Wednesday, January 15, 2020

Gott Nytt Läsår 2020 från Kistalight

Nytt decennium, spännande med 2020, och nya  nyårslöften när det gäller läsning! Bild Thommy Sjöberg 

Vi börjar med Den Bråkiga Staden. Intressant (festlig) bok om ungdomsupplopp i Stockholm; Bland swingpjattar och ligister - Söderkravallerna 1948 till Kravallerna i Kungsan 1987. Sju kapitel om den bråkiga staden Stockholm skrivna av de unga Lundahistorikerna (sic!) Martin Ericsson och Andréas Brink Pinto. Den Bråkiga Staden är inköpt vid en kul bokrelease på Stockholms Stadsmuseum den 5 december förra året. En bokrelease med en äkta varmkorv gubbe med låda vid entrén där det också ingick en Pucko (chokladdryck) eller en apelsinjuice, Rock a Billy från bergsprängare och boken förstås. Kring releasen hölls också en intressant föreläsning (intro) med avslutande diskussion.
Den Bråkiga Staden är ett gediget forskningsprojekt.
Samhällsvetenskap när den är som bäst dessutom är boken läckert formgiven!
Martin Ericsson och Andreas Brink Pinto vill med den Bråkiga Staden vederlägga (ifrågasätta) den gängse bilden av ett Sverige som ett lugnt och harmoniskt land där det rådde optimism och utvecklingstro i efterkrigstiden.
De vill problematisera bilden av Folkhemmet som en idyll och en tidsperiod där det inte saknades spänningar i samhället.
Det handlade om rätten till det offentliga rummet men inte bara!
Det ska bli spännande att läsa klart boken!
Augustvinnaren bland fackböcker (brukar läsa dem) Ålevangeliet av Patrik Svensson har jag fått i julklapp av mina barn. Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk verkar vara ett verk helt i Kistalights smak: En blandning av essä, självbiografi och fiction eftersom man inte vet allt om vår gåtfulla fisk.
Vi ser fram emot att läsa Ålevangeliet (älskar den typen av böcker).
Så drar vi den obligatoriska boken av olästa böcker från bokhyllan där hemma!
Blev Bobby Boy mannen i mig av Stig Hansén. Bobby Boy är inköpt på Kulturhuset i Stockholm till ett mycket facilt pris och har en dedikation av författaren: Välkommen till Kulturhuset Stadsteatern ... och till en resa i Bob Dylans fotspår. Trevlig läsning! Stig Hansén (författaren). Det handlar mest om åren när unge Bob kom till New York, Det Stora Gröna Äpplet, och under några år kom att skriva rader av stora sånger, osannolikt flow, och bli mycket motvilligt sin generations uttolkare (protestsångare) och rebell. Kistalight som har läst rader av böcker om Bob av alla dessa Dylanmän är rädd att det ska bli (vara) ytterligare en pratig upplaga om Bob där skribenten projicerar rader av mystiska existentiella egenskaper hos Bob som mer speglar författaren än föremålet för berättelsen, dock verkar det finnas intressanta personporträtt av andra än Bob i boken.
Ack dessa Dylanmän!
Bob Dylan, Bara en Sång och en Dansman
Är Kistalight en Dylanman?

Aha blir en Michel Houllebecq även i år jämför förra årets Elementarpartiklar!
Kistalight gör som hundratusentals fransmän och läser en inte PK-författare, men skriva kan han Michel H, och visst går det att säga något om dagens västerländska samhälle även om man inte drar (hyser) de rätta uppfattningarna i sin samhällsanalys. Serotonin är romanens titel men även ett kemiskt ämne som är viktigt att ha i balans för människokroppen för att undvika depressioner, kan hävas av medicinska preparat.

