Tuesday, November 25, 2008

Saviano har landat

Nu är de här Roberto Saviano och Salman Rushdie. I kväll gäller Börssalen och Svenska Akademin.

I morgon det mer folkliga Kulturhuset, Kistalight väljer förstås det senare alternativet och senare i veckan blir det filmen Gomorra - biljetter finnes.
I väntan på detta lägger vi ut några gamla bloggar från Kistalight om Roberto Saviano, Napoli och Italien.

Roberto Saviano Blues
Samtal i Ciampino
Presepe Light
Sorry, blues for Naples
Little things that a tourist can get
Forza Napoli
Firma per Roberto Saviano

Andra bloggar om Roberto Saviano Andra bloggar camorran: Andra bloggar om Neapel: Andra bloggar om Kista
©Thommy Sjöberg

Monday, November 24, 2008

Augustpriset Light

Öga på Järvafältet Kistalight på spaning Bild: Thommy Sjöberg

I Kista gläds vi ikväll åt att P. O. Enquist fått Augustpriset för Ett annat liv. En mycket värdig vinnare och en fantastisk bok som är så mycket mer än den omtalade sista delen om hans alkoholmissbruk.
Från Kista skålar vi lite försiktigt i lingondricka, utan ironi, och säger grattis samtidigt som vi passar på att citera oss själva från en tidigare blogg om P O Enquist.

P.O. Enquist Light

Du inte bara läser dina böcker farsan!
Du luktar (på) dem också.
Åh, dom luktar antikvariat.
Inte bara dom som är som antikvariat farsan.


Läser P. O. Enquist Ett annat liv i en lustig ordning - börjar med den andra delen en starkt upplyst plats. Fastnar för, blir drabbad, när jag slår upp boken och hittar den anekdotiska biten om P. O. Enquist och Lars Gustafsson som inackorderingar i Uppsala.När P. O. Enquist debuterat, klarat av studier och sin licentiat och skrivit en tredje bok Magnetisörens femte vinter blir han snart en del av det offentliga kultursverige. Den biten berättar Enquist om i andra delen En starkt upplyst plats.
I dramalitteraturen, teatern, benämns en starkt upplyst plats som pivot. Det vill säga när en person öppnar en dörr; är han (hon) på scenen i mitten och oskyddad, allt enligt Enquist.
På Kistalight minns vi gärna sidorna när P O Enquist berättar om sin tid som lärare på UCLA i Los Angeles och hur han med studenterna analyserar Strindbergs Den starkare. Han tycker sig ana att Strindberg döljer något. De riktiga konstverken är kanske ihåliga.
När P O Enquist återvänder till Sverige skriver han Tribadernas natt på två veckor "med ekon" från diskussionerna (föreläsningen) med studenterna på UCLA.
Vem har sagt att inte lärarjobbet kan alstra kreativitet!
Det gillar vi skarpt på Kistalight!
©Thommy Sjöberg

Sunday, November 23, 2008

Paperback writer

Sommar och melankoli Titiyo under GO08-festivalen Bild: Rodeo

Längtar till sommaren, surfar runt bland internetsidor och försöker skriva en baksidetext till vår julbok på Kistalight. Hamnar på youtube och lyssnar på Titiyo från GO08 -festivalen och hennes och Kleerups longing for Lullabies. Massor av vemod och melankoli där, som en svensk folkpark i augusti, om än i technodräkt, som en ljummen kväll med mygg, hembränt och hångel. Men också dansenergi och Titiyos vackra sång och plötsligt inser vi.
- Nej vi saknar inte sommaren utan längtar faktiskt efter att åka skridskor under en riktigt gnistrande vintersöndag på sjungande is.
- Varför inte på Norrviken?
Lämmeltågen av åkare, termos med het choklad, se planen på väg mot Arlanda sjunka ned bortom Bollstanäs, närheten från sjösidan och en rykande andedräkt.

