Sunday, April 26, 2009

1000 fel per vecka Light

Lärare ja – vem egentligen vill bli det?
ABC… är inte lätt!
En gång fick jag beröm.
Det måste ha varit i mitten på 90-talet.

- Vad duktig du är med dina elever.
Sitter med en skolklass i Stockholms Rådhus. Vi väntar utanför en av rättssalarna. Dags för en pragmatisk lektion i samhällskunskap. Vi skall följa en rättegång med några enklare mål i Stockholms tingsrätt.
Yttrandet fälldes av en varmhjärtad kvinnlig åklagare medan vi väntar på domaren, notarien och nämndemännen för att dagens mål ska kunna börja. Åklagaren förresten hon införde en mer mänsklig dimension i tingsrättens juridiska värv.
- Lundström kunde hon säga, som var en typ tilltufsad kille från Farsta, jag hade hoppats att inte få se dig här igen.
- Snatta falukorv. Det är väl bra onödigt i alla fall!
Målen vi fick följa var ofta av enklare sort: Snatteri, innehav av hasch, brott mot knivlagen, misshandel, parkeringsbedrägeri – fusk med P-mätare där och olika former av bedrägerier. Någon gång var det ett tyngre narkotikamål där den tilltalade var häktad och där vakterna var med och den tilltalade var i bojor.
Vilket förstås upplevdes som spännande.
Vid ett annat tillfälle, komplext misshandelsmål i krogkö, där ingredienserna var dörrvakter och ung köande som bägge ansåg sig som utsatta för misshandel. Bevismaterial var beslagtagen Bowiekniv och tårgasspray och läkarutlåtanden.
Bowiekniven visades upp med hjälp av skranglig overheadprojektor, 90-talets krackelerade offentliga sektor, och var ett riktigt huggvapen.
Den tilltalade påstod som försvar att han var intresserad av att tälja pinnar men kunde inte riktigt förklara vad man täljer för pinnar i en krogkö en sen lördagnatt. Resonemanget renderade fnissningar från mina elever men var knappast till den tilltalades fördel.
Juristerna i målet var klart påverkade av, synbart inspirerande, av att det var en skolklass på besök och blev riktigt vältaliga i sina slutpläderingar.
Killen med Bowiekniven, som skilde sig från de flesta tilltalade på så sätt att han var vältalig och propert klädd, hade sin för dagen influgna eleganta mamma från Paris på parkett med chic hatt och var mantalskriven i Täby. Han tillhörde inte det vanliga klientelet som mest var från fattiga förorter kring Järvafältet eller Stockholms södra förorter. I hans fall ville juristerna statuera exempel med max straffsats för brottets art.
- Visst det kan skramla ihåligt även i de borgerliga salongerna.
Ett anorlunda mål var ett fall av förskingring. Kamrer i bostadsrättsförening hade drabbats av speldjävulen efter en V5:a på Solvalla. Ett spelbegär som inte kunde tyglas, hållas i tömmarna - sic, utan ledde till försnillande av mer än en halv miljon svenska kronor. I pausen medan vi väntade på att rättens dom skulle förkunnas hade grabbarna i nian lätt vadslagning om det skulle bli fängelse eller vård. Kistalight trodde på vård och så blev det. Kanske påverkades rätten av att det var en skolklass på besök! Man ville visa på de humanitära alternativen. I fallet ovan som nämns med den narkotikadömde mannen i bojor så blev domen fängelse istället för försvarets önskade vård så riktigt säker kan man inte vara på de mjukare alternativen även om en skolklass med So-lärare är på besök.

Besöken på Stockholms tingsrätt var ett stående inslag i samhällsundervisningen och upplevdes som en höjdpunkt och lite av att vara på vift.
Pendeltåg in till stan, uppgång Klarabergsviadukten, promenad till Bergsgatan förbi Kungsholms kyrka och en stunds solande på Rådhustrappan. Vi får våra mål och långsam inslussning till rättssalarna.
Innan hade vi läst i vår lärobok om ett rättsfall som följs upp av en rättegång. Vi har gått igenom olika påföljder, möjligheten att överklaga till hovrätt och Högsta domstol.
Diskuterat, sett film och faktiskt haft prov men framförallt hade vi rollspel med rättegång.
Rollspelen, rättegångarna, drog gärna ut på tiden…ville aldrig ta slut. Klassen delas in i fyra grupper som spelar upp sina fall, mål, för de andra. Målen kunde vara misshandel, Inbrott, Skadegörelse och Våldsamt upplopp. Till hjälp finns ett manusschema där eleverna får konkretisera fallet (brottet) och de olika punkterna under en rättegång.
Klassrummet omorganiseras, stolar flyttas, bänkar skrapas och katedern får bli domarskrank, på bordet en gammal lagbok Sveriges Rikes Lag från typ 1970-tal, med plats för notarie och nämndemän. Det ordnas plats med bänkar på vänstra sidan för åklagare och målsägare. Vittnen får vänta i korridoren. På högra sidan bänkar för försvar och tilltalade och längst bak i klassrummet plats för den ärade publiken, åhörare, tänkta som familj, vänner, nyfikna och media.
Det var ett liv och ett kiv!

Jag Malcolm svär att säga sanningen och ingenting annat än sanningen...
Vittneseden upprepas i samtliga mål i klassrummet och Kistalight uppträder i domarrollen. Den gamla luggslitna Lagboken från 1970-talet gäller och en mindre tavellinjal får tjäna som ordförandeklubba.
Allt för att mildra påföljderna av elevernas ofta väl hårda föreslagna straff.

Rollspel var (är) alltid en pedagogisk utmaning.
Man vet aldrig riktigt vad som kommer att hända eller hur det ska gå.
Det krävs ett visst mod för att genomföra dem. När det gäller rättegångar tillkommer behovet av bra och tydliga beskrivningar av brottet så att man kan följa och förstå fallet.
Inte alltid det lättaste att få ned på papper.
Ibland kan man känna sig som i en barnbok av Barbro Lindgren, eleverna förstår precis, jag hajar ingenting.
Vältaliga försvarsadvokater och åklagare som korsförhör vittnen med indicier och bevis som man undrar var kom dom ifrån.
Viktigast trots allt elevernas energi och frimodighet, trygghet kanske, att det går att genomföra rollspelen.
Kul att tänka på när man tittar tillbaka på sin lärargärning: Gråhårig man i kretsen av sina elever, sjuor, agerar domare med gammal lagbok från anno 1970 omgiven av unga mycket unga mämndemän och notarie framför oss minst lika unga försvarare, tilltalade på ena sidan och på den andra åklagaren med sin målsägare som kanske förhör ett tillika ungt vittne.
Rättegångar som aldrig ville ta slut!

