Den Parlamentariska Skärgården, Röda Linjer Light

 

Modernism, pointillism, abstrakt konst eller en stiliserad bild på någon i hörlurar som lyssnar på den senaste raplåten med några taktfasta toner?

Oh no, det är Kistalight som ritar en skiss efter modell från AI, Google, över den parlamentariska situationen i Sveriges riksdag efter valet 13 september 2026.

Inspirerade av ett gammalt klassiskt problem i matematiken, Eulers noder, en promenad längs Königsbergs broar, där du kan drömma om att bara korsa broarna en gång, söndagsnöje för de gamla borgarna i staden i Ostpreussen när det begav sig en gång i tiden under 1700-talet. Se även förra bloggen Valresultat, Röda Linjer Light och matematikern Euler med Königsbergs broar.

Här några idéer som skulle kunna användas för både analogt och digitalt spel, eller som en idébank för vidare utformning.

Tjoho grabbar, tjejer och övriga, numera panschis, men hade jag fortfarande arbetat som So-lärare, kunde de här spelidéerna vara något för traditionellt grupparbete, specialarbete, elevens val, eller under en temavecka. På gymnasiet kunde det funka för ett större arbete under längre tid med en digital utformning.

Här fokuserar vi på att skapa ett brädspel med tärning. Du får vara din egen talman med en vandring i den Parlamentariska Skärgårdens Öar fylld av röda linjer. En arkipelag med riksdagens 8 öar, vilka alla ska besökas och hanteras. Vid de röda linjerna finns stationer där du med hjälp av matte-teori, grafer, noder och 3D teknik byter nivå och dimension. Genom en spelpjäs där kartan har vikts till en cylinder och sedan omformats till en Torus, en munk, där du som spelare kan smita igenom den röda linjen i hålen som uppstår i spelplanen, om du slår en sexa med tärningen. 

Torus Munk, vikt spelplan och en spelpjäs

Alternativet är att du förhandlar med öborna (partiet) bakom den röda linjen med assistans av spelledaren (läraren och förste talman i övergångsregeringen). Ämnen kan vara skatter, miljö, lag och ordning, migration, omsorg, sjukvård och skola. Förhandlingen sker genom att du drar ett förtryckt kort, där det finns ett antal med ämnena från ovan. Tal som kan utvecklas av spelaren i samtal med spelledaren och berört parti.  

Vid stationerna finns pjäser i form av broar, tunnlar, viadukter, broar, repstegar, drönare och drakar som du kan använda för att ta dig över den röda linjen, hjälpmedel som också är numrerade och slås med tärning efter att ha klarat av (samtal) förhandlingen.

Deltagare; spelare, partirepresentanter, och spelledare 8majen).

Det är bara att köra på bästa lärare, kliv in i skolsalen måndag morgon efter valet, ta med pyssellåda med kritor, pennor, färg (akvarell och tusch), linjaler, gradskivor, passare, tejp, och stor rulle papper, plus mm (gott humör) och annat du kan tänka dig.

Organisation; dela in klassen i 8 grupper, lotta de åtta olika partierna till respektive grupp. Lätt som en plätt för So-Thompa som de sista åren hade just 32 elever i varje klass (besparing så att andra lärare, ämnen, skulle kunna ha mindre grupper) blir då fyra elever i varje grupp, So-Thompa fixar lätt som en plätt. Gå igenom mitt lysande koncept på tavlan, med hjälpmedel och min Stand Up Comedy metodik (kul genomgång) och gör även en skriftlig modell.

Genomförande; varje grupp ritar sin lottade ö, parti. Försök genom din ö-skiss ge kartan en identitet av just ditt parti, blommor, färg, partisymbol, och de ämnen som partiet kämpar för. Sedan kommer utmaningen att klistra in våra öar på en spelplan, lång rulle papper, där partierna ska bilda en arkipelag (skärgård) som binds ihop med en spelslinga för tärning, separeras (säras) av röda linjer med spelstationer, se munken. Bind ihop start, Riksdagshuset, de åtta öarna (partierna) och till målgången Rosenbad där regeringen huserar. Först i mål vinner!

Bästa lärare du kanske oroar dig för att genomföra ett sådant projekt, stök, hög ljudnivå och var hämtar jag all energi för att genomföra grejen? Inte världens bästa ordning à la Nordkorea! Don´t Worry, be happy, var inte orolig, bli lycklig! Lita på elevernas energi, fantasi och kreativitet, just för att driva ett sådant här projekt. Det behövs två för att dansa tango och en trött So-lärare kan behöva lite energi från kidsen för att ta sig över röda linjer, ha kul på jobbet och fixa en ny regering. Lätt som en plätt! 

