Nytolkning blues Sarajevo

Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters!

- Bloggläsare I dag gör vi ett litet besök i Sarajevo genom en nytolkning av Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic. Sportlov den här veckan; åker långfärdsgrillor med mina barn på Norrviken, pysslar med bloggen, bör rätta en massa elevarbeten, tandläkarbesök (klarar mig utmärkt undan där den här gången ekonomiskt), ska klippa mig och fika med sportlovslediga kompisar.
Går på bokrean – fyndar: Hittar en fantastisk konstbok Writers on art där bland annat Moderna Museet aktuelle Robert Rauschenberg porträtteras, köper en antologi om beatpoeter sammanställd av Gunnar Harding och en kartatlas över Andra världskrigets slag och operationer. Gillar att snöa in på kartor över krigsskådeplatser. Dikten nedan hör hemma i mer modern historia – Sarajevos belägring några år in på 1990-talet, som sagt sportlov den här veckan och dis och rimfrost på Norrviken.

Läsare, om du går uppför Abdullah Kaukjigatan 50 meter till!
När du vänder dig om ser du ett Sarajevo i dimma:
Ett kosmos av sorg.
Ovanför dimman, kan du se Gamla stans hustak
där ovan
minareten av Beymoskén
isolerad från den jordbundna alldagliga dimman.

Andra bloggar om Balkan:
Andra bloggar om sportlov:
Tolkning Thommy Sjöberg

Lucia kanon

När en författarinna blivit tillräckligt stor berättare får hon finna sig att bli en karikatyr

- Så blev den läst Lucia Etxebarrias Beatriz och himlakropparna!
En kanon för svenska skolan för svenska unga damer som är osäkra på sin sexuella identitet?

Tja... knepigt det där med rekommendationer till unga människor. Ett sätt att skapa intresse är i alla fall att säga: 

Det här får ni absolut inte läsa!

Ingenting för dig (er) - gud så de lever - sannerligen ingenting att ta efter.

Lucia Etxebarria ja - tittade nog lite väl djupt i de där brunblåa ögonen, de var väl det? - När hon signerade min köpta bok för att vara en objektiv och en opartisk läsare . Boken Beatriz ... är en latinsk motsvarighet till Fucking Åmål men med mer hetta och mindre lagom lesbisk frigörelse a la svenskt folkhem.
Flyhänt skrivet, god organisation med parallellhandlingarna, märks att Lucia arbetat som journalist i olika modemagasin. Hon kan sina designade kläder och vet vilka möbel och inredningsarkitekter som är på modet i Madrids övre medelklass – fina markörer där.
Även fina miljöskildringar från tycker jag, Edinburgh. Här blir skildringen parodisk när hon beskriver student och universitetsmiljöer. Varje grupp får sina markörer - kul där.
Sex, drugs and rock n roll visst men också triangeldramer som beskrivs i Madrid, i Edinburgh och från Beatriz familj. Sex lite både här och där hm...hm alltså och säkert häftigare än det mesta av chic lit litteraturen - är inte riktigt påläst där.

Till slut undrar man vad ser Beatriz hos Monica egentligen. Ett sätt att som ung gå upp i en annan människa - att bli något man inte är. Ett sätt att glömma den egna verkligheten och inte så lite påminnande om idoldyrkan.
Lucia Etxebarria har fått flera fina litterära priser för sitt berättande. För Beatriz och himlakropparna fick hon Premio Nadal och hon har fått den spansktalande världens största och mest prestigefyllda litterära pris Premio Planeta 2004.
Stor berättare på gång här alltså och väldigt produktiv.

Andra bloggar om kanon:
© Thommy Sjöberg

Nur einen acht und zwanzig

Römö; landseglare en dröm - eller en pust av ugnsbakad seafood?

"Var och en som någon gång har färdats fram i tät dimma på en flygande matta, vet hur förvånad man blir, då man plötsligt känner en lätt stöt och befinner sig på marken." Ture Sventon

