Kanon Light Nobel 2021

 

Tjoho grabbar och tjejer, om Kistalight ännu stod i katedern och orerade skulle det bli något om årets Fredspris! Fina pristagare, i Nobels Fredspris från förra veckan som absolut bör uppmärksammas!

Hur som helst, det är det skrivna ordets kraft, som står i centrum.

Två journalister, Maria Ressa från Filippinerna och Dimitrij Muratov, får fredspriset för sin kamp för det fria ordet och demokratin. Båda är även redaktörer och grundare av inflytelserika tidningar av typ undersökande journalistik; Maria för webbtidningen Rappler i Filippinerna och Dimitrij för den ryska tidningen Novaja Gazeta. De är  båda som en nagel i ögat på korrupta och maktfullkomliga företag, myndigheter och politiker.

 De får priset för sina insatser att skydda yttrandefrihet som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred, säger den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen. 

Att vara journalist i dag är ingen trygg och säker arbetsuppgift, yrkesgruppen tillhör de mest utsatta, förföljda, fängslade och till med mördade i världen. En dag på jobbet för Maria Ressa eller Dimitrij Muratov kan bokstavligen innebära allt från hot om fängelse till dödsfara.

 I länder som Saudiarabien, Iran och Kina är det nattsvart för tryckfriheten, i autokratier som, Ryssland, Belarus och Turkiet  m fl är det djupt problematiskt, i länder som Brasilien, i USA under Trump, i Polen och i Ungern är pressfriheten så utsatt att det är djupt oroande när populistiska politiker får råda. Se vidare karta från Reportrar Utan Gränser nedan! 

Från mörkt till ljust grad av pressfrihet.

I media finns just nu rader av artiklar där man diskuterar journalistik, åtminstone i SvD som Kistalight gärna läser, trots liberala vänster sympatier, för att vi tycker tidningen har en bra journalistik med briljanta reportrar. Tidningen följer olika aktuella yttrandefrihetsfrågor som utskottsförhören i Washington USA om Facebooks algoritmer, om vad som är sant och vad som falskt, att kunna skilja på news and views eller som Lena Andersson krönikör i SvD kunna ställa filosofiska etiska frågor kring vad som är politiskt korrekt eller en realistisk verklighet.

 Kring de stora i High Tech råder det ju dessutom totalt hemlighetsmakeri vad som styr och ligger till grund för deras algoritmer (leva i sitt eget flöde eller bubbla), väl bevarade hemligheter, utebliven transparens av Facebook, Google (Don´t be evil – är du scannad lille vän) eller Twitter. High Tech företag som förlorat mycket av sin good will efter att ha varit plattformar för alla påverkanskampanjer i presidentval, Brexit-omröstningar, stormningen av Capitolium och näthat med ryska troll.

Kistalight väntar ännu på det riktigt uttömmande, sanningsenliga berättelsen och täckande reportaget från stormningen av Capitolium den 6 januari 2021. Kanske finns det i den engelsk amerikanska språkområdet men dock ännu inte något reportage som har haft internationell genomslagskraft eller varför inte en välskriven genomarbetad rapport.

QAnon Light, Från Karneval till Upplopp, Capitolium den 6 Januari 2021

 

Några av deltagarna i stormningen av Capitolium börjar nu få benämningar i media som om det vore epitet från Donald Trump! Shamanen med buffelhatten, talarstols-mannen, skrivbordsmannen i Pelosis rum, vaccindoktorn med förvirrade tal i rotundan, den skrikande skellefteåmannen med halsduken, hillbillies united och mer skrämmande the guys med zip tie (hand cuffs - handfängsel) verkar ämnade för dem som tros vara lagstiftare (senatorer) i kongressen. En av dem i paramilitär klädsel bar också fäst mobilkamera på bröstet.

Dirigerad utifrån? 

I dag röstas det om riksrätt mot Trump i Representanthuset. 

Nu är Trump avstängd på Twitter

då blir 45:an inte särskilt vitter!

/ ___ /

Trump skriver på sin sista tweet, lovar, att övergången till den nya presidentämbetet och inagurationen kommer att gå lugnt och städat till.

Men eftersom 45:an typ ljuger varje dag (6 - 8 ggr) så bör tweeten naturligtvis tas emot med stor skepsis.

What´s next?

Kring Avstängningen av Trumps twitterkonto har det uppstått en debatt om yttrandefriheten. Stora techbolag, menar man, borde inte ha rätt att stänga av konton. Kistalight tror att många debattörer glömmer att gammalmedia (tidningar, radio och TV) i allt som publicerades hade gränsvakter, ofta äldre erfarna redaktörer (journalister) med omsorg om språk och innehåll som kunde vara väl så tuffa, visa stor integritet, både mot ägare och skribenter.

Något för tech och sociala media?

Återkommer i frågan, puh, dock skönt att 45:an är avstängd på både Twitter, Facebook och Youtube!

 

I efterdyningarna till stormningen av Capitolium börjar nu mobben få konturer. En sällsynt samling freaks; högerextrema (Proud boys), konspirationspricks (QAnon), vit maktanhängare, nynazister, milisgrupper, andra högerextremer, typ bikers, bråkmakare och säkert en och annan mer vanlig Trumpanhängare med alternativ världsbild. Kusliga bilder visar också på både våldsamma angrepp på poliser med tillhyggen och militärt utrustade freaks med buntband för handfängsel och maskeringar - sökande efter lagstiftande senatorer, skrikande slagord riktade mot Mike Pence och Nancy Pelosi i kongressen. Flera av dem är identifierade och de kommer säkert att dömas.

Även för konspiration och inhemsk (domestic) terrorism?

Ett stort frågetecken är hur kunde detta ske? 

Riskbedömningar fanns, varningar var utfärdade, men var fanns polisen, FBI och Nationalgardet?

När de som bäst behövdes?

© Thommy Sjöberg

Bok Olle i Byxelkrok Remix

Bok Olle i Byxelkrok överlåter sin boklåda till hugade spekulanter, se Facebook Bok Olle och Blocket se Överlåtelse. Bok Olle är en kulturinstitution på Norra Öland, efter 37 år tycker han det det är dags att lämna över stafettpinnen till den yngre generationen när det gäller litteraturens spridning, kulturens väl och ve på Norra Öland för turister, sommarboende och ölänningar. 