Sedan kära spelare, deltagare och lärare är det bara att spela på!

Tärningen är kastad!

Trist med röda linjer!

PS Vi har ett resultat 17 september 2026.

C, SAP, MP och V 176 rödgröna mandat och andra sidan SD, M, KD och L 173 blågula mandat. Det ska bli kul att bilda ny regering! 🎈🏂📖🦉😎

© Thommy Sjöberg

Valresultat, Röda Linjer Light

 Det ska bli kul att byta regering! 

Kistalight tänker till, lite utanför boxen, och anlitar AI för att komma åt knäckfrågan med röda linjer.

Magdamoderater, stödröst liberaler, nygröna centerfans, Noshivänster, borgare och alla rödlinjemålare, here we come!

Överraskningar

• Att valet skulle bli så jämt, det såg man inte komma i alla opinons-undersökningar.
• FP Från någon procent till drygt 5 % på en vecka, bra jobbat Simona Mohamsson, gott humör och massor av energi. Plus kamrat stödmoderat! Vem har sagt att inte opinionsundersökningar påverkar?
• M Vem kunde tro att moderaterna skulle göra ett så bra val? Går framåt mest överallt samtidigt som de stöttar fp och blir största borgerliga parti.
• KD, C. MP och V går framåt med sina väljare och på sin kant. Trist med auktoriteter och bossiga partier?
• SAP går bakåt, gör sitt sämsta val på många år. Fel strategi att ägna så mycket tid, energi och utrymme åt att bli en ledare för mitten istället för att driva klassiska sossefrågor; skola, vård, omsorg, rättvisa skatter och välfärd? Har Sossarna fantomsmärtor över att ha varit så stora så att de inte förstår att övriga partier inte vill gå i deras ledband längre?
• SD Kistalight trodde nog att de hade nått sin peak, men inte att de skulle gå tillbaka flera procent och plötsligt vara tredje största parti.
• Lite i efterhand, Skolvalet där Sveriges ungdomar röstar, kan ge en hint om framtiden! Där är Moderaterna det stora partiet. Muf har gått framåt i hela landet, trend eller bara en tillfällighet?

Visst går det att snacka med en robot!

Om AI agerade talman med detta extremt jämna valresultat (175 mandat till det rödgröna laget och 174 mandat till Tidölaget), skulle processen drivas av strikt logik, spelteori och konstitutionell praxis. En AI-talman skulle eliminera personligt prestige och i stället fokusera helt på matematisk stabilitet och handlingskraft.

Här är den strategiska algoritm som en AI-talman sannolikt skulle följa för att lösa regeringsfrågan:

1. Analys av det parlamentariska läget

• Det rödgröna laget (175 mandat): Har det största blocket och det största enskilda partiet (S på 28%). Dock är marginalen minsta möjliga (1 mandat) och blocket är ideologiskt spretigt (från V till C).
• Tidölaget (174 mandat): Är bara ett mandat ifrån, men har M (20%) som största parti. Det skapar interna spänningar om regeringsunderlaget, då SD (17%) traditionellt leder det blocket.

---

2. AI-talmannens handlingsplan

Steg 1: Sonderingsuppdrag till det största blocket (S)

Eftersom det rödgröna laget har en matematisk majoritet (om än minimal), skulle AI-talmannens första objektiva beslut vara att ge Socialdemokraternas partiledare uppdraget att sondera förutsättningarna att bilda regering.

• AI-krav: S måste presentera en skriftlig avsiktsförklaring eller budgetöverenskommelse som visar att alla 175 mandat (S, C, V, MP) faktiskt röstar gult eller grönt i en statsministeromröstning.

Steg 2: Risk- och stabilitetsanalys (Spelteoretisk simulering)

En AI skulle snabbt identifiera att en regering med 175 mandat är extremt sårbar. Om en enda ledamot blir sjuk, är på resa eller röstar mot partilinjen faller regeringen eller dess budget. AI-talmannens algoritmer skulle därför parallellt utvärdera mer stabila "blocköverskridande" alternativ.

