Sunday, August 28, 2005

Ljuset från Solhem



Bild: Thommy Sjöberg
Vennberg Karl
såg jag då och då i trakterna kring Spånga station. Vid ett tillfälle såg jag honom leende flanera fram och tillbaka över gångbron vid station. Det var när Sveriges radio hade en inspelning apropå hans diktsamling I väntan på pendeltåget. Personligen träffade jag aldrig Vennberg men jag har undervisat hans barnbarn och haft intressanta föräldrasamtal med hans dotter, dock blev det inte så mycket om skolan, utan mer om filosofi! ”Var det inte om existentialismen vi diskuterade?” Om Vennberg drömde jag alltid att skriva något lokalt med anknytning till Spånga Solhem och speciellt till det lilla området som finns mellan Spånga station och Spånga Folkan. Förorten känns ofta bortglömd i kulturjournalistiken och artikeln nedan får ses som ett bidrag till den genren.


Solhem och en litterär promenad i Karl Vennbergs fotspår
Spånga Solhem, stadsdel i västerort, med traditioner från 1920-talet då hantverkare här såg en möjlighet att bygga sina egna hus. Dock i dag mer en stadsdel för välutbildade urbana pendlare. Flanerar man mellan Spånga station och Spånga Folkan passeras trädgårdar som vuxit till sig och om och tillbyggda villor och området har förtätats med nya hus. Promenerar du där i den brokiga bebyggelsen i maj är det en bedövande grönska; äppelträd i blom, tunga dofter och på allmänningarna kan man skymta blommande blå mattor av förvildad blåstjärna som smugit sig ut från villaträdgårdarna.
Här bodde Karl Vennberg i många år. Samhällsradikalen, resonören, modernisten, skeptikern och inte minst iakttagaren av folkhemmet var en trogen Spångabo. Här levde han och här hämtade han säkert ro och inspiration i den trygga solhemsmiljön. Miljön figurerar även i de diktsamlingar han gav ut under sjuttio och åttiotalet.
På minst fem labyrintiska gator kan du ta dig till Spånga Folkan skriver Karl Vennberg i sin diktsamling Vägen till Spånga Folkan. Låt oss starta vid Spånga station, tolv minuter från city, blåsig bro med pendeltågsresenärer, förbisusande tåg till Oslo och Västerås. Här hämtar Vennberg titeln till sin sista diktsamling I väntan på pendeltåget. Och vi plockar ett citat från slutdikten i samlingen: ”Varför skulle jag inte kunna stå i evighet och vänta på ett pendeltåg från Jakobsberg?” Citatet från dikten Propå är på sitt sätt ett avsked men framförallt ett ställningstagande för det vardagliga och enkla. Här från perrongen har Vennberg åkt i många år under åren som kulturredaktör på Aftonbladet. Säkert har han under resorna både funderat på knivskarpa formuleringar och ironiska vändningar. Ironi är ett Vennbergskt särmärke och citatet från dikten är utmärkt exempel på det.
Sneddar vi över Spånga torg medan ett vårpust drar genom luften kan vi notera att den gamla bokhandeln ersatts med en spelbutik i tidens anda.
Ett uttryck för det postmoderna samhället kanske Vennberg skulle säga?
Vi läsare av Vennberg upplevde ju en renässans av hans lyrik när han kom i pensionsåldern. Förvånansvärt ungdomlig, sårbar, men även försonande tog han till orda i en rad diktsamlingar. Ibland slår dissonansen igenom men ofta kunde han plocka fram harmoni och mognad på sin palett. Kärleken eller brist på den är ett ofta återkommande tema: ”Sanden är ljus och ljum,/ och tärnorna slår efter skadad vitfisk ute vid udden./ Vår dag står stilla,/ och kärleken är ett lustigt misstag/ som sommarsolen bjuder på. ”Ur dikten Strandliv från Vägen till Spånga Folkan.
När vi flanerar förbi hans gamla hus med det snedbrutna taket på Solhagavägen ser vi att det fått nyputsad fasad. Visst kunde det här se lite bohemiskt ut på tomten under Vennbergs tid men när han fick Stockholm stads hederspris 1986 för sin poesi så var det byte av panna han tänkte på.
Men det var inte vem som helst som bodde här på Solhagavägen: Se t ex citat från dikten Wang Hsi-Shih i Spånga! ”Spångavillorna ser på mig med vänlighet./ Och vem skulle kunna veta något om promenaden/ som jag återvänder från?/ Det är vårkväll i Kuei-Chi,/och
Europas tideräkning har stannat på 353/ vid orkidépaviljongen.” Ur diktsamlingen Dikter kring noll.
Bild Thommy Sjöberg
Vid Skygränd strax före backen upp mot Spånga Folkan tycks Vennberg ha drabbats av en häftig kärlek: ”Du skälver till; kanske vid minnet av en kärlek/ som en gång intog dig i Skygränd, med skräcken bakom sig./ Över den föll aldrig aftonskuggan och ännu mindre någon gryning. ”Citat från Vägen till Spånga Folkan.
Det finns starka sinnesrörelser i Vennbergs Spångabilder men mest hämtar han en form av småborgerlig trygghet i kvarteren. Spånga blir staffage för poetens pensel och hans idéer. Även om det just i dag är vår i luften, understruket av alla husägare som bränner sina löv och kvistar, så kan ett belägg från en mer vintrig dikt av Vennberg visa hur området andas en harmoni och trygghet från förr: ”Spånga ligger nyputsat som en lampa under en långsam himmel/ som ransonerar snö och glömska och ansikten i dagerrotypi./ Villorna i Solhem radar upp sig som bibelverser,/ och altanerna över de blå fönstren får oss alla att hålla andan.” Från dikten n ur samlingen Från ö till ö.
Spånga Folkan når man något andfådd efter backen vid Bifrostvägen. De sista åren har Folkan upplevt en renässans och är numera K-märkt. Här blandas folkdans med jazz och studiecirklar av PRO håller gamla folkbildningstraditioner vid liv. Ett passande öde som nog skulle glädja Vennberg. Med Vennberg som ciceron har vi även nått vårt mål för vår vandring och av det spiras en tanke som kan fungera som en liten kommentar till promenaden.
- Kul att Karl Vennbergs kulturgärning , poesi och Spångaanknutna dikter har
uppmärksammas med en litterär skylt. Fint för förorten och fint för Spånga Folkan, som likt en Scilla Sibirica blommar med alla sina aktiviteter. Hoppas bara den k-märkta byggnaden kan leva kvar i kulturnedskärningarnas Stockholm.

På minst fem labyrintiska gator
kan du ta dig till Spånga Folkan.
Jag skymtar dig i ett mellanrum
mellan fantasin och verkligheten,
hur du stegar genom aprildagens blåst.
Här och var blänker det till på vägkanten,
klarblått som av små vattenspeglar.
Det är scilla sibirica, den ryska blåstjärnan,
som har förvildat sig ut från någon
trädgård


Om du kryssar fram genom området på litterär spaning varför inte använda villaägarföreningens karta. Kombinerar man den med antologierna Dikter 1944-1960, bra förord där som även fungerar som en introduktion av författarskapet, och Dikter 1971-1990 har man en säker grund för att följa Vennberg i hans andliga fotspår genom Solhem.

Fakta Karl Vennberg (1910-1995)
Kulturredaktör AB 1957-75 och Medlem i Samfundet de nio
En av modernismens och fyrtiotalisternas förgrundsgestalter genom diktsamlingarn Halmfackla (1944) och Tideräkning (1945)

Konstnärlig nytändning 1976, som pensionär, sinnliga och existentiella dikter i Vägentill Spånga Folkan m fl. diktsamlingar.
Medlem av flera Bibelkommissioner och Spångabo sedan sextiotalet Samlingsvolymer Dikter 1944 – 1960 och Dikter 1971 – 1990

Back href="http://kistalightnow.blogspot.com/2005/08/walcott-light.html">Just for fun

Copyright text och bild LarsThommy

Labels: , , ,

5 Comments:

Blogger LarsThommy said...

