Sommar...sommar

Sommar… sommar 

Varför inte göra sitt eget sommarprogram så här den sista skälvande sommarlovsdagen? Flera utmärkta berättelser i Sommar, har jag märkt, genom idogt lyssnande under åren, handlar om mödrar. 

Mustafa Cans prisbelönta berättelse här om året om sin mycket närvarande mamma. Ändå berättar han en problematisk historia. 

I år har det varit Jackie Jakubowski som berättar om sin frånvarande mamma. Ett program jag har missat men som jag just i dagens sändning upptäckte och som inspirerar till den här bloggen och kommande fyra bloggar. 

Jackies berättelse går kanske att ta del av via podradio? 

Närvarande eller ej, mödrar genomsyrar våra liv. 

Andra bloggar om sommarprat: Andra bloggar om: Andra bloggar om bloggsommarprat: Sommar...sommar

Copyright LarsThommy

Öländsk bygd

Bild Norra Öland: Med tillstånd sen tidigare av Walter Frylestam

Norra Öland
Ölandsbron i sommarljus, sundet glittrar, tärnor surfar på varma uppvindar och bilparaden klättrar över brokrönet. I etern Elton Johns Nikita Do You Count the Stars at Night.
Öland är något som inte är övriga Sverige likt ser vi, när vi når stranden vid brofästet, precis ovanför Färjestaden.
Vi åker norrut förbi hus med lummiga bersåer och kalkstensmurar likt lagda pussel.
- En vintergata.
Nätterna i augusti under norra Ölands klara himmel med sitt täcke av stjärnbilder illuminerade med extraordinära stjärnor.
- Varför räkna dem alla?
Copyright Thommy Sjöberg

Vi på Kistalight har samlat ihop ett antal alster från vår drygt ett år gamla blogg som vi kommer att skicka till Öländsk bygd en femtioårig publikation, årsskrift, om Norra Öland. Prosadikten ovan får stå som en modell för våra bidrag men som vanligt blandar vi högt och lågt.
Nedan följer en lista i kronologisk ordning för våra övriga tänkta bidrag.

Ångest juni 27 2005
Jantelagen juni 28 2005
Utilism juli 01 och 02 2005
Haiku juli 04, 2005
Qvist augusti 08 2005
Yttersta udden september 16 2005
Gränsvakt juli 28 2006

Andra bloggar om Öland:
Andra bloggar om Öland:
Thommy Sjöberg

Elsas fik vid Tokenäs - The meaning of life

Girls know - men don´t
I dag Lars i almanackan. Läs igår! Har lämnat platsen under linden för en fika på Elsas konditori vid Tokenäs på Norra Öland.
Molntussarna hänger som små höstackar över småländska fastlandet på andra sidan Kalmarsund och Oscar-reaktorerna avtecknar sig som klara marmorsarkofager vid Simpevarp. Mumsar på Ciabatabröd med prosciuto och mozzarellaost och tomater, dricker svart kaffe och läser dagens tidningar, Ölandsbladet, Östran, Barometern och DN. Kalmarsund blänker, solen skiner och livet ler mot oss här på norra Öland.
Dags för lite allmänsklig reflektion: Girls know - men don´t
- I know men säger vår tyska granntjej.
När vi (jag) kom och bad om ursäkt här om dagen för att vi inte kan komma och fika som vi hade avtalat för att jag skulle delta i en tennisturnering i Borgholm.
- They play golf, they going for tennismatches, they looking for younger women. Why can´t they accept that they are getting older.
Hm…hm säger jag som märker att det finns en hel del humor och distans i detta påstående. Vi bestämmer en fika nästa dag istället. Sommarlivet har sina konvenanser.
Lite senare tänker jag med ålderns rätt är man ju just lite äldre. Det tar sin tid att plocka fram idéer "and because you could get a little bit confused together with nice looking woman."
- The meaning of life I said.
- It´s too reproduce yourself
Men didn´t know that but they feel it and woman they know.
-That´s it!
En inte alltför djupsinnig tanke på Elsas fik vid Kalmarsund dagen när Lars har namnsdag.
- Kom det inte ett par droppar regn också.
Andra bloggar om:
Andra bloggar om Öland
Andra bloggar om meningen med livet
Copyright LarsThommy