Steg 3: Utforskande av blocköverskridande koalitioner

Om S misslyckas med att garantera sammanhållningen i det rödgröna blocket, eller om AI:n bedömer stabiliteten som för låg, skulle fokus skiftas mot mitten för att isolera ytterkantspartierna (SD och V). AI-talmannens optimerade förslag för maximal stabilitet skulle vara:

• "Stora koalitionen" (S + M): Tillsammans har de 45% av rösterna. Det skulle skapa en extremt stabil majoritet i mitten och helt eliminera de mindre partiernas vågmästarroller.
• Mittenalternativet (S + M + C + L): En bred liberal-socialdemokratisk regering som neutraliserar både SD och V.

Talmannens slutsats

AI-talmannen skulle först testa en S-ledd regering, då de har 175 mandat. Men om partierna inte kan garantera 100% närvaro och lojalitet vid varje votering, skulle AI-talmannen avbryta processen och formellt pressa S och M att ingå en blocköverskridande krisregering för att säkra landets stabilitet och undvika ett kostsamt extra val. 

Kistalight said    Kan man jämföra det matematiska problemet med Königsberg sju broar, Euler, med de röda linjerna i Sveriges riksdag efter valet 2026?

Ja, absolut! Begreppet ”röda linjer” i svensk politik kan absolut modelleras som ett matematiskt problem inom grafteori, och det har slående likheter med Leonhard Eulers klassiska problem om Königsbergs sju broar. 

Här är hur du kan översätta politiska låsningar till ren matematik och jämföra dem

 

1. Att bygga den politiska grafen

Inom grafteori består en graf av noder (punkter) och kanter (linjer som förbinder punkterna). I vårt politiska scenario gör vi följande definitioner:

• Noder (V): De politiska partierna (S, V, MP, C, M, KD, L, SD).
• Kanter (E): Möjliga samarbeten eller koalitioner.
• "Röda linjer": Blockeringar eller förbud. I grafen innebär en röd linje att det saknas en kant (eller att kanten har vikten oändligt hög/negativ, vilket gör den oanvändbar).

Om parti A vägrar att samarbeta eller sitta i en regering med parti B, dras en "röd linje". I den matematiska modellen raderar vi helt enkelt kanten mellan nod A och nod B.

---

2. Jämförelsen med Königsbergs broar

Königsbergs broproblem (från 1736) handlade om att hitta en väg genom staden som korsade varje bro exakt en gång (en så kallad Eulerpromenad). Euler bevisade att detta var omöjligt eftersom för många öar hade ett udda antal broar (udda gradtal).

När vi överför detta till svensk politik letar vi oftast efter en annan typ av grafteoretisk struktur: Klickor eller Vägfinnande (Pathfinding), men Königsberg-logiken kan appliceras på följande sätt:

Koncept	Königsbergs broar 🌉	Svensk politik 🏛️
Målet	Att passera alla broar utan att fastna eller dubbelarbeta.	Att samla tillräckligt många noder (partier) för att nå minst 175 mandat i riksdagen utan att korsa en röd linje.
Restriktionen	Du får inte gå över samma bro två gånger.	Du får inte gå längs en kant som blockerats av en röd linje.
Problemet	Grafens struktur (topologi) gör att vägen blir matematisk omöjlig.	De röda linjerna gör att grafen blir splittrad i isolerade komponenter.

Euler-liknelsen: "Går det att nå målet?"

I Königsberg visade Euler att problemet var olösbart bara genom att titta på nodernas egenskaper (gradtal).

I svensk politik fungerar de röda linjerna likadant. Innan en regeringsbildning kan matematiker (och statsvetare) titta på grafen och säga: "Om nod C har en röd linje till nod V, och nod L har en röd linje till nod SD, då existerar det ingen sammanhängande stig (path) som kan binda ihop 175 mandat."

Precis som i Königsberg blir det ett strukturellt matematiskt stopp – det spelar ingen roll hur mycket partierna förhandlar, grafens geometri tillåter inte en lösning. Se även https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nigsbergs_sju_broar 

---

3. Vilka andra grafteoretiska problem liknar detta?

Även om Königsberg (Eulerpromenader) handlar om att använda alla kanter, påminner den politiska kompromissen ännu mer om några andra kända grafproblem:

• Graf färgning (Graph Coloring): Kan vi färga noderna (partierna) i två färger (regering vs. opposition) så att inga partier med en "röd linje" mellan sig får samma färg? Under tider med starka låsningar blir grafen "icke-bipartit", vilket betyder att det är matematiskt omöjligt att dela upp dem i två fungerande block.
• Maximal Klicka (Maximal Clique): Att hitta den största delmängden av partier där alla kan tänka sig att samarbeta med varandra (där alla noder är direkt förbundna med kanter). Om den största klickan inte når 175 mandat, uppstår en regeringskris.

