Vi firar med en blogg.
Inspirerade av en inbjudan frÄn Moderna Museet i Stockholm genom Facebook.
Det handlar om en förelÀsning i serien Din och min samling med Alberto Giacometti och hans skulptur Grand Figure i centrum.
FörelÀsningen har fokus pÄ relationen mellan Sartre och Giacometti.
I en artikel frÄn 1948 fastslÄr Sartre att Giacomettis konst Àr det konstnÀrliga uttrycket för existentialismen.
Citat inbjudan
Karin Malmquist reflekterar över varför Sartre tyckte att Giacometti var den konstnÀr som i estetisk form bÀst fÄngade atmosfÀren i samhÀllet efter andra vÀrldskriget.
Karin Malmquist berÀttar om Sartres essÀ och nÄgot om Giacomettis konstnÀrliga metod.
Han försöker och försöker men lyckas aldrig enligt egen utsago.
Skulle möjligen kunna ses som en existentialistisk metod nÄgonstans mellan varat och intet.
Sedan berÀttar Karin M om Giacommettis vÀg till konsten, född i Schweiz 1901, pappan var mÄlare (impressionist) och sjÀlv gick han i konstskola i Geneve innan han som alla konstnÀrer pÄ den tiden sökte sig till Paris 1921. DÀr studerade han skulptur pÄ Grande Chaumeire Academy, skaffade sig en liten ateljé pÄ 25 kvadrat som han behöll i alla Är för bÄde arbete och fest, deltog i Paris kulturliv (avantgarde) och trÀffade Flora Mayo som han sammanlevde med fram till 1929 och ofta anlitade som modell.
Alberto Giacommetti studerade abstrakt och primitiv konst, Àven kubism. Han kom i början av 30-talet under inflytande av Surrealismen och Andre Breton och hans grupp innan han ÄtervÀnde till skulpturen och arbetar med levande modell. Materialet var lera och Giacometti skalar ned sina figurer, försöker och försöker, gÄr i nÀrkamp med materialet, blir gÀrna lÄngdragna figurer (ofta kvinnor) och det blir en sorts rymd kring skulpturerna efter gjutning.
Sartres existentialistiska varat och intet?
Bakom Sartres text frÄn 1948 i utstÀllningskatalogen till... Giacomettos utstÀllning i New York fanns det ett behov att finna ett uttryck för traumat efter ww2.
Ett försök att börja om och Sartre fann att Giacomettis trÄdsmala skulpturer, speciellt Man Pointing frÄn 1947, uttrycker naket en mÀnniska rakt upp och ned.
Det blir till att börja frÄn scratch, konturerna Àr rörliga i den svala figuren, halvvÀgs mellan intet och att vara, enligt Sartre.
Alberto Giacometti i sin Parisateljé - Bild Christer Strömholm
Alberto Giacometti i sin Parisateljé - Bild Christer Strömholm
Roligast och mest levande Àr Karin Malmquist nÀr hon berÀttar om Alberto Giacommetti och hans konstnÀrsliv, hans artistiska metod (försöker och försöker) modellerna - Àlskarinnan och hans brorsa Diego, den lilla ateljén och visst var han kompis med Sartre.
Knepigare blir det för Karin M att knyta ihop Sartres filosofi med Giacomettis konst.
Seendet förÀndras under skildringen sÀger hon. De stÄende figurerna fÄngar en blick och ofta Àr mÀnnen i rörelse medan kvinnorna Àr stilla stÄende.
FrÄn Existentialismen Àr en humanism 1946 Jean Paul Sartre.
NÄgot tillverkas - först tillverkning sedan existens. Gud vet hur han skapar en mÀnniska. Det blir en essens, först existerar mÀnniskan, mÀnniskan Àr ingenting - hon bara Àr sedan blir hon vad hon gör sig till. En start för att ta ansvar och mÀnniskan skapar sin egen existens,refererar Karin Malmquist.
Riktigt intressant blir det ocksÄ nÀr Karin Malmquist berÀttar om hur Giacometti kan uppfattas i dag. Karin Malmquist har intervjuat tvÄ tjejer i Ärskurs Ätta om hur de uppfattar Giacomettis skulptur Grande Figure ovan.
Tjejerna tittar lÀnge pÄ figuren.
De sÀger:
Avsmalnad och anorexia!
SvÀlt i vÀrlden!
Stora fötter som klampar runt och förstör miljön.
Stora fötter som klampar runt och förstör miljön.
MĂ€nniskorna.
Kanske Àr vi dÄ tillbaka till nollpunkten, börja om frÄn scratch, till Sartres Ängest, mÀnniskans ensamhet, vÄr frihet att vÀlja och Giacomettis,
Kanske Àr vi dÄ tillbaka till nollpunkten, börja om frÄn scratch, till Sartres Ängest, mÀnniskans ensamhet, vÄr frihet att vÀlja och Giacomettis,
Jag försöker och försöker...
Varför inte ta lite hjÀlp av brasiliansk humor funk för att tolka Sartres syn pÄ den riktiga friheten!
Varför inte ta lite hjÀlp av brasiliansk humor funk för att tolka Sartres syn pÄ den riktiga friheten!
1 comment:
Mest fruktbart att se pÄ Sartre och tolka hans filosofi i hans skrifter:
Existentialismen Àr en humanism sÄ dÀr mellan varat och intet,
mÀnniskans Ängest och vÄr frihet att vÀlja Àr att se att hans filosofi;
innebÀr stora möjligheter till egna kreativa tolkningar?
Blir dÄ en sorts frihetsfilosofi!
Post a Comment