio Grandes Porto Alegro i söder.
Bilden ovan är från det moralbefriade FIFAS arkiv - vi får se om den tas bort - kanske inte bästa värdegrund att låna den men Kistalight är enkel amatörblogg med mycket ringa ekonomiska medel och vad gör vi inte för att få en tjusig världsmästarbild.
Så är VM i fotboll över för den här gången, som ett maniskt skov som ebbar ut, och nästa gång är det det Ryssland som gäller som värdland - minst lika korrumperat som årets värdland - miljarderna kommer att rulla iväg i okända fickor trots vår digitala värld. Ser att Kaliningrad och Sankt Petersburg kommer att vara spelplatser där.
Hm...hm intressant med två grannar kring Östersjön som VM orter.
Syns vi i Kaliningrad 2018?!
Här samlar vi våra övriga VM bloggar, i omvänd kronologisk ordning, under rubriken Brasil Luz, anspelar förstås på lätt som ljus!

Brasil Luz


Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Brasilien Andra bloggar om Fotbolls VM
  • ©Thommy Sjöberg

Labels:

Sunday, July 13, 2014

To be or not to bee på Norra Öland

Mellan Löttorp och Källa... Kistalight hittar en ny cykelväg en dag när nordan blåser och vi lämnat in bilen på Mekonomen i Löttorp och lite planlöst hojar  runt i lä i Norra Ölands metropol. Vi svänger vänster när vi ser en skylt med Café 200 meter.
Ser ut som en gammal banvall?
Det är en gammal banvall!
Får vi bekräftat ett par km senare vid Källa golfbana där vi rastar, grejar en gratiskarta, käkar banan och dricker lite Loka.
Vi fortsätter ned mot Kalmarsund, en aning planlöst, hittar Korpskogs bigård och knackar på.
Du hittar mormor i huset till höger säger ung tjej till mig.
Kistalight ser ett par bikupor, på en av dem hänger gråa bin som druvklasar.
Ser snälla ut!
Vi knackar på i den lilla boden.
Här slungas honung av det äldre paret Gunnel och Jan Lindeberg.
Entusiastiska biodlare sen mer än tjugo år.
Kistalight köper en burk nyslungad honung och vi kommer att tala om fortsättningen på Ölandsleden, cykelstigen som ska gå från fyr till fyr, de är mycket nöjda med den nya biten.
Nu tar det femton minuter för oss att cykla till Löttorp men för fortsättningen söderut så pågår det fortfarande markförhandlingar.
Bönder som äger delar av den gamla banvallen är inte så där helt lättförhandlade med sina andelar.
En mark och hemmansägare på Norra Öland är en individualist och är en person som varken gillar överheten eller klungor med cyklande turister tänker Kistalight.
Bilder ovan Banvallen mellan Löttorp och Källa och Korpskogs bigård - från min mobil Thommy Sjöberg

Mycket nöjda med dagens upptäckt, ett fynd för det lilla reportaget, och vår burk med nyslungad honung, cyklar vi i lä längs den gamla spikraka banvallen med sin rika flora av varierade lövträd som björk, faktiskt en och annan ek vid ängarna, någon med murgröna, massor av tät hassel, darrande aspar - bladen alltså, seniga sälgar och spår av klassisk ask, lind och lönn.
Från fyr till fyr!
To be or not to bee?
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Öland:
  • ©Thommy Sjöberg

Labels: ,

Thursday, July 10, 2014

Brasil Luz - det är trots allt bara fotboll


Funkade inge vidare med vår Sartrefunk som besvärjelse för Brasilien i vår förra blogg. I dag får vi trösta oss med Stones! Stenarna som rullar vidare i alla lägen och tycks ha kul med sin musik.
 It´s only Rock n Roll and I like it!
I alla väder!
Kan gälla fotboll också till och med i Brasilien!
Dags att säga ifrån för det brasilianska folket!
Vad som behövs är goda skolor för alla barn och ungdomar och en sjukvård som inte utestänger den fattiga delen av befolkningen!
Går att fixa fotbollsfest utan miljardbyggen till fotbollsarenor och svindlande summor för säkerhetsarrangemang och mutor!

