Maggie May med Rod Stewart och Faces från 1971, är det inte Ron Woods som lirar några soloriff i mitten av stycket, kanske inte den ultimata låten om skolan, men en fantastisk sång när vi partajade på Nybban kring 71; Årstagalningen, Jakobinen, Rapunzel med det långa håret, Stefan Älgen med de fantastiska kliven på fotbollsplanen, Berra törst, Knutson med sötad Parador och damer på rummet, Gordon med sin pyton, Max cool city cat vars farsa var en jazzmusician, Tengvall som diggade Miles, korrekta Ola som pluggade journalistik och alltid hade plats för en starkbärs i portföljen, Hasse och Jörgen som alltid hade tid för lite marxistiska filosofier, och Kenneth som varje kväll plinkade på sin gitarr, Håkan the chief som pluggade till maskiningenjör och hade sjömanssäcken full med rom, Gerry med sin squaw och intresse för indiankultur, tjejerna Eva, Åsa, BM, Katy och Mandy med stora ögonen som stötte på Kistalight som inte hajade någonting - tjejer var inte hans världsmästargren, (minns inte alla namnen på de övriga brudarna), som var med och Kistalight som levde drömmen om att vara student.
I supposed I collect my books and get on back to school ,,,
💓
Kistalight maje said... Vi knyter an till de förra bloggarna om Sturebyskolan anno 1963 och Skolbänk RÄP.
Det finns något befriande uppriktigt i John Hatties metaundersökning Synligt lärande från skolans värld och vad som påverkar elevers studieresultat. Från blogg Kistalight 2012.
Jan Håkansson från Växjö föreläser och SKL har skapat en länk till hans text.
Vi kan börja med allt det som inte är det väsentliga för bra studieresultat: Tekniska hjälpmedel, lärarutbildning, lärares ämneskunskap, klassernas storlek, olika lekprogram och specialmetoder.
Faktiskt kan man ana en släng åt alla teknokratiska lösningar på skolans problem.
Bör då även kunna gälla den svenska skolans digitala dokumentationshysteri.
Därmed inte sagt säger Hattie att alla dessa faktorer är dåliga. De är bra och kan vara viktiga även om de inte är de mest betydelsefulla.
Med John Hatties poäng gäller att följande faktorer har stor betydelse: Att se utmaningar i sina ämnen och ge feedback och ha inflytande där, skapa bra relationer till eleverna, inte samma sak som att man är kompis med dem.
Ha varierade strategier, typ kunna ändra sin lektion i flykten, om den ursprungliga intentionen inte fungerar och ha en repertoar av strategier för sina lektioner.
Förklara undervisningsmaterialet, dvs. läsa av och tolka koderna i vad som ska läsas för eleverna och kunna engagera sig i hur eleverna lär sig.
Varför skiner solen eller det kan vara så enkelt som att man helt enkelt frågar eleverna vad som fungerar och vad de tycker!
Vi upplever att det finns massor av trovärdighet i John Hatties forskningsresultat utan att för den skull anse oss vara en pedagogisk stjärna. Kan ändå tillhöra de goda lärarnas, lärare gör skillnad, krets.
Bara nu kommungubbarna inte får ståpäls av Hatties forskningsrapport med insikter om den reducerade betydelsen av klassers storlek, att behörigheten i ämnet inte är avgörande och att diverse lekprogram spelar mindre roll och kör på med ytterligare besparingar.
Fler befriande insikter hos Hattie är att det är inte alltid som det fungerar med klasserna, undervisning handlar om en levande kommunikation, inte diverse digitala dokument som ska hanteras, ibland är man expert och ibland inte.
Ju större undervisningsrepertoar desto större möjlighet till mer sammanhållna resultat.
Hattie fångar komplexiteten i lärarrollen i sin forskningsrapport Visible learning.
En ytterligare faktor som får hög skattning för lärarens betydelse är att sätta etikett. Får i vår tolkning bli att man inte gör skillnad på elever, inte ska klassa dem efter olika diagnoser eller klassificeringar.
Hattie skattar även den professionella utvecklingen som en viktig faktor, utveckling av lärrollen då inte ämneskunskaper, man lär av sitt lärande! Kistalight tolkar detta som en dialektisk process. Undervisning med ett öppet sinne medför att man lär av eleverna vad som fungerar och går hem. En så kallad aha-upplevelse, den där glimten av förståelse i ögonvrån hos eleven som är lika med lärarens belöning! Som en utveckling av lärarrollen kan även även micro-teaching ingå.
Det är mer Piaget än Vygotskij hos Hattie menar dagens föreläsare Jan Håkansson när han tolkar Synligt lärande. Det är den kognitiva utvecklingen som dominerar något vi gärna instämmer i från Kistalight. Vår erfarenhet av skolans värld är att den analoga förmågan (i So) hos eleverna utvecklas under högstadietiden. Att diskutera, föra resonemang, dra slutsatser, analysera och ta ställning går så mycket lättare i årskurs nio än i sjuan. En viktig förmåga för ett högre betyg i So.
Klart det är inte riktigt säkert att det beror på undervisningen!
Undrar om inte Hatties ideala lärarroll även har lite drag av gammal folkbildare över sig. Engagemanget för ämnet och försöka påverka med sina kunskaper, plus se och uppmärksamma alla i sin omgivning och lära av sitt lärande.
Integrera istället för att exkludera!
© Thommy Sjöberg
