Thursday, June 30, 2005
Ljus på Göta Kanal del II
När jag vaknar på vandrarhemmet i Berg dånar det i höjd med mitt fönster från slussen Oscar. Vattnets forsande blir morgonens väckarklocka och i slussen länsar forskningsfartyget Ancylus ut för nya uppdrag. (Baltzar von Platen Bild)
Med en maratonsträcka i cykelbenen har sömnen varit god och i dag bär det av mot Söderköping.
I Norsholm regnar det!
Blöt betraktar jag tre epoker av kommunikation; på tvärs lugna Göta Kanal med plats för filosofiska tankar och en känsla av laidback i ett alldeles eget rum i landskapet, på längden stambanan med blixtsnabba X 2000-tåg och på E4: an passerar bilströmmarna på kanalens längsta (354m) och högsta (22m) bro.
Göta kanal har i dag ingen kommersiell trafik med undantag av Göta kanalrederiets båtar Juno, Diana och Wilhelm Tham. Tågtrafiken brottas med stora strukturella problem och kvar står bilismen som just i Norsholm symboliskt susar fram högt över kanal och järnväg.
Norr om Asplången kör jag vilse, alltför bråttom med hojen, vill ju utnyttja alla 21 växlarna.
I backar och skog hamnar jag på en återvändsväg. Vägen mynnar vid en samling gårdsruckel. Bland rostiga traktorer, Bolinder-Munktell, en gammal skördetröska från Huskvarna, utrangerade kylskåp, bilvrak och provisoriska elledningar så skymtar han bortom en flock av brännässlor, skaparen av Göta kanal, Baltzar von Platen.
Jag känner igen honom från porträttmålningen av Olov Johan Södermark. En handlingsmänniska med karaktär; markerad och kraftfull haka, envishet och uthållighet i blicken, ledaregenskaper förstås, organisationsförmåga, men viktigast en person med visioner som drivkraft och en som brinner för nya kunskaper och teknik. Någonstans anar jag också en stor iakttagelseförmåga när blicken iakttar bråten vid den gamla ödegården.
Nyfiket ropar jag till honom.
- Herr greve, riksståthållare överingenjör och storbyggmästare, vad tycker ni om vår tids stora statliga satsningar som Öresundsbron, kärnkraften, Bredband och valet om EMU?
Äntligen slipper vi ju tullar i väst!
Tiden... Tiden!
Grymtar vår store kanalbyggare, han som byggde på tvärs, innan han skyndar in i den trolska oländiga skogen ned mot slussarna Hulta och Brådtom.
Kanske är han på väg för att prata om gamla tider, sina livsprojekt; välvilliga politiker, statlig styrning, teknik förr, kapital och organisation, med sin Övermechanicus Gustaf Lagerheim som levde på Hulta gård.
I Söderköping tar jag in på Skeppsdockans vandrarhem vid Klevbrinken.
Vill du dela rum frågar den unge värden?
Njaa tar helst ett eget rum!
Har du många gäster frågar jag?
En, det är du, men jag måste fråga, reglerna, svarar den unge värden.
Blir billigare om du vill dela.
Klart att man vill dela!
Länge, länge sitter jag uppe på det i den ljusa sommarnatten och ser solen gå ned över kanalen, Sveriges Blå band!
Ett blå band som så där i skymningen löses upp, liksom flyter iväg och blir ett med landskapet.
Back - Just for fun
© Thommy Sjöberg
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment