Saturday, December 08, 2007

Roberto Saviano Blues

Napoli inne i vulkanens hetta – Montage av bl a Andy Wahrols Vesuviomålning

- Inte riktigt klokt egentligen!
Som turist bland Toscanas böljande kullar, hisnande utsikter och brinnande färger i november, runt slingrande serpentinvägar, sprakande vinrankor och cypresser som reser sig likt utropstecken kring chiantigrevars vingårdar. I Sienas medeltida kvarter och bland Pisas och Firenzes konstskatter från renässansen:
- Så drabbas jag av Roberto Savianos bok Gomorra om Napolis camorra.
- På cafeer och hotellrum läser jag boken.
Savianos texter lär ha startat som en blogg när han som student åkte runt på vespa i Neapel och följde Camorran som en led i sina filosofistudier på universitetet Federico II i Neapel.
Savianos metod är journalisten på spaning. På plats ser han offren för Camorrans vendettor, mord och knarkförsäljning.
Han följer de kriminella verksamheterna och idkar närstudium av aktuella platser; Neapels hamn, textilfabriker i gamla slitna industrilokaler i förorterna, byggen "förgiftade av cement", drogförsäljning och speedade ungdomsgäng i Casal de Principe, legala hotellaffärer i Scotland och inte minst sopphantering och besök i Eldslandet bland dumpade soppor i Caserte - området. Intervjuer och samtal på plats följs upp av polisrapporter, obduktionsprotokoll, listor för angörande båtar och konsten att trolla bort ett antal laster, femtiotusen förfalskade fraktsedlar, i Neapels hamn.
Radio och tidningsreportage granskas och han beskriver hur ungdomar lägger in foton från aktuella arresterade gangsters i sina mobiltelefoner.
Skildringarna av bestialiska mord är så plågsamma i sina detaljer att man är tvungen att lägga ifrån sig boken under läsningen.
Berättelsens tempo hämtar energi just i samlingen av fakta och inte minst namngivna camorister som löper genom handlingen. Språket är litterärt. Saviano arbetar med metaforer och bygger upp en världsbild genom bilden av Systemet. Se camorran som likt den starkare a la Machiaveli behärskar världen med hot våld och Euros. Systemet skonar inte heller någon. Det finns inga knivskarpa gränser mellan det rika nord och det fattiga Syditalien eller mellan den vita och den svarta ekonomin.
- Egentligen finns det bara förlorare.
Globaliseringen slår igenom och i princip är alla delaktiga och drabbade.

- Ändå är det i grunden, tycker jag, en postkolonial situation (södra Italien som exploaterat u-land) som råder för människor i den vackra Napolibukten och som gestaltas i Gomorra.
Saviano har skrivit en utvecklingsroman. Under resans gång träder hans jag fram. Han söker en plats där han kan reflektera över ordens möjligheter utan att korrumperas. Valet blir Pasolinis grav i Casarsa i regionen Friuli-Venezia i nordöstra Italien. Där kan han skrika ut sitt "jag vet, min tids jag vet" och han beslutar sig för att bli en sanningssägare.
Kanske är det de som inte ger upp som blir förebilder. De som träder fram likt prästen Don Peppino Diana eller lärarinnan i Mondragone som vågade vittna efter att ha sett ett begånget mord. De som är aktiva och sanningsenliga i kampen mot Camorran med livet som insats.
Kapitlet om den mördade prästen Don Peppino avslutas med en bibeltext om Gomorra, som kanske Peppino förberedde, som predikan när han mötte sina mördare i kyrkan i Casal de Principe och har fått gett namn åt boken.
Det är lätt att göra litterära associationer till Savianos vandring: Som en nutida Dante vandrar han, snarare åker vespa, genom Camorraland. Det är ett dödsrike, likt Dantes helvetesskildring i Den Gudomliga komedin, om än förflyttat till jordelivet och det nutida konsumtionssamhället. Inkörsporten till helvetet är Neapels hamn faktiskt inte långt från ingång till Helvetet, Lago DÁverno, som Dante trädde in i tillsammans med Vergilius när det begav sig i Den Gudomliga Komedin.
Avslutningen är storartad, "i den yttersta kretsen" - se slutstationen i vandringen i Camorraland: I Eldslandet, soptipparnas Casertesområde, konsumtionssamhällets yttersta utpost vandrar han med fötter nedsjunkna i dyn räddar sig upp på ett flytande kylskåp och slungar ut ett skrik med sin mages fulla kraft i ett,
- Där fick ni, era jävlar! Än är jag inte död!
Likt Dante får han också finna sig i ett liv i exil efter att skrivit boken. Det lär också vara svårt för honom att röra sig i hemtrakterna i Neapel utan att ha ständigt livvaktsskydd.
Savianos bok är välskriven med en vulkanisk hetta får man säga. Kanske är det som gör att de litterära associationerna infinner sig.
Konstigt nog är den dåligt uppmärksammad av de svenska stora tidningarna speciellt DN. Saviano har ändå nyligen, 22 november, besökt Stockholm (Svd var där och Junivallen med festlig inspelningsmojäng) och en intensivare samtida samhällsskildring får man leta efter. En som skrivit passionerat redan i somras om Roberto Saviano och hans bok är bloggaren Junivallen och även Bodil Malmsten har uppmärksammat den.
Betyg: Fem vulkaner av fem
Andra bloggar camorran: Andra bloggar om Neapel: Andra bloggar om Roberto Saviano
© Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