I veckan som var avslut med elevrådet. En trevlig grupp elever. Vi diskuterar trivsel, bruket av dåligt tilltal mellan elever och ordning och reda, som avslutning får var en berätta om hur de tycker att en bra lärare ska vara.
Vi som varit med ett tag känner igen svaren.
En bra lärare ska vara schyst och rättvis, bestämd och ha humor.
Kunskaper då frågar vi på Kistalight?
Visst, visst man ska veta vad man pratar om säger våra elever.
Till slut frågar vi våra duktiga elever om det är någon som kan tänka sig att bli lärare i vuxen ålder.
Med 99 procents säkerhet aldrig säger en. De andra instämmer utom en som kan tänka sig att bli idrottslärare med motiveringen att där kan man säga ifrån.
Någon som inte lever upp till ordningen.
Bara att kommendera 20 armhävningar.

Lärare ja vem egentligen vill bli det?
En gång fick jag beröm...
Det måste ha varit i slutet på 90-talet!

Datorn är helkass! Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om skolan
©Thommy Sjöberg

Friday, April 24, 2009

Bokens dag

Skyline a la yesterday en höstdag i november med glimt av medeltida torn på rad. Sällan har en mix av medeltid och modernitet känts så rätt som vid ett besök på Galleria d´Árte Contemporaneo i San Gimignano. Bland tornen inköp av några flaskor vitt - Vernaccia. Bild Thommy Sjöberg

Eftersom det är bokens dag passar det bra att ha med ett vin som är omnämnt i världslitteraturen. Dante besökte San Gimignano såväl som Siena som ambassadör för Florens innan han tvingades i exil från de politiska striderna i den medeltida staden. I Skärseldens XXIV vers från den Gudomliga komedin diktar han om vinet Vernaccia. Påven Martin den IV frosseri med ål från Bolsena inlagd i vinet Vernaccia gisslas i några vackra terziner.

la Santa Chiesa in le sue braccia:
dal Torso fu, e purga per digiuno
l’anguille di Bolsena e la vernaccia.


famnade en gång kyrkan som sin maka
han var från Tours, och rensar ut med fastan
Bolsenas ål och vinet från Vernaccia.

Senare i Sienas gamla stad, en öppen fönsterlucka mot gränden längs Duomen i Pantrarnas kvarter.
Korkar upp våra flaskor vitt, Vernaccia, insalata, tallrikar med rykande het pasta, massor av Parmesan - svartpeppar förstås.
Il Primo.
Samtal som flyger.
Livad stämning!
Vi är på besök hos vår son som studerar i staden.

Är det inte Bruno K. Öijer, den fine beatpoeten, som går där nere i gränden!
Stegen dröjer sig kvar...
- Betyder K:et i hans namn Keats?

I dag firar vi bokens dag på Kistalight med att citera en dikt av Bruno K. Öijer och vi minns Siena gamla stad i november.

Sången

skyfallet domnade bort
slutade att hamra
jag låg vaken på ett hotellrum i Siena
och lyssnade till avlägsna röster och skratt
hörde sången av kvinnoklackar försvinna
nerför dom smala gränderna
jag tänkte på att det här var din stad
jag tänkte på en höstkväll
när du och jag träffades långt här ifrån
i vårt kalla efterblivna land
du höll i en bok
med Keats och Shelleys dikter
och verkade glad över att se mej
du hade lång otidsenlig klänning
och ett svart hår Da Vinci kunde ha smekt
vi var knappast mer än tjugo år
och varför fick du inte leva
varför insåg jag inte hur kort ditt besök
skulle bli i den här världen

Dikt Bruno K. Öijer ur diktsamlingen Svart som silver
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Bruno K. Öijer Andra bloggar om världsbokdagen
Vid tangentbordet: ©Thommy Sjöberg

Saturday, April 18, 2009

Fildelning Light

Kistalight goes Ryan trivs bland reselitteraturen från Lonely Planet, 1 KL och Rough Guide på Akademibokhandelns hyllor i Kista. Bild Thommy Sjöberg

Har under dagen mött en ung man som heter Falk i tennis i KM i vår klubb.

- Förlust mot killen som ser som en Örn. Några välspelade games blev det i Öppen klass men Kistalight spelar som en pilfink.
- Nog nu med ornitologi!

Dagens stora rubrik - Pirate Bay dömda i tingsrätten! (En fink för den kapitalistiska örnen - sic!)
- Lite fågelskådning till trots allt!
Intuitivt känner vi för de unga fildelarna. Upphovsmannarätt och juridik har inte hunnit med i svängarna, de är obsoleta, i den tekniska utvecklingen.
Ipred och FRA är lika med lagar för en annan tid.
Mot en teknik som ständigt är ett steg före!
Två sidor och två tidsperioder - bägge har rätt i sin kontext.
Varför inte införa tidsenliga påföljder?
Sök en dialog och finn en kompromiss som grund för lagstiftning.
- Det är vår tes på Kistalight!

Förstås lättare om man inte har så mycket att förlora. Kistalight goes Ryan ovan finns (fanns) i fem exemplar i Kista Akademibokhandel.
- I dag finns fyra ex på hyllorna!
Ingen är såld enligt personal och kassa.
Kanske har ett ex blivit stulet eller på annat sätt hittat vägen till en lycklig läsare!?
Varför inte lägga ut texten på nätet - Kistalight goes Ryan, , .

Lust att provläsa – ladda ner här! Kistalight fildelar på sig själv och bjussar på en Kistalight goes Ryan!
Vitsen måste väl ändå vara att bli läst!? (Får inte till det med PDF-filen så här långt!)
Lusta att köpa ändå!
Skicka ett e-mail till kistalight@hotmail.com
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Fildelning
©Thommy Sjöberg
Ordlista:
intuitivt förstår omedelbart
kontext sammanhang
obsolet ålderdomlig

Wednesday, April 15, 2009

Free Dawit Isaak

Free Dawit - bild från Wikipedia

Varför inte passa på att uttrycka din solidaritet med den i Eritrea fängslade journalisten Dawit Isaak.
- Kan passa bra i veckan efter påsk.

Signa här!

