Debatt Light - Shoppa väska II

På språng med väskan full av nötter?
Otroligt = sant?
Ser i DN i veckan att på Södra teatern har Mustafa Can samtalat med Lasse Berg om hans bok Gryning över Kalahari och människans ursprung.
Milstolpar i människans historia är när vi reste oss och började gå på två ben och frigjorde händerna för att bära hem mat. När vi tämjde elden för att laga maten och när vi började kunna frambringa ljud och tala med varandra var också viktigt.
"Nästa viktiga vändpunkt är när vi uppfinner handväskan" och kan bära hem kanske tjugo kilo nötter och rötter och börja hjälpa varandra utöver familjen. Då startade möjligheterna till ett unikt mänskligt samarbete.
- Ett litet steg för människan och ett stort språng för mänskligheten!
- Tänk på det ni alla kritiker av att shoppa dyra väskor och hänga dem i garderoben.
- Man måste ha lite perspektiv.
-Vem vet när det börjar bli dags att samla nötter igen?
Andra bloggar om att shoppa:
Andra bloggar om kläder:
Copyright LarsThommy

Debatt Light - shoppa väska

Någonting borttappat?

- Grabbar varför inte ta en sväng till Kista Galleria?

Uppskatta alla mörka och för den delen blonda skönheter.

Högklackat, svängande höfter, chihuahan i handväska, urringat, getingmidjor, massor av hud, minimalt med tyg – flanera en tur eller bänka dig på ett café.
- Intresserad, moved, touched eller drabbad?
- Sorry lads, tjejerna här behöver inte en man.
Här gäller andra kvinnors uppskattning och förstås ett laddat kreditkort.

Andra bloggar om att shoppa:

Andra bloggar om kläder:

Copyright LarsThommy

Förläggarpyssel – ABC…Kistalight

Förläggarpyssel – ABC…Kistalight

Ringer några bibliotek i veckan som inte har betalt sin abc…Kistalight.
- Vilka bibliotek avslöjar vi inte här.
Lyckas sälja ett exemplar här om dagen av Kistalight till Kulturhusets Läsesalong. Den med det orange omslaget och bilder på punkthus, kistaflanör och slingrande väg på Norra Öland. Egentligen tänkt som landsbygdsupplagan men det sa jag inget om.
Prövar även att sälja några till Stadsmuseet. De tar tre på kommission. Kvinnan som står för inköpen ber mig att kategorisera boken.
- Tja säger jag det är en blandning av poem, prosadikter, essäer nåja några är mer lyriska kåserier. Kompositionen är som ett lexikon med bitar från a till ö och på a får man en bonusdikt alltså 30 - tja vi kan kalla dem för kulturbitar.
- Ja nu är det ju så att våra köpare här ofta äldre människor som vill ha beskrivningar av hus, byggnader och miljöer utifrån ett realistiskt perspektiv.
- Låt oss titta på den här säger jag och får upp Che Light! Här finns en nästan exakt beskrivning av torget och skolan i Rinkeby. De lyriska inslagen fördjupar bilden av miljön. Vilket på sitt sätt gör den mer verklighetstrogen.
- Det är svårt att sälja böcker i dag säger Karin Laudon, som butiksföreståndaren heter, om man inte heter Guillou förstås.
- Vi på Kistalight kan inte annat än instämma i ett sådant påstående.
Söderbokhandeln måste vara en av de få kvarvarande riktiga bokhandlarna i stan.
Flanerar de få kvarteren från Slussen upp till Götgatsbacken. Häftigt med Globen i blickfånget när man strosar ned mot bokhandeln – glömde och kika om den italienska glassbaren finns kvar på andra sidan.
- Varför inte pröva om de tar några exemplar här av Kistalight.
I Söderbokhandeln finns atmosfär och kunniga bokhandlare och naturligtvis tar de några ex av abc… Kistalight på kommission.
Strosar runt i kvarteren. På Medborgarplatsen vimlar det av Söders skollediga ungdomar. Hamnar på Kvarngatan, här tränade min dotter truppgymnastik i fem - sex år i Södra Latins lokaler. Från att i tioårsåldern snurrat med volter på matta, svingat sig över plint och bock i förorten blev hon tillfrågad om hon inte vill utöka sin träning med den då mycket framgångsrika gymnastikklubben Hermes. Stolt noterar jag att det blev medalj i ungdoms-SM och massor av andra tävlingar och vid ett tillfälle var hon uttagen på ett läger för Sveriges landslag för ungdomar.
-På den tiden var det mest bekymmer med hur man skulle parkera bilen. I dag ser jag att detta är kulturella kvarter. Litterär skylt med citat ur Janne min vän vid nr 20, i samma hus bodde Svante Foerster i många år. Upptäcker också att här ligger bokförlaget Modernista. Kikar in genom den öppna dörren. Ser att Bodil Malmsten senaste bok ligger i massor av kartonger, 40 per låda verkar det vara, för abc…Kistalight skulle det räcka med några kartonger.
- Man kanske skulle kvista in med ett ex till redaktionen och fråga om det här kunde vara något för förlaget. Har hört att de ogärna publicerar äldre debutanter . Förlaget måste ha varit framgångsrika med så kallade bloggböcker senaste året, Bodil Malmstens Hör bara hur ditt hjärta förstås men även med debutanten Martina Lowdens Allt.
Visst skulle man behöva en lektör, ett bollplank eller någon att föra en professionell dialog med om sina texter.
Men egentligen vill jag själv pröva och se, spännande att själv ha kontrollen över sitt arbete och se vart det leder. Får bli små upplagor för de närmast sörjande. Bloggen i sig medför inte någon ny dimension till textskrivande utan är mer ett transportsätt att nå ut med sina texter.
- Men det är klart där finns en maktförskjutning. Nu kan vem som helst nå ut med sitt skrivande. Media och förlag måste på sikt acceptera bloggossfären och ta vara på de nya skribenter och de möjligheter som finns där.
Nyfiken på att läsa mer? Se Absolut kistalight!
Andra bloggar om att publicera:
Andra bloggar om bokförlag:
Copyright Thommy Sjöberg