Brasilien grejade inte anspänningen till slut!
Maracana och andra spöken hann ikapp!
Ingen adrenalin kvar efter urladdningarna i kvarts och åttondelsfinal!?
Med Neymar skadad och med kaptenen Thiago Silva avstängd efter två gula kort tappar Brasilien stadgan, har varit darrigt och svajigt mest hela tiden, efter all anspänning och press.
Blev en ny målfest men en totalt oväntad sådan!
Tyskland rullar på med glad anfallsfotboll mot ett Brasilien som gick bort sig med sina markeringar och offsidefällor.
Gör misstag som ett stressat juniorlag!
Sånt som händer?
Men inte på den här nivån!
Ho...ho var är Müller skulle inte Luis markera honom?
Klose markerar Luis som letar efter Müller!
Marcello upphäver offsiden!

Fortsätter att slamra med grillocken och slå några rökpustar mot myggen men i dag fish and chips istället för hamburgare.
Borde kanske översätta Sartrefunken från förra bloggen?
Vad handlar den om egentligen?
Heja Brasilien även i fortsättningen!
It´s only fotball and I like it!
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande 
  • ©Thommy Sjöberg

Labels:

Tuesday, July 08, 2014

Brasil Luz - Analys hur går det


Heja Brasilien vi fortsätter våra besvärjelser från Kistalight! I dag tar vi hjälp av lite funk om Jean Paul Sartre på det brasilianska sättet - klart vi fortsätter och slamrar med grillen och gör våra rökpustar men nu är det dags för en intellektuell analys!
Hur kommer det att gå?
Har någonsin glad anfallsfotboll räckt hela vägen till ett VM-guld i modern tid?
Glada anfallsmatcher i topp så här långt!

  • Holland - Spanien 5-1
  • Tyskland - Portugal 4 - 0
  • Brasilien - Colombia 2 - 1 åtminstone i första halvlek
Vilken av semifinalnationerna är det som visat tålamod, organiserat spelet och haft förmågan att vänta ut de avgörande måltillfällena?
Jo Argentina med världens nu kanske skickligaste fotbollsspelare Messi (av de lag som är kvar) som anfallsstrateg,  målgörare eller med en avgörande passning.
Några minuter kvar av matchen!
Vem dyker upp och skruvar in bollen i krysset runt en backlinje eller slår den där avgörande öppnande passningen?
Jo Messi!
Scenario är det då Argentina som är den troliga vinnaren på söndag?
Defensiv istället för glatt anfallsspel?
Men håller på Brasilien det gör vi!
I dag med en funk om Jean Paul Sartre som besvärjelse.


Labels: , ,

Sunday, July 06, 2014

Brasil Luz och macumba

Det funkade här om kvällen! Bild Thommy Sjöberg
Grillrök från vilda apelträd, hamburgare, lökar, tomater, majskolvar, potatis, timjan, rosmarin, slammer med grillock och lite gräsbrand.
Vår egen macumba a la Norra Öland!
Visst vann Brasilien med 2-1!
Klart det kanske berodde på att Brasilien kopplade ett fast grepp om matchen i första halvlek.
I anfallsvåg efter anfallsvåg i en determinerad energi!
Inget duttande eller promenerande med bollen där inte a la Barcelona utan raka puckar!
Påminde en hel del i sin energi om när Canada spelar hockey och absolut ska tala om för Tre kronor var skåpet ska stå.
Colombianska nya stjärnan Rodrigues fick mest bita i gräset!
 När sedan mittbacken David Luiz i mitten på andra halvlek fyrar av en gammal hederlig bredsida till frispark 32 meter från mål blir det en misil  i den tropiska kvällen, som vobblar sig fram mot högra krysset och det blir 2-0 på Estádio Castelão i Fortaleza.
Så är det klappat och klart för Brasilien!
De utvalda - a selecao!
Heja Brasilien!

