Saturday, March 14, 2009

Sergeant Peppers Lonely Heart Club Band

Inte direkt Sgt Pepper Vintage rock och Lonely Heart Club Band men vi gräver efter rötter och förebilder. Bild Thommy Sjöberg interiör Spånga high

What comes around – goes around

Funderingar kring Kistalight Academy eller Marlon Brando tog aldrig en fika på Spånga high. Titeln är förstås inspirerad av Håkan Nessers Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. En titel som alluderar på bibliska referenser och sent 50-tal. En annan tid och en annan strängare moralsyn där sex liksom tillhör en mystisk undervegetativ terräng.
Boken tillhör dem som läses av våra elever på Spånga high. Först ut, pionjär med den här typen av titlar måste ha varit Göran Tunström med Berömda män som varit i Sunne.
På Kistalight tänker vi att vår titel handlar om ego. Naturligtvis hade en man som till exempel Brando ett alldeles för stort ego för att harva på Spånga high. Frågan är om man som författare behöver ett gigantiskt ego eller är det mer en fördel att bara ha massor av livserfarenhet? Å andra sidan har alla människor Brando likväl som Svensson en erfarenhet av att gå i skolan. Grundskolan som en demokratisk mötesplats, i alla fall i Sverige, något som har tunnats ut de senaste åren med ett mer segregerat samhälle och valfriheten med friskolorna.
Kistalight kan tänka sig en knippe alternativa titlar till sin Kistalight Academy. Titlar som mer alluderar till 60 och 70-tal. De decennier när vi själva var unga och började upptäcka världen.

Håll till godo!
Che Guevara hade aldrig lönesamtal på Spånga high.
James Dean körde aldrig för fort vid rödljusen utanför Solhemsskolan.
Elvis Presley köpte aldrig magnecyl på Spånga Apotek.
Beatles hade aldrig ett gig på Spånga Folkan.

Vi spånar vidare!
Marylin Monroe sydde inte balklänning i textilslöjden.
Tony Soprano hade aldrig utvecklingssamtal i medarbetarrummet.
Mao Zedong - Låt tusen blommor blomma men ingen verksamhetsplan för Spånga high
.



Bob Dylan skrev aldrig Blowing in the wind på en servett i den kommunala bespisningen en dag när det serverades fiskpinnar. Här Lindsey Lohan (singer-songwriter?) som bär en T-shirt till bardens ära.

Kanske är det så funderar vi på Kistalight utan att vara psykolog att stora skådisar som Brando med flera inte alls har stora egon utan just brist på densamma, subsolida typer, som måste fylla ett gigantiskt tomrum för att överleva. Författare däremot tror vi är forskare som inventerar tillvaron. Ett kunskapssökande med hjälp av pennan eller tangentbordet på sin dator.
Tre drivkrafter är grundläggande för människan brukar vi säga på Kistalight till våra elever när vi har historia eller samhällskunskap. Längtan efter makt, kärlek eller pengar. Söker du efter makt kan du bli politiker, vill du tjäna storkovan, få bonusar, får du söka dig till det privata näringslivet eller bli affärsman och längtar du efter kärlek i en vidare bemärkelse kanske du ska bli artist eller skådis.
Så finns det en fjärde drivkraft säger vi alltid på Kistalight .
- Längtan efter kunskap!
Ett stort plus i skolans värld och alla goda författares grundval hävdar vi alldeles bestämt.
Visst kunde, trots allt, Brando ha tagit en fika på Spånga high!
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om författare Andra bloggar om drivkrafter
©Thommy Sjöberg

2 comments:

Thommy Kistalight said...

Klart att skådisar som repeterar och gestaltar en roll genomgår en kunskapsprocess.
Så det så!

Anonymous said...

Såg fredagens Go´Kväll och tog del av Per Mobergs middagsgäster.
Där Marlon Brando var med runt bordet som representant för en av de första Actors Studie skådisarna.
En sorts naturalistisk skådespelarstil där man inte drar sig för att se ut som man kom direkt från den ångande verkligheten.
En streetsmart spel om man så vill.
Då blir Brando något mer än ett stort ego.
Dessutom var Brando engagerad i samhällsfrågor allt från Amerikas ursprungsbefolkning till miljöfrågor.