Calcismo Light

Hippodromen vid San Siro i bakgrunden Giuseppe Meazzastadion - Love Sjöberg fotbollsfan, en av Kistalight utsända på jakt efter fotbollens själ i Milano. Bild: Thommy Sjöberg
Calcismo italienskt uttryck för fotbollsgalenskap, ofta av lokal karaktär och hörande till en klubbs ursprungliga miljö. Calcismokänslan har vidgats under fotbollens kommersialisering. Nu gäller vidare ramar för fansen. Riktiga tifosi bygger upp läktarshower med tifos och bengaliska eldar när favoriterna har hemmamatch. Begreppet spelar en viktig roll i Eva af Geijerstams fina bok om GRENOLI Ett fotbollsäventyr där inte bara den svenska trions Italienäventyr berättas utan även modern italiensk historia gestaltas varvat med svensk brukshistoria, Rekordmagasinet och svensk idrottsrörelses alldeles egna äppelkindade mentalitet.


Calcismo i Milano
Osteria Calcetto vid Corso Garibaldi i Brerakvarterens Milano, knöckfullt i den långsmala vinbaren. April och derbystämning, i fonden storbildsskärm med matchen framför andra, Inter mot Milan. På väggarna signerade och inramade fotbollströjor av de tre stora lagen i regionen; Inter, Milan och Juventus tillsammans med inramningar av tidningsklipp från de magiska ögonblicken och de stora matcherna. Vid väggen mittemot baren mörka bokhyllor med rader av vinflaskor från norra Italiens vingårdar.
Distingerad medelålders tunnhårig herre i Burberryrock och kavaj brister ut i långa haranger över Milans med och motgångar och äldre chic dam med hes röst viftar instämmande med. Osterians unge krögare, milananhängare, utkämpar långa operaliknande arior med Interfan framför bardisken. Här blandas åldrar och olika samhällsskikt med en för i svenska ögon mer traditionell fotbollspublik.
Enhetsavgift för dagens drycker är sex euro om du stannar och ser matchen. En väl investerad avgift med tanke på atmosfär och stämning även om man som i mitt fall nöjer sig med en Coke. Det råder rus mer än berusning, öl, vin, mineralvatten blandas med en skvätt Grappa i kaffet när spelet bli för nervpirrande.
I pausen ser vi inklipp från gamla klassiska derbymöten mellan Milan och Inter.
- Är det inte Nacka som är med och knorrar till trasan så att det blir mål på en hörna? Även GRENOLI skymtar förbi under några korta filmsekvenser.
TV-sändningarna under halvtidsvilan leds av en professorsliknande programledare med långt vitt hår som fungerar som moderator. En diskussionspanel analyserar och kommenterar och till sin hjälp har de tre utsända reportrar som kommenterar direkt från läktaren på San Siro.
Jublet stiger när matchen är igång igen och Rui Costa rullar upp Inters försvar i 63: e minuten med en passning designad av en strateg. Pippo Insaghi har bara, målskytt som han är, att rulla bollen vidare i den minimala öppna linjen som leder till nätmaskorna.
Med ett försvar i världsklass som Milan har och med spelare som Nesta, Maldini, Serginho, Guttuso och Costa så är saken klar.
- Du ska veta att de är grymma lirare, spelar alltid på gränsen till det tillåtna. De kan alla tjuvknep och de vet allt om taktik och hur man krymper ytor. Även om de har en fantastisk bollbehandling och det är en njutning att se deras passningsspel så är de trots hårnät och rakade ben inga mjukisar.
Säger min son som gillar fotboll som livsstil men som till vardags är smart back i hockey hos Hammarbys A-juniorer. Där han lärt sig en del om en tät defensiv i bollsport.
Under tillfälligt uppbrott från Kista och en Helsingörsgata som dammar på våren är vi på jakt efter fotbollens själ och Milanos motsvarighet till Stockholms söder. I Brerakvarterens konstnärsmiljöer hittar vi stämning och derbyatmosfär.

Det är en genuin miljö men Söder och calcismo det har man i sitt hjärta säger vi när jag dagen efter derbyt tar en bild på det stängda Osteria Calcetto.
Ovanför på balkongen hänger ett draperat tyg i regnbågens alla färger med det aktuella fredsbudskapet PACE.

Bild Thommy Sjöberg
- Ett tifo så gott som något!
back>< Just for fun

©Thommy Sjöberg