Långsam läsning (går trögt) av Peter Handkes Långsam Hemkomst blir årets första utlästa bok!
Hur kunde de, Svenska Akademien, ge Handke Nobelpriset?
Hur som helst Kistalight prövar en läsning. Handke skriver en distanserad, i och för sig detaljerad prosa, få ort och personnamn, huvudpersonen Sorger befinner sig i ett land långt norrut ovanför polcirkeln. Han håller på att avsluta något! En avhandling i geologi? Språket är både fackmässigt men även lyriskt; meander, hästhovsjöar, källgrytor, trågdalar, och glaciärmjölk och så vidare när han beskriver landskapet. Uppbrottet sker långsamt han lämnar sin ort, kvinnan han har någon sorts relation till benämns som indianskan och kollegan som faktiskt har ett namn, Lauffer, som vill leva men inte dö på den norra orten. Sorger kommer till västkuststaden bor på en landremsa längs havet, umgås med grannar, träffar två damer i en dalkjusa vid havet, han går på konsert med en sångare som inte ler en enda gång (Bob Dylan?) en sångare som speglar Sorgers isolering. Via skidort i Klippiga Bergen, Mile High City, besöker han en död kamrat (nyss avliden) som har försörjt sig som skidlärare, han hittar vägen till New York som faktiskt benämns med namn och får en vän vid landningen, främlingen kallade sig Esch. Han flanerar runt i staden gör sina iakttagelser och har sina funderingar. I natt planet hem till Europa för Sorger griper författaren Peter Handke in i handlingen: Käre Sorger det syns som om du vore på din "första verkliga resa", där man, så sades det, lärde sig "vad den egna stilen är".
Peter Handke har skrivit, boken är 40 år gammal, ett existentiellt poetiskt verk, säkert låg det rätt i tiden då 1979. Genom sin lyriska distanserade stil kanske man kan säga att verket är tidlöst och man kan förstå att Herr Olsson, Fru Lugn och Herr Engdahl i Svenska Akademien och de övriga från Forum-gänget har valt en gammal litterär husgud från sin ungdom när Handke fick Nobelpriset 2019. Tror bestämt att vi på Kistalights redaktion ska pröva att läsa Olga T. 2018 år Nobelpristagare som säkert är en betydligt livligare berättare än Peter Handke och mer i redaktionens smak.

Vi bara måste ha med den obligatoriska klassikern!
Kistalight har drömt om att läsa Anna Karenina allt sedan vi såg Dramatens uppsättning och tolkning av Lev Tolstojs stora roman med Livia Millhagen 2017.
Alltså en dröm och inget löfte.
Vi vågar inte lova detta.
En tegelsten är trots allt en tegelsten.
Istället målar vi dit Titta Hamlet av Barbro Lindgren med bilder av Anna Höglund som vi nyligen har läst och läser då och då.
Vi har ju barnbarn även om vi tvivlar på att detta är en barnbok.
Titta Hamlet!
Kistalight drömmer om att gestalta (spela upp) ett verk i världslitteraturen.
Här finns chansen!
Ett av de stora mörka dramerna!
Kan kanske låta sig göras i en videoinspelning.
Läsa högt!

Titta Hamlet!
Hamlet inte glad./Hamlets mamma dum./Hamlets pappa död./Hamlet får annan pappa./Annan pappa jättedum./Nu Hamlets pappa spöke./Spöket kan prata. (Din nya skumma pappa dödade mig.)/Hamlet kär i Ofelia/Ofelia kär i Hamlet./Ofelias pappa skum./Nu Hamlet galen./Hamlet svärdar Ofelias pappa/Ofelia också galen./Ofelia ramlar i vattnet./Nu Ofelia död./Hamlet jätteledsen./
Skumma pappan vill döda Hamlet./Ofelias bror svärdar Hamlet./Hamlet svärdar Ofelias bror./Hamlets mamma dricker farlig saft (Drick inte saften Gertrud!)./Nu Hamlets mamma död./Hamlet svärdar skumma pappan./Nu skumma pappan död./Ofelias bror är död. Hamlet död. Nu alla döda. Go natt, go natt.

Mungiporna upp!
Kan man annat än att le åt Titta Hamlet?
Trots detta jätte ... jätte ledsna  världsdrama!

Gott Nytt Läsår!
Hinner säkert läsa massa andra böcker än mina läsårslöften men en boklista ska vara kort och lagom för att ge chansen till nya och spontana läsupplevelser.
Plus visst ja!

Gott Nytt Tennisår!
Identical twins Kristyna and Karolina Pliskova! Dagens dubbel i tennisvärlden! Vem är vem? Ledning för den som tittar på matchen! En av dem är vänsterhänt!  

Det gäller att slå igenom backhanden liksom alla andra slag och icke slag! Kistalight ser fram emot tennisåret 2020, tror bestämt att vi ska försöka ställa upp i flera veteranturneringar med mottot att kämpa väl!
Varför inte kika på Debutant Light!

© Thommy Sjöberg

4 comments:

Kistalight said...