Someday, as I look at the sun
I think of you
And traces we leave behind
(Kleerup & Tityo)

Paperback writer
Hur hinner du med ditt skrivande egentligen?
Vänlig vanlig fråga från kolleger och vänner.
Något vi själva undrar över på Kistalight!
Bloggar och böcker när skrev vi dom.
Hur blir det någon tid över!
Man kan verkligen undra?
Det händer att jag själv blir förvånad över mina texter.
Har jag skrivit det här?

- Klart att det finns drivkrafter...

Här några bitar från en lärare
i Stockholms västra förorter
under ett läsår på Spånga high.
Några av bitarna har vuxit fram i möten med elever
i klassrum, korridorer och på utflykter
i de kreativa spänningsfält som kan
kallas för undervisning och möjligen i
den ädla konsten i att vara lärare.
(försök i paperback writergenren inför nästa bok - får inte till det)

Sunday, November 16, 2008

Kistalight skrivarstuga

Fundersam flanör Kista galleria Bild något beskuren: Ulla Kistalight

Hur hinner du med ditt skrivande egentligen?
Vanlig fråga från kolleger och vänner.
Något vi själva undrar över på Kistalight!
- När skrev vi dem?
Våra bloggar och våra böcker.
Eftersom vi förväntas vara hårt arbetande lärare på Spånga high.
- Rätta prov, förbereda lektioner, hålla lektioner, leda utvecklingssamtal, sitta i konferenser, gå på APT, fortbilda oss, göra åtgärdsprogram för ig-varnade elever, föräldramöten, sköta löpande administration som frånvaro i Skola 24, läsa e-post och skicka e-mail och hålla sig informerad i programmet Fronter. Säkert har vi här glömt några punkter.
- Hur blir det någon tid över?
- Man kan verkligen undra?


Well sometimes I go out by myself,
and I look across the water.
And I think of all the things,
what you're doing,
and in my head I paint a picture
(Valerie - Amy Winehouse lyrics)

På lördagen kan man då fila på någon liten bit
vid köksbordet.
- Action i skrivarstugan!
Andra bloggar om Kista
©Thommy Sjöberg

Thursday, November 13, 2008

Dennis Lehane Light

Igår tog vi tunnelbananan, Den blå linjen från Kista, in till City för att höra på Dennis Lehane på Kulturhusets Internationella författarscen. Vi lägger in en gammal blogg från Kistalight och minns hur vi drabbades av några av Lehanes böcker. Fullsatt och popstjärnestämning i Hörsalen och soft musik med temat från Mystic river i högtalarna.
Roger Wilson från Sveriges Radio samtalar med Dennis Lehane om hans nya bok Ett land i gryningen som handlar om en polistrejk i Boston 1919, de svartas rättigheter och om nyss hemkomna soldater efter första världskriget. Berättelsen beskrivs som en skildring som har paralleller till vår tid.
- Going back to the past to recognize the presence säger Lehane.
Babe Ruth är en karaktär som tidigt dyker upp i boken men så var det inte när Lehane skrev. Babe Ruth är en gammal baseballspelare som levde sitt eget liv innan han dök upp på bokens sidor när Lehane behövde lite action i sin story. Faktiskt dök Babe Ruth upp som idé för romanen i mötet med med Dennis Lehanes studenter när han undervisade i skapande skrivande. Kreativitet som en följd av ett möte alltså.