Kanske dags för lite nya grepp; Café, författarmöten med uppläsning och ett litet glas i samarbete med kiosken på andra sidan gatan, eller trubadur, guidade visningar på norra udden och utvidgad satsning på Ölandslitteratur. Annars räcker konceptet långt med litteratur som förströelse, lättlästa  serietidningar med ett och annat inte riktigt PK magasin med gammaldags syn på kvinnor och sex, blandat med feel-good litteratur, deckare och kokböcker. Kanske vi skulle ta över Mimmi och jag och utöka sortimentet med kistalight må-bra böcker. Visst ja de är utsålda, SOLD OUT, se Kistalight Box, Egenutgivning Ligh, på förlaget. Nja ... den nya Bok Olle eller kanske rent av en Bok Olla behöver säkert tillhöra den nya digitala generationen som vet vad som förstör på stranden, i hängmattan eller i sommarnatten! 

Kistalight Marknadsanalytiker i Olle Länsbergs, Käre Johns

anda eller som en sann erootisk Lindeman, said: Kistalight gör en analys av marknaden på Norra Öland. Vilka är de potentiella kunderna för en Boklåda med kulturhäng?

1) Campare (husvagnar, husbilar, tältare och de som hyr småstugor); vad gäller för intressen och behov?
Sol, bad, umgänge och grilla,  lite sex om det inte blir för många öl på kvällen och dagar när det regnar kanske man hittar vägen till BOK-Olles låda.
2) Sommarölänningar med egen stuga; sol, bad, umgänge och grilla, spika på verandan, klippa träd, gräs och buskar, möjligen en aning kultur, lite sex om det inte blir för mycket zippande av rosévin på verandan!
3) De fast boende; sol, bad, umgänge och grilla, vänta ut sommarturisterna tills de åker hem, möjligen lite kultur om det är något riktigt mustigt a la Robert Gustafsson, lite sex om inte bärsen och några rejält starka glas blivit för många.
4) Naturtokarna (Kistalight och Mimmi), de som vill uppleva och undersöka Neptuni Åkrar, Trollskogen, Böda Sand och Byerums raukar; sol, bad, umgänge och grilla, lite sex om de inte är alldeles för utpumpade efter allt spring på klapperstensfält, vimlande bland vindpinade tallar, solbadande mellan gräs-starr-bevuxna sanddyner, nakenchocker på Lyckesand och klättrande på raukar.
5) Motionsgalningarna, cyklar, springer, surfar eller vad som nu gäller för dagen (mode) även för dem gäller sol, bad, umgänge och grilla, lite sex om de inte är alldeles för upptagna av att planera morgondagens motionsövningar.
6) Golfare, padelspelare eller tennismotionärer lever i sin egen bubbla men även de gillar sol, bad, umgänge och grilla, lite sex om de inte är alldeles för frustrerade över uteblivna lyckade servereturer eller att inte svingen var till belåtenhet eller putten gick överstyr under dagen. Kultur och böcker - nja ... kanske!

En rejäl satsning på Ölandslitteratur tror vi dock absolut på! Med support av kreativa idéer ... och visst vore det mysigt med ett riktigt Kultur-Café häng för utställningar, föreläsningar, författarträffar, månadens konstnär, PK-sallader med något glas som serveras vid enkla bord med utsikt över norra Kalmarsund med Blå Jungfrun i trolskt blickfång och Smålandskusten som skymtar i väster, gärna bokade via trendig app så att alla får plats. Njut, umgås och mys via bokad App!

Bok Olle i Byxelkrok en gång till!

Bok Olle i Byxelkrok skjuter skarpt från höften med ständig Bokrea eller är det Tokrea? Bild: Thommy Sjöberg

Sommarläsning hej…hej - ingen kris för bokhandeln i Byxelkrok. Här märks inte den hårdnande konkurrensen från böcker inköpta via Internet och här anordnas inte kringverksamhet som författarjippon, trubadurer och vinprovning.
Skulle det istället för ovanlighetens skull vara en dag med regn i det soliga Byxelkrok kan du alltid besöka Bok Olle.
Där är det alltid bokrea.
På bokhyllorna samsas serietidningar med både västerns och äventyr av mer vågad erotisk art. Massor av pocket deckare och thrillers men även litterära romaner och chiclitt, kokböcker trängs med feelgood litteratur och förstås, känd som mjukporr, en serie berättelser av Olle Länsberg. Han som startade boklådan.
Faktiskt kan även den mer litterärt kräsne, kultursnobben om man så vill, göra fynd. Under åren har undertecknad köpt en avhandling om Jean Paul Sartre, skriven av en av hans unga begåvade kvinnliga uttolkare Annie Cohen-Solal en lyriksamling med New Yorkpoeter och senast en festlig bok om Henry Miller av Erica Jong.
Hon som var rädd att flyga!
Minns ni?
Aktuell i dag är Martina Lowden och hennes succé och bloggbok Allt utgiven på Modernista. Den finns det travar av i pockethyllan.
Längst fram i butiken tronar Bok Olle jr en smula kärv med ett bord av Ölandslitteratur till facila priser. Där trängs storheter som Ulf Wickbom med sin serie av böcker om Norra Öland och där finns Linnés Öländska resa och sist men inte minst ABC…Kistalight som här kan inhandlas till det mycket goda priset av 100 riksdaler.
Allt i bokreans egen butik - Bok Olle i Byxelkrok.
Shoot man!
Shoot!
Sommarläsning hej…hej!

La Palma, La IslaBonita Remix

 Vi undrar så, oroar oss, över hur det går för invånarna på den vackra ön, La Palma i ögruppen Kanarieöarna efter den senaste veckans vulkanutbrott och vi undrar hur det går för de svenska och internationella forskarna på det Svenska Sol Teleskopet och de andra observatorierna. Vi har googlat men inte kunnat hitta några nyhetsflashar. Här en bit om ön La Palma från en tidigare blogg.

