I dag en bit om Lasse Hallström - aktuell med filmen Casanova
Humanitet är något som Lasse Hallström ofta visar prov på i sina filmer. Filmer med en egen ton där han lyfter fram värme och mänsklighet hos lite udda personer i samhällets utkanter.
Det stora internationella genombrottet var Mitt liv som hund. Filmen blev kult hos filmälskare på den amerikanska kontinenten. Detta ledde i sin tur till engagemang av Hollywoods filmindustri. En själsfrände har Lasse Hallström i Peter Hedges som skrivit boken What´s eating Gilbert Grape. Om författaren vet jag inte mycket mer än att boken om Gilbert Grape var hans debut och att han kommer från West Des Moines i Iowa. Alltså den miljö där Hedges bok och Lasses film utspelar sig.
I min tolkning av Gilbert Grape nedan spelar begreppet allegori stor roll och att i all god konst finns det alltid utrymme för personliga tolkningar.
Gilbert Grape och skolan inför 2000-talet
Temavecka med kultur, början av vårterminen; applåder, visslingar och hurrarop, ser Lasse Hallströms Gilbert Grape tillsammans med skolans nior. Filmen ingår i ett projekt för att få högstadiet och gymnasieelever att se kvalitetsfilm.
Handlingen är kortfattat att Gilbert lever i Iowa tillsammans med sin magnifikt överviktiga mamma. Han är storebror och tar hand om övriga familjen, en utvecklingsstörd bror och en tonårssyster. Gilbert har det körigt. Han vill vara till lags och i en nyckelscen förklarar han att han ”vill vara en god människa” samtidigt som att han får höra att han bara bryr sig om sig själv!
Plötsligt verkar allt med blixtens klarhet så igenkännbart!
- Är inte Gilbert Grape i själva verket en allegori över den svenska skolans lärares
vardag om än förflyttad till Iowas oändliga prärierymder?
Den magnifikt övergödda mamman som likt en strandad val äter alla ur huset
och får alla att må dåligt är naturligtvis symbolen för lärarnas avtal inför år 2000.
Mesalliansen med den kärleksranka hemmafrun, för Gilbert ett tvång, för
hemmafrun en maktutövning, är givetvis 1989 års kommunalisering av skolan.
Den utvecklingsstörde brodern som ständigt är på rymmen för att bli räddad från stadens vattencisterns topp (för att han får sådana kickar när han hör polissirener) är naturligtvis ett uttryck
för problemet med att räcka till i en skola för alla.
Den frånvarande fadern, i dag ack så vanlig, ett självmord antyds, kan ses som
skolan som väljer bort en tydlig pedagogisk roll av kunskapsförmedlare.
Gilbert finner på råd. Han förälskar sig i en slank tjej från Arizona medan den magnifikt övergödda damen (modern) brinner inne!
Om vi lämnar filmen där och den allegoriska (bildlika) tolkningen av lärarens situation i dagens skola så kan vi fundera på skolan och lärarnas roll i ett samhälle på väg in i ett nytt sekel. Den tydliga kunskapsförmedlaren från sin kateder skall ju enligt läroplaner och visioner ersättas av mentorer (handledare) som skall förmedla vägen till kunskapen. Kunskap ses då som någonting föränderligt, ej statiskt. En vacker tanke i en värld med stora förväntade förändringar; kunskapssamhället där eleverna via Internet, databaser, media och bibliotek får makt över sättet att nå kunskap. Läroplanerna anpassar sig då även till att skolan inte längre är en absolut auktoritet när det gäller kunskapsförmedling. Dock är kraven på skolan och lärarna i praktiken "ett både och": De gamla hederliga allmänbildningen och färdigheterna förväntas från många håll läras in utan urskillning och förmåga till det, från utvecklingsstörd till snille. Samtidigt som nya betygskriterier, utvecklingssamtal, lärarlags-organisationer och arbetsplatsträffar skapar andra förväntningar på skola och lärare. Klart att det blir (likt i Gilberts fall) körigt. Nej fram för en tydligare, om man så vill slankare och mindre övergödd roll för skolan.
Applåder, visslingar och hurrarop för lite kreativt bus när det gäller läroplaner
No comments:
Post a Comment