- Varför inte ett litet recept till helgen?
I början av 90-talet gjorde vi som många andra barnfamiljer en resa till Legoland i södra Danmark. Vi tjusades av alla modeller och tillbringade en dag i parken. Speciellt begeistrade blev vi vuxna av de småskaliga modellerna av berömda danska miljöer. Ribe hamn och stormpelaren, stormsoelje, blev en favorit. Alltså passade vi på dagarna efter på att besöka den gamla medeltida staden med sin domkyrka och sitt torn i sydvästra Jylland. Ribe beläget nära Vadehav och marsklandskap och ständigt i riskzonen för stormar vid högvatten och stormflod. På den tiden hade man förmånen att få läsa spännande barnlitteratur för sina telningar. Just i Ribe under några dagar, kvällar, var det Ture Sventon som gällde som högläsning, så pitoler, temlor och den infernaliske Ville Vessla kom att färga vår upp levelse av vadehav och medeltida by.
En dag åkte vi från Römö till Sylt först bil genom marsklandskapet och sedan färja. Efter 45 minuters båttur var vi på Sylt, Sild på dansk, och deras färjeläge. Det måste ha varit weekend, massor av tyskar, företrädesvis det vackra folket från Hamburg, Kiel och Bremen var på utflykt och besök. Män i bredbrättade hattar och designade kläder, vackra trådsmala modeller med mandelformade ögon och bijouterier på intressanta ställen blandades med badturister och barnfamiljer. Vid färjeläget vid List fanns härliga grillstånd med massor av grillat från havet och det vilade en stämning av karneval över området. Vi valde grillspett med en blandning av tomat, paprika, gul lök, bacon och Scampi som vi sköljde ned, in american way med Coca-Cola.
- Those crazy americanes fick vi höra!
Våra beställningar numrerades med numret 28 och serverades allt eftersom. Först fick barnen naturligtvis och sedan vi under utrop:
- Nur einen acht und zwanzig.
När vi åkte tillbaka till Römö och Danmark hade barnen besökt ytterligare ett land och på Römös kilometerlånga och breda stränder såg vi små pilsnabba yachter fara av och an i en sagoaktig upplevelse. Små tunna bräder med segel, påminnande om svenska isjakter, utrustade med små cykelhjul. Förarna av yachterna påminde om stridspiloter i sina hjälmar och overaller.
- Var det hägringar eller synvillor dessa små farkoster som pilade fram och åter med vindens hastighet längs Römös sanddyner?

Recept för helgen Nur einen acht und zwanzig:

* Lägg aluminiumfolie i en långpanna
* Skär grovt tomater, lök och paprika
* Fyll på bland grönsakerna med ett paket friterade bläckfiskringar om du kommer från fattig förort alternativt Scampi för dig som bor i rik kommun där skatten är smörig
* Strö över baconskivor och varva med finskuren kabanossen korv
* Låt allt stå i ugnen under 225 grader i 25 minuter rör om då och då med omsorg * Krydda med paprikapulver och droppa med citron * Servera med ris och Rhode Island sås
* Dryck gärna vitt vin; Rhiesling eller Sauvignon Blanc eller varför inte Cider eller mineralvatten till måltiden

Nästa dag när vi skulle åka norrut till Skagen fick vi för oss att besöka Ribe Domkyrkas torn och utsiktsplats på taket strax före tolv. En utsiktsplats med milsvida vyer över vadehav, tidvatten och marsk och kanske skymtar Römö och landseglarna i horisonten. Alla vi som besökt en domkyrka vet att klockorna slår mitt på dagen. I Ribe kyrktorn finns det trätrappor upp till terrassen på taket och där passerar man kyrkans malmstora bjässar till klockor.
- Inget att leka med - när de slår!
Alltså rusar vår lilla familj uppför de branta trätrapporna för att skona hörseln och hinna innan de stora malmklockorna slår. De som slår varje dag vid tolv men också när det är krig, risk för högvatten och stormflod.
- Visst hann vi upp strax före tolv och visst fick vi uppleva den milsvida utsikten över marsk och vadehav men nästa dag när vi turistade på Skagens norra udde och stod med en fot i varje hav där Skagerack möter Kattegatt hade vi, åtminstone vi vuxna, en rejäl träningsvärk i lår och vader som vi undrade var den kom i från. Andra bloggar om Danmark

Copyright Thommy Sjöberg

Alpin Light

Med anledning av alpina VM i Åre. Här lite Alpin Light utan hjälm och knäskydd – på den tiden det begav sig