Kistalight har läst ut Judith Schalanskys Atlas över avlägsna öar i veckan. En bok som har allt! Snygg design med detaljerade kartor, faktarik med korta väl avgränsade historier. Tycker man om kortprosa så är det här den ideala formen för att berätta historier med lyriska, dramatiska, komiska och absurda vändningar. Helt i vår smak på redaktionen! Istället för recension, se nedan ett eget försök i samma (anda) genré!
/ _ _ _ /
Vi roar oss  med att hitta vår egen öarnas ö och tar hjälp av Madonnas La Isla Bonita.
San Pedro som hon sjunger om  är ingen särskild ö eller stad - säger Madonna i en intervju om sången som hon har skrivit texten till!
Hon tänker sig mer raderna som en hyllning till hela Latinamerikas vackra folk.

 Kistalight googlar och hittar en stad, San Pedro, i Belize som ligger vid havet i Karibien och mycket väl skulle kunna vara en tänkvärd förebild.
Istället väljer vi en annan liten ö som aspirerar om sångtiteln. Den finns på  Kanarieöarna och heter La Palma och ligger på ön som finns längst upp i nordväst i ögruppen och har smeknamnet La Isla Bonita.

 Kikar man på satellitbilder över ön dominerar den mäktiga vackra vulkanen, the Caldera de Taburiente, med en tydlig kägla. Vulkanen är en av världens största i sitt slag och är i högsta grad levande och senast den hade utbrott var 1971.
 Ingenstans i världen kan man betrakta ljuset, solen och universums gåta bättre än på La Palmas vulkaniska sluttningar. Klimatet och det geografiska läget gör att molntussarna lägger sig som en matta redan på 1000 till 2000 meters höjd över ön och därför ges det fantastiska möjligheter för astronomiska observationer på vulkanernas toppar ovan molnen. På vulkanen Roque de los Muchachos finns det därför rader av observatorier. Några av dem är Isac Newton gruppen, Carlsberg (sic!), Mercator och Liverpool och så det svenska Solteleskopet.

 Vatten... vatten och La Palmas egna levador!  
Från molnbasen och dimmorna av Atlantens passadvindar bildas samlingar av vatten som leds i levador från vulkanernas sluttningar ner genom de magmatiska bergarternas sälta och mineraler.
Vattenkanaler och, tunnlar som för det livgivande vattnet ned mot kusten!
Mineral och karaktär!
Äventyr och bananodlingars sötma!
Vinodlingars vulkaniska svärta!
Ger druvor och frukt med en smak av Atlantis! 

Kanske slår du dig ned efter din vindlande ö-tur på ett café i hamnen i Santa Cruz med en sallad med smak av Atlantis toppat med en bitter espresso och ett glas mineralvatten med vulkanisk karaktär. Vid ett cafébord där du kan, iaktta folklivet, se färjorna komma och gå på sina gamla handelsvägar till Cadiz i Spanien, Teneriffa, Las Palmas eller de stora stora städerna i Sydamerika. Bland husen i kolonial stil tycker du dig ha funnit en plats för meditation och tankeskärpa för skrivandet av några rader i din (snobbvarning) Note-book av Moleskine.
På den, lyckligaste av öar är det fint med en sådan anteckningsbok!
Medan du tänker på att lyckan och nuet är ett bräckligt väsen!
En insikt som förstärks av vetskapen att på  västra sidan av ön finns Cumbre Vieja, en bergsrygg som är vulkanisk och när som helst kan få ett utbrott och rasa ned i havet och orsaka en mega-tsunami.
En flodvåg som skulle kunna sträcka sig ända bort till Karibien på andra sidan Atlanten!
Kistalight bäddar in en tranquille tolkning av La Isla Bonita som tröst av Alizee som är från Corsika och som har en alldeles särskild känsla för Lyckliga öar.
Quelle Interprétation sympathique!
La Isla Bonita - grön ö med mycket vegetativa sluttningar, svart med vulkanisk svärta, blått ... blått som bara havet kan vara runt en ö i nordväst bland Kanarieöarna där passadvindar fläktar milt och ljuset har ett särdeles lyster.



.
Vill man ta del av en riktigt röjig och energisk La Isla bonita - kika på Madonnas latinska live version (https://youtu.be/u5O0-QWZJQA) från London och hennes Confession tour (på med dansdojorna bara), ytterligare ett snäpp upp på röjskalan like crazy balkans eller varför inte glädjas åt en crazy hip hop version från MTV-galan 2003!?

Last night I dreamt of San Pedro...
Tropical the island breeze
 All of nature wild and free
This is where I long to be
 La isla bonita
And when the samba played
 The sun would set so high

 I want to be where the sun warms the sky
 When it's time for siesta
you can watch them go by
 Beautiful faces, no cares in this world
 Spanish lullaby ...

© Thommy Sjöberg

Dante and His Heritage 1321 - 2021 SU Light

 

 Kistalight Dantefan said...

Klart vi följer Dante Symposiet från SU (https://www.su.se/romklass/om-oss/evenemang/registrera-evenemang/dante-and-his-heritage-1321-2021-international-symposium-1.564381) den 16:e september med inledning av Anders Cullhed som bl a betonar Dantes Komedi som ett modernt verk i form av autofiction, bildnings och utvecklingsroman; en auctor - författare med ett heligt uppdrag.
Min lärare från SU:s föreläsningar Dante, Tzortzis Ikonomou, även organisatör av symposiet, förmedlar Conny Svensson från Uppsala Universitet och hans studier om Dante inspirerad litteratur i Sverige.
Kurt Jensen från SU berättar om korsfarare och islam om Dantes familj och förfäder i From Heaven to Hell.
Efter fika blir det Pellegrini professor från Verona universitet i Italien, mycket lärd, betonar att vi måste skilja komedin från Dantes biografi och liv och också hur djupt förankrad Dante är i Medeltidens föreställningar samtidigt som Dante är a great man of letters.
Elsa Brilli professor från Toronto, påminner kanske lite om en ung Joyce Carol Oates talar om Dantes fyra åldrar, om Dante som en del av den västerländska (moderna) litteraturen som en berättelse om jaget (ego?) - en självbetraktelse.
Kistalight missar några Danteprofiler under eftermiddagen, andra plikter, men är tillbaka till Zygmunt Baranski som blir dagens höjdpunkt.