Efter en något trevande inledning med diskussion om Lehanes tidigare böcker blir samtalet riktigt underhållande och publiken är med på noterna.
En regel bakom en riktig bestsellerförfattare är att skapa en karaktär som läsarna vill ha sex med. Hittar du den koden - så skriv uppmanar Lehane!
Dennis Lehane berättar att hans gamla deckarpar Patrick Kenzie och Angie Gennaro är tillbaka. De föll i sömn efter Clintoneran men vill nu komma tillbaka när det är dags för Barack Obama.
- Of course will mr Bubba Rogowski bee with them.
The F-word används flitigt i den nya boken Ett land i gryningen. I boken fanns upp emot 500 motherfuckers i dialogen men eftersom Lehane gör noggrann research och vill vara tidstrogen (1919) och motherfucker dök upp i det gängse språkbruket först på 1950-talet var han tvungen att stryka ordet.
Det ersattes inte!
Tidigt i sin ungdom beslöt sig Dennis Lehane för att bli författare. I hans kvarter blev man elektriker eller började på posten men man blev knappast författare eller skribent. Yrken som var okända i det irländska grannskapet.
Fråga aldrig hur du blir publicerad säger Lehane till sina studenter. Lär dig bara hur du ska skriva. I do like you but I don´t like your text kan han säga till dem under sina lektioner.
På en fråga från publiken om översättningens kvalité svarar Lehane svävande eftersom han inte kan vårt språk men han försvarar sin översättare som även översatt hans tidigare böcker till svenska. Möjligen är frågan inspirerad av kritiken i DN:s recension av den senaste boken. På Kistalight har vi läst första kapitlet, Inledningen, till Ett land i gryningen, där det finns en icke officiell tuff baseballmatch mellan de svarta grabbarna och de vita medan man väntar på ett tåg som ska gå från Chicago till New York. I matchscenerna vimlar det av metaforer och liknelser och här krävs det stor varsamhet och insikter i spelet baseball för att översättningen inte ska verka för parodisk. På Kistalight kan vi inte avgöra vilket som är fallet även om vi anar att det skulle kanske putsas mer på vissa formuleringar där.
Innan vi går hem får vi två böcker signerade; For Thommy with best wishes Patient 67 och To Thommy Enjoy Ett Land i gryningen.
You are a very good writer säger jag till Lehane.
Thanks Thommy säger Lehane.
Sedan tar vi den Blå linjen hem till Kista lastade med en tegelsten i ryggsäcken.

Ljuset från Dennis Lehane
Dennis Lehane, tuff kille, som i ungdomsåren drömde om att bli författare. De litterära spånorna insöps i de irländska arbetarklass- kvarteren i Dorchester i sydöstra Boston. I dag måste man säga att han lyckats. Med titlar som Prayers for rain, Mystic river och Shutter Island har han skapat en touch av neighbourhood noir till deckargenren och han har bestämt en alldeles egen äkta berättarton som säger något om vår tid.