Klassisk tennisvecka

Mr G i Borgholm - no!
Men väl en söderkis i exil! Bild: Ulla Kistalight

Klassisk tennisvecka
- Hur fick du reda på tennisveckan här i Borgholm frågas det när jag betalar min avgift i klassen för motionärer.
- Vore en god idé att försöka utöka den klassen säger vår funktionär.
- Tja, lite svävande, var det inte via Internet, klickande på Borgholm, så är jag gammal sommarölänning, brukade springa Victorialoppet men det är klart.
- Det är bättre att springa efter en boll.
Lite pinsamt säger jag till min fru, embarrassing till vår sportiga tyska granntjej, om mitt deltagande i turneringen. Fick möta två duktiga herrar Ivo Fronzaroli som så sent som förra säsongen deltog i division ett för herrar i 45-årsklassen och PG Åberg som spelat tennis i 18 år i Tyskland och som var prisutdelare under veckan. Två bollsäkra herrar som inte skänkte bort några onödiga bollar.
Här ett vykort på Gustav V när han spelar i Borgholm säger jag och visar för min fru.
- Nu har jag deltagit i klassiker från tiden när tennis representerade överklass och var badhusepok. Men jag ligger nog lite lågt med det här deltagandet.
- Fåfängt men stort för en söderkis i exil!
I dag är Borgholms tennisvecka framförallt en härlig ungdomsturnering. Det råder en charmig familjestämning kring matcherna i både sol och regn. Det vimlar av syskon som deltar och framförallt råder det en generös atmosfär i förhållande till spelet.
- Inga galna föräldrar på läktaren.
Märker som gammal idrottsförälder, hockey, fotboll och gymnastik, hur mycket jag saknar min tid som idrottsfarsa.
Någon timme efter matcherna bland snickarglada trähus. När jag beundrar ett vackert gult hus med stora röda stockrosor och andra blomster mittemot Borgholms utmärkta museum kommer jag på det.
Inbjudan till Borgholms tennisvecka såg jag bland affischer för sommarturneringar i min hemmaklubb Sundbybergs tennishall. Postern var naturligtvis vänd till våra juniorer men varför inte även till en gammal motionär?
- Fåfängt eller ej visst vore det kul med ett större antal deltagande i klassen motion.
Andra bloggar om tennis:
Copyright Thommy Sjöberg

Gränsvakt del II - kanon med kanon

Kameler på norra Öland - är de svenska då?
Kanon med kanon
- Sitter under linden i Enerum på Norra Öland. I dag ler livet med ironier. Tar via DN del av Folkpartiets förslag om en svensk litterär kanon.
- Här några förslag på läsning i all enkelhet från en sommarledig lärare samtidigt som vi frågar.
- Hur svensk är egentligen den svenska litteraturen
Vi börjar med Stiernhielm och Hercules från den svenska stormaktstiden. Mustigt, massor av ryggrad på kärnfull gammaldags svenska. Men satt inte Stierhielm någonstans borta i Baltikum och skrev de här verserna. Ett verk av en svensk i exil alltså.
Varför inte något av Bellman från frihetstiden. Några bilder från Räntmästartrappan av hovpoeten som social reporter från1700-talets Stockholm. Känsligt öga, fina iakttagelser, rytm och rörligt sinne, lägg märke till utropen och dialogen. Här surrar de stora europeiska språken: Tyska, franska, något engelska och förstås svenska.
- Hur svenskt är det?
Från den sista skälvande tiden för ståndsriksdagen väljer vi ett verk av Carl Jonas Love Almqvist. Det går an. Från tiden för kampen om rösträttsreformer, tryck och yttrandefrihet, folkskolans införande och mer jämlikhet i lagstiftning mellan man och kvinna. Boken lever än i dag. Levande dialog, aktuell i jämlikhetsfrågor och en mycket fin miljöskildring från Stockholm, Mälaren och Hjälmarens stränder ned till Mariestad. Men Almqvist han slutade sina dagar i exil han - som amerikan.
Från representationsriksdagens tid måste vi bara ha med August Strindberg. Vi väljer Röda rummet. Den första moderna romanen i svensk litteratur där snarare staden är huvudperson än några romanhjältar och som Stockholm lever i Strindbergs text. Samtidigt kan vi inte låta bli att rekommendera kapitlet där Olle Montanus håller föredrag om svenska kungar. En drift med det svenska!?
En kanonkäring i berättandets konst som Selma Lagerlöf är naturligtvis ett absolut måste om man ska ha en svensk litterär kanon. Gösta Berlings saga, Nils Holgersson (världslitteratur), kejsaren av Portugalien och här väljer vi den något tunga Jerusalem. Återigen olyckliga svenskar i exil – typiskt svenskt?
Vilhem Moberg och hans utvandrarepos väljs ofta i omröstningar som den bästa svenska romanen (-erna) någonsin. Men temat är ju utvandring och exil – typiskt svenskt?
Vi måste ha med en poet. Vi väljer Gunnar Ekelöf (citerar fritt). Det som är främmande i dig är också främmande i andra.
- Varför inte även slå till med något av Tomas Tranströmer. Den ofta citerade Romanska bågar duger bra. Den dikten har både Göran Persson och Margot Wallström läst i allvarliga sammanhang. Men så särskilt svenska i sin ton är varken Ekelöf eller Tranströmer snarare internationella och förespråkande en sorts positiv moralisk globalisering om man så vill.
- Varför inte något från populärlitteraturens område? Vi slår till med Ulf Lundells Jack. Uffe som är så ursvensk att man kan ställa ut han på Skansen och Jack som är en så briljant tidsskildring, sextio och sjuttiotal, i en smidig glimrande miljöskildring i Bellmans anda från Stockholm. Problemet är bara att konceptet till boken är knyckt från Jack Kerouac och hans On the road. En amerikansk beatroman i svensk språkdräkt alltså.
- Hur svenskt är det?
- Varför inte avsluta med några unga nya svenskar. En prosaist och en poet. Jonas Khemeri som leker med svenskan, nya svenskaläraren alltså, i ett Öga rött och Johannes Anyru Det är bara gudarna som är nya. Hos den senare finns det ekon ända från Homeros Illiaden som klingar i den svenska förorten.
- Kanon säger vi på Kistalight.
Här under linden i Enerum har vi varken tillgång till litteraturlexikon eller Internet. Det kan alltså ha smugit sig in sakfel i förslagen ovan, källkritiska som vi är, men håll till godo med några förslag till en svensk kanon.
- Vi är svenska fans allihopa.
>Sommar...sommar kanon
Andra bloggar om kanon:
Andra bloggar om:
Copyright LarsThommy