Norra Ölands stenkust - läskigt Light

Den ringlande vägen längs Norra Ölands vilda västkust - här i sommarskrud Bild: Thommy Sjöberg

Ser på Nyhetsmorgon i tv och ser i dagens DN att vi verkar ha fått en ny intressant berättare i Johan Theorin. I dagarna debuterar han med Skumtimmen. Glädjande nog tycks miljön för romanen hämtad från Norra Öland med Stenkusten vid Hornslandet och Mensalvret som tummelplats för mörka stråk i mänskligt beteende. Stenkusten är den läskigaste platsen på Öland säger Theorin. Här bodde också Axel Sandemose under några år. Citerar några rader från min egen blogg Jantelight.

Kom aldrig riktigt underfund med vilket hus han hade bott i, Axel Sandemose, trots ett par dagars cyklande runt Hornslandet Visste bara att det var i trakterna kring Hornsjön och Hornslandet. Under några år i exil under andra världskriget vistades han på norra Öland och omgivningarna kring Hornsjön måste vara en miljö som passade väl till diktarens själsliga landskap. Stenbrotten och de dramatiska rasen vid Horns udde och ödsligheten och den lila färgprakten från orkidéerna på alvarsmarken vid Mensalvret. Bäst lär han ha trivts tillsammans med ålfiskaren vid Hornsjöns mynning.

Klart stenkust finns även norr om Äleklinta och norr om Sandvik men mest dramatisk är den vid Hornslandets udde.Undertecknad som håller till aningen längre norr ut längs den vilda Norra Ölands västkust försökte vid något tillfälle läsa Benrangel av Stephen King. En bok som livligt rekommenderas och som handlar om en författare med skrivkramp som vistas ensam i sitt ensliga sommarhus. Precis vad jag själv gjorde under en augustivecka när dimmorna började rulla in på nattkröken, enarna intog mänskliga proportioner, vindflöjelns gnisslade på taket och plötsligt hördes nattens alla ljud.

- Då är det bra att ha någon att hålla i handen när man läser kusliga berättelser.
I dag skyndar vi till Akademibokhandeln för ett inköp av Johan Theorins Skumtimmen.

Andra bloggar om Öland:
Copyright Thommy Sjöberg

Isbladskärret tur och retur

Påskdagen - kanothuset vid Djurgårdsbrunnskanalen
- Låter som en häger från Isbladskärret! På andra sidan kanalen ett litet barn som tjoar i en liggvagn i vårsolen. En turistbåt tuffar förbi. Doft av sjö och bensin, känns tryggt för en söderkis i exil. Kistalights utsände fikar vid kanothuset utmed Djurgårdskanalen – en paus i vårpromenaden. Ett högt bord, några enkla stolar, en reklamfolder från musicalen 1956 på Oscars under en liten sten, vi dricker kaffe och äter ett russinbröd och avlyssnar härliga repliker - något bord bort - mums för en bloggare:
- Måste få en värderingsman att kika på lägenheten. Sedan följer ett omständligt resonemang som är svårt att följa i alla turer och mest påminner om en förförelserit.
- Får din förra sambo alltså 2,5 mille för lägenheten när ränta och omkostnader är betalda frågar till slut den lyssnande unga tjejen.
Inför en sån konkret fråga far vår resonerande man ut i ytterligare orgier i behovet av en värderingsman.
- Är lägenheten på hundra kvadrat? Missar svaret för bakom oss ställer sig ett parant välartikulerat par som vore det på en scen.
- Vilhelm jag har inte din approach i den här frågan. Du får ursäkta men nu pratar vi inte mer om det – nog säger jag.
- Går inte att ha en statisk uppfattning om det här. Det måste till en rörlighet. En relativism som är flexibel - en modern hållning.
- Nog Vilhelm! Henrik kommer hem imorgon, som vanligt flyger han hem en dag innan det är dags att börja jobba. Han är så genom… organiserad den karl'n.
- Skönt och klokt att mjuklanda en dag innan så där.
- U kommer förresten hem i veckan från Tyskland.
- Fint av H att hon fixar resan. Hon är verkligen organiserad och flexibel.
- Bah, flexibel – hon får ju stroke för det minsta hon avviker från sin planering. Visst hon är 85 men så har det varit sedan hon var 58 år. Förresten det är väl ingen konst att köpa en flygbiljett och en tågresa till Skövde.
- M har träffat en ny man.
- Hon är verkligen välmöblerad, på alla områden – den kvinnan – riktigt karismatisk – kul att hon träffat en några år äldre industriledare.
- Han kan ju inte bara vara några år äldre. Industriledare blir ingen så ung person i dag.
- Okej lite äldre kanske men då har han ju lekt rommen av sig – bra.
- Nu kan vi inte stå här och bli kalla.
I solvärmen rycker en vindil tag i vårt programblad om musicalen 1956. I det lynniga aprilvädret hamnar bladet i kanalen.
Paret bakom oss med värderingsbekymren om lägenheten har tystnat och vi beslutar att bryta upp för påskamiddag i hemmets käll.
- Bestämt har även hägrarna tystnat borta vid Isbladskärret.
Andra bloggar om Isbladskärret:
Andra bloggar om vårtecken:
Copyright Thommy Sjöberg