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande 
  • ©Thommy Sjöberg

Labels:

Thursday, July 03, 2014

Att betvinga spöken - Brasil Luz

Ännu så länge har de Brasilianska spelarna betvingat anspänningen av att vara favorit och bekämpat demonerna och spökena från förr! Här Neymar i samspråk med Maracanaspöket. En anspelning på den traumatiska förlusten på Estádio do Maracanã (1-2) i VM-finalen 1950 mot Uruguay.
 Imorgon blir det nya nappatag med favoritskapet i match mot Colombia ett av turneringens roligaste lag. Vi tror och hoppas att Brasilien krånglar sig vidare och med oansenliga bidrag i mytiska besvärjelser kommer vi att följa matchen med kepsen på och blir det straffar ser vi dem stående tätt ihop på fotbollsvis med armarna över varandras axlar. Den här gången kommer vi inte att ge några löften om utebliven duschning vid förlust.
I Chilematchen utlovades, under straffnervdallret, att om Brasilien förlorar duschar vi inte förrän nästa fotbolls-VM.
Gräset är alltid grönare i Brasilien : en resa genom världens bästa fotbollsl
Kistalight har läst Henrik Brandâo Jönssons Brasilienbok om fotboll Gräset är alltid grönare i Brasilien. En bok som jag önskar att alla mina gamla fotbollsintresserade elever ska läsa.
 De som vanligtvis inte läser initierade samhällsreportage och djuplodande romaner får här chansen att inte bara läsa om älskade och legendariska fotbollsstjärnor utan också att ta del av insikter och kunskap om det brasilianska samhället. Det är lite av att fotboll förklarar Brasilien eller kanske en resa genom himmel och helvete genom fotbollen i Henrik B Jönssons bok.
 I Gräset är alltid grönare ... jämför Brandâo Jönsson Brasilien med USA geografiskt och historiskt. De är bägge länder stora som kontinenter, ungefär lika stora, Brasilien något mindre än Europa, de är organiserade som delstater, Brasilien har 26 stater och de har bägge en kolonial historia med frigörelse från europeiska kungadömen. En väsentlig del av deras utveckling och historia har bestått i plantageekonomi (för USA i sydstaterna) med afrikanska slavar som arbetskraft. Efter slaveriets avskaffande stor invandring av fattiga immigranter från Sydeuropa, Polen och Tyskland. USA har dock haft en mycket tydligare och starkare frihetsidé manifesterad genom den amerikanska konstitutionen som ett modernt projekt i att bygga ett fritt och mänskligt samhälle. I Brasilien har mer feodala strukturer från kolonialtiden levt kvar men visst kan man se skapandet av Brasilia som ett modernistiskt projekt med super/duper arkitekten Oscar Niemayer vid ritbordet.
 Bägge staterna är i dag också superkommersiella samhällen där köpcentra, bilförsäljning och modern industri står högt i kurs och i centrum. Brasilien är i dag med sin nyupptäckta olja världens sjätte starkaste ekonomi. Brasilien är med sin krångliga byråkrati som en blandning mellan USA och Sovjet skriver Brandâo/Jönsson och den som lär sig behärska bägge spelplanerna har stora möjligheter att lyckas.
Mixen av kulturer, raser, religion, sekter och fotboll, multikulti på det Brasilianska sättet, kan också ses som en del av Brasiliens moderna projekt, hel del gemensamt även där med USA.
Gräset är alltid grönare ... handlar förstås mest om fotboll och några av av de stora stjärnorna, en del med tragiska öden, Barbosa målvakten från VM-finalen 1950 som missbedömde bollen vid det olyckliga 1-2 målet, var under många år en stor målvakt i Rio-laget Vasco da Gama  - eldade upp målstolparna från Maranacastadion vid en grillfest, hjälpte inte riktigt som besvärjelse, dog fattig men ändå med kärlek från sina vänner. Garrincha den mest älskade av alla, med alla sina barn - mest döttrar hann även få en son i Sverige efter VM 58, fick ett öde liknande Nacka Skoglund.