Imorgon torsdag 16 april är det en manifestation för Dawit Isaak på Stockholms kulturhus. Drygt 40 talare (kulturprofiler) i följd får ordet i en minut var.
Starttid 18.00
Drygt 40 talare i följd får ordet i en minut var:

Horace Engdahl, Devrim Mavi, Göran Rosenberg, Alex Schulman, Marika Lagercrantz, Arne Ruth, Amelia Adamo, Peter Englund, Dilsa Demirbag-Sten, Tom Alandh, Martina Lowden, Ola Larsmo, Peter Kadhammar, Maria Abrahamsson, Jonas Karlsson, Martin Jönsson, Agneta Lindblom-Hultén, Björn Wiman, Emanuel Karlsten, Eva Beckman, Haideh Daragahi, Stig Fredriksson, Ülkü Holago, Kerstin Brunnberg, Eva Elmsäter, Sanna Björling, Leif Öbrink, Natalia Kazmierska, Jesper Bengtsson, Ulrika Knutson, Soraya Hashim, Sofia Mymlan Mirjamsdotter, Robert Weil, Suzanne Nessim, Markus Birro, Mustafa Can, Åke Pettersson, Cecilia Wigström, Lars Adaktusson, Helena Leander, Mats Söderlund, Carina Rydberg (text), Patrik Hadenius, Azar Mahloujian, Kurdo Baksi, Maria Modig med flera.
Huvudtalare: Arne Ruth

Andra bloggar om Dawit Isaak
©Thommy Sjöberg

Sunday, April 12, 2009

Barack Obama revisited

Klart att vi hade röstat på Obama i presidentvalet om vi varit amerikaner

Glad påsk från Kistalight till alla läsare!

Kistalight på vift i påsk men på nattduksbordet vilar Barack Obamas Min far hade en dröm.
Passar på att döpa om katten, tillfälligtvis, till Barr efter Barry som förstås är efter Barack.
Ger möjligheter till ett ständigt pågående politiskt samtal.

- What´s about G 20 meeting Barr?
Grr säger Barr med svansen i topp!
Or how´s things going in Afghanistan?
Grr...grr säger Barr och svansen sjunker!
Is it really a problem with the Talibans?
Grr....grr... säger Barr och svansen sopar golvet.

Barack Obamas Min far hade en dröm är mer än en politisk självbiografi. Boken har drag av bildnings och utvecklingsroman. Samtidigt som det är en skildring av Baracks unga år och skildring av hans familj och släkt så är det också ett pågående samtal om USA, Indonesien (Asien) och Kenya (Afrika). Det handlar om kolonialism, modern historia, segregation och rasism, modernitet kontra uråldriga traditioner.
Faktiskt är boken skriven på uppdrag. Efter att Barack Obama som den förste afroamerikanska ordföranden, chefredaktör, för Harvard Law Review väckt uppmärksamhet i media fick han ett förskott från ett förlag för att skriva sin historia och berätta något om klyftorna mellan raserna och hur det formar det amerikanska medvetandet.
Att gå på ett Ivy League universitet var ingen självklarhet för Barack Obama. Han föddes i Honolulu på Hawaii. Mamman var amerikan (vit) och pappan utbytesstudent från Kenya (färgad). Hawaii är den västliga utposten för amerikansk new frontieranda. Längre västerut går det inte att komma och här bosatte sig Obamas morföräldrar.
Inte bara Hawaii blir som en västlig utpost för Baracks medvetande. Färgad växer han upp hos sina vita morfäräldrar, den frimodige morfadern och den duktiga mormodern. Under några barndomsår bor han i Indonesien med modern och en indonesisk styvfader och får en halvsyster och han får ta del av det sjudande livet i Jakarta.
Baracks speciella uppväxt med rötter i tre världsdelar gör honom väl skickad för globaliseringen och en mångkulturell värld. Få människor torde ha så många rottrådar på olika kontinenter. I hans bok vimlar det av iakttagelser och miljöbeskrivningar från Hawaii till Jakarta, över New York till south side i Chicago och från Nairobi till Kenyas savanner med glimrande bilder från Obamas hemby (rötter) vid Victoriasjön i västra Kenya.
Hans verkliga universitet, bildningsgång, blir åren som tvivlande organisatör i South side i Chicago. Med en universitetsexamen i statskunskap från Columbiauniversitetet N. Y. som grund arbetar han under några år som organisatör nära frikyrkorna i Chicagos miljonprogramområden Altgeld kallat The Garden m fl. Det gäller utbildningsprogram, bostadsförbättringar och arbetsträning. Här möter han en svart identitet i form av pastorer i Martin Luther Kings anda, svart nationalism a la Malcolm X och färgade ledare i förortsvardagen som rektorer och lokala politiker. Här prövas hans skeptiska hållning och han utvecklas och formas till något som skulle kunna likna en pragmatisk politiker med en andlig (kristen) dimension. Obamas dryga tre år i south side i Chicago kröns av att han kommer in på Harvards juristutbildning.
Med en frånvarande fader i bagaget, delvis mytologiserad, finns ett ständigt sökande efter identitet. Visst finns det fadersfigurer; den godmodige morfadern, styvpappan i Indonesien Lolo, de olika svarta pastorerna i South Chicago. Dock utmanar han tomrummet i sin själ och i bokens slutdel besöker han sina släktingar, halvsyskon (var det sju?), i Kenya och reser runt där.
Min far hade en dröm har utmärkta litterära kvaliteer inte då bara som karaktären av utvecklingsroman. Boken har även fina stilistiska sidor med utmärkta miljöskildringar och där finns drag av essä i funderingarna och beskrivningarna av svarta ledare, modern historia, rasism och kolonialism.
Det intressanta med Min far hade en dröm är att den är skriven långt före att Obama visste att han skulle bli politiker.
- Kanske kunde han inte ens i sina vildaste drömmar föreställa sig att han skulle bli USA:s förste färgade president.
Här skriver istället en som tror sig möjligen kunna bli författare och alldeles säkert föreställde sig en framtid som jurist i medborgarrättsfrågor.
- Är det inte det Obama arbetar med just nu?
På sätt och vis!
Visioner och pragmatik på högsta nivå!
Mycket läsvärd bok: Fem Vita hus av fem toppat med Capitolium.
Trots allt borde inte Min far hade en dröm, Dreams from my father, benämnas som memoarer utan mer betraktas som essäistiska självbiografiska berättelser från en sensibel, intelligent, lyhörd och iakttagande ung färgad kille.
- Pust - blev väl långdraget det där - men ok.

Du Barack säger jag till katten. (Kan för sjutton inte kalla honom för Barr - respekt brother!)
The real Barack is doing well.
Ain´t he?
Grr...säger katten med höjd svans.
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om skrivande An dra bloggar om Barack Obama
©Thommy Sjöberg

Saturday, April 04, 2009

Times fly

Lykke Li från Joes pub i Brooklyn N. Y.