Darling Light

- Det här Thommy är det bästa So-arbete du någonsin fått.
- Upptäckt att en gammal elev har blivit filmstjärna. Repliken ovan är hämtad från Michelle Meadow, vid inlämning av So-häfte, från typ mitten av 90-talet. Nu är hon känd som nollställd bratbrud, Eva, från Stureplan i filmen Darling.
- Måste bara se filmen innan den försvinner från repertoaren på biograferna.
Ser filmen passande nog på Långfredagen.
Regissören Johan Kling har hittat en fin ton till sin film. Filmen är en poetisk berättelse om två ensamma själar, Bernhard och Eva. Den ena ung och bortskämd, den andra gammal och hunsad, den unga totalt nollställd och den gamla ursäktande och pratande, båda på något sätt hudlösa, hjälplösa och på fall i samhället.
- Lustigt nog blir Mc Donalds räddningen. Här finns det plats för en 60+are som blivit friställd som ingenjör och en bratbrud som behöver bli vuxen. I Evas fall blir det dock en kort sejour med några dråpliga repliker. Hon får i uppgift att torka rent kring fritösen.
- Har ni inte personal som kan göra det här?
- Det är du som är personal!
Ändå är det i scenerna på Mc Donalds som filmen har sin värme. Från en arbetsplats långt från "Stureplan" växer en kontakt mellan Eva och Bernhard fram. Här finns medmänsklighet och bratbruden Eva ser riktigt söt ut i sin Mc Donaldsuniform och får en klädsam ödmjukhet.
Dialogen och scenerna från arbetslivet i Darling varvas med nattliga bilder i fågelperspektiv av Stockholm – är det månne från Mosebacke, nattbussar i regn, våt asfalt, ensamma människor på väg. När Evas och Bernhards vägar skilts åt sker ett möte.
Han i SL-buss och hon i stadsjeep. Genom fönstren vinkar de till varandra. Han glatt och hon något dröjande men med ett uppsprickande leende. Troligen det enda leendet i Darling från hennes sida.
- Tar regissören Johan Kling tempen på samtiden?
Hur som helst här finns en ton som känns äkta. En klockren stockholmsskildring och en dialog där replikerna är nyanserade och aldrig överarbetade.
På blå tåget hem till Kista frågar vi oss när vi precis passerar Kistaskrapan, för dagen blygrå i sin framtoning.
- Skulle vi själva ta ett jobb på Mc Donalds om vi blev arbetslösa?
- Troligen klarar vi oss men efter ett visst funderande – tror det.
- Det är bara bita ihop. Just i dag har jag ont i axeln, för mycket tennis, men annars så – ta en magnecyl och svinga stekspaden bland burgarna.
Förresten skulle jag börja odla mustasch då och blogga direkt från fritösen under pseudonymen Max.
- Kul med elever som blir filmstjärnor!
- I typ riktigt bra samtida film.
Andra bloggar om Darling:
Copyright Thommy Sjöberg

Normandie Light

Medelålders par på vift, Kistalight utsända, på spaning efter måleri, kultur och Normandies stränder. Här på Beaux-Art i Rouen framför en al frescomålning av Raoul Dufy.
Bild: Thommy & Ulla Kistalight
Känner behov att få ordning på texterna som ligger på bloggen. Det räcker inte med ett lexikon. Ett lexikon som dessutom håller på att svälla över bredderna och bli oformligt.
- Varför inte ordna texterna i kategorier. Här om en resa i Normandie.

Tour de Monet I
Tour de Monet II
Tour de Monet III
Tour de Monet IV
Tour de Monet V

Andra bloggar om Normandie:
Copyright Thommy Sjöberg

Dylan på Debaser

På bollplan utanför mitt köksfönster, kinesiska studenter spelar basket, två flickor med hästsvans och två killar som rör sig proffsigt kring korgarna. Världen finns i Kista och kommer allt närmare.
I den tidiga söndagsmorgonen har vi följt vår son till flyget. Dags för honom att komma ut i världen. Kön till Gaten en navelsträng - en klump i magen och ett stygn i hjärtat.
När planet försvinner i skyn mot Rom.

Dylanfantasi!
– Dylan på Debaser i veckan ja.
- Visst svårt att köa på arbetstid – man måste ju jobba.
Anslag på dörren till klassrummet.
- So inställt i dag pga inköp av biljetter till Dylankonsert på Debaser.
- Obs viktigt, nästan livsnödvändigt för en So-lärare med rötter i 60-talet att bevaka en sådan klubbspelning.

Eller ännu bättre förslag skickar några elever på samhällsuppdrag dvs köa för magisterns räkning utanför Debaser. Sedan får de ringa på mobilen när det är dags för inköp av biljetterna.
Anslag på klassrumsdörren upp och in och handla biljetter.

Faktiskt några förslag för nästa So-lektion. Vi kommer att analysera några låtar från Dylans albums.