- Har du rättat proven?
- Nej, drabbad av läsupplevelser, har jag de senaste veckorna ägnat mig åt att läsa en nyupptäckt författare.
- Kan man säga så till förväntansfulla elever som väntar på sina provresultat?
- Vad säger egentligen rektorn om ett slikt tilltag och kommer föräldrarna att höra av sig mitt under en febrilt pågående termin.
Författaren som har drabbat mig är Dennis Lehane bördig från Dorchester, Bostons tuffa irländska arbetarklasskvarter i sydöstra delen av staden.
Tre titlar ur hans författarskap finns nu översatta till svenska: Svart nåd, Rött regn och Patient 67. Det är tre sinsemellan olika böcker med avseende på persongalleri, miljö och story. I böckerna finns dock en gemensam ton; en mörk poetisk underström, ett stråk av sorg med en lidelse för att skildra miljöer och människor bortom medelklassens USA. Numera finns även Gone baby gone översatt.
Originaltitlarna Prayers for rain, Mystic river och Shutter Island anger mer det poetiska tonfallet som finns i ett mycket hårdkokt och actionbetonat författarskap.
Prayers for rain är den femte delen om deckarna Patrick Kenzie, hans före detta partner Angie Gennaro och deras gode psykopatkompis Bubba Rogowski vars aura av skräckinjagande ensamhet är så stor att han skrämmer livet ur vilken mafioso som helst, dock klappar ett gott hjärta bakom de psykotiska dragen vilket bara en gudfaders fru och hennes dotter förmår att uppskatta förutom kompisarna Kenzie och Gennaro förstås. Handlingen har en story med swing och gåtan som löses vilar på en hållbar intrig där ondskan hos en psykopat har sin grund i en familjs mörka hemligheter.
Rött regn är skildringen av två fiktiva stadsdelar Point och Flats men det är framförallt en berättelse om tre barndomskompisar med rötter i kvarteren och hur deras vägar korsas som vuxna. Handlingen har antika ödesbestämda drag. Dramat rullar på utan att ingen tycks kunna ändra de tragiska mönstren och det sorgsna mörka slutet.Visst finns deckarens alla ingredienser med i Lehanes berättelser. Intrigen, parallellhandlingen, hjältens egna brister i privatlivet, miljöskildringarna och de twistade sluten med oväntade upplösningar. Här ska vi inte upprätthålla oss så mycket med handlingen utan kika något på berättandet och framförallt miljöskildringar. Lehane når som alla goda berättare längre än sin genre i det här fallet deckaren och berättar på så vis en historia om vår tid.
Dennis Lehane kallas för The golden boy of noir något som han visar i Rött regn, rena gesällprovet med guldkant, när han snickrar ihop två fiktiva stadsdelar, Point och Flats, med fint sinne för detaljer radar han upp sociala markörer. I den ena stadsdelen äger man sina bostäder i den andra hyr man, där hyresrätterna i dag är på väg att ombildas till yuppifierade bostadsrätter. I den ena har barnen skoluniform och de flesta går till högre utbildning men i den andra får alla komma in, ingen uniform krävs och i nian bär många flickor mammaklänning på avslutningen. I Flats kantas trottoarerna av bilar med märket Dodge Dart i Point blandas de med Chevrolet och Ford.Runt de fiktiva stadsdelarna finns det verkliga Boston med sina floder, (Mystic river) kanaler, broar, parker, motorvägar och tunnelbana.
I Svart nåd rör sig deckarparet över hela Boston korsande de mest skilda sociala miljöer. Kapitlen är här, liksom i Rött regn, som skulpturala bitar, stramt berättat, med en knorr på slutet som vore det noveller.Musiken spelar stor roll i kärleksskildringarna. När Jimmy och Annabeth i Rött regn, vilket ödestyngt namn har inte den kvinnan, träffas är det till tonerna av schlagern "they were just like a sad-eyed Sinatras … and so long lonely avenue."
I Patient 67 är det Sinatra som rullar på skivtallriken. Boken är mer en skräckis och rysare än en deckare. Men visst där finns gåtor och anagram. Själv var jag på sidan 123 övertygad om att jag löst gåtan med vem som var patient 67, något som senare visade sig vara fel.Berättarformen i Patient 67 är inte lika utmejslad och skulptural som i de två föregående böckerna utan mer skruvad och koncentrisk. Kanske kräver handlingen, skildringen av mentalvård av svårt belastade patienter, våldsmän och mördare, en sådan form.Lehane visar även i den här boken att han är en utmärkt miljöskildrare och att han även här förmår att bygga en fiktiv miljö för Shutter island är väl en sådan?
- Man blir aldrig riktigt säker i den här boken!Realistiskt byggs naturskildringen upp med högst verkliga öar från Bostons arkipelag; fängelseön på Deer Island, fortet på Georges Island, fågelsvärmarna på Thompton Island och så de yttre öarna Spectacle, Grape, Bumpkin, Rainford och Long och så allra längst ut i havsbandet Shutter Island med sina stängda luckor och jalusier, sina slutna avdelningar och sina fängelsemurar, sina experiment och nyordningar i mentalvård. Tiden är tidigt femtiotal, i världen råder kalla kriget och mellan öst och väst finns en järnridå och på skivtallriken snurrar Frank Sinatra.Lehane överraskar här som naturskildrare.
Från de vindpinade yttre kobbarna i Bostons hamnarkipelag finns ett lyster av detaljer, namn på växter, träd och djurliv. Cyklonen som drar fram på Shutter Island river upp inte bara upp naturens skal och bråten utan även de inre själsliga dramerna hos öns invånare. Boken genomsyras av havets smaker och dofter, mistluren från Boston Lighthouse kvider i nattdimman och i vindens tjut från tidvattenmyren hörs ett klagande som vore det öns egna olyckliga själar som kommer till tals. Skarp inramning av Lehane alltså, ändå tycker jag berättelsen blir för speedad.'
- Klart ska en författare skildra psykotiska tillstånd så passar en intensivt jagande stil.Intrigen är mångtydig, spinner runt i koncentriska cirklar, verkligheten blir glidande, anagrammen, gåtorna och kodmeddelandet som ska lösas blir både rörande, gåtfulla och inte riktigt säkra.
- Vad syftar de till? Hur ska slutet uppfattas?
- Uppvaknandet från en ond dröm på femtiotalet?
- Shutter Island - en ö uppstigen ur en mardröm?Eller bara en ö med stängda fönsterluckor och jalusier som vädras ut under ett fyra dagars besök av huvudpersonen Teddy, a hell of a guy, när en cyklon drar förbi.
- Kanske kan man fly från Shutter Island blir då en möjlig tolkning och då skulle man precis som huvudpersonen Teddy alldeles bestämt ha klappat i händerna.
Bra böcker
Betyg: Patient 67 Fem fyrar av fem
Betyg: Rött regn Fem Irländska arbetarklasskvarter av fem
Betyg: Svart nåd Fem psykopater som Bubba av fem
Andra bloggar om Dennis Lehane Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Kulturhuset
©Thommy Sjöberg