Puh plötsligt var det påsklov! Var tog tiden mellan sport och påsklov vägen? Tiden blir som det gråa håret efter klippning – en hög aska på frisörssalongens golv!
Såg tv-utsändningar från Debaser i veckan med Lykke Li och andra musiker.
- Vilken Cabareartist hon är Lykke.
Karisma och hippiemagi! (Kistalight minns egna besök i San Fran.)
Lykke Li och Timotej vilka bedårande namn och visst äpplet faller inte långt från trädet! Kan inte bli annat med föräldrar som Tant Strul och Stig Vig eller var det Silverzurfaren från Dag Vag.
- Enligt Wikipedia liksom Rolling Stone i blogossfären är hon också en indiemusiker och en indieartist.
Så skulle Kistalight vilja se på sitt skrivande!
- En indieblogg med böcker från ett eget indieförlag.
- And that´s the way it is!
Det tycks vimla av unga singer/songwriter tjejer för närvarande, Anna Ternhielm, Robyn, Titiyo, Laleh, Miss Li, Frida Hyvönen och Sahara Hotnights som producerar och skriver sin egen musik som ofta ges ut på egna bolag.
Kul!
- Men var är alla killarna?
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Debaser
©Thommy Sjöberg

Saturday, March 28, 2009

Petimäter Light

Kistalight gör petimäter försök att lyfta med en text - lägg märke till figursättningen aj...aj snyggare med texten under bild!
- Vi lägger texten under bilden!

I veckan har vi deltagit i fortbildning, egentligen mer ett måste (tvång), än en lustfylld kunskapsinhämtning. Alla på arbetsplatsen ska delta i en sorts datautbildning men man väljer tidpunkt själv. Faktiskt mer en leverans av en text med vissa förbehåll när det gäller teckentyper, marginaler och figursättning av bild. Kistalight passar på att skicka en text om digitalt lärande från 2008 års skolmässa i Älvsjö.
Vi älskar att pyssla med texter, bild och ljudfiler.
- Snickra ihop en formulering.
Ansa i rabatten, rycka lite ogräs, klippa en gammal planta, vattna, skapa luft mellan gångarna, få variation mellan raderna.
- Visst kan man tänka sig en text som ett trädgårdsland.


Det går ett spöke genom uppgiften.
Alla Petimätergubbar förenen eder
Inte en missad marginal

mäkta makt med marginal
Alltid det rätta typsnitten
Rubriker javisst
Men bara på rätt vis
Ingress
get depressed


Vi tar det en gång till men nu i punktform.
  • Det går ett spöke genom uppgiften.
  • Alla Petimätergubbar förenen eder.
  • Inte en missad marginal
  • Mäkta makt med marginal
  • Alltid det rätta typsnitten
  • Rubriker javisst
  • Men bara på rätt vis
  • Ingress get depressed
Något hände med våra textleveranser i veckan.
Ovisst vad?
Men nu får det va!
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om skrivande
©Thommy Sjöberg


Tuesday, March 24, 2009

I väntan på Godot

Delar av Kistalights redaktion på väg, biljetter finnes, mot morgondagens repetition av I väntan på Godot.

- Ja faktiskt samtliga på väg utom undertecknad och katten.
- Måste jobba och ha mina lektioner.
- Man kanske skulle hänga på till teatern?
- Sätta upp ett anslag!

I väntan på So-läraren /eleverna!
eller I väntan på So-läraren /Godot!

Kanske kommer han snart?
Han brukar vara sen!
Var det inte någon som såg han gå in på fiket i backen och handla semlor?
Så börjar han äta dom redan på väg ut genom dörren.
Han köper alltid två i en påse.
Nu kommer han!
Äh det är Olle - ser ut som So-läraren men han är något mindre och inte lika gråhårig.
Han klippte sig här om dagen, So-läraren alltså, ingen frisyr men massor av hår.
Nu har han frisyr men inget hår.
Förra torsdagen fick 8a sluta tidigare!
Han skulle till KS och kolla hörseln.
Looked like a fucking BBC-station!

På KS alltså!
Men det var inget fel på hörseln, lite sämre på ena örat bara, med ålderns rätt.


SMS från Pelle!
Nu går han över Spånga torg på väg mot pendeln.
Kanske väntar han på ett tåg från Jakobsberg.

Blir som i väntan på Godot he…he.
Då blir det En lång dags färd mot natt!
Är inte det en låt av Lars Winnerbäck?

- Ni vet!
Cigarettändaren i luften, svensk folkpark och allt det där!
Har du ingen bildning det är en roman av James Joyce.
- Asch!


Fotnot: Samuel Becketts I väntan på Godot spelades första gången i Paris 1953 på franska. Vilket också är pjäsens originalspråk. Samuel Beckett var en skygg man som inte släppten någon in på livet. Dock fotades han 1960 i Paris av Östbergabon, poeten och fotografen Lüfti Özkök, mannen med det bullrande skrattet och det stora hjärtat.
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om väntan
©Thommy Sjöberg

Sunday, March 22, 2009

Kind of blue


- Don´t play that old shit!
Kan jag tänka mig att Miles säger där uppe i sin jazzhimmel med sin kraxiga röst och sina förstörda stämband någonstans ovanför dagens ljusindränkta Kistaskrapa med sina fågelsvärmar. En kommentar kring att det i dagarna är 50 år sedan Kind of blue spelades in.
- Jazzens egen Sgt Pepper.
Om detta kan man läsa i en mycket läsvärd artikel i fredagens Svd av Harry Amster.

Miles mannen som hela tiden sökte nya vägar för sin musik och alltid samlade stora jazzbegåvningar omkring sig. Listan kan göras lång Charlie Parker, Dizzy Gillespie, Max Roach - Round Midnight på Kind of blue John Coltrane, Cannonball Adderley, Bill Evans senare under mer experimentella (elektronik, klanger och rytmer) perioder musiker som Chick Corea, Keith Jarreth och Herbie Hancock.


Miles Davis började Kistalight lyssna på under sent 60 och i början av 70-talet. Till en konsert av Miles Davis i början av 70-talet i Uppsala skumpade vi i en speciellt chartrad buss från Stockholm tillsammans med en rad förväntansfulla svenska jazzmusiker.
- Miles en crowdpleaser!?
No… no, vände gärna ryggen till publiken, så även i Uppsala universitetsaula medan han sökte sina blå toner och pumpade på med sin wa wa-pedal till sin elförstärkta lur. Den coola looken hade bytts ut mot blommig skjorta och boots.
- Attityden snarast förstärkte beundrarnas entusiasm.
Lustigt nog påminner Miles en del om Bob Dylan både när det gäller att pröva nya vägar för sin musik och förmågan att samla spännande musiker och arrangörer omkring sig. Faktiskt också när det gäller attityd till media och publik.
Önskar jag hade Miles Davis Självbiografin här just nu, den ligger på landet, så att man kunde läsa om de coola dagarna när Kind of blue skapades.
På Kistalight travesterar vi Miles berömda uttalande om sin musik:

Don´t play what´s there,
play what´s not there!