A Hard rains a gonna fall och växthuseffekten
North country blues; Hibbing - järnmalm och globaliseringen
Like a rolling stone och modernismens intåg i rockmusiken
Maggies farm - kommentar till Thatchers högerpolitik på 80-talet?
Mississippi – Vad menade egentligen Bob med att han bara gjort en sak fel i sitt liv. Workingman's Blues #2 från Dylans senaste cd där vi funderar över vad proletariat är för någonting

Nåja vår vän folkpensionären Dylan tycks ha skött sig bra på Debaser, lirat gitarr och haft sig, utan vår medverkan som publik.
- Möjligen tycker eleverna att det är väl mossigt med Dylanlogi a la sextiotal?
Andra bloggar om Bob Dylan:
Copyright Thommy Sjöberg

Tjenare Thommy

Tjena Thompa - Gitarrockare utan ström
Vi spelar tennis i gympasalen. Dubbel – två par, det är gympafröken som är så blond som bara en fröken från en svensk småstad kan vara. Men hon kan balansera det mesta; koner, bollpåsar och namnlistor samtidigt som hon cyklar till utelektionen på bollplan.
- Hon är inte så smart säger lektorn i svenska. Lektorn som en gång under en lektion fick en nerramlande karta från taket i huvudet, som trots detta blodig fortsatte sin undervisning. Lektorn som gärna använder rödpennan likt en Sven Dufva för att besvärja de sista anfallen mot det svenska språket.
Där är fysikläraren. Han som kan räkna ut på svarta tavlan vad som händer om två tåg, med olika hastighet krockar och visa vilka krafter de utvecklar och relativitetsteorin i årskurs tre klarar han som en dans - sånt imponerar på en söderkis i exil.
Och så är det jag Thommy, Thommy med Th – So-lärare som gillar att vara mentor för skrivprojekt.
Det slamrar i dörren – in kommer eleverna.
- Tjena Thommy, lirar du tennis!
- Tjenare Thommy, vilken serve – den ska jag ta efter.
- Tjena Thommy e du här!
Ingen tycks se de andra lärarna.
Elever i korridoren, kavat tjej som ser ut lite som Madonna i keps – vinkar samtidigt som hon hälsar.
- Tjena Thommy hur är läget?
Ung kille med invandrarbakgrund.
- Thoomöö – tjena – får vi tillbaks läxförhöret i dag?
Två väna flickor i årskurs åtta mycket vänliga och leende.
- Tjena Thommy – hur mår du?
- Har vi datasal i dag?

- Hej Thommy säger biträdande rektor i lärarrummet, stavar du ditt namn med Th eller - blir aldrig riktigt klok på hur det ska vara. Det är viktigt med tanke på skolans webbsida.
- Thommy med Th ska det vara. Spelar egentligen inte så stor roll men det var min klassföreståndare på högstadiet som började med den stavningen.
In kommer Per vår bibliotekarie.
- Tjena Thommy jag har fått in en bok som passar dig perfekt; Fotboll förklarar världen av Franklin Foer.

Man har ingen respekt med sig här på plugget tänker jag men det är klart att det är kul att elever och kolleger morsar glatt när de ser en tänker jag på väg ut genom skolans entré.
Där kommer lektorn i religionspsykologi. Mannen med ett namn som klingar likt malm. Läraren som ingjuter respekt och där det är ordning och reda under lektionerna. Där ingen yttrar sig utan att räcka upp handen först och där det formella tilltalet råder.
- Tjena Thommy säger vår lektor vars namn klingar av Stål och som aldrig släpper det formella under en lektion eller ett seminarium och som alltid är ytterst korrekt.

- Tjena säger jag - man är väl folklig!
Andra bloggar om skolan:

Copyright LarsThommy

Hells gate Light # 2 Studenternas

Hammarby på väg mot final

- Håller du på Bajen Thommy? Ung elev i veckan.
- Det är mer än så, inget val liksom. Det är en del av ens jag när man vuxit upp på Söder. Spelat hockey på Kanalplans uterink när man var ung och när man som liten knodd satt på gamla Söderstadions ringmur och såg alla Hammarbys hemmamatcher i fotboll. Det var på den tiden det gick att applådera när motståndarna gjorde en fin passning eller ett vackert mål och när Hammarby inte spelade i allsvenskan.
- Faktiskt tillhörde jag, då min son lirade i Bajens AJ, även Hammarbys organisation i hockey för några år sen som online redaktör för Hammarby A-juniorers Internet uppkoppling. Så jag har tillbringat ett antal helger på Hovet under 2000-talet .
- Studenternas då? Ett gigantiskt förlorarnas Hall of Fame for Bajen? En i raden av förluster att minnas jämbördig med Sverige – Costa Rica VM 1990, Sverige – Vitryssland OS i Salt Lake City eller 6-7 mot Edsbyn här om året och för min egen del när Stockholm i TV-puckens barndom förlorade en final mot Dalarna med 7-6 efter att ha lett matchen med 6-0. Där kan man snacka om att tappa matchen.

Trauman, bollen är rund och ingen vinnare utan en förlorare.
- Leda en match med 3-0 och förlora var det inte vad Milan gjorde mot Liverpool för några år sedan. På San Siro dessutom i en Champions league-final.
- Leda med 3-0 är inte lätt.
- Tyckte Hammarby i går gjorde en riktigt bra match. Höll ihop laget fint, nötte på med hög intensitet även i förlängningen när de faktiskt kopplade ett grepp innan Edsbyns olyckliga kontring. Undrar om jag har sett samma match som DN:s krönikör Johan Esk som tycker jag orättvist sågar Bajen. Edsbyn två reduceringsmål är inte mycket att säga något om. Mål två var en pärla. Tveksamheten kom vid Edsbyns kvitteringsmål på hörna. Där släppte Bajen för ett ögonblick fokus och vips var det kvittering.
Leda med 3-0 är inte lätt.
- Nog om detta nu ser vi fram mot fotbollssäsongen.