Vennberg biten har varit publicerad i Spånga/Tensta stadsdels tidning på senare delen av 90-talet när den blaskan existerade med både text och bilder av undertecknad.
Bidraget blev t o m honorerat - inte illa.
Texten har också varit med i en Jubileumsskrift (80 år) av Solhems villaägarförening - vilket gjorde
undertecknad riktigt stolt.

9:58 AM  
Anonymous Berit said...

Hej, jag är tillsammans med bl a Thorleif Hellbom i en grupp som sysslar med litterära skyltar i stan. Vi arbetar nu med en ny upplaga av Vägvisaren till litterära skyltar, som också innehåller ett litet avsnitt om annan skönlitteratur som utspelar sig eller på något sätt anspelar på själva platsen för skylten.Thorleif hänvisar till dig för några av bokens adresser, som är väldigt magra på sådana lästips. Kanske du kommer på något? Det gäller Spånga (inte Norra Järva, det har vi redan), Nybroplan och/eller Dramaten, och Tegnérlunden med omgivning.
Vi sitter och slutgranskar den gamla texten nu och i vanlig ordning är det lite bråttom.
Tacksam för minsta smula du kan hitta!
Mvh / Berit Engdahl

9:51 AM  
Blogger LarsThommy said...

Hej!

Kul med en sådan förfrågan - kring Nybroplan och Dramaten rekommenderar vi på Kistalight gärna Slas Stig Claessons En 20 minuter lång iakttagelse från Ugnstekt gädda. Kring Tegnerlunden måste Astrid Lindgren Mio min Mio och August Strindberg senare diktning och möjligen Ture Sventon vara helt outstanding.

Från Spånga har vi Karl Vennberg men han har redan en litterär skylt vid Spånga Folkan. Undertecknad har skrivit en artikel om Karl Vennberg som har tryckts i Solhems Villaägarförenings jubileumsskrift, plus i en lokaltidning, finns även som blogg från Kistalight Vennberg Karl.

Spånga och Järvafältet vimlar annars inte av litterära referenser. Harry Martinsson bodde under en period i Spånga men det verkar inte ha medfört några litterära avtryck. Säkert vimlar det av "invandrarlitteratur" i Rinkeby och Tensta som jag inte har någon större koll på. Möjligen har T.Kallifatides något från Rinkeby och förstås Alexandra Pascalidou.
Från Kista finns en Kistaantologin där jag m fl medverkat och så finns förstås mina Kistalightböcker men dom har inte väckt så stor uppmärksamhet så här långt - se


ABC... Kistalight
Kistalight goes Ryan
Kistalight Academy

Antar att er föfrågan gäller etablerade författare men här i alla fall några bloggar som hör hemma i ABC...Kistalight då något bearbetade i boken. Arkitektur,
Che Guevara , Eggeby gård, Installation och Tensta konsthall .

Trevlig läsning!
Mvh/Thommy Sjöberg

10:01 AM  
Anonymous Anonymous said...

Hej, det ni betecknar som invandrarlitterartur är väl också litteratur! Och i Rinkeby har flera kända författare bott om än med rötter i andra delar av världen liksom de flesta. Så hade tex Karl Wennberg sina rötter i Vittaryd i Småland där jag en gång besökte honom med grannar från Gamla Spånga.
Litterär skylt finns också i Rinkeby / Kerstin Ekman.
Iris Berggren / Seniormedborgare i Rinkeby

4:05 AM  
Anonymous Kistalight said...

Absolut!
Ofta sker det mest spännande i förorten - gäller både litteratur, konst och andra kulturyttringar.
I skärningspunkten mellan det svenska samhället och olika invandrarkulturer kan det slå gnistor och man ser liksom med nya djärva ögon.
Leve multi-kulti och förorten!
/Thommy

4:39 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home