Gränsvakt

Kulturarbetare i rörelse - All along the watchtower

Gränsvakt
I dag ler livet utan ironier.
Det regnar bin och humlor från vår utblommade lind i Enerum.
Torka och hetta!
Likt den gode läraren drömmer jag om att ge något mer än detaljerade färdbeskrivningar för att nå mål och höga betyg.
- Kanske något om skönhet, oväntade samband, möten, fossilers hälsningar från Ordovicium och havets brus mot våra kalkstenshällar i Kalmarsund.
De goda samtalen istället för den uråldriga striden.
- Envist monterar jag en mobil hängmatta för studier av molnskockars formationer, den blå himlen och de mäktiga lindarnas gungande grenvalv.
- Givetvis till alla gränsvakters förtret.
Andra bloggar om Öland:
Andra bloggar om Öland:
Copyright LarsThommy

Five easy pieces

Ser om Five easy pieces, bandat från torsdagens sena visning i TV 2, en av mina favoriter från ungdomen. Filmen ingår i Filmklubbens serie Det Nya Amerika. Kul och se om en film som så där i början av sjuttiotalet gjorde ett starkt intryck.
- Kul och se om den håller.
Filmen spretar åt olika håll precis som filmens titel, fem lätta stycken, musikstycken eller kvinnliga erövringar eller rent av fem lätta kort hopfogade berättelser. Tycker mig kunna räkna ihop fem musikbitar mellan country och Chopin och möjligen, fantasifull uppfattning, fem erotiska möten.
Filmen börjar med scener från ett oljefält, en för Hollywood ovanlig miljö. Huvudpersonen Robert Eroica Dupea (Jack Nicholson) som arbetarklasshjälte, jobbande som oljeriggare. Tungt, farligt, skitigt men också dynamiskt. Hans flickvän är servitrisen Rayette (Karen Black). Ett par som skulle kunna vara hämtade från en ruffig kärlekssång av Bruce Springsten. Problemet är att Bobby Eroica inte är en workingclass hero utan en ung man som brutit upp från en kultiverad musikerfamilj, läs bara namnet, och nu tycks vara en sökare som inte hör hemma någonstans. Lika hudlös som sin servitris, om han än inte står ut med hennes musiksmak, känslosam country a la Tammy Winette, och hennes kuttrande.
De spelar utmärkt både Nicholson och Black.
En inte särskild sympatisk person växer fram i Nicholsons gestalt.
Filmen blir en roadmovie, som sagt filmen spretar och är inte förutsägbar, lustiga scener med ett udda kvinnligt par där. När de, Bobby och Rayette, är på väg norrut för att besöka Bobbys sjuka fader.
I en nyckelscen i filmen försöker Bobby tala med sin far, berätta om sitt liv, försöka förklara vad han söker. Fadern som har drabbats av en stroke kan varken svara eller ge bifall. Stum lyssnar han på Bobby. Något gensvar får han inte heller från en vacker kultiverad kvinna, Susan Anspach, som finns i kretsen kring hans musikerfamilj och som han uppvaktar.
I kontrasterna mellan Bobbys vänliga övre medelklassfamilj och servitrisen Rayette, mellan intellektuella diskussioner och TV-tittande, mellan country och Chopin och Anspachs avvisande växer Bobbys vilsenhet.
Uppbrottet, liften norrut, den schizofrena slutscenen ställer många frågor.

Karen Black som Rayette Stand by your man
Har inte Bob Rafelson, regissören, skapat en stämning i sin film av de frustrationer och vilsenhet många unga kände i slutet av sextiotalet?
De liberala värderingarna och livsstilen a la Kennedys var ingen väg. Flirten med arbetarklassen, de marxistiska upproren och hippierörelsen var över och en återvändsgränd.