Andra bloggar om bandyfinal:

Andra bloggar om Hammarby:
Copyright Thommy Sjöberg

Hells gate light

So youve been broken and youve been hurt
Show me somebody who aint
Yeah, I know I aint nobodys bargain
But, hell, a little touch up and a little paint...
Bruce Springsteen Human touch

På väg i veckan; gatorna dammar, solen tittar fram, Kistaskrapan skimrar i pastell, the Boss i etern, bilens fönsterrutor en smula gräddiga, tidig vår i luften, Kymlingelänken mot Rinkeby, lagom med trafik, ute i god tid vid pass 7:45. En polisbil susar förbi i bussfilen.
- I dag bör jag komma i tid till jobbet.
Vid korset E:18 och Kymlingelänken blåljus blinkar.
- Limbo!
Ser det i den unge konstapelns ögon. Förtjusningen när han ser min gamla Scorpio.
- Vinkas in precis vid bromsklossen för bussar och annan kollektivtrafik.
- Kontroll; körkort och du får blåsa i den här apparaten.
- Ta ett djupt andetag och sedan blås!

Kafkafantasi!
- Sjöberg vi beslagtar din bil som bevismaterial!
- Så här kan man inte fara fram i trafiken. Framvagnen hänger, en av de bärande balkarna är rostig, bakre skärmarna är rostiga, hål i en av de bakre små rutorna, och även bakvagnen ser ut att ha fått sina törnar.
- Stämmer konstapeln! Framvagnen – ja jag backade på några gråstenar efter parkering på en strandäng på Norra Öland. Hålet i rutan ja – en morgon här när jag hade bråttom och sneddade en smula häftigt precis här vid bromsklossen när jag var på till min tidiga tennisträning. Du kan säkert se spåren där på skylten! Bakvagnen – ah – några betongfundament på en parkering – ja du vet hur det kan va.
- Rosten ska åtgärdas – Jag svär!
- Men jag har ganska nya däck.
- Förresten kan säkert jag och träslöjdsmajen på min skola naja upp framvagnen en smula med lite ståltråd.

Okej säger vår unge konstapel när jag visat mitt körkort och när jag har blåst i hans lilla eminenta apparat.
- Fint att ni har sådana här kontroller säger jag och pekar bakåt med tummen och menar alla som piratåker i bussfilen.
- Ha en bra dag säger vår vänlige unge konstapel.
- Det var bara en av många morgnar när jag kom kanske en eller två minuter sent till mina lektioner eller var det fem minuter?
Andra bloggar om Kista:
Copyright Thommy Sjöberg

Release Light Kista

Release av Järva kulturguide

Kista bibliotek onsdagen den 14 mars 19:00 – 20:30. Presenteras av kultursekreterare Ulrika E. Nilsfors

Medverkande kulturarbetare från Järvafältet och magasinet Gringo.

- Välkomna alla hugade, intresserade, nyfikna och kulturintresserade Järvabor

Arrangör Spånga/Tensta och Rinkeby/Kista Stadsdelsförvaltningar

Tips från Kistalight - Se även författare på Järvafältet och Absolut Kistalight Andra bloggar om Kista:

Omdömen Light

Surt om skolans idé eller lastade omdömen för den virtuella världen
Skolans idé
Däckad, skriver omdömen i helgen, lassvis:
Når eleven målen, tar eleven ansvar, elevens utveckling, pedagogiska tips för elevens fortsatta arbete i skolan och övriga kommentarer.
Finns skolans idé och verksamhet samlad i omdömena här?
- Hur som helst!
- De räcker för att fylla en långtradare i den virtuella världen.
- Printar man pränten på papper så ryker snart den fjällnära skogen.
- Synd!
Andra bloggar om skolan:
Copyright Thommy Sjöberg

Robert Rauschenberg - Monogram – urban lantis light

Robert Rauschenberg - Monogram – urban lantis light

Hann även med ett besök på Moderna under sportlovet. Blå linjen in till Kungsan från Kista.
Stockholm i snömulen blöta under eftermiddagen. Waxholmsbåtarna guppar utanför Grand. Stadssilhuetten över Katarinaberget; Mosebacke, Stomatolskylten, Haglunds pinne och Katarina kyrka lyser i diset och lite längre bort Sofia kyrka halvt inbäddad i tjocka. Magi och sagostämning - en dag för vår ungdoms Rauschenberg.
Ser filmerna och lyssnar på intervjuerna på muséet. En charmig och varm storyteller träder fram. Där finns historien med det "vita mästerverket".
Varför skeppa ett konstnärligt mästerverk över Atlanten. Dyra försäkringspengar, risk för skador, risk för repor och kanske kan det stjälas och för att inte tala om vad transporten kostar.
Alltså skickas instruktioner till Pontus Hultén på Moderna inför utställning på 60-talet.
Fixa ram och duk, preparera, grunda och måla med den rätta vita färgen. Jag, läs Robert signerar när jag kommer till Sverige.
Rauschenberg som nyskapare, en neodadaist, som hör hemma i 50 och 60-tal, med sina combines; tavlor och skulpturer där material blandas. Färg förstås, tidningsklipp, fragment av reklamskyltar, Coca Cola-flaskor, tygtrasor, gamla trälådor, uppstoppade fåglar, pinupp-bilder, radiorör och faktiskt försök med interaktiva idéer långt före blogg och Internet.

