Ljuset över Slagsta

Slagstalight
Färjeläge, slammer, brummande motorer, måsars skrän, känsla av uppbrott, tung trafik; kran och lastbilar kör ombord - en yttre ringlinje, Vårbyfjärden glittrar, doft av sjö och på andra sidan ligger Slagsta med Marina i Botkyrka kommun vid Mälaren.
Sitter och morgonfikar på caféet vid Jungfrusund på Ekerö och väntar på bilfärjan. Det är sommarlovets första dag. Jag är utsänd av Kistalights redaktion. Uppdrag att koppla av från skolan, rensa kroppen från ett läsårs slaggprodukter och få en intensiv cykeltur genom några kommuner i Storstockholm. Tar Stora rundan, kollar Kista Vädret på morgonen - ser bra ut, viss lätt bris och kanske något makrillmoln på himlen även om man från SMHI varnar för regnskurar.
En hastighetskontrollerande trafikpolis på Spångavägen tjoar att jag borde ha hjälm när jag trampar förbi.
- Så riktigt men Harry Boy kepsen skyddar bra mot solljuset och Windcheaterjackan får ligga nedpackad i ryggsäcken.
Kista, miljonprogrammens Tensta och Rinkeby, Spånga Solhem och gamla villor, Bromma, Nockebybron, blåa blänk, Lovön och Drottningholm, Ralph Erskine och Tappström. Cykelturen blir lätt en tur förbi slott, koja och modernism.
Fem kronor kostar biljetten för en cyklist på färjan till Slagsta. Känns som ett bra pris. Ett pris från välfärdsårens tid. På andra sidan i Slagsta följer jag Mälardalsleden in i Fittjaviken. Det första jag ser är passande nog en minarét, Turkiska Botkyrka bygger här en moské. Ovanför i ögats blickfång ligger Myrstuguberget även det ritat av Ralph Erskine.
Ingenstans i Sverige säljs så många larm, säkerhetslås och skyddsanordningar som i Slagsta.
- De rika förorterna i norr och de fattiga i söder – eller bara psykologi?

- Var är du? Säger min fru som ringer på mobilen.
- I Fittja säger jag.
- Oh är du redan där säger min fru som ännu inte gått på sommarlov.
- Borde haft en cykelkarta! Bland Vårbergs cykelbanor och Vårby gård och kullarna kring sommartomma skolor kör jag bort mig.
- Fantastiskt fina villor ned mot vattnet - inte bara norr är rika - backe upp och backe ner.
- Tror någon att de södra förorterna ligger slätt utmed Mälaren tror ni fel. Söker mig ned mot Mälaren och vid Skärholmens gård når jag strandlinjen.
- Vatten, stan är full av vatten, i natt kommer jag nog att drömma om Mälarens vatten, blåa blänk och Skärholmens strandstig som faktiskt går att följa ända in till Vinterviken och Liljeholmen med undantag för Mälarhöjden där tjusiga villor klättrar i terrasser utmed Pettersbergsvägen. Även här kan man se att de rika i norr och de fattiga i söder är en sanning med modifikation.
Cykelturen utmed strandstigen blir lätt en crossovertraining. På de branta partierna fungerar visserligen min Citybikes låga växlar utmärkt men det blir för brant och hojen slår över om man tar i och det blir till att använda apostlahästarna istället.
Broar, sund och strandstigar, Bellman, Haga och Mälarhöjden. Litterära skyltar: Mats Wahl med Vinterviken och Eyvind Johnson med Krilon på Västerbron. Stan är full med vatten men också litteratur.
Efter cykeltramp genom sju kommuner skymtar Kistaskrapan på Järvafältet i ett förklarat ljus. Ett utropstecken efter den Stora rundan på sommarlovets första dag.
- Stor tur - Uppdraget genomfört - Borde använt cykelhjälm!
Copyright LarsThommy