Baranski talar till synes utan manus med en lätt hand om Dante och hans text i komedin. En lätthet som säkert rymmer en otroligt massa kunskap om Dantes liv och verk.
Baranski betonar Dantes modernitet i skrivandet, texten, i Komedin, och det gäller även helheten i macrostrukturen, i organiserandet av verket, samtidigt som han hör hemma i medeltidens föreställningar och världsbild.Han uppfinner sina sånger, Cantos, med den struktur de har, terziner och verser och han utvecklar texterna på sitt eget sätt där han blandar högt och lågt med olika stilarter som poetiskt högtravande, filosofiskt och lärt med kommentarer om den egna texten. Han blandar, mix, även med olika språk från folkligt Toscanska till latin.
Dantes sätt att använda språk och stil gör honom, Komedin, till ett radikalt språkligt poem även om hans föreställningar hör hemma i medeltiden.
Titeln Komedin skulle då kunna förklaras med denna förmåga att blanda högt och lågt, det folkliga med det lärda, mix av latin och mustig toscanska, leken (experimentet - kreativiteten) med olika språkliga och stilistiska nivåer skapar en komedi och bildningsresa i Medeltidens allvar och föreställningar.
Hm ... hm, intressant, ska bli spännande att läsa mer om Dante i den kommande kursen Dantes Den Gudomliga Komedin (7,5p) och sätt att se på hans modernitet!

Hur som helst! Wow, tycker Kistalight även om detta inte är ett inlägg (utrop) med akademisk dignitet!

© Thommy Sjöberg

Dante Alighieri 700 år, Anniversary Light

 

I dag hyllar vi Italiens store diktare, Dante Alighieri från Florens, en av de stora inom världslitteraturen, som avled på natten mellan den 13:e och den 14:e september 1321 för 700 år sedan. Vilket uppmärksammas av alla litteraturälskare och Dantespecialister världen över. Kistalight passar på med att gå en kurs på SU, den Italienska institutionen, där vi speciellt studerar Dantes Den Gudomliga Komedin (7,5p) under hösten. Vi studerar verkets språkliga och litterära kraft, dåtidens politiska strider och statsskick i Florens, i Italien och i den romerska kyrkan, och vi studerar Dantes liv och hur hans verk påverkade samtiden och eftervärlden. Dante var politiker, statsman, ekonom, föreläsare och författare på sin fritid, kanske rent av en indieförfattare, även om man på medeltiden knappast kände till begreppet fri tid. Men enligt Anders Cullhed var han den förste riktigt moderne författaren (se hans nyutkomna bok Dante - Den Förste Författaren) som ständigt under sina senare år arbetade med sitt verk Komedin som han skrev, bearbetade och skrev om, för att jobba på sitt eftermäle, sin image eller för att han helt enkelt skrev för att uppleva en gudomlig skaparglädje.

I all anspråkslöshet minns vi med en blogg, där några av våra texter har en anknytning till Dantes Gudomliga Komedi. Dante lever sitt eget liv, om än död sedan 700 år! Se nedan och bloggarna Roberto Saviano Blues och Mona Lisa Light i repris!

Mona Lisa Light October in Toscana 

Nytt ljus över Mona Lisas leende,  Kistalight minns egna möten i gränderna i San Gimignano i Toscana. Bild ovan en i allra högsta grad levande Principessa och sentida ättling till Lisa Gherardini.

Kistalight på vift i San Gimignano
besöker Galleria d Àrte Contemporaneo
skådar ut bland medeltida torn
a la Manhattan skyline
som vanligt en aning vilse
- svängde höger
en gammal pilgrimsväg
på vår färd mot Siena.

Leendet i dörröppningen
i den smala gränden!
Något bekant, en ton - en känsla?
Ett tilltal genom seklerna eller bara
klanger från några vackra terziner!

Dante Alighieri said: Han var från Tours och rensar ut med fastan
Bolsenas ål och vinet från Vernaccia. Dante Alighieri var under ett år (1300) ambassadör för guelferna i San Gimignano

Några flaskor vitt, Vernaccia,
en specialité från orten
inhandlade av en leende Lisa Gherardini
Principessa i grändens butik
med ett korpsvart hår
Da Vinci kunde ha målat.
Mixen av modernitet och medeltid
så självklar på Galleria d Àrte Contemporaneo.

Bob Dylan said:
But Mona Lisa musta had the highway blues
You can tell by the way she smile

No…no, mer ett skratt som klingar
likt en sång av kvinnoklackar
genom seklerna i den smala gränden
på vår pilgrimsväg till Siena.

Roberto Saviano Blues

Napoli  i vulkanens hetta – Montage av  Andy Wahrols Vesuviomålning

Inte riktigt klokt egentligen!
Som turist bland Toscanas böljande kullar, hisnande utsikter och brinnande färger i november, runt slingrande serpentinvägar, sprakande vinrankor och cypresser som reser sig likt utropstecken kring chiantigrevars vingårdar. I Sienas medeltida kvarter och bland Pisas och Firenzes konstskatter från renässansen:
Så drabbas jag av Roberto Savianos bok Gomorra om Napolis camorra.
På cafeer och hotellrum läser jag boken.
Savianos texter lär ha startat som en blogg när han som student åkte runt på vespa i Neapel och följde Camorran som en led i sina filosofistudier på universitetet Federico II i Neapel.
Savianos metod är journalisten på spaning. På plats ser han offren för Camorrans vendettor, mord och knarkförsäljning.
Han följer de kriminella verksamheterna och idkar närstudier av aktuella platser; Neapels hamn, textilfabriker i gamla slitna industrilokaler i förorterna, byggen "förgiftade av cement", drogförsäljning och speedade ungdomsgäng i Casal de Principe, legala hotellaffärer i Scotland och inte minst sopphantering och besök i Eldslandet bland dumpade soppor i Caserte - området. Intervjuer och samtal på plats följs upp av polisrapporter, obduktionsprotokoll, listor för angörande båtar och konsten att trolla bort ett antal laster, femtiotusen förfalskade fraktsedlar, i Neapels hamn.
Radio och tidningsreportage granskas och han beskriver hur ungdomar lägger in foton från aktuella arresterade gangsters i sina mobiltelefoner.
Skildringarna av bestialiska mord är så plågsamma i sina detaljer att man är tvungen att lägga ifrån sig boken under läsningen.
Berättelsens tempo hämtar energi just i samlingen av fakta och inte minst namngivna camorister som löper genom handlingen. Språket är litterärt. Saviano arbetar med metaforer och bygger upp en världsbild genom bilden av Systemet. Se camorran som likt den starkare a la Machiaveli behärskar världen med hot våld och Euros. Systemet skonar inte heller någon. Det finns inga knivskarpa gränser mellan det rika nord och det fattiga Syditalien eller mellan den vita och den svarta ekonomin.
Egentligen finns det bara förlorare.
Globaliseringen slår igenom och i princip är alla delaktiga och drabbade.