Teknik, möjligheter och fantasi i konsten.
Rauschenberg Texas-son med varm dialekt som en del av det amerikanska moderna projektet – nya gränser, här inom konsten med ekon från de stora inom konsthistorien. Långt från de fina salongerna, utvecklar han konsten på sina egna villkor med combines, performances, happenings och interaktiva försök för åskådaren. Färg och material som bokstavligen spränger de konstnärliga ramarna.
Klart att vi på Kistalight gillar Monogram - geten!
En Urban lantis!
Liksom vi gillar några av de andra konstverken, Minutaie, Untitled, Factoum I och II, Coca-Cola plan och Studiopainting.
Mycket nöjda går vi hem i skymningen och Waxholmsbåtarna tycks ha slagit sig till ro där de ligger och guppar framför Grand Hotell och vi hoppar ner i tunnelbanan och fångar den Blå linjen.
Tänk att man var så kulturradikal när man var ung.
Det låg i tiden säger vår dotter prosaiskt.

Andra bloggar om Moderna museet:
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande
© Thommy Sjöberg

296 Responses Light

Heja Carl Bildt!
Ser i skrivande stund att Carl Bildt fått 296 kommentarer för sitt blogginlägg “Öppenhet 2.0” angående Bertil Torekulls debattartikel i DN 28/2
Carl Bildt + Bertil Torekull = Sant
Nja det verkar mer lite Carl Bertil Jonssons julafton över det hela om än ofrivilligt.
"Ta från de rika och ge till de fattiga."
- Läs Bertil Torekull är upprörd att det finns bloggar för politiker och andra att uttrycka sig på i den politiska debatten.
- Utöver de etablerades media!!
Dessutom tycks Torekull ha missat att en blogg har möjligheter till direkt kommentarer.
- Bloggen en förskjutning av tredje statsmaktens roll?
Margot Wallström bloggar från Bryssel, massor av okända politiker bloggar i Sverige och
- Har inte Hillary Clinton en blogg på gång inför nästa presidentval i USA! Även en grupp demokratiska senatorer har startat en blogg där de avser att bevaka en rättegång mot Lewis Libby, Dick Cheneys medarbetare.
Heja för möjligheter till ökad politisk debatt!
- Heja bloggen och "Öppenhet 2.0".
Blogghälsningar från Kista

Andra bloggar om Carl Bildt:
Copyright Thommy Sjöberg

Vadehav Light - kanon

Vadehav - Wattenmeer - Waddenzee från Blåvand till Helder
I dag citerar vi en kärnfull dikt av Harry Martinsson och knyter an till vår blogg nur einen 28 häromdagen.


Ute på havet



Ute på havet känner man en vår eller en sommar bara som
ett vinddrag.
Den drivande Floridatången blommar ibland om som-
maren.
Och en vårkväll flyger en skedstork in mot Holland.

En dikt som känns kanon när man står i Ribe domkyrkas utsiktstorn och tittar ut över Vesteregnen och marsklandskapet och Vadehavet i horisonten. Läraren i mig vill gärna berätta något mer om Vadehav, marsk och tidvatten.
Från Blåvands Huk i Danmark till Helder i Nederländerna sträcker sig Vadehavets lerslätter som varje dygn spolas med färskt havsvatten av ebb och flod. En sträcka på 500 kilometer - Ett skafferi för sjöfågel, flyttfåglar och fiskare av skaldjur. Vadehavet som i Tyskland kallas för Wattenmeer och i Holland för Waddenzee är en unik naturtyp och fridlyst i vissa zoner. Skyddat av ett pärlband av öar, de Frisiska öarna, som ligger som en barriär mot Nordsjöns stormar är landskapet en plats där människan, erövrat en bit av havet. Genom sinnrika konstruktioner av vallar och utdikning vinner man delar av havet. Ett landskap som kallas marsk och där man binder havsbotten med gräsplanteringar som blir utmärkta betesområden för får och flyttfåglar.
Landskapet med marsk, vadehav och horisont har ett speciellt ljus som vi gillar skarpt på Kistalight. Landskapet är ständigt hotat av stormar, springfloder och numera även av den globala uppvärmningen och växthuseffekten som gör att marsken och kustnära byar och städer är ständigt utsatta.
- Om man har ett behov av en miljö och symbol där människan ständigt för en kamp i naturen är Vadehavets kustlandskap riktigt spännande och lärorika tycker vi på Kistalight.
Andra bloggar om översvämningar:
Andra bloggar om Danmark:

© Thommy Sjöberg

Nytolkning blues Sarajevo

Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters!

- Bloggläsare I dag gör vi ett litet besök i Sarajevo genom en nytolkning av Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic. Sportlov den här veckan; åker långfärdsgrillor med mina barn på Norrviken, pysslar med bloggen, bör rätta en massa elevarbeten, tandläkarbesök (klarar mig utmärkt undan där den här gången ekonomiskt), ska klippa mig och fika med sportlovslediga kompisar.
Går på bokrean – fyndar: Hittar en fantastisk konstbok Writers on art där bland annat Moderna Museet aktuelle Robert Rauschenberg porträtteras, köper en antologi om beatpoeter sammanställd av Gunnar Harding och en kartatlas över Andra världskrigets slag och operationer. Gillar att snöa in på kartor över krigsskådeplatser. Dikten nedan hör hemma i mer modern historia – Sarajevos belägring några år in på 1990-talet, som sagt sportlov den här veckan och dis och rimfrost på Norrviken.

Läsare, om du går uppför Abdullah Kaukjigatan 50 meter till!
När du vänder dig om ser du ett Sarajevo i dimma:
Ett kosmos av sorg.
Ovanför dimman, kan du se Gamla stans hustak
där ovan
minareten av Beymoskén
isolerad från den jordbundna alldagliga dimman.