Sokrates som både Brandâo och Kistalight har ett alldeles särdeles öga för fick också ett olyckligt öde, alkohol, och dog alldeles för ung. Sokrates var en förebild som spelare med sitt strategiska fotbollsspel, den magiska kvadraten, sin tilltro till studier - var läkare och sina demokratiska ideal i klubben Corinthians - var med och störtade en diktatur, tillhörde det bästa Brasilianska laget, 82 års lag, någonsin. Tillsammans med Hökarna Corinthians vilda supporterklubb åker också Jönsson på bortamatch med dem - inget sällskap goda mödrar kan önska sina söner.
Klart att Brandao Jönsson skriver om Pelé den kanske störste fotbollsspelaren någonsin, fattigpojken utan ordentlig skolgång som gör en osannolik fotbollskarriär, trefaldig världsmästare, och en fotbollssaga. Killen som läser in en gymnasiekompetens och skaffar sig en universitetsutbildning som mogen idrottsman.
Wow - skarpt säger vi på Kistalight om en sådan bildningsgång!
Pelé tillhör i dag etablissemanget i både samhället och fotbollens värld kanske alltför mycket för att vara en älskad gammal fotbollsstar i favelornas värld.
Brandao Jönsson gör en intervju med Romario Sverigedödaren från VM 94 och skildrar hur busen och playboyen kunde bli en aktad icke korrupt politiker i Brasilia.
Inte så svårt, konkurrensen är inte så stor säger Romario som blivit en engagerad och medkännande politiker genom sin dotters handikapp med Downs syndrom.
Bra om politiker och korruption i Brasilia i Brandao Jönssons kapitel om Romario.
En spännande berättelse i Gräset är grönare... är den om radioreportern Galvao Bueno - radiorösten som kan få en match att låta som ett helt drama och ett äventyr. En brasiliansk sportkommentator är en berättare, narrador, som har till uppgift att förlösa människors känslor och sinnen. Stilen har sina rötter i brasilianska radionovelas, uppläsningar av litterära dramatiska romaner, bearbetade för radion.
Gooooooooooool hojtar vi på Kistalight för en sådan berättare!
Teatro Amazona - Manaus eget operahus från gummiboomens dagar byggt 1896. Här har dåtidens stora operastjärnor Cauroso och Sarah Bernhard gett konserter.
I kapitlet om Manaus, denna osannolika djungelstad, porten till Amazonas, kolonialismens egen gummi Klondyke, berättar Brandao Jönsson om Peladao och en av världens största amatörturneringar i fotboll.
Intressant tycker Kistalight som vuxit upp med S:t Erikscupen en gigantisk fotbollscup för ungdomar i Stockholm. En peladao i Manaus är lite som Kajsa Warg, man tager vad man haver, krångligt med offsideregler - skapar också heta bråk vid bedömningen, då avskaffar vi offside och sid och baslinjer inte så noga i en laglös djungelstad där det är ont om schysta planer.
Peladao är inte bara amatörfotboll i Manaus, ordet betyder också helnäck, utan också en skönhetstävling arrangerad som en dockusåpa för TV där lokala skönheter medverkar - se trailer ovan!

Tror bestämt att vi ska köra lite macumba (afrobrasiliansk ritual - brasilianske spelaren Dante lär vara en riktig hejare på det - finns omnämnd i Jönssons bok) på matchdagen a la Norra Öland, med grill av hamburgare, gula lökar från Södra Ölands världsarv, tomater kryddat med backtimjan och rosmarin på en bädd av rosenträd medan vi i grillröken uttalar våra besvärjelser och slamrar med några gamla grillock!
Hade vi dessutom en Habanacigar skulle vi blåsa några rejäla rökpustar med den ädla cigarren mot knott, mygg och onda andar!
A Selecao - må de utvalda vara en vinnare!

PS Betyg för Gräset är alltid grönare i Brasilien, fem bortkörda Maracanaspöken av fem!
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande 
  • ©Thommy Sjöberg

Labels: , , , , ,