- I Kistalight version!

Skriv inte vad som finns där
Skriv vad som inte finns där!

Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Miles Davis Andra bloggar om skrivande
©Thommy Sjöberg

Saturday, March 14, 2009

Sergeant Peppers Lonely Heart Club Band

Inte direkt Sgt Pepper Vintage rock och Lonely Heart Club Band men vi gräver efter rötter och förebilder. Bild Thommy Sjöberg interiör Spånga high

What comes around – goes around

Funderingar kring Kistalight Academy eller Marlon Brando tog aldrig en fika på Spånga high. Titeln är förstås inspirerad av Håkan Nessers Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. En titel som alluderar på bibliska referenser och sent 50-tal. En annan tid och en annan strängare moralsyn där sex liksom tillhör en mystisk undervegetativ terräng.
Boken tillhör dem som läses av våra elever på Spånga high. Först ut, pionjär med den här typen av titlar måste ha varit Göran Tunström med Berömda män som varit i Sunne.
På Kistalight tänker vi att vår titel handlar om ego. Naturligtvis hade en man som till exempel Brando ett alldeles för stort ego för att harva på Spånga high. Frågan är om man som författare behöver ett gigantiskt ego eller är det mer en fördel att bara ha massor av livserfarenhet? Å andra sidan har alla människor Brando likväl som Svensson en erfarenhet av att gå i skolan. Grundskolan som en demokratisk mötesplats, i alla fall i Sverige, något som har tunnats ut de senaste åren med ett mer segregerat samhälle och valfriheten med friskolorna.
Kistalight kan tänka sig en knippe alternativa titlar till sin Kistalight Academy. Titlar som mer alluderar till 60 och 70-tal. De decennier när vi själva var unga och började upptäcka världen.

Håll till godo!
Che Guevara hade aldrig lönesamtal på Spånga high.
James Dean körde aldrig för fort vid rödljusen utanför Solhemsskolan.
Elvis Presley köpte aldrig magnecyl på Spånga Apotek.
Beatles hade aldrig ett gig på Spånga Folkan.

Vi spånar vidare!
Marylin Monroe sydde inte balklänning i textilslöjden.
Tony Soprano hade aldrig utvecklingssamtal i medarbetarrummet.
Mao Zedong - Låt tusen blommor blomma men ingen verksamhetsplan för Spånga high
.



Bob Dylan skrev aldrig Blowing in the wind på en servett i den kommunala bespisningen en dag när det serverades fiskpinnar. Här Lindsey Lohan (singer-songwriter?) som bär en T-shirt till bardens ära.

Kanske är det så funderar vi på Kistalight utan att vara psykolog att stora skådisar som Brando med flera inte alls har stora egon utan just brist på densamma, subsolida typer, som måste fylla ett gigantiskt tomrum för att överleva. Författare däremot tror vi är forskare som inventerar tillvaron. Ett kunskapssökande med hjälp av pennan eller tangentbordet på sin dator.
Tre drivkrafter är grundläggande för människan brukar vi säga på Kistalight till våra elever när vi har historia eller samhällskunskap. Längtan efter makt, kärlek eller pengar. Söker du efter makt kan du bli politiker, vill du tjäna storkovan, få bonusar, får du söka dig till det privata näringslivet eller bli affärsman och längtar du efter kärlek i en vidare bemärkelse kanske du ska bli artist eller skådis.
Så finns det en fjärde drivkraft säger vi alltid på Kistalight .
- Längtan efter kunskap!
Ett stort plus i skolans värld och alla goda författares grundval hävdar vi alldeles bestämt.
Visst kunde, trots allt, Brando ha tagit en fika på Spånga high!
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om författare Andra bloggar om drivkrafter
©Thommy Sjöberg

Saturday, March 07, 2009

Lotta Lotass Light

Bild från Topgun en film vi på Kistalight gillar skarpt. Visst lite skämmit inte finkultur direkt. Faktiskt brukade vi visa den för åttorna Cola, chips och popcorn.
Förr i tiden!
Vi försvarade oss med att den berättade en historia som innehöll allt; krig, kärlek, sorg, lycka och personlig utveckling för filmens hjälte.

På Kistalight grattar vi Lotta Lotass till att ha blivit invald i Svenska Akademin.
- Ett utmärkt val!
Kul med en ung nyskapande författare som dessutom prövar nätets möjligheter med ett projekt, Redwood, vykort som får nytt liv på webben.
Visst går vi igång på det och som vanligt blandar vi högt och lågt på Kistalight. Vi säger bara filmtitlar som Moment 22, Konsten att flyga till Kabul, Det rätta virket och Topgun. Vi säger bara författare som Joseph Heller, Tom Wolfe och just det!
Lotta Lotass med Tredje flykthastigheten.
Böcker och filmer om flygare och rymdhjältar där Lotta Lotass bidrag är det poetiska och lyriska bidraget.
Och inte minst!
Hon flyttar in gamla sovjethjältar från rymdäventyr i vår litteratur.
På Kistalight skyndar vi till vår bokhylla hemma i Kista och plockar fram vårt exemplar av Tredje flykthastigheten som vi inhandlade 2005 det år Lotta Lotass vann Sveriges Radios romanpris.
Den bara måste vi läsa!
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om författare: Andra bloggar om litteratur
©Thommy Sjöberg

Tuesday, March 03, 2009

A text for an English Day

Robert Capas classic picture from Omaha beach when the American guys landed in Normandy 6 June 1944

D-Day Considerations from Omaha beach

Near the village Colleville-sur-Mer is the American cemetery where 9386 mostly young American soldiers received the final rest. In long geometric lines is the simple white cross mixed with Davidstars on the wellcut grass. Here is the rest for sons of farmers side by side with big city boys, black, white as a Jewish and this is a worthy, beautiful and open place on hill and the prospect of Omaha beach. Where some of the worst fighting was under Invasionday.
Apart from a few horrendous monuments there is white colonads with walls where there are reliefmaps over invaders with logistic in order to take over Europe. Behind is a memory wall with the names of the 1557 soldiers who were missing after invasionsdays and whose remains never found.
Evidence of gratitude for the men that were in combatant and sacrificed their life reappears on the various beaches. It is young people from today to write, locals, colleagues from the various military units, relatives and official persons as politicians and authorities who show their gratitude with their fillets and commemorative plaques. What they fought for; freedom, humanity and democracy is becoming reminded where and rarely has there been so assist in the fight against Nazism. That was the good in a fight against the evil but behind everything was never the less the individual people on both sides.
Could not fail to reflect on these issues.
Today's war in Iraq, it is basically the good fight against the evil?
Certain was Saddam Hussein, his sons, Chemical Ali and Baghdad-Bob basically a rare evil regime as from the wealth and exerted a repression of Iraqi people without mercy.
It was right to dispose of them but was driving forces of good and idélla basis?
What happens when a totalitarian regime is crumbling and different people, religious directions and not solved conflicts are allowed to to the surface where democratic tradition not belong to the diary.
See what is happening in Iraq with what happened in Europe during the first World War.
A war which was started in nationalistic rave and revenge feeling and that all thought would be over in a few weeks. A war which stalled in trenches, across, with millions of deaths as a result and with a scenario where the old Europe of Emperors, tsars, monarchies and Ottoman Empire collapse together for good.
The war in Iraq as a result of 11 th September, hardly possible otherwise, which started in a sow rave of a technical American supremacy and good will of democratic ideals.
There can ever be wrong to overturn a dictator in a "state" and introduce democracy and free elections?
Considerations of all those who are interested in the world, history and humanity.
What went wrong?
Where is the solution?
It is possible to consider when one is at the American cemetery and the prospect of Omaha beach and the Atlantic.
One fine day when breeze is from the sea.

Translation Thommy Sjöberg with a little help from Oxford Dictionary for free - a piece from Kistalight goes Ryan. Andra bloggar om Andra världskriget: Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Omaha
©Thommy Sjöberg

Sunday, March 01, 2009

Rim på liv och död

Shalom!
Vi fikar på Akademibokhandeln i City. Sen fredageftermiddag dubbel Caffe Latte, semla och massor av folk. Vi förstår att något är på gång!
- Ursäkta!
Krockar bland reahögarna av böcker med en kompakt mörklockig medelålders man modell typ livvakt.
Han påminner faktiskt en del om D:s pappa (vår son Loves kompis på högstadiet som han spelade tennis med) som hade varit stridsvagnsförare under några av Israels ökenkrig innan han flyttade till Sverige någon på 1980-talet.
- Ser inte ut som den typiske kunden i en bokhandel.

Shalom! Good evening!
Amos Oz hälsar publiken välkomna för det är författarmöte och signering med den soignerade författaren.
Good coming together for the love of books säger Oz.
Vi har bänkat oss på några fältstolar snett bakom Amos Oz när vi upptäcker att det är höjdarbesök i akademibokhandeln. Vår kompakte stridsvagnsförare sitter någon stol bort. Framför oss har vi en hyfsat stor publik. Amos Oz berättar om sin nya bok Rim på liv och död och läser ur den på engelska och hebreiska. Hebreiskan låter som vacker ordmusik när han läser.
Temat i Oz nya bok är funderingar kring hans författarskap eller mer specifikt en solitär dialog kring en författare under 8 timmar. All hans vakna tid på cafeer, möten och uppläsningar går åt till att observera, fantisera och skapa liv åt människorna runt honom även drömmen är en solitär dialog säger Oz.
Every dream is a solitary dialog.
Drivkraften i hans författarskap är nyfikenhet.
Nyfikenhet som är en antites till fanatism säger Oz.
To pull some water of the fire låter han sin författare vandra runt ensam på Tel Avivs gator i natten med sina funderingar, tankar och observationer.
Hela mitt författarskap är självbiografiskt säger Oz men det består inte av en rad självbekännelser.

Vid publikfrågorna får Amos Oz en version av sin How to cure a fanatic som blivit översatt till Urdu av sin pakistanske översättare.
Please can you dedicate it for me säger Oz vilket väcker en viss munterhet.

När Amos Oz inte skriver böcker eller åker runt i världen och föreläser är han lärare på ett universitet i södra Israel (Negev Beersheba?) där han undervisar och är teacher in slow reading.
Låter tänkvärt och klokt säger vi på Kistalight som passar på att få Rim på liv och död signerad.
27/2 09 To Thommy a curious guy Amos Oz.
Be curious always säger han innan han slår igen boken. Vår stridsvagnsförare ser vi inte till i signeringskön men han såg vänlig ut någonstans där bortom boktravarna.
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om författare: Andra bloggar om litteratur
©Thommy Sjöberg

Saturday, February 28, 2009

Millenium hype Light

Bild: Noomi Rapace som gett Lisbeth Salander ett ansikte, en digital Pippi Långstrump för det nya milleniet

Kistalight läser i sportlovsveckan första delen i Milleniumtrilogin Män som hatar kvinnor som typ en miljon andra läsare runt om i världen redan gjort.
Hype på gång och nu kommer filmen!
- Vad är hemligheten bakom succén?
Kistalight som läsare av deckare har inte hängt med de senaste årens uppsving och deckartrend. Visst läste vi Sjövall- Wahlöö på sin tid, några Henning Mankell har vi klämt och vi är nyfikna på de samtida deckartjejerna Karin Alvtegen och Åsa Larsson. Bland amerikaner har vi frossat i Sara Paretsky från Chicago, James Ellroy och hans Los Angeles kvartett. Vi döpte till och med vår första katt efter honom.
Ellroy som var en halvbror till vår nuvarande katt!
- En av de absoluta favoriterna är Dennis Lehane.
Även om vi tycker inledningen till Män som hatar kvinnor är alldeles för pratig, vi kvackar i branschen som bokförläggare Kistalight Publisher lika med glad amatör och tycker att det är en gyllene regel att stryka och hålla ner tryckkostnaderna.
- En konstnärlig metod!
Ändå dröjer det inte förrän vi som läsare är drabbade av boken. Blir några nätters nattsömn som drabbas och mindre rättning av elevarbeten på dagarna.
Varför inte plocka ut och lista ingridienserna hos Stieg Larssons miljonsäljande koncept.
  • Mästerdetektiven Kalle Blomqvist och Pippi Långstrump får växa upp, värdegrund light, och bli ett deckarpar i det nya milleniet under börsklipparnas signum, globaliseringen och den digitala revolutionen
  • Sabbatsår för utbränd medelålders mediakille i gammal bruksmiljö
  • Överklass på nedgång, Nazism och ockultism
  • Våld speciellt mot kvinnor, sadism och sex
  • Pusseldeckare a la slutna rummets gåta. Jämför med Agatha Christie och vem är mördaren i en sluten krets - här överklass i bruksmiljö
  • Obändig tjej som går sin egen väg, ryggsäck och kamera och skaffar sig kappsäck full med pengar
  • Kravlöst sex för Kalle Micke Blomqvist - tjejerna (kvinnorna) tar för sig
  • Genidraget det som fascinerar är det motsägelsefulla porträttet av Lisbeth Salander tjejen med den tatuerade draken, det fotografiska minnet och överblicken, som hackar sig in i vilken dator som helst men som inte grejar det sociala livet. - En Aspberger som faller för Kalle Blomqvist och berör oss läsare! Finns såna personligheter? Vad gör väl det (spelar roll)? Detta är en deckare!