Sunday, November 09, 2008

Poesi on line

På språng med väskan full av nötter. Tillsammans med andra hugade, blivande, refuserade, brinnande, glödande, falnade, idealister, haverister och andra författare som inte hittat vägen till tryckning hos de etablerande förlagen har vi på Kistalight deltagit i Författares Bokmaskin S:T Eriksgatan 10, årliga Poesi on line. Kistalight deltog med en lätt poetisk betraktelse över temat shopping.
Shoppa väska!
Någonting borttappat?
Blonda och mörka skönheter i Kista galleria!
Högklackat och svängande höfter
chihuahan i handväskan, urringat och getingmidjor
massor av hud och minimalt med tyg.
Sorry lads, tjejerna här söker inte en man.


Fundersam Flanör Kista galleria. Gäller det damer med långa spiror eller är det tankar kring konsumtionism och shopalkoholic? Man kan verkligen undra! Bild: Ulla Kistalight

På språng med väskan full av nötter?
Milstolpar i människans historia är när vi reste oss
och började gå på två ben och frigjorde händerna
för att bära hem mat. När vi tämjde elden för att
laga maten och när vi började kunna frambringa ljud
och tala med varandra.
- En höjdpunkt!
Nästa viktiga vändpunkt är när vi uppfinner handväskan
och kan bära hem kanske tjugo kilo nötter och rötter
och börja hjälpa varandra utöver familjen.
Då startade möjligheterna till ett unikt mänskligt samarbete.
Ett litet steg för människan
och ett stort språng för mänskligheten!
Tänk på det ni alla kritiker av att shoppa dyra väskor.
Man måste ha lite perspektiv.
Vem vet när det är dags att samla nötter igen?
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om mode
©Thommy Sjöberg

Wednesday, November 05, 2008

Ståpäls i Kista

Obamas på väg - ljuset i tunneln femte november 2008

Change!
Ståpäls hela vägen längs Kymlingelänken på morgonen, Bruce Springsteens The rising i etern, Kistaskrapan inbäddad i tjocka och dis.
- Diset kommer att lätta under dagen!

