Edith, Europavägen och lite pingst Vi är på väg till Öland!
Blå vägen!
Drömmen om sommaren ligger som ett skimmer, en värmedallring och en hägring längs Europavägen.
Det böljande landskapet; ekar som husarer i backkrönen, blå blänk från fjärdar och insjöar, tempo och timing i bilkörningen, rytm som stämmer och vid Gladhammars kyrka strax söder om Västervik stannar vi till.
Den tegelröda kyrkan, en ortodox anomali i den svenska kyrkotraditionen, bjuder på bröllop.
Moget par, bruden ärtig i röd dräkt, slanka ben och löften om passion i pingst.
Snart är vi uppe på Europavägen igen och av någon anledning kommer jag att tänka på några rader av Edith Södergran:
Till fots fick jag gå genom solsystemen innan jag fann den första tråden av min röda dräkt.
Expressionism konstriktning vars främste företrädare är Van Gogh och Edvard Munch. Inom litteraturen är Edith Södergran en god representant från Norden. Med sin kosmopolitiska bakgrund från det tidiga 1900-talets S: t Petersburg var hon väl skickad för att föra den svenskspråkiga litteraturen genom den arkipelag av traditioner och former som fanns från tidigare decennier. En tradition som var nog så svårnavigerad innan hon
med flera banbrytare nådde fram till modernismens strand.
I en mycket nordisk miljö på finska näset i Karelen, bland björkar, blå vatten, ljusa sommarnätter och stor ensamhet genomförde hon sin litterära revolution. I sin poesi var hon en passionerad kvinna och som en nutida läsare kommer man utan tvekan i rörelse av hennes djärva poetiska bilder. Se Nyfiken på Edith? där det finns lästips!
©Thommy Sjöberg
No comments:
Post a Comment