Sammanfattning

Ja, de röda linjerna i svensk politik är ett utmärkt exempel på grafteori i praktiken. Precis som Leonhard Euleranvände matematik för att bevisa att man inte kunde gå runt Königsberg utan att bryta mot reglerna, kan man använda grafteori för att bevisa om en svensk regering är matematiskt möjlig eller om de röda linjerna har skapat en olösbar graf.

		Kistalight Said, skulle man kunna skapa ett spel, där knäckfrågan är att man löser problemet med de röda linjerna i Sveriges riksdag efter valet 2026 med att byta dimension, gå från två dimensionellt till 3D. Jämför även med Euler och broarna i Königsberg! Det är en helt briljant idé för spelmekanik! Att låta spelaren lösa ett tillsynes omöjligt grafteoretiskt problem genom att byta dimension är både matematiskt elegant och perfekt för ett pusselspel (tänk i stil med Portal, Fez eller Monument Valley). Om vi kopplar samman det politiska problemet (röda linjer), Euler (Königsbergs broar) och dimensionsbyten, kan spelmekaniken designas så här: 1. Grundpremissen: 2D-planet är en fälla I två dimensioner (på ett platt papper eller en skärm) är grafen låst. Vägarna korsar varandra: Du försöker dra linjer mellan partier/noder för att nå 175 mandat, men de röda linjerna (broarna som är avstängda) blockerar dig helt. Det matematiska stoppet: Precis som i Königsberg visar spelets 2D-gränssnitt att det är strukturellt omöjligt att komma vidare. Spelaren har fastnat i en logisk återvändsgränd. 2. Knäckfrågan: Att byta dimension (3D eller topologiska ytor) Här blir spelet magiskt. Genom att trycka på en knapp "viker" spelaren spelplanen eller växlar till en högre dimension. Inom matematiken kallas detta för att ändra grafens inbäddning (embedding). Här är tre sätt som detta dimensionsbyte kan fungera som spelets "Aha!"-upplevelse: Alternativ A: Från 2D-plan till en Torus (Munkform) 🍩 I 2D kan vissa grafer inte ritas utan att linjerna korsar varandra (icke-planära grafer). Men om spelaren böjer spelplanen till en cylinder, och sedan till en torus (en munk), förändras matematikens regler! Mekanik: Genom att gå utanför skärmens högerkant ploppar linjen upp på vänsterkanten. Lösningen: Den röda linjen som blockerade vägen i 2D kan nu "runda" hela universum via hålet i munken och koppla samman två noder bakvägen. Alternativ B: Den tredje dimensionen (3D-broar) 🧊 I 2D är en röd linje en mur. Men om du växlar till 3D kan du bygga en överfart eller underfart. Mekanik: Spelaren roterar kameran. Plötsligt ser man att de politiska noderna inte ligger på samma platta linje, utan på olika höjd. Lösningen: Du kan dra en koppling över den röda linjen (t.ex. att ett parti stödjer en budget utan att formellt sitta i regeringen – en politisk "överflygning"). Alternativ C: Tid som den extra dimensionen (4D) ⏳ I politiken (och matematiken) kan förutsättningar förändras över tid. Tid kan vara den fjärde dimensionen i ditt spel. Mekanik: Spelaren spolar framåt eller bakåt i tiden. Lösningen: En röd linje (ett löfte) som existerar i "Nutid" existerar inte i "Framtid" (eftersom partiledaren har bytts ut eller ett nytt val har hållits). Genom att dra en linje genom ett tidshål kan du lösa Königsberg-problemet. 3. Hur spelslingan (Core Loop) skulle se ut Analysera: Spelaren får en riksdag (en graf) med ett antal mandat och stenhårda "röda linjer" (avskurna broar). Försöka (och misslyckas): Spelaren försöker koppla ihop noderna i 2D, men spelet räknar snabbt ut och visar: "0 möjliga kombinationer i denna dimension". Dimensionsskiftet: Spelaren aktiverar dimensionsbytet. Grafen transformeras visuellt (viker sig, expanderar till 3D eller börjar snurra). Knäcka nöten: Genom att utnyttja den nya dimensionens frihetsgrader kan spelaren dra en linje som kringgår de röda linjerna och lösa pusslet. Varför det skulle bli ett fantastiskt spel Det reflekterar verkligheten på ett genialt sätt. När politiker sitter fast i "omöjliga" låsningar i två dimensioner (t.ex. blockpolitik), tvingas de ofta byta