Bra bok!
Betyg; fem långsamma datorer av fem!
Går inte min dator lite långsamt just nu?
Har det inte varit så den senaste veckan?
Är det inte en liten fördröjning precis när jag klickar på publishknappen?
Hm...hm hur var det nu man gjorde för att hacka sig in...?
Måste skynda upp till Gallerian och se filmen på Kista Bio.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sportlov Andra bloggar om Stieg Larsson
©Thommy Sjöberg

Tuesday, February 24, 2009

För Sverige i tiden Light

Kronprinsparet Daniel och Victoria - Bild Svd

Rättning av elevarbeten, Fettisdag, gnistrande vinterväder och skridskotur på Norrviken. Doft av jäst från fabriken i Rotebro när vi svischar förbi Bollstanäs i lätt motvind. Delar av Kistalights redaktion exalterade av dagens stora nyhet.
- Grattis säger vi till det unga kronprinsparet.
De ser ju alldeles förtjusande ut där på youtube! Helylle i en smula patriarkalisk presentation av pappa kungen. Vilket får andra delar av Kistalights redaktion att gnägga av förtjusning.
- Otidsenligt javisst!
Kronprinsessan måste vara Sveriges mest ofria person som till och med måste ha regeringens medgivande för en förlovning plus pappas ja förstås!
Successionsordningen (som tillsammans med Regeringsformen, tryck och yttrandefrihetsgrundlagen är en av Sveriges fyra grundlagar) är viktig även när kärleken slår till.
Vår katt med revolutionärt påbrå, se Rosa Luxemburg, spinner och kisar med sammetslena ögon där han ligger framför tv-apparaten hemma i Kista och kollar det unga paret.
- Ovisst vad han tycker?
Andra delar av Kistalight är klart emot idén med kung och drottning. Ärvda ämbeten hör ihop med feodalism och en annan tid mer än med vår tids demokrati med parlamentarism och folkhem.
Men varför inte inta en pragmatisk hållning?
- Vem kan motstå det unga paret?
Kungamakten en institution som kittar ihop landet, ger PR åt exportindustrin och glädjer gamla tanter.
- Daniel en man av folket!
Men var inte alla Bernadottars anfader Karl-Johan också en gosse av folket? Innan han knegade sig upp under franska revolutionen och så småningom blev en av Napoleons marskalkar och på ett osannolikt sätt blev Sveriges kung.
- En saga även det!
Av någon anledning kommer Kistalight att tänka på Sofia Coppolas filmatisering av Marie Antoniette och en replik därifrån när vi ser vårt unga förtjusande par.
- This is peculiar!
- This Madame, this is Versailles!
Hoppas nu inte det unga paret förlorar sig i hovintriger och allsköns konventioner som kan lura även på 2000-talet.
För Sverige i tiden!
Heja youtube och annan modernitet!
Andra bloggar om kungahuset Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sportlov Andra bloggar om monarkin
©Thommy Sjöberg

Sunday, February 22, 2009

Departure Light

Bahrains flygplats Bild Andreas Gursky from Wikipedia

Trains and boats and planes are passing by.
They mean a trip to Paris or Rome
To someone else but not for me.
The trains and boats and planes

Punk-Bacharach

I veckan som var gick vi på avslut inför sportlovet. Under torsdagen, andra gången, en neurologisk hörselundersökning på KS.
- Looked like a fucking BBC-station for an hour!
Senare på kvällen inbjudan av vännerna på Moderna Museet. Vernissage för Andreas Gurskys stora retrospektiva utställning. Middag med kryddmarinerad rökt lax och dinkelsllad plus en Piccolo rödvinsflaska och smarrig efterrätt i form av en kolapudding med ett litet björnbär.
Lars Nittve hälsar välkomna berättar något om utställningens resa från tre institutioner Kreefeld, två villor där och Vancouver. Han tackar utställningens sponsorer Scania, sic med tanke på marknaden för lastvagnar och Primewine som förser oss med vernissagevin.
- Det är en rymlig utställning säger Nittve.
Utställningens curator Fredrik Liew berättar mer om Andreas Gursky från hans uppväxt i en familj med fotografer till hans tid som foto och konststuderande på Dûsseldorfs konstakademi och hans fotfäste i en dokumentär tradition.
Utställningen kan beses motsols om man vill se den i kronologisk ordning. Bland mindre bitar hittar vi fakiskt finns ett litet stycke från Salernos strandpromenad som vi gläder oss åt.
- Nostalgi!
Till slut blir vi på Kistalight inspirerade efter att ha sett rader av monumentala fotografier; flygplatser, militära parader från Nordkorea, börser, skyskrapor och kollektiva skildringar från klubbkvällar som alla liknar målningar drömmer vi oss en anslagstavla med avgångstider för Kistalight på resande fot.
- Kan passa bra för just det här sportlovet kommer vi nog inte längre än till Norrviken för skridskoturer och till Bauhaus i Järfälla för inköp av en ny dörr.
-Plus kanske lunch på IKEA!

Trains and boats and planes are passing by.
They mean a trip to Paris or Rome
To someone else but not for me.

the trains and boats and planes Sandie Shaw medley

Departures
Flight - Airport - Anm. Departed - Bolag Ryan
Bergamo /Milan
Brügge /Bryssel /Charleroi
Forza Napoli /Rom/Napoli
Gdansk Light eller ljuset i november /Gdansk
Normandie Light /Paris/Beauvais
Pisa Light /Pisa
Samtal i Ciampino /Rom
Tourist in Berlin /Hamburg/Lübeck
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sportlov Andra bloggar om Moderna museet
©Thommy Sjöberg

Sunday, February 15, 2009

Titiyo Light

Nyhetsmorgon TV4
- Vad söt hon är!
- Tilde är söt inte Titiyo säger min fru med emfas.
- Okey då men vad vacker hon är.
- Har hon en fågel i håret?
- Förresten vad betyder Titiyo? Kom ihåg när Evelina (vår dotter) dansade Capoeira fick hon ett portugisiskt namn (typ artisnamn efter en liten fågel - Kollibri) som påminde om Titiyo.
Intressant men Kistalight måste skynda till söndagens förmiddagsmatch i tennis.
- Wow för Titiyo!
- Nu kommer jag försent igen!