Kistalight har läst ut Bobby Boy. Ett nyårslöfte när det gäller läsning!
Ytterligare en pratig Dylanbok?
Visst!
Stig Hansén för dagbok under en vistelse, januari, oktober och december 2011 i New York. Han refererar till klassisk Dylanlitteratur Clinton Heylin Revolution in the Air och Suze Rotolo, Dylans gamla ungdomsflamma (känd från den berömda James Dean inspirerade bilden från West 4 th Street och Jones Street) och hennes memoar A Freewheelin Time.
Titeln till Hanséns bok Bobby Boy Mannen i Mig kommer från Bob Dylans The man in Me från New Morning.
Kanske inte någon höjdarlåt från Dylans sångskatt.
I Hanséns Dylanbok finns även en hel del om Dylans måleri från en utställning i New York vid den här tiden.
Inte lätt att skriva om Dylan varken för Dylanmän eller mer sansade fans.
Av någon anledning blir det pratigt, vi glömmer ämnet (Dylan) skriver mest om oss själva, lägger in mystifikationer, gör oss till och tror att både ämnet (Dylan) och vi själva är mer intressanta än vi är även om Dylan is a great, hell of a sing and songwriter och har en sjusärdeles låtskatt (songbook)!

Kistalight said...

Patrik Svensson med Ålevangeliet, fin bok, en självbiografi, ett fadersporträtt, en utvecklingsroman och en spännande kulturhistoria om människans förhållande till ålen genom tiderna. Giganter som Aristoteles, Sigmund Freud, Johannes Schmidt (dansken som fann ålens lekplats) och Rachel Carson, Tyst Vår, glimrar förbi och får sina kapitel.
Sådan människa - sådan ål, men det finns gåtor!
Ålens vandring, ålens kärleksliv och slut(station) i Sargassohavet.
Det handlar också om en liten pojke och hans relation till sin pappa. En kontaktyta, gemenskap, är hur de fiskar ål tillsammans, nära där de bor på skånska landsbygden. Kring ålfisket finns en aura av mystik, något gåtfullt, även något av faderns gåta och personlighet. Ålfisket blev ett sätt att komma nära pappan,att berätta ålens natur och kulturhistoria. Det blir också ett fantastiskt sätt att skriva sin egen självbiografi, berätta pappans historia, att närma sig en gåta.
Vad händer i livets slutskede för en ål och för en människa?
Besjälade kvällar och nätter (The Northern Light) under ålfisket, ordlös och tyst gemenskap medan de vittjar sina backar i den skånska nordiska sommarnatten med sina ljud, lukter och dofter som bildar en fond till Patrik Svenssons berättelse.
Ålen är hotad i dag; fiskebeståndet minskar, ålen är känslig för miljögifter, utfiskande, kanske för klimatförändringar genom temperaturskillnader och hur havsströmmar är på väg att förändras och kanske viktigast av allt: Ålen tycks ha drabbats av något sorts virus av herpestyp som drabbar hastigt och aggressivt.
Känns aktuellt i dag!
Betyg fem ålar av fem som hittar tillbaka till Sargassohavet. // Kistalight

Kistalight said...

Del I Serotonin
Läser ut Michel Houllebecqs Serotonin den 30/4 -20. Gör som hundratusentals fransmän och läser M H:s Serotonin.
Inte så konstigt att han är en bestseller!
Viktiga inslag är sex, sprit (liqueur), plus lite gräs och rock´n roll vapen och våld.
Dessutom kan han skriva M H; en precis prosa när han beskriver landskap, platser, bilfärder, stadsmiljöer, hus och människor. Centrala platser i hans berättelse är Paris och nedre Normandie med departementen; Marche, Calvados och Orne. Övergivna områden med dimbankar som svävar över betesmarker i en särskild poetik. Ortnamn som virvlar förbi är, några av dem, Clesy där vår antihjälte bor, chateau d Òlonde där hans studiekompis Aymeric bor i ett slott, Pont-l Eveque, Putanges (kul ortnamn se Pute et ange) Coutance, Falaise och Rabodanges.

Kista Lumiere said...

Serotonin del II
M H:s huvudperson är en antihjälte, en looner och en ensamvarg, i samma anda som en Mersault från Camus men i en porrigare version.M H laddar klichéer från pornografin som han låter sin karaktär Florent-Claude Labrouste fantisera om i sin föreställning om kärleken och kvinnan.
Det går inget vidare!
I sin grabbighet blir det plumpt men också roligt, påminner en hel del om Tourettes syndrom. M H:s karaktär har inte varit på någon fortbildningskurs i jämställdhet, modern kvinnosyn och en värdegrund för 20.e århundradet! Kvinnosynen blir genom sin förskräcklighet och totala brist på behov av PK en befriande humor!
Vapen fetischer får också ett utrymme i romanen och får berättelsen att byta nivå till en kuslig thriller. Bland annat finns det en beskrivning av hur barnsligt lätt det är att hantera en Smith & Wesson 357 Magnum med både kort och lång pipa, något för alla privatspanare runt Palmemordet att fundera över?.
M H antihjälte jobbar metodiskt på sin egen känslomässiga nolläges-strategi - en väg till själslig karantän ...,
får nog bli en blogg för resten av kommentaren!