Lyssnat på Barack Obamas mäktiga vinnartal från Chicago under morgonen - en röd amerikansk tråd i politiken allt från Abraham Lincoln unionsidén och slaveriets upphörande till John Kennedy, Martin Luther och Bill Clinton
-Great!
Nu Barack Obama med någonting alldeles nytt!
Karisma, retorik, organisation, ledartalang, intelligens och nya digitala medier.
På Kistalight blir vi alltid oroliga när vi tar del av massmöten men här så uppenbara budskap i det godas tjänst.
Plus publiken!
I can ... I can...
©Thommy Sjöberg

Sunday, November 02, 2008

Leda lärande i digitala tider

Kistalight lyfter! I veckan som var har vi vädrat lungorna och våra sinnen på Norra Öland. Härligt med senhöstens milda färgbrand. Hård blåst och regn varvat med solsken kring stugan och längs Kalmarsund.

Tidigare i veckan besökte vi skolmässan i Älvsjö i Stockholm och ett seminarium om att Leda lärande i digitala tider. Föreläsare var Tomas Kroksmark från högskolan i Jönköping som där leder Akademin för skolnära forskning och utveckling. Högskolan i Jönköping som gärna samarbetar med den lokala näringsliver och kommunerna och driver devisen att en promille av all omsättning i regionen ska gå till forskning på högskolan.
- Läraren kan ta makten över lärandet säger Kroksmark.
I dag kan du klicka dig till vad som helst; kunskap, kontakt, köp, information och desinformation, allt är bara ett tryck bort.
Sverige är unikt säger Kroksmark när det gäller utbildning: Av alla som når 25 års ålder har 46 % gått på högskolor och universitet.
Utbildningsminister Björklunds ande svävar över Skolmässan så även för Kroksmark som inte kan låta bli att använda en del av föreläsningen, seminariet, till att polemisera mot honom. Det är viktigt säger Kroksmark hur skolan tänker kring lärandet. Några faktorer är:

* Målstyrning - Skolan under 1990 - 2000-talet
* Mångkulturell - Jämför här med Finland - polemik med Björklund om skilda förutsättningar
* Globalisering - klimatfrågan, kunskaper och i dagarna ekonomin och sosselösningar
* Googlisering - 3 miljoner sök/dag är det inte mer fler sök undrar vi på Kistalight
* Digitalisering - Gäller det mesta från kundvagnar till utbildning
* 1 - 19 skolan - Förskolan, läsinlärning, engelska och matematik

Flickorna har ett försprång i skolan säger Kroksmark möjligen beror det på större förmåga till abstraktion när det gäller traditionella studier och tolkande av läroböcker. Möjligen kan det också bero på spekulerar Kroksmark på pojkars större lust för att vara entreprenörer, utöva respekt i förorten och att traditionella utbildningar inte lockar när det finns datorspel. I den globala digitaliserade världen räknas bara know-how inom gebitet inte utbildning.
- Allt är inte längre än ett klick bort!
Variationsteorier är mest fruktbart för undervisningen säger Kroksmark som också verkar tycka att historieuppfattningen når högst kvalité om man ser historieutvecklingen, jämför franska revolutionen, som en rad samhällsprocesser som ägt rum och inte som en rad orsaker som fick konsekvenser.
Pennan är en vansinnig idé sa någon för 2300 år sedan och vi vet alla vilken betydelse den fick för utveckling och inlärning. Låt oss alltså ta en titt på det digitaliserande lärandet säger Kroksmark som tar upp föjande:

* Lärande via datorspel
* Lärande via blogg
* Lärande via fan fiction
* Lärande via google
* Lärande via Facebook, youtube, eBay och olika Diskussionsforum


Här på Kistalight refererar vi från Kroksmarks föreläsning framförallt till ett datorspel Simcity som vi blev rejält nyfikna på.
Samhällsbyggare som vi tror oss vara!
- Drömde vi inte i ungdomen om att bli arkitekt!
Var faktiskt på Elgiganten under sen eftermiddag och kollade priset på Simcity. Naturligtvis finns även Simcity bara ett klick bort på nätet för ett gratisprovspel.
Här en rad pedagogiska fördelar med att spela Simcity, viss processorientering, punkterna allt efter Tomas Kroksmarks föreläsning.

* En relation mellan delarna och mellan dessa och helheten
* Explicit kausalitet - se orsak och verkan
* Reflektera över konsekvenserna av ett visst handlande/vissa beslut
* Formulera hypoteser och få dem prövade direkt och interaktivt
* Upptäcka kunskaper och erfarenheters etiska dimensioner
* Relativisera det egna livet i förhållande till det virtuella
* Upptäcka lärandets metanivå och att lära sig själv hur man blir skickligare
* Komplexa samband del och helhet
* Det krävs hög kompetens för att ha nytta och glädje av spelet
* Det tar tid att lära och det är en kombination av slit och nöje
* Ensam är aldrig stark
* Samarbete kräver förhandling, ansvar och solidaritet
* Måste bidra med något eget
* Måste vårda organisation
* Framgång har ofta med risktagande att göra Jämför här gärna med flickor/pojkars roller i studier på högstadiet/gymnasiet. Entreprenör/respekt/pojkar eller duktiga elever som tar ansvar och har framgång med sina studier/flickor.


Som vanligt på Kistalight frågar vi lite yrvaket, när vi tagit del av något för oss nytt digitalt, våra barn om de känner till spelet.
Absolut!
Sonen spelade Simcity på luckan under militärtjänsten. Tydligen ägnade de en del av spelet till att byta fruar i sina byggda radhusförorter. Dottern känner också väl till spelet och har äldre kompisar som prövat det.
När jag kollar Kroksmarks punkter ovan och studerar spelet på nätet ser jag att de eventuella elever som spelar den här typen av spel kommer mycket nära de kriterier som skulle kunna ligga till grund för Vg och Mvg för olika moment i So-ämnet på högstadiet.
Ett målstyrt kunnande där det gäller att ha förmåga till analys och ta ställning.
Bloggar och Google sysslar vi så mycket med i vår vardag så det tar vi inte upp här.
Istället något om Fanfiction som Kroksmark belyser enligt följande:

* Utvecklar läsförståelse
* Utvecklar skrivskicklighet
* Förmåga att kommunicera såväl litterärt innehåll som former
* Förbättra förmågan att ta och ge kritik
* Anamma skrivprocessen som litterär metagenre - postmodern metod för skrivande egna och andras. Kommentarer finns bilagda i huvudtexten
* Genren skapar litterär kreativitet och fantasi

Enligt Kroksmark finns det mycket drivna och skickliga Fanfiction skribenter som gärna rättar, skriver och helt idéellt hjälper andra med skrivandet.
Intressant säger vi på Kistalight!
De slutsatser man kan dra säger Kroksmarks efter sin genomgång är att de digitala medierna enligt medför följande punkter:

* Postmodern erfarenhet, metaerfarenhet
* Ny organisation
* Nya former som bygger på lärande erfarenheter
* Grupper och individer
* Globalt och lokalt
* Handledning
Tänker på, nynnar, på Bob Dylans gamla låt från 60-talet Ballad of a thin man medan jag vandrar runt bland montrarna på Skolmässan. Massor av fina pedagogiska tips, massor av välutbildade och välvilliga lärare, säkert även trötta lärare så här års. Men kanske är det så att våra elever är någon annan stans med sina mobiler, I-pods, Mp-3, pc-spel, bloggossfären, podcasting och communities. Fint och väsentligt alltså att Kroksmark lyfter fram den världen genom sin forskning och sina föreläsningar.

Because something is happening here
But you don´t know what it is
Do you Mister JAN?

Sedan gick vi på Kistalight på ett diskussionsseminarium där skolminister Jan Björklund debatterade med företrädare för LR, Lärarförbundet och skolledarnas organisation med Annika Hagström som moderator.
Säga vad man vill om Björklund!
- Men sätter skolan under belysning och debatt!
 - Det gör han.
Andra bloggar om Skolforum
©Thommy Sjöberg