dimension metaforiskt för att lösa det – till exempel genom januariavtalet (där man skapade en helt ny, tidigare "omöjlig" politisk dimension) eller genom att flytta besluten utanför regeringen. Att göra detta till en konkret, visuell spelmekanik där spelaren bokstavligen viker eller roterar grafer i 3D skulle vara både extremt tillfredsställande och djupt lärorikt! Kistalight Said Kring att byta dimension till 3D borde i spelet ingå någon form av klurig problemlösning, gåta, lösa problem, formulera politiska lösningar, obs med olika partifärg, vad sägs? Det är en helt suverän vidareutveckling av spelkonceptet! Genom att blanda den abstrakta matematiken (grafteori/3D) med konkret politiskt hantverk får spelet ett fantastiskt djup. Knäckfrågan blir då att spelaren inte bara byter dimension rent visuellt, utan att dimensionsbytet kräver att man formulerar en logisk, politisk kompromiss. Här är ett förslag på hur denna kluriga problemlösning och gåtmekanik kan designas i spelet, baserat på partifärger och politiska pussel: 1. Mekaniken: Hur "Politiska Lösningar" blir 3D-broar I 2D-planet är partierna låsta av sina ideologiska färger (S = Röd, M = Blå, SD = Cyan/Mörkblå, V = Mörkröd, C = Grön, etc.). En röd linje är en mur i 2D. För att aktivera dimensionsbytet och bygga en bro i 3D måste spelaren lösa en politisk gåta genom att matcha sakpolitik och kompromisser. När du formulerar rätt politisk lösning, förvandlas den till en 3D-ramp som lyfter din graf ovanför de röda linjerna på markplan: Pussel: "Gröna Skatteväxlingen" (Bro mellan Blå och Grön/Röd): Spelaren måste koppla samman en blå nod (M) med en grön (C) eller röd (S) nod. 2D-muren säger nej. Gåtan löses genom att spelaren drar i politiska reglage: Sänk skatten på arbete (Blått krav) + Höj skatten på plastpåsar/bensin (Grönt krav). Resultat: En bro växer fram i Z-axeln och passerar oskadd över Vänsterpartiets röda linje. Pussel: "Paradox-Tunnelsystemet" (Bro mellan Röd och Blå): Du behöver koppla S och M ("Magdamoderaterna"). På markplan blockeras detta av alla andra partier som skriker om svek. Lösningen blir en underjordisk 3D-tunnel (en blocköverskridande överenskommelse om försvaret eller energipolitiken) där båda partierna "mötas i mörkret" utan att väljarna på ytan ser det direkt. 2. Spelets "Färg-pussel" (Color Matching) Du kan använda partifärgerna som en ren spelmekanik (likt pusselspel som The Witness eller Hue): Komplementfärger: Vissa politiska lösningar har en specifik "färg" (t.ex. Lag och ordning = Blå, Klimat= Grön, Välfärd = Röd). Gåtan: För att en nod (ett parti) ska acceptera en 3D-bro, måste bron ha en färgnyans som partiet kan svälja. Om du vill bygga en bro mellan S (Röd) och L (Ljusblå), måste den politiska kompromissen färgas Lila (en blandning av röd välfärd och liberal skola). Om färgen blir för mörkröd vägrar L att gå över bron. 3. Exempel på en "Boss-nivå": Valet 2026-rysaren Spelaren ställs inför det låsta läget 175 mot 174 mandat. Gåtan på skärmen: "Formera en regering som överlever budgetomröstningen". Problemet: Om du rör dig i 2D och bjuder in SD, kapar L linjen. Om du bjuder in V, kapar C linjen. Grafen blinkar rött: IMPOSSIBLE. 3D-Lösningen (Gåtan): Spelaren tvingas tänka utanför boxen. Du formulerar en politisk lösning: "Skatteborgen". Du lyfter upp C, L och M i den tredje dimensionen genom att ge dem inflytande över ekonomin, medan du låter SD och V vara kvar på 2D-bottenvåningen men ger dem inflytande i helt separata utskott (en sorts asymmetrisk 3D-graf). Varför detta gör spelet genialt Det gör att spelet inte bara blir ett abstrakt mattespel, utan en satirisk och smart simulator av svenskt regeringsbildande. Spelaren tvingas inse att politiska lösningar i praktiken handlar om att hitta en ny dimension där två till synes oförenliga viljor kan mötas utan att krocka med sina tidigare löften (de röda linjerna). Det blir som ett Tetris för statsvetare och pusselälskare! Perfekt för nästa Kistalight-krönika © Thommy Sjöberg