Andra bloggar om Balkan:
Andra bloggar om sportlov:
Tolkning Thommy Sjöberg

Lucia kanon

När en författarinna blivit tillräckligt stor berättare får hon finna sig att bli en karikatyr

- Så blev den läst Lucia Etxebarrias Beatriz och himlakropparna!
En kanon för svenska skolan för svenska unga damer som är osäkra på sin sexuella identitet?

Tja... knepigt det där med rekommendationer till unga människor. Ett sätt att skapa intresse är i alla fall att säga: 

Det här får ni absolut inte läsa!

Ingenting för dig (er) - gud så de lever - sannerligen ingenting att ta efter.

Lucia Etxebarria ja - tittade nog lite väl djupt i de där brunblåa ögonen, de var väl det? - När hon signerade min köpta bok för att vara en objektiv och en opartisk läsare . Boken Beatriz ... är en latinsk motsvarighet till Fucking Åmål men med mer hetta och mindre lagom lesbisk frigörelse a la svenskt folkhem.
Flyhänt skrivet, god organisation med parallellhandlingarna, märks att Lucia arbetat som journalist i olika modemagasin. Hon kan sina designade kläder och vet vilka möbel och inredningsarkitekter som är på modet i Madrids övre medelklass – fina markörer där.
Även fina miljöskildringar från tycker jag, Edinburgh. Här blir skildringen parodisk när hon beskriver student och universitetsmiljöer. Varje grupp får sina markörer - kul där.
Sex, drugs and rock n roll visst men också triangeldramer som beskrivs i Madrid, i Edinburgh och från Beatriz familj. Sex lite både här och där hm...hm alltså och säkert häftigare än det mesta av chic lit litteraturen - är inte riktigt påläst där.

Till slut undrar man vad ser Beatriz hos Monica egentligen. Ett sätt att som ung gå upp i en annan människa - att bli något man inte är. Ett sätt att glömma den egna verkligheten och inte så lite påminnande om idoldyrkan.
Lucia Etxebarria har fått flera fina litterära priser för sitt berättande. För Beatriz och himlakropparna fick hon Premio Nadal och hon har fått den spansktalande världens största och mest prestigefyllda litterära pris Premio Planeta 2004.
Stor berättare på gång här alltså och väldigt produktiv.

Andra bloggar om kanon:
© Thommy Sjöberg

Nur einen acht und zwanzig

Römö; landseglare en dröm - eller en pust av ugnsbakad seafood?

"Var och en som någon gång har färdats fram i tät dimma på en flygande matta, vet hur förvånad man blir, då man plötsligt känner en lätt stöt och befinner sig på marken." Ture Sventon

- Varför inte ett litet recept till helgen?
I början av 90-talet gjorde vi som många andra barnfamiljer en resa till Legoland i södra Danmark. Vi tjusades av alla modeller och tillbringade en dag i parken. Speciellt begeistrade blev vi vuxna av de småskaliga modellerna av berömda danska miljöer. Ribe hamn och stormpelaren, stormsoelje, blev en favorit. Alltså passade vi på dagarna efter på att besöka den gamla medeltida staden med sin domkyrka och sitt torn i sydvästra Jylland. Ribe beläget nära Vadehav och marsklandskap och ständigt i riskzonen för stormar vid högvatten och stormflod. På den tiden hade man förmånen att få läsa spännande barnlitteratur för sina telningar. Just i Ribe under några dagar, kvällar, var det Ture Sventon som gällde som högläsning, så pitoler, temlor och den infernaliske Ville Vessla kom att färga vår upp levelse av vadehav och medeltida by.
En dag åkte vi från Römö till Sylt först bil genom marsklandskapet och sedan färja. Efter 45 minuters båttur var vi på Sylt, Sild på dansk, och deras färjeläge. Det måste ha varit weekend, massor av tyskar, företrädesvis det vackra folket från Hamburg, Kiel och Bremen var på utflykt och besök. Män i bredbrättade hattar och designade kläder, vackra trådsmala modeller med mandelformade ögon och bijouterier på intressanta ställen blandades med badturister och barnfamiljer. Vid färjeläget vid List fanns härliga grillstånd med massor av grillat från havet och det vilade en stämning av karneval över området. Vi valde grillspett med en blandning av tomat, paprika, gul lök, bacon och Scampi som vi sköljde ned, in american way med Coca-Cola.
- Those crazy americanes fick vi höra!
Våra beställningar numrerades med numret 28 och serverades allt eftersom. Först fick barnen naturligtvis och sedan vi under utrop:
- Nur einen acht und zwanzig.
När vi åkte tillbaka till Römö och Danmark hade barnen besökt ytterligare ett land och på Römös kilometerlånga och breda stränder såg vi små pilsnabba yachter fara av och an i en sagoaktig upplevelse. Små tunna bräder med segel, påminnande om svenska isjakter, utrustade med små cykelhjul. Förarna av yachterna påminde om stridspiloter i sina hjälmar och overaller.
- Var det hägringar eller synvillor dessa små farkoster som pilade fram och åter med vindens hastighet längs Römös sanddyner?

