Lucia Etxebarria Light

Häromkvällen hamnade jag på Kulturhusets internationella författarscen.
- Anledning - här intervjuas Lucia Etxebarria av Harald Hultqvist med månadens stockholmare Ingemar Fast som introduktör. Har blivit nyfiken på hennes författarskap efter att ha läst en artikel i DN. Kombinationen av ung litteraturstudent, håll i gångare, familje- och nutidsskildrare verkar spännande.
Lucia har för dagen en kraftig förkylning, flu, vilken då och då ger sig till känna i mikrofonen och ger henne en hes och intressant röst.
- Jag hoppas säger hon att den spanska flamencon som beslöjade scenen som en lätt ljudkuliss innan vi kom in inte gällde mig.
- Jag har baskiskt och belgiskt påbrå vilket är långt bort från Andalusien och södra Spanien. Samtalet glider sedan över på regionernas ökade betydelse i Europa. Vilket är naturligt säger Lucia i en ökad globaliserad värld och med EU:s dominans.
- I ett Spanien där fortfarande femtio procent av befolkningen anser att Francotiden var en bra tid är det inte lätt att verka som ung kvinna och feminist säger Lucia. Hon påpekar också den katolska kyrkans inflytande och även om hon inte är troende och religiös så känner hon en ständig skuld men som hon säger i katolska länder kan du alltid få förlåtelse i bikten och sedan är det bara att "köra" vidare. Något även Lucia gjort. Det är imponerande samling böcker hon skrivit de senaste tio åren, sex romaner, två diktsamlingar, två böcker om Curt Cobain och Courtney Love och två essäsamlingar. Uppmärksamhet och skandalisering har också gett betydande framgångar med försäljningen liksom hennes roll som opinionsbildare och krönikör för en av Spaniens stora tidningar - uppfattade inte vilken liksom att Lucia har en egen blogg.
- You got big brother here frågar hon. Både jag och intervjuaren Harald Hultqvist uppfattar frågan som personlig.
- Nej säger Harald men jag har en lillasyster. Frågan gäller förstås om dokusåpan finns här. Lucia leder frågan vidare om Big brothers betydelse som ersättare för familjens och släktens allt mer urholkade och minskade roll. Den sociala kontrollen finns inte längre. Kvinnor kan bli misshandlade utan att någon ingriper. Förr fanns alltid någon äldre kraftfullare bror som ingrep och "spöade upp den" som gjorde något sådant. Big brother fyller alltså ett tomrum och ett behov i det moderna alienerade singellivet. Frågan är om Lucia Etxebarrias böcker inte också utspelar sig på den scenen som är det moderna storstadslivet och alienationen som är ett faktum i globaliseringens tidevarv funderar jag utan att ha läst en enda rad av henne.
Tonen är häftigare än chiclit och iakttagelserna är skarpa och trots sin ungdom har hon fina psykologiska funderingar tycker jag när jag läser första kapitlet på T-banans blå linje på väg hem till Kista.
- Undrar om vi inte har en stor berättare på gång här?
Lucia Etxebarria talar en utmärkt engelska. När hon blir ivrig ökar ordflödet och den spanska lätt läspande intonationen tilltar.
- Har hon likt huvudpersonen i Beatriz och himlakropparna studerat litteratur i Edinburgh (Edimborra)?
Inhandlar den boken på Kulturhuset efter föreställningen för 150 sek. Ser att Lucia Etxebarria , trots förkylningen, ser fräsch ut vid signeringen och att hon knappast kan leva upp till den livsstil som beskrivs i boken.
I spell Thommy with th (ti aitch) säger jag och sedan skriver Lucia Etxebarria följande:

- To Thommy, in one of the coldest day of the year but thank you for the warm velcome ML. .
- You must have a lot of disciplin and a great capacity to write so much and so good I said.
-Yeah!
Säger Lucia Etxebarria och tittar på mig med två varma rådjursögon.
Andra bloggar om kulturhuset:
Copyright Thommy Sjöberg