Ändå är det i grunden, tycker jag, en postkolonial situation (södra Italien som exploaterat u-land) som råder för människor i den vackra Napolibukten och som gestaltas i Gomorra.
Saviano har skrivit en utvecklingsroman. Under resans gång träder hans jag fram. Han söker en plats där han kan reflektera över ordens möjligheter utan att korrumperas. Valet blir Pasolinis grav i Casarsa i regionen Friuli-Venezia i nordöstra Italien. Där kan han skrika ut sitt "jag vet, min tids jag vet" och han beslutar sig för att bli en sanningssägare.
Kanske är det de som inte ger upp som blir förebilder. De som träder fram likt prästen Don Peppino Diana eller lärarinnan i Mondragone som vågade vittna efter att ha sett ett begånget mord. De som är aktiva och sanningsenliga i kampen mot Camorran med livet som insats.
Kapitlet om den mördade prästen Don Peppino avslutas med en bibeltext om Gomorra, som kanske Peppino förberedde, som predikan när han mötte sina mördare i kyrkan i Casal de Principe och har fått gett namn åt boken.
Det är lätt att göra litterära associationer till Savianos vandring: Som en nutida Dante vandrar han, snarare åker vespa, genom Camorraland. Det är ett dödsrike, likt Dantes helvetesskildring i Den Gudomliga komedin, om än förflyttat till jordelivet och det nutida konsumtionssamhället. Inkörsporten till helvetet är Neapels hamn faktiskt inte långt från ingång till Helvetet, Lago DÁverno, som Dante trädde in i tillsammans med Vergilius när det begav sig i Den Gudomliga Komedin.
Avslutningen är storartad, "i den yttersta kretsen" - se slutstationen i vandringen i Camorraland: I Eldslandet, soptipparnas Casertesområde, konsumtionssamhällets yttersta utpost vandrar han med fötter nedsjunkna i dyn räddar sig upp på ett flytande kylskåp och slungar ut ett skrik med sin mages fulla kraft i ett,
- Där fick ni, era jävlar! Än är jag inte död!
Likt Dante får han också finna sig i ett liv i exil efter att skrivit boken. Det lär också vara svårt för honom att röra sig i hemtrakterna i Neapel utan att ha ständigt livvaktsskydd.
Savianos bok är välskriven med en vulkanisk hetta får man säga. Kanske är det som gör att de litterära associationerna infinner sig.
Konstigt nog är den dåligt uppmärksammad av de svenska stora tidningarna speciellt DN. Saviano har ändå nyligen, 22 november, besökt Stockholm (Svd var där och Junivallen med festlig inspelningsmojäng) och en intensivare samtida samhällsskildring får man leta efter. En som skrivit passionerat redan i somras om Roberto Saviano och hans bok är bloggaren Junivallen och även Bodil Malmsten har uppmärksammat den.
Betyg: Fem verksamma vulkaner av fem

©Thommy Sjöberg

Ostkusten Light Remix

 

Ostkusten Light

När det begav sig ...

Helgen som var tuffade vi söderut längs Ostkusten. Scorpion nytvättad, hålet i den lilla vindrutan fixat, skir grönska i lövträd och på förra årets höstsådda slätter, ljust lyster i hagtornshäckarna och körsbärsträden och blåa blänk från fjärdarna.
Ligga på rulle - hastigheten ja - städer och ortnamn; de små byarna Gladhammar, Mörtfors, Jämserum och Verkebäcksviken.
Den senare ... - En dröm för diktare av limerickar.
Ölandsbron i förklarat ljus och Öland som inte är övriga Sverige likt.
- Norra Öland!
Bister Nordan, gäss på Kalmarsund, svall mot stenkustens kalkflishällar, små varma solgläntor, där man söker lä.
Fågelkvitter och munter revirsång,
- som om världen vore alldeles ny.

Ibland funderar vi på vad som egentligen är Ostkusten!

 Är det en akademisk fråga? När vi var unga småbarnsföräldrar och åkte runt i Sverige med familjen kunde Kistalight prata (tjattra) mest hela tiden om vad som var en bygd. På väg mot Lomsjö nära Åsele i Västerbotten diskuterades det mest hela vägen om det egentliga Ådalen längs Ångermanälven, var den börjar och när den tar slut, inspirerade av Mauritz Edströms Mitt Ådalen, men i Lunde utanför Kramfors besökte vi absolut monumentet för de fyra arbetarnas död vid demonstrationen i maj 1931. Några år senare åkte vi runt i Österlen i Skåne, Kistalight hade läst Tomas Löfströms på Österlen, bodde på Backåkra vandrarhem i Löderup, besökte Dag Hammarskölds gård och tjusades av gåtfullheten och utsikten vid Ale Stenar medan Kistalight diskuterade om vad som var det egentliga Österlen utsträckning så där någonstans mellan Löderup, Borrby, Simrishamn, Brösarps backar, Hasse och Tages Tomelilla. Mimmi och barnen kanske inte alltid lyssnade så intensivt på de akademiska utgjutelserna över vad som var det egentliga Österlen. Gränsdragningar är knepiga historier (grejer) även om barnen ännu inte var tonåringar och Mimmi ung.

Hur som helst, vad är då Ostkusten? En akademisk fråga? Nja strängt taget är det all kust som gränsar till Östersjön, vill man snäva in begreppet kan det vara all kust från Söderköping (Mem) till Karlskrona i söder då Stockholms skärgård (nästan) med Roslagen i norr och Trosa skärgård i söder bildar egna kustlinjer. I vår ungdom paddlade vi kajak, fyra grabbar och två kajaker, mellan Femöre Huvud utanför Nyköping till Figeholm Oskarshamns kärnkraftverk genom några av Sveriges vackraste (egen kurs) skärgårdar som S:t Anna, Gryt, Misterhult och Kråkelunds skärgårdar, en oförglömlig upplevelse några varma sommarveckor 1975. Ett äventyr som säkert påverkar vår uppfattning om vad som är det egentliga Ostkusten.

Åker vi bil, vilket vi alltid gör numera, får Ostkusten vara E 22:an mellan Västervik och Oskarshamn (hardcore) eller en lite mer liberal uppfattning mellan Söderköping och Karlskrona. Vårt flitiga bilkörande under åren längs Ostkusten resulterar ibland i några bloggar. Det kan handla om tennismatcher, turiststopp på namnkunniga platser med spännande ortnamn eller lyssnande på sportradion. I bloggar där vi präntar ned våra iakttagelser och funderingar, som vi här samlar utan inbördes ordning.

Påskallavik, Oskarshamn, Juholt Land 

Kistalight på besök vid Källströmsgården utanför Oskarshamn tar rygg (rumpa) vid grandios dam och passar på att fika  även om timmen är sen och cafeterian är stängd. Bild Mimmi och Kistalight – klicka gärna på fotot! Läs mer i Juholt Land – Kistalight i Påskallavik!

• Mörtfors mellan Västervik och Oskarshamn 

  

  Kvarnen i Mörtfors, röd byggnad med vita knutar som speglar sig i Marströmmen, byns hjärta och prunkande växtlighet. Vatten som porlar rogivande i åns trappor och bara några hundra meter senare blir Marforsen innan ån virvlar ut i sjön Maren. Bild Thommy Sjöberg Läs mer i Mörtfors Light!

• Kalmar, Final Light, Kalmarspelen 2020

  

  Kistalight har varit i Kalmar och lirat tennis i Kalmarspelen 2020. Här bild efter finalen HS 55 från årets finalpar segraren Anders Alriksson och tvåan Kistalight/Thompa. Segraren fick två rör med bollar och tvåan Thompa en rulle tejp för sitt tennisracket.
  Precis vad jag behövde!
  Ska absolut fixa till handledsgreppet med lite fräsch tejp! Läs mer i Final Light Kalmarspelen 2020!

• Karlskrona, Aspö Light och lite grustennis

  

  Kistalight har varit på en liten roadtripp i veckan - några intensiva dagar med deltagande i tennisturneringen Karlskrona Open på grus vid ABB-Arena strax utanför staden och med ett besök i Blekinge skärgård på Aspö.
  Små lätta moln på min himmel som är blå... Läs mer i Aspö Light och lite grustennis!

• Ölandsbron, Glad Påsk Light 2021

  
  Ölandsbron får också vara med i en Ostkustem Light Remix! Kistalight önskar alla vänner, gamla kolleger, arbetskamrater, grannar och släktingar en riktigt Glad Påsk med många påskägg, påskekrim, anpassat umgänge (coronatider) och några goda TV-serier, hopp om vaccin, bra R-faktor, varmare väder och goda tider med en smäktande ballad av Molly Sandén och några egna verser från vårt Norra Öland. Läs mer om egna schlagerförsök på Glad Påsk Light 2021!
• Här kommer några bloggar till från Ostkusten! ...
• 
  

Måltorka i de bästa av medier,  Mellan Jämserum och Söderköping
Expressionism Light, Gladhammar
Sverige VM-Brons - Mimmi Larsson Light, Gröndals IP Kalmar
Aspö Light - Vandrarhem, Världsarv och lite Asfalt Strax söder om, 25 minuter, från Karlskrona. Visst ja, undrar om inte Kalmars Jägarinnor Light, kvalar in i den här samlingen av bloggar , direkt från Kalmar, 1990-tal, Marlboro Light, konditori Fiesta och Tove Folkesson!

 

©Thommy Sjöberg

Afghanistan, En Del av Mitt Hjärta

 Kistalight tar med förfäran del av händelserna i Afghanistan, tumultet på flygplatsen i Kabul när människor försöker fly från landet och rädslan och uppgivenheten hos dem som blir kvar och förundras över hur snabbt landets försvar faller samman. Ett korthus av korruption och fruktan för talibanerna, Kistalight har tidigare bloggat om böcker och film i ämnet,  se, Anniversary Light och Om konsten att flyga till Kabul och minns Jan Myrdals Resa i Afghanistan som vi läste i ungdomen. En fantastisk reseskildring underbyggd av tankar och fakta. Det var (är) bara det att Janne som visionär inte hade en siffra rätt!

Anniversary Light

I dag firar vi femårsjubileum som blogg på Kistalight.
 Vi firar med en födelsedagsbok, present från dottera Evelina, faktiskt fick vi boken i februari och vi läste ut den redan på sportlovet.
Boken En del av mitt hjärta lämnar jag kvar av Diana Janse är en blandning av reseskildring och självbiografi.
Något som vi tycker om väldigt mycket, gillar skarpt, på Kistalight.
Diana Janse reser i öst och väst och från norr till söder i Afghanistan.
Från Kabul till Herat, med delar av sin familj genom Khyberpasset. ett svärdshugg genom bergen, till Pakistan och Islamabad, till talibanernas Kandahar och FN-svenskarnas Mazar-e Sharif i norr.
Diana Janse kan tillsammans med författare som Johanna Hildebrandt och Åsne Seierstad ses som en grupp kvinnor som skriver sig en egen litterär genre. En genre där unga tjejer ger sig ut till riktiga krishärdar i världen där tillvaron är allt annat än säker. Det kan gälla forna kriget i Jugoslavien och här dagens Afghanistan. Bakom sig lämnar de en ombonad tillvaro som de inte känner sig hemma i. Förutom att beskriva koloniala samhällen med patriarkala styren, göra lite nytta, tror Kistalight också att det hos dem finns en drivkraft att lägga en grund för sina författarskap och få utlopp för sitt behov och lust att skriva.
U-land som en spegel för moderniteten!
Bättre främling i ett främmande land än depp hemma vid Hornstull .
Eller Afghanistan som yttersta utposten i en global värld.
- Sviker vi afghanerna överger vi oss själva!