Recept för helgen Nur einen acht und zwanzig:

* Lägg aluminiumfolie i en långpanna
* Skär grovt tomater, lök och paprika
* Fyll på bland grönsakerna med ett paket friterade bläckfiskringar om du kommer från fattig förort alternativt Scampi för dig som bor i rik kommun där skatten är smörig
* Strö över baconskivor och varva med finskuren kabanossen korv
* Låt allt stå i ugnen under 225 grader i 25 minuter rör om då och då med omsorg * Krydda med paprikapulver och droppa med citron * Servera med ris och Rhode Island sås
* Dryck gärna vitt vin; Rhiesling eller Sauvignon Blanc eller varför inte Cider eller mineralvatten till måltiden

Nästa dag när vi skulle åka norrut till Skagen fick vi för oss att besöka Ribe Domkyrkas torn och utsiktsplats på taket strax före tolv. En utsiktsplats med milsvida vyer över vadehav, tidvatten och marsk och kanske skymtar Römö och landseglarna i horisonten. Alla vi som besökt en domkyrka vet att klockorna slår mitt på dagen. I Ribe kyrktorn finns det trätrappor upp till terrassen på taket och där passerar man kyrkans malmstora bjässar till klockor.
- Inget att leka med - när de slår!
Alltså rusar vår lilla familj uppför de branta trätrapporna för att skona hörseln och hinna innan de stora malmklockorna slår. De som slår varje dag vid tolv men också när det är krig, risk för högvatten och stormflod.
- Visst hann vi upp strax före tolv och visst fick vi uppleva den milsvida utsikten över marsk och vadehav men nästa dag när vi turistade på Skagens norra udde och stod med en fot i varje hav där Skagerack möter Kattegatt hade vi, åtminstone vi vuxna, en rejäl träningsvärk i lår och vader som vi undrade var den kom i från. Andra bloggar om Danmark

Copyright Thommy Sjöberg

Alpin Light

Med anledning av alpina VM i Åre. Här lite Alpin Light utan hjälm och knäskydd – på den tiden det begav sig

Tack Ingemar
I början av 80-talet några år in på det decenniet vikarierade jag på olika skolor runt om i Stockholm. På den tiden kunde man försörja sig på det och det fanns en väl fungerande vikarieförmedling för lärare i kommunal regi. Lite tveksam om vad jag skulle bli när jag blev stor, drömde obestämt om att skriva, så läste jag litteraturkurser på D-nivå, på Stockholms universitet, kurser som magisk realism i den latinamerikanska romanen, finlandssvensk modernism, svenskt 40-tal och modern amerikansk litteratur. Sen passade det bra när man skulle lämna och hämta sina små telningar på dagis. Något år senare kom jag till min förvåning, genom ett briljant högskoleprov, in på lärarhögskolan i Uppsala.
Nåja som inhoppande vikarie gällde det att ta vad som erbjöds. Det blev alla stadier, massor av skolor och tror jag samtliga ämnen allt från turistfranska till kärnfysik, bullbak och häftiga laborationer i biologi med studier av lökar och blötdjur.
Blixtinkallad på Luciadagen till ryktbar skola i västerort, ej Vällingby eller någon av de olika Hässelbyskolorna, 15 vikarier i kö utanför rektorsexpeditionen – någon sorts kris? – Nej bara Lucia. Några av vikarierna kände jag igen till exempel Häxmannen som hade ett väl genomarbetat program som räckte precis två timmar. Han hade trollbundit, förhäxat, en nia på Sofiaskolan så att de varit knäpptysta i två lektioner. Något som annars aldrig förekom i den klassen under hela deras högstadietid; varken före eller efter Häxmannen. Där fanns en Kistagranne mycket rutinerad som liksom jag under några år turnerade runt bland Stockholms skolor, sedan blev han programmerare men det är en annan historia. Där fanns han som försörjde sig som gympavikarie och många andra.
I lärarrummet flämtar några Lucialjus men ingen doft av glögg och pepparkakor här inte. En av de få ordinarie, kemiläraren i vit arbetsrock, önskar lycka till när han hör att jag ska ha 9c senare under dagen.
- Hur är dom?
- Det måste upplevas svarar mannen i den vita rocken gåtfullt.
Dags för 9c strax före lunch eller var det efter - en trappa ner i skolbyggnaden.
- Hur ska det gå?
Några tjejer som ser ut som de har sett det mesta här i tillvaron av världens synder frågar medan de idisslar på sina tuggummin.
- Ere du som ska ha So?
Bland the boys verkar det finnas några förortshårdingar i skinnjackor och med stenhård look som det bara kunde göra på 80-talet. De kisar obestämt mot mitt håll och inte ser det ut som deras håg står efter nån fördjupning i samhällsämnen.
I hörnan av klassrummet i nedre bottenkorridoren står en tv.
- Ska inte Ingemar Stenmark köra första åket nu?
- Något emot att vi ser första åket i slalom grabbar och tjejer?
Tuggummibrudarna som verkar att ha sett och upplevt allt tuggar bifall. Förortshårdingarna, the boys i sina skinnjackor, kisar och petar naglarna och verkar tycka att det är okej även om det inte är Johanneslundstoppen. Vi följer åkarna långt ned i resultatlistan. Sven Plex pratar tryggt och lotsar oss genom tillvaron en timme på Luciadagen i början av 80-talet. Queen bees, förortshårdingar i skinnjacka och en vilsen lärarvikarie ler och nickar bifall till Sven Plex och hans kloka kommentarer om mellantider, hur man går in i slalomhanget, om olika sorters snö och intressant statistik från den alpina världen.
So-timmen är räddad!
- Tack Ingemar för det åket och alla andra åk och för den plats du intog i folkhemmet och i våra hjärtan.
- De e bara å åk!
Andra bloggar om slalom:
Copyright Thommy Sjöberg