17 Comments:

Blogger Malena said...

Fint skrivet. Jag tyckte framförallt att de få recensioner som skrivits om boken i Sverige är så otroligt ljumma. De är positiva, men så oberörda, de fattar inte hur speciell boken är! Det kan ju för all del vara jag som har fel om hur speciell den är... Men, fasiken, såga den hellre med engagemang än skriv sådär duktigt!

Jag intervjuade honom när han var här, han tröttnar verkligen aldrig på ämnet verkar det som, trots att han suttit och gjort intervjuer i flera dagar och ännu många fler under ett och ett halvt år om samma sak, svarade han som om det var första gången nån ställde frågorna.

4:54 AM  
Blogger LarsThommy said...

Tack Malena!

Mats Gellerfelt har haft en featureartikel om Roberto Saviano och Tomas Lappalainens Camorraböcker i Svd 1/11 07.

Tror faktiskt att det är så att den gode och på sin tid engagerade Gellerfelt helt enkelt inte hunnit läsa Savianos bok innan han skrev artikeln.

Han förväxlar italienska landsdelar kallar Kampanien för Kalabrien och verkar ljum och verkar inte riktigt ha koll på läget när det gäller Savianos bok.
- Är övertygad om att om han verkligen hade läst boken hade det varit betydligt mer glöd i pennan från Gellerfelts håll.

12:06 PM  
Blogger Malena said...

Ja, märkligt av Gellerfelt. Lappalainen verkar han ha läst, dock. Jag gillar mycket med Lappalainens bok också, men det märks att han påverkats mycket av Saviano tycker jag. Det är ganska intressant. Jag har en känsla av att Lappalainens bok var tänkt att behandla camorran mycket mer som ett kulturellt fenomen från början, men Saviano ritade liksom om ämnets referensramar. Lappalainens sista kapitel om globaliseringen (där han stjäl början från Saviano) känns liksom som början på vad ämnet egentligen handlar om.

1:18 PM  
Blogger LarsThommy said...

- Säkert så!
Aj ...aj trist av Lappalainen där med slutkapitlet.
- Måste erkänna att jag bara smygläst hans Camorrabok på Akademibokhandeln i Kista. Speciellt har jag snöat in på kartorna över olika camorragrupper i Neapel djupt nedsjunken i en fåtölj i butiken.
Gillar annars T.L:s Italien bok och även Se Neapel och sedan dö. För alla som kan läsa italienska måste Lappalainens essä i se N...dö om Anna Maria Ortese väcka nyfikenhet.
- Mossigt eller!?

3:01 PM  
Blogger LarsThommy said...

En gång till!
Anna Maria Ortese och hennes Napolibok, Il mare non bagna Napoli, som på 50-talet skakade om Neapels kulturliv är den månne en förebild för Saviano och kanske även för Maja Lundgren och hennes Myggor och tigrar.
Hur som helst använde även A M Ortese en journalistisk metod och namngav vänner och andra kulturpersonligheter i sin kritiska Napolibok.
Om detta berättar Lappalainen i Se Neapel...

1:36 AM  
Blogger Malena said...

Lappalainen är bra, jag har faktiskt Se Neapel... hemma, lånad från bibblan, så jag lär väl läsa den snart.

Maja Lundgren skrev ju om hans camorrabok i Myggor och tigrar, nåt om att han sagt han skulle skriva den fort: "maffian säljer". Aningen av det intrycket får man kanske av boken, men som sagt är det mycket som är bra med den, den är inte alls dålig.