Det finns gott om lästips hos Janse!
Jan Myrdal reste där "Kulturers korsväg", minnesvärt och en förebild för oss som var unga på 60 och 70-tal.
Tyvärr hade Myrdal inte en siffra rätt i sina visioner om Afghanistan skriver Janse.
Ett lästips som återkommer hos Janse är The great game The struggle for empire in central Asia av den brittiske historikern Peter Hopkirk. Där kan man läsa om tidigare koloniala bakslag, 1880-tal och militära slag, och den brittiska kolonialismens tillkortakommanden i trakterna av Kandahar.
Kandahar där talibanerna och opiumodlingarna har sitt centrum i dag och där Bin Laden bodde.
Tänkvärt!
Bruce Chatwins gamla favorit Robert Byrons Vägen till Oxanien citeras när Janse reser runt i västra Afghanistan, mer välordnat där i Irans närhet, än i övriga landet.
Äntligen ett Asien utan mindervärdskomplex skrev Byron i Herat redan 1933.
Med sina reseskisser, lätt impressionistiska och välformulerade, vänder Janse på berättarperspektivet.
- Världens botten är Kabul med sin fattigdom.
I kapitlet med titeln På botten av världens botten gäller dock att här är det när hennes relation med pojkvännen är över så återvänder Janse till Kabul från Stockholm med en trasselsudd till hjärna och ett beckmörkt rum utskuret ur hjärtat.
Kanske hämtar Janse inspiration ur Paul Colliers bok The bottom billion. Ett annat lästips från Janse - en bok om den miljard människor som befinner sig på världens absoluta botten och fattigdom.
Helt bekväm känner sig inte Janse heller bland diplomater och postmoderna nomader med rätt överklassbakgrund i Kabul. På några rader glimmar det till i boken, likt ett kirurgiskt snitt, när hon minns sin ungdom och önskar sig några lyckliga sommarlov på Rivieran istället för att ha kuskat runt i en överfull ford Escort genom Uppland eller hur hon minns moderns förmaningar och varningar för kanyler i rabatterna runt höghuset i Gottsunda.
Numera åker Diana Janse världen runt som medarbetare till Carl Bildt dessutom driver hon bloggen 120 minutes. En caféblogg om var du kan söka dig om du har några timmar över i en främmande stad. Massor av spännande tips där om fika och spännande miljöer som till exempel gamla Jerusalen eller Alma mater, Mamajev Kurgan, moder Ryssland om du söker efter rysliga historiska monument.
- Betyg Fem omvända talibaner av fem.

Hoppas att Diana Janse får tid att skriva fler böcker och att utveckla sitt författarskap.

- Kanske något om spelet bakom kulisserna på UD?!

©Thommy Sjöberg

Renegater Light eller Skittunnan satt under Fläkten

 I Klas Östergrens Renegater väljer vi att läsa kapitel V (s 483 - 652). Varför inte med titeln Krisen i Svenska Akademien eller Skittunnan Satt Under Fläkten (från citat herr Elm i boken). Klas Östergrens kapitel om krisen i svenska akademien är värd en egen titel och en egen bokutgivning.

Kanske kommer den i framtiden?

Hur som helst är det en underfundig berättelse om vänskap, svek och värdegrund och med en hel del om Svenska Akademiens historia.

Mumma för en litteraturvetare och en bokläsare!

Möjligen kan kapitlet läsas som en motvikt eller komplement till Matilda Gustafssons Klubben, se Kistalight Klubben Light Svenska Akademien Goes Underground!

 Kulturprofilen roll sätts in i ett tidsperspektiv, före och efter #Metoo som var ett paradigmskifte, och sätts in på en rimligare debattnivå än den som rådde på DN:s kultursidor och bland en massa andra tyckare.

Narrativet  om Svenska Akademiens roll som det svenska kulturlivets maktcentrum får av Östergren en mer nyanserad och balanserat uttryck än hos den dominerande offentligheten.

Inom kulturlivet har statliga institutioner, politiska etablerade organisationer, de stora förlagen, (gammel) media och numera sociala media (ny aktör) väl så mycket makt menar Östergren.

Kistalight nickar bifall. 

Det unika med Akademien är att det är en unik fristående korporativ institution, stiftelsekaraktär, med stort ekonomiskt och kulturellt kapital, väl förvaltat, med konungen som beskyddare. 

Otidsenlig alltså!

Men väl en motpol till statliga och politiska organisationer och gammelmedia!

Vilket retar gallfeber på många i gammelmedia och något som Kistalight är riktigt förtjust i! Se tidigare blogg Svenska Akademien i Våra Hjärtan.

Ett viktigt begrepp hos Östergren är den dolda kritiken, på norsk Den skjulte kritikken. Där den i Oslo  varit föremål för akademiska seminarier ... med bland annat Herr Styvrepe, Horace Engdahl, som deltagare. Den dolda kritiken skulle kunna beskrivas som (light version) av de koder som ligger bakom när litteratur, konst, musik mm räknas som finkultur. Den upphöjda kultur som är föremål för hyllningar i media av uppburna recensenter och ligger till grund för stipendieutdelningar men en litteratur som knappast säljer något på marknaden eller når folkliga framgångar och erkännanden. Den dolda kritiken är är personstyrd och svår att kategorisera och kan beskrivas som en viskningslek där budskapet sprids från mun till mun bland de kulturbärande och tongivande kretsarna tills det blir ett rykte. Den objektiva kvalitetsbedömningen är godtycklig den absolut viktigaste faktorn är vem som uttalar omdömet.

Subjektiv och grumlig (dold) agenda bakom stipendier och hyllningar kan skapa ett tomrum och missnöje och här någonstans kan Kulturprofilen och Klubben kliva in. Se  Klubben Light Svenska Akademien Goes Underground!

Klubben alltså som symbol, Forum (ha...ha) för den dolda kritiken och där Kulturprofilen får ett utrymme för sin agenda, kring den yta (med ett vaccum) som stavas finkultur!

