Saturday, August 27, 2005
Sarajevo Light
Sarajevo huvudstad i Bosnien vid floden Miljackas dalgång, en plats där religioner, kultur, och språk har haft en mötesplats i århundraden. Det mångkulturella Sarajevo som en väst och östlig mötesplats sköts rejält i sank när Titos kommunistiska Jugoslavien rämnade och en extrem nationalism poppade upp med rötter i oförlösta konflikter. Jugoslavien hamnade i inbördes krig och Sarajevo blev belägrat och beskjutet av den serbiska sidan men klarade en två år lång belägring 1992 - 1994.
Litteratur och motståndStaden Sarajevo blev under Balkankriget en symbol för motstånd, överlevnad och mångkultur. Intellektuella från väst kom, såg och skrev böcker om staden och konflikten.
Men det skapades också storartad litteratur inifrån staden av dess egna författare. Författare som hade både serbiska, kroatiska och bosniska rötter. Namn och titlar som Sarajevo Marlboro av Miljenko Jergovic, Ozren Kebo med Sarajevo en bruksanvisning och Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic gav vittnesbörd om motståndskraft.
Med mod uthållighet och svart humor som en hållning i kampen mot krypskyttar, granatattacker, elavbrott, vattenbrist, laglöshet, skador lidande, död och svek.
Skrev gjorde de också i tidskrifter som Dani och i den för sin kampvilja berömda tidningen Oslobodjenje. Bensin till de små provisoriska elkraftdieslarna som drev tryckpressarna lyckades man alltid ordna.
En författare som Mehmedinovic blandade även friskt med litterära former i sitt skrivande. Hans Sarajevo blues innehåller både poem, kortprosa och essäer.
Min översättning nedan får bli en hyllning till hans Sarajevobok. Här en översättning från engelska av några rader, från Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues:
Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters,
when you turn around you´ll see Sarajevo in fog,
a cosmos of sorrow; over the fog,
you can see the rooftops of the old city and right above, the minaret of the Bey´s Mosque,
isolated from the terrestrial, quotidian fog.
Min svenska översättning:
Läsare, om du går upp Abdullah Kaukjigatan ytterligare 50 meter,
när du vänder dig om kommer du att se Sarajevo i dimma,
ett kosmos av sorg,
ovanför dimman, kan du se Gamla stans hustak och rakt däröver,
minareten av Beymoskén,
isolerad från den jordbundna, alldagliga dimman.
Back>< Just for fun
© Thommy Sjöberg
Labels:
alldagliga dimman,
ett kosmos av sorg,
mångkultur,
Minareter,
Sarajevo
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Något redigerad text ovan maj 2018!
Dock ej länkarna!
Post a Comment