Tack Ingemar
I början av 80-talet några år in på det decenniet vikarierade jag på olika skolor runt om i Stockholm. På den tiden kunde man försörja sig på det och det fanns en väl fungerande vikarieförmedling för lärare i kommunal regi. Lite tveksam om vad jag skulle bli när jag blev stor, drömde obestämt om att skriva, så läste jag litteraturkurser på D-nivå, på Stockholms universitet, kurser som magisk realism i den latinamerikanska romanen, finlandssvensk modernism, svenskt 40-tal och modern amerikansk litteratur. Sen passade det bra när man skulle lämna och hämta sina små telningar på dagis. Något år senare kom jag till min förvåning, genom ett briljant högskoleprov, in på lärarhögskolan i Uppsala.
Nåja som inhoppande vikarie gällde det att ta vad som erbjöds. Det blev alla stadier, massor av skolor och tror jag samtliga ämnen allt från turistfranska till kärnfysik, bullbak och häftiga laborationer i biologi med studier av lökar och blötdjur.
Blixtinkallad på Luciadagen till ryktbar skola i västerort, ej Vällingby eller någon av de olika Hässelbyskolorna, 15 vikarier i kö utanför rektorsexpeditionen – någon sorts kris? – Nej bara Lucia. Några av vikarierna kände jag igen till exempel Häxmannen som hade ett väl genomarbetat program som räckte precis två timmar. Han hade trollbundit, förhäxat, en nia på Sofiaskolan så att de varit knäpptysta i två lektioner. Något som annars aldrig förekom i den klassen under hela deras högstadietid; varken före eller efter Häxmannen. Där fanns en Kistagranne mycket rutinerad som liksom jag under några år turnerade runt bland Stockholms skolor, sedan blev han programmerare men det är en annan historia. Där fanns han som försörjde sig som gympavikarie och många andra.
I lärarrummet flämtar några Lucialjus men ingen doft av glögg och pepparkakor här inte. En av de få ordinarie, kemiläraren i vit arbetsrock, önskar lycka till när han hör att jag ska ha 9c senare under dagen.
- Hur är dom?
- Det måste upplevas svarar mannen i den vita rocken gåtfullt.
Dags för 9c strax före lunch eller var det efter - en trappa ner i skolbyggnaden.
- Hur ska det gå?
Några tjejer som ser ut som de har sett det mesta här i tillvaron av världens synder frågar medan de idisslar på sina tuggummin.
- Ere du som ska ha So?
Bland the boys verkar det finnas några förortshårdingar i skinnjackor och med stenhård look som det bara kunde göra på 80-talet. De kisar obestämt mot mitt håll och inte ser det ut som deras håg står efter nån fördjupning i samhällsämnen.
I hörnan av klassrummet i nedre bottenkorridoren står en tv.
- Ska inte Ingemar Stenmark köra första åket nu?
- Något emot att vi ser första åket i slalom grabbar och tjejer?
Tuggummibrudarna som verkar att ha sett och upplevt allt tuggar bifall. Förortshårdingarna, the boys i sina skinnjackor, kisar och petar naglarna och verkar tycka att det är okej även om det inte är Johanneslundstoppen. Vi följer åkarna långt ned i resultatlistan. Sven Plex pratar tryggt och lotsar oss genom tillvaron en timme på Luciadagen i början av 80-talet. Queen bees, förortshårdingar i skinnjacka och en vilsen lärarvikarie ler och nickar bifall till Sven Plex och hans kloka kommentarer om mellantider, hur man går in i slalomhanget, om olika sorters snö och intressant statistik från den alpina världen.
So-timmen är räddad!
- Tack Ingemar för det åket och alla andra åk och för den plats du intog i folkhemmet och i våra hjärtan.
- De e bara å åk!
Andra bloggar om slalom:
Copyright Thommy Sjöberg

Lucia Etxebarria Light

Häromkvällen hamnade jag på Kulturhusets internationella författarscen.
- Anledning - här intervjuas Lucia Etxebarria av Harald Hultqvist med månadens stockholmare Ingemar Fast som introduktör. Har blivit nyfiken på hennes författarskap efter att ha läst en artikel i DN. Kombinationen av ung litteraturstudent, håll i gångare, familje- och nutidsskildrare verkar spännande.
Lucia har för dagen en kraftig förkylning, flu, vilken då och då ger sig till känna i mikrofonen och ger henne en hes och intressant röst.
- Jag hoppas säger hon att den spanska flamencon som beslöjade scenen som en lätt ljudkuliss innan vi kom in inte gällde mig.
- Jag har baskiskt och belgiskt påbrå vilket är långt bort från Andalusien och södra Spanien. Samtalet glider sedan över på regionernas ökade betydelse i Europa. Vilket är naturligt säger Lucia i en ökad globaliserad värld och med EU:s dominans.
- I ett Spanien där fortfarande femtio procent av befolkningen anser att Francotiden var en bra tid är det inte lätt att verka som ung kvinna och feminist säger Lucia. Hon påpekar också den katolska kyrkans inflytande och även om hon inte är troende och religiös så känner hon en ständig skuld men som hon säger i katolska länder kan du alltid få förlåtelse i bikten och sedan är det bara att "köra" vidare. Något även Lucia gjort. Det är imponerande samling böcker hon skrivit de senaste tio åren, sex romaner, två diktsamlingar, två böcker om Curt Cobain och Courtney Love och två essäsamlingar. Uppmärksamhet och skandalisering har också gett betydande framgångar med försäljningen liksom hennes roll som opinionsbildare och krönikör för en av Spaniens stora tidningar - uppfattade inte vilken liksom att Lucia har en egen blogg.
- You got big brother here frågar hon. Både jag och intervjuaren Harald Hultqvist uppfattar frågan som personlig.
- Nej säger Harald men jag har en lillasyster. Frågan gäller förstås om dokusåpan finns här. Lucia leder frågan vidare om Big brothers betydelse som ersättare för familjens och släktens allt mer urholkade och minskade roll. Den sociala kontrollen finns inte längre. Kvinnor kan bli misshandlade utan att någon ingriper. Förr fanns alltid någon äldre kraftfullare bror som ingrep och "spöade upp den" som gjorde något sådant. Big brother fyller alltså ett tomrum och ett behov i det moderna alienerade singellivet. Frågan är om Lucia Etxebarrias böcker inte också utspelar sig på den scenen som är det moderna storstadslivet och alienationen som är ett faktum i globaliseringens tidevarv funderar jag utan att ha läst en enda rad av henne.
Tonen är häftigare än chiclit och iakttagelserna är skarpa och trots sin ungdom har hon fina psykologiska funderingar tycker jag när jag läser första kapitlet på T-banans blå linje på väg hem till Kista.
- Undrar om vi inte har en stor berättare på gång här?
Lucia Etxebarria talar en utmärkt engelska. När hon blir ivrig ökar ordflödet och den spanska lätt läspande intonationen tilltar.
- Har hon likt huvudpersonen i Beatriz och himlakropparna studerat litteratur i Edinburgh (Edimborra)?
Inhandlar den boken på Kulturhuset efter föreställningen för 150 sek. Ser att Lucia Etxebarria , trots förkylningen, ser fräsch ut vid signeringen och att hon knappast kan leva upp till den livsstil som beskrivs i boken.
I spell Thommy with th (ti aitch) säger jag och sedan skriver Lucia Etxebarria följande:

- To Thommy, in one of the coldest day of the year but thank you for the warm velcome ML. .
- You must have a lot of disciplin and a great capacity to write so much and so good I said.
-Yeah!
Säger Lucia Etxebarria och tittar på mig med två varma rådjursögon.
Andra bloggar om kulturhuset:
Copyright Thommy Sjöberg

Intervju light # 2

Livet säger vi på Kistalight är det som utspelas mellan linjerna i härliga tennismatcher – på söndag fyller jag år och det blir tre matcher. Här en bild från en klassisk arena där V-Gurra och andra storheter spelat.
- På Kistalight längtar vi till sommaren. Bild: Ulla Kistalight

Har det inte kommit någon lokaltidning den här veckan?
- Den brukar ju komma på tisdagar.
- Typiskt nu när man för en gångs skull råkar vara med.
Telefonsamtal till växeln på mitti:s redaktion ger följande resultat.
- Hallå - Jag är en medel ålders man boende på Helsingörsgatan som är väldigt intresserad av de lokala nyheterna och vi har inte fått någon lokaltidning den här veckan.
- Vi antecknar och kan skicka hem ett exemplar.
- Gratisexemplar i buntar läggs även ut vid entrén till Kista Galleria vid Kistagången.
Tittar in på mitti:s internetsajt på onsdag eftermiddag. Intervjun av mig och min bok abc…Kistalight är okej. Den har en fin ton och några guldkorn har intervjuaren John Jenkins vaskat fram. Det tackar vi för. Fotona av Sara Flodin ser trevliga ut. Alldeles bestämt har jag lärarminen på mig på framsidan av tidningen - tycker i alla fall min fru, mungiporna har åkt ner, så är det.
- You have price to pay!
Överraskas av att Jenkins missat hur jag stavar mitt namn. Thommy med Th ska det vara. En annan detalj är att det ska vara "att mitt skrivande har ökat efter min bloggs tillkomst" inte efter att boken kommit ut. Slutligen känner jag alldeles särskilt för att prata om min bok på de lokala biblioteken, tvärt om vad Jenkins skriver, även om jag kan tycka att det är pretentiöst att som alldeles okänd hobbyförfattare gå ut med eget program. Dock efter 25 år som högstadielärare på skolorna kring Järvafältet tänker jag inte kinka allt för mycket om ett borttappat h och några felcitat. Man är väl luttrad. Men det är klart ha…ha…ha blir a…a…a utan h.
- Hur kul är det? Men lite umor jag menar humor måste man ha.
Min son som ibland ställer utmärkta frågor undrar:
- Hur fick lokaltidningen nys om att du gett ut en bok?
- Det säger jag, lite gåtfullt, kan man verkligen undra över.

Nyfiken – lust att läsa?Gör en beställning på kistalight@hotmail.com begränsad upplaga.
abc...Kistalight finns även att köpa på Akademibokhandeln i Kista och i City, Bokia i Kista och Vällingby bokhandel. Pris 129 SEK

Se även nya böcker Författares Bokmaskin!

Andra bloggar om Kista:

Copyright Thommy Sjöberg