Där även Herr Styvrepe (Horace Engdahl) och Herr Darrgräs (Anders Olsson) och Fru Timotej (Kararina Frostenson utomordentlig företrädare för den dolda agendan, kritiken) och Fru Stagg (Jayne Svenungsson som intrigerar med ryktbar undersökande journalist) och lite mer i periferin Fru Råg (Sara Danius), Fru Slok (Kristina Lugn) var besökare på Klubben.

Östergren inför en festlig namngivning på Svenska Akademiens medlemmar där alla får ett eget namn hämtat från växtriket med olika benämningar på grässorter.

Några gräsnamn (som agentkoder) till!

Gräs en art som är böjbar men ändå tålig för väder och vind!

Herr Svingel (Klas Östergren själv), fru Vass (Sara Stridsberg även hon i viss mån en sinnebild för den dolda kritiken men med hög konstnärlig verkshöjd), herr Elm (Peter Englund), herr Kavle (kjell Espmark), herr Havre (Per Wästberg storläsare och tongivande i Nobelkommittén), herr Elm (Peter Englund) som även lanserar idén (ungefär) om att, om en skittunna ställs fel i en gammal byggnad när man installerar nya fläktar så luktar det i hela huset och lite till!

Apropå Kulturprofilen, modernitet, transparens och Svenska Akademien! 

Klas Östergren söker ett sammanhang, en gemensam nämnare, för herr Styvrepe, fru Timotej, kulturprofilen även kallad klubbvärden och deras agerande och hittar Johnny Bode en av de svenska underhållningsbranschen värsta och geniala enfant terrible. En skojare med kaliber; talang och begåvning, låtskrivare, bedragare, tjuv, misslyckad nazist, upphovsman till operetter i Wien, författare, upprepad bedragare, skrivit Bordellmammans visor och tonsatt klassiker, skulle säkert kunna vara föremål för någon psykiatrisk diagnos.

Hos Johnny Bode hittar Klas Östergren en symbol (metafor) för turerna kring klubbvärden, fru Timotej och deras vänskap med herr Styvrepe och medlöparna fru Stagg, fru Slok och herr Darrgräs och några till. Något fel (vajsing) i relationen (varseblivning) måste det ha varit i att kunna skilja på vem en person är och vem en person vill vara, mellan sken och verklighet, eller som vi säger i dag imagen från en narcissistisk Instagram verklighet eller den en person verkligen är. En fransk intellektuell utbildad från ENS Ecole Normale Superieure  eller annan elitskola i Frankrike hade antagligen blixtsnabbt genomskådat klubbvärdens pompösa stil och personliga ihålighet (karaktär) tränade som de är i både språk (franska) och intelligent stringens. 

/ _ _ _ /

Med ett citat av Leonard Cohen, I´m leaving the table, I´m out of the game. lämnar herr Svingel (Klas Östergren) Svenska Akademien och beviljas senare, efter konungens stadgeändringar (2/5 - 18) utträde ur Akademien tillsammans med fru Totel (Kerstin Ekman), fru Losta (Lotta Lotass) och fru Vass (Sara Stridsberg).

Något Nobelpris delades inte ut 2018 istället blev det två pris året efter, 2019, som delades ut. Det förlorade året 2018 blev det en värdig vinnare Olga Tokarczuk från Polen  för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform vilket det litterära etablissemanget tyckte var helt i sin ordning.

Värre då med 2019 års vinnare Peter Handke som fick priset för ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet. Här anade man herr Styvrepes inflytande och intrigerande trots att han inte längre var med i den speciella Nobelkommittén i Akademien (fått sparken där) trots allt hade han styrt herr Darrgräs och fru Slok, blidkat herr Havre och de övriga storläsarna.

Vilken arrogans att välja en författare som förnekat folkmorden i Srebrenicamassakern i de Jugoslaviska krigen och tagit ställning för den i Haag dömde serbiske ledaren Milosevic.

Peter Handke var stor på 1970, PK och då en litterär trend i finkulturens värld, och passar säkert in i herr Styvrepe, herr Darrgräs och Fru Sloks och de övrigas agenda när det gäller den Dolda Kritiken. Se även bit från Kistalight Gott Nytt Läsår 2020 från Kistalight!

Klas Östergrens jämförelse med Johnny Bode för herr Styvrepe, fru Timotej, klubbvärden och klubben Forum och turerna kring Svenska Akademien är kanske inte alls orättvist.

Det får historien utvisa! Betyg för Klas Östergrens Renegater; fem tåliga, uthålliga och strävsamma grässorter av fem!

Året efter tilldelas Svenska Akademien Johnny Bode Sällskapets pris med följande motivering: 

• Juryns motivering: Med kungligt beskydd, en stinn kassakista, fastighetsinnehav och prestigen i att dela ut världens finaste litteraturpris hade Svenska Akademien kunnat välja att tryggt vila på lagrarna, lyfta sina jetonger, endast göra bekväma val och hösta in kulturetablissemangets välsignelser. Men så icke! Med en generositet som torde ha kostat på har dessa herrar i frack och damer i aftonklänning i stället bjudit på ett ständigt flöde av spränghett skvallerstoff liksom grunder för underhållande polariserande kulturdebatter och allmänt häckel – allt sådant som får ses som ett uppmuntransvärt beteende i sann Bode-anda.

  Faktum är att akademien redan under ett antal år legat väl till för ett Johnny Bode-pris. I år utgjorde den dock ett självklart val.

  Akademien får priset för en enastående dramaturgisk duperingsbragd. Efter de senaste årens svårslagna formtopp av skandaler och interna pajkastningar har man först invaggat massorna i tron att man slutligen tagit till sig  av den externa kritiken, bara för att sedan likt en perfekt fekalieträff i bordsfläkten slå till med att utse en folkmordsförnekare till Nobelpristagare. Givetvis toppat med åtföljande interna avståndstaganden och nya avhopp. Bom succés, som Johnny Bode brukade uttrycka det!

  Priset bör dock även ses som en uppskattning av den flera sekler långa och trogna tjänst i de mer eller mindre litterärt spirituella skandalernas tecken, som akademien presterat.

To be continued, biten, om Klas Östergrens Renegater får bli en egen blogg! 

© Thommy Sjöberg