Man borde läsa Ortese också... Men jag har inte gjort det så jag kan inte jämföra själv. Det vore roligt att veta vad han själv tycker om henne.

Det finns väl likheter med Saviano och Maja Lundgren, även om skillnaderna är stora och Lundgren ger sig på den svenska kulturvärlden, hennes bok handlar ju inte om camorran eller Neapel egentligen. Men nämnandet av namn, blandningen av roman och fakta, litteraturen som aktion. Fast... Saviano är mycket bättre och mer angelägen.

6:54 AM  
Blogger LarsThommy said...

Blir säkert ett inköp av Lappalainens Camorrabok - till julen kanske!

7:31 AM  
Blogger LarsThommy said...

Bland Neapels intellektuella, finns ett centralt begrepp att upplysningen aldrig genomfördes utan att den slogs ned brutalt 1799 med hjälp av bl a brittiska Nelson och hans flotta. Marxister skulle säga att Neapel, dåvarande kungariket, aldrig hade en borgerlig revolution.
Upplysningen tyckte, trodde, A. M. Ortese skulle påskyndas med hennes uppriktiga bitvis avslöjande Napolibok Havet sköljer inte Neapel så blev det nu inte. Allt detta enligt Lappalainen.
Något liknande hoppas man, Saviano m.fl, nu äntligen ska hända efter hans avslöjande Gomorrabok. "Att medelklassen och s k vanligt folk har fått nog och nu äntligen kommer att organisera sig och göra upp med camorraandan.
- Behövs nog undantagstillstånd, krafttag av myndigheter, för att genomföra detta!?
Men basen måste vara "vanligt folks" inställning och attityd - en upplysning som genomförs.

1:42 AM  
Blogger LarsThommy said...

När vi hänvisar till Lappalainen ovan så är det hans Se Neapel sedan dö som gäller.

9:00 AM  
Blogger LarsThommy said...

Sunday Book Review
100 Notable Books of 2007

GOMORRAH: A Personal Journey Into the Violent International Empire of Naples’ Organized Crime System. By Roberto Saviano. Translated by Virginia Jewiss. (Farrar, Straus & Giroux, $25.) This powerful work of reportage started a national conversation in Italy when it was published there last year.

Som sagt N.Y Times utnämner Savianos bok till en av årets viktigaste böcker.
Var är den svenska pressen?

7:13 AM  
Anonymous Knut Sparhell said...

Takk for glimrende omtale, og lenker til andre. Dette låter interessant og spennende. Jeg ser frem til at den kommer i norsk oversettelse.

Toscana med Chianti er vakkert, men skal man til det “ekte” Italia må man lenger syd. Napolibukta, fra Vesuv til Capri, er ubeskrivelig. Så opprørende at dette området herjes av en sånn pest, og ta ingen får has på uvesenet.

At svart og hvit økonomi stadig blandes, at grensene utviskes, det synes jeg vi ser tendenser til også her i Norden.

10:42 PM  
Anonymous siri said...

/ _ _ _ / Gillar din recension och tycker också att det är ett viktigt ämne. Vi skulle gärna publicera. Men - vi brukar inte lägga så mycket länkar inne i recensionerna. Ser dessutom att om man följer en av länkarna så kan man hitta samma text i din blogg.
Jag vill gärna lägga ut recensionen utan länkar. Skulle det vara ok för dig?

Siri

8:20 AM  
Blogger LarsThommy said...

Siri ovan är redaktör för Alba.
Vad blev den av artikeln - har ännu, 15/3 08, inte sett den i Albas webbutgåva!?

6:49 AM  
Anonymous Siri said...

Hej!
Självklart har du alltid rätten till din text. Vill du att vi ska lägga en länk till din blogg? Det skulle vi kunna göra,
Alba finns endast på nätet, så vi publicerar bara där.
Kul att du vill vara med. KAnske kan vi samarbeta någon mer gång.
Lägger ut din text inom de närmaste dagarna.
(och ska försöka hinna läsa boken. Låter jätteintressant!)

1:48 AM  
Blogger LarsThommy said...

Som sagt vad blev den av Roberto Saviano blues?
I Alba!

1:53 AM  
Blogger LarsThommy said...

Roberto Saviano blues ingår i nytryckta, 2009, Kistalight goes Ryan tillsammans med en del andra nya bitar.

9:06 AM  
Anonymous Kistalight said...

Lust att köpa nytryckta Kistalight goes Ryan?
Beställ på kistalight@gmail.com!
- Kostar en dryg hundring!

12:57 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home