Friday, August 26, 2005

Pedagogik Light





Pedagogik är konsten att undervisa. Sanningen om denna ädla och viktiga verksamhet är att man kan göra på många olika vis. Det viktiga är att man är kunnig i sitt ämne och känner starkt för att förmedla något.
- Har man dessutom ett stort hjärta som klappar för eleverna och tycker om att skoja lite så kommer man långt. Klart att den pedagogiska kunskapen har ökat. I dag känner vi till många olika problem kring inlärning, allt från dyslexi till hyperaktiva barn. Vi vet en del om diverse syndrom och vi kan en del om olika inlärningsstilar. Vi vet att framgångsrik undervisning vilar på ett fundament av möte - där eleven befinner sig, ömsesidig relation och förmåga till återkoppling.
Vi rutinerade lärare varierar naturligtvis vår undervisning med tanke på detta.

Berättande eller visst kan det vara tyst i klassen en tisdagsmorgon
Och så finns ju berättandet. Varje dag försöker jag mig på små enkla berättelser ofta som inledning på mina lektioner. De kan handla om allt mellan himmel och jord, men ofta är det enligt ämnesplaneringen.
I början av nittiotalet hade jag en klass från en ryktbar förort där oron var stor, kanske man med ett modernt pedagogiskt modeord skulle kunna säga att det fanns olika inlärningsstilar i klassen. Den dominerande stilen var att ungdomarna var i behov av att vara i rörelse och prata mycket.
- Nåja även där kunde en liten berättelse få inleda lektionen!
Tisdagsmorgon, årkurs nio, första världskrigets utbrott och det är tyst i klassen till och med Cingiz är tyst och still. Balkan, attentatsplaner, Serbisk nationalism, den hemliga organisationen Svarta Handen och slavernas kamp mot Österrikes överhöghet.
- Cingiz tindrar med ögonen.
Skottet i Sarajevo, Gavriel Princip och attentatet mot ärkehertigen Frans Ferdinand och hans gemål; två skott från en och en halv meters håll på Sarajevos huvudgata Franje Josipa precis där gatan bildar en sväng. Blod och förvåning när man förstått vad som hade hänt. Princip grips och dör så småningom i TBC i fängelse. I dag sjunger man serbiska sånger till hans ära. Jag gnolar rentav lite grand för att illustrera en frihetssång från Balkan.
- Cingiz tindrar med ögonen och liksom rör, skruvar, hela kroppen.
Detta säger jag blev den gnista som behövdes för att sätta igång första världskriget. Europa var vid den här tiden som en tunna krut. En kruttunna som bestod av lika delar nationalism, kolonialism, militära allianser och rustning och kamp om ekonomin. Attentatet i Sarajevo var bara den tändande gnistan som fick Europa att explodera. Här övergår berättandet i illustrerande på tavlan med hjälp av tankekarta.
- Då kan Gingiz inte hålla sig längre, ögonen tindrar, kroppen skruvar och han räcker upp handen.
- Ja Gingiz, säger jag.
- Är det basket på torsdag?
- Visst Gingiz säger jag.
- Visst är det basket på torsdag!
Back>< to be continued
Copyright LarsThommy

2 comments:

Masoud said...

Hehehe.. vilken fin berättelse att börja helgen med! Jag skrattar fortfarande.
Barnen lär ha stor respekt för dig, och Cengiz.. som väntar ända till världskriget börjar innan han ställer frågan!..

Thommy Kistalight said...

Tack Masoud!
Cengiz är i dag en driftig, hårt arbetande föreståndare på ICA-hallen i Tensta. Så kan det gå.
Hälsningar från Kista