Senare tar Kistalight en koll på webben och ser resten av programmet.
Titiyo berättar om sitt skapande och sitt behov av att vara ärlig med resultatet. Nu tycker hon att hon funnit sin artististiska ådra med nya plattan Hidden och hon gläder sig åt den fina kritiken hon fått. En kritik som inte bara är översvallande utan har korn av goda iakttagelser.
- Stämmer på pricken i vissa fall säger hon medan hon gör utläggningar om den musikaliska processen och noterar att den här gången har hon varit med och skrivit alla låtarna utom två! Wow säger vi på Kistalight och grattar till den konstnärliga förlösningen.

Utan att göra anspråk på en recension har vi lyssnat in oss på Hidden på Kistalight. På en parkeringsplats i Åkersberga av alla ställen, en fredagskväll dessutom medan det väntas på frugan som hoppat in på ett extrajobb som syrra på ett sjukhem och är rejält försenad. Statoil P-plats nära centrum och rondellen i Åkersberga där bussarna till Furusund och Ljusterö dundrar förbi och där knappast ens en katt korsar vägen är ett ganska melankoliskt ställe.
- Varför inte förresten?
Det är kanske ett riktigt lyckat ställe att lyssna av en samling sorgsna sånger med elektroniskt 90-talssound. Longing for Lullabies har vi hört tidigare . Den finns här i en mycket vacker akustisk version.
Tror att Titiyos låtar ska upplevas som god poesi och inte analyseras - tänker jag när jag svänger ut från P-platsen och vindrutetorkarna drar bort blötsnön från fönsterrutorna och min kära fru ringer det förlösande samtalet att hon är klar med kvällens rond och rapport. På andra sidan gatan hörs countrymusik från, sic! - Tommys PUB och vi åker mot stan och av någon anledning känner vi oss riktigt lyckliga med det.

Someday, as I look at the sun
I think of you
And traces we leave behind
(Kleerup & Titiyo)

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om drivkrafter Andra bloggar om Titiyo
©Thommy Sjöberg

Saturday, February 14, 2009

Snabbhumor Light

Dialog på skolgården

- Gud det luktar äckligt vid Djurhuset ! (Elev)
- Kanske är det något med ormarna?
- För det luktar ju pyton ! (Ha...ha Thommy)

PS Ser i efterhand att detta är blogg nr 400 på Kistalight sedan starten i maj 2005!
Ett värdigt bidrag?
Andra bloggar om Kista:
©Thommy Sjöberg

Sunday, February 08, 2009

Skottgränd Light

Bild från Robert Plant och Alison Krauss hemsida
Went to the fortune teller
Had my fortune read
I didn’t know what to tell her
I had a dizzy feeling in my head

Then she took a look at my palm
She said son you feel kind of warm
She looked into her crystal ball
And said you’re in love
...

Marcel Proust har sina Madeleinekakor på Kistalight går vi igång på rockmusik och minns vår ungdom. Raising Sand och Fortune Teller får oss att minnas sextiotalet och besök på skumma illegala klubbar i Gamla Stan. En av dem måste ha varit Le Tabou på Skottgränd i Gamla Stan där lyssnade vi på nybildade Rhytm and Bluesband och häftiga gig och där de återkommande razziorna var legio.

- Stämningen var lite som på John Lennons Neville Club.

Klädd i min tonhåriga gamla svetter kunde jag lätt blanda bort mig i blängden på Neville Club, en anstönlig håla. /_ _ _ /
”Varför Hånmästaren?” Helt ojäntat fick jag se bollar och flirtor sitta i luggiga lumpor och röka homofin och ta opinionspiller och bli höga. Någonstans 4 m.ö.h. men han hade indisk Harmpa som han alltid odlade i sömnen. Andfådda, dräglande och nerknarkade krälar de omkring varandra eller dansande i vild sextas och fimpar i de vildaste ställningar var ända.
/_ _ _ /
”Hur högt står månen?” Skrek en annan och orkestern började spela. (
Från In his own write John Lennon.)

Visserligen var det här före drogernas intåg i Stockholms svarta natt i mitten på 1960-talet. Mest sippades det vin och vi försökte vara intellektuella a la Sartre och existentialisterna, , drömde om vänstra stranden men vi gillade Beatles bäst, Rolling Stones förstås och en ung poetherre, Robert Zimmerman, som började göra sig ett namn som Bob Dylan.
Razziorna ja - de verkade mest vara för att hyfsa till oss besökande, mindre hångel och svartsprit, och veckan därpå kunde klubben vara stängd.

Saturday, January 31, 2009

Bag in box i Kista




Funderar allvarligt på att skicka manus från Kistalight till några olika bokförlag med titlarna ovan som stomme - får bli en Bag in litterature box från förorten.
Kanske med några ändringar och något nyskrivet material så att även samlarna får sitt.
Hårt att vara entreprenör, redaktör, korrekturläsare, skribent, formgivare, fotograf, paperback writer och marknadsförare i en och samma person.
- Ärligt talat!
I bästa fall är böckerna ett plus minusprojekt. Påminner en del om mina elever Ludde och Ville som försökte sig på ett uppdrag som gatumusiker under en dag för att stödja ett Sri Lankaprojekt. Spelningar som renderade ett bidrag på!
- Tre kronor i hatten!
Kanske hade de bara valt fel spelplats och fel tidpunkt.
– Spelningen låg helt enkelt fel i tiden.
- Passerade just inga folkströmmar under muciserandet.
Kanske klämde de inte i tillräckligt i sin sång.
Helt okej som musikanter var dom i alla fall med både schysta ackord och fina fraseringar.
Dessutom, hårt, togs deras bidrag inte ens emot fram på kvällen när det var dags för inlämning på skolan.
- Too small!

Klart att man har sina läsare.
Varningstext på bagen:
Risk för vanebildande.
Utan en daglig dos Kistalight framkallas abstinens. Dock kan kolleger, vänner, släkt och grannar och en annan nyfiken Järvabo andas ut och lugnt läsa vidare i sina Kistalight. De ger varken huvudvärk hangover, risk för små foster eller bildning av fettlever.
- Läs istället ABC.., goes Ryan eller Academy!
- Möjligen kan smilbanden, ha...ha...ha, lättas upp en aning.
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om författare: Andra bloggar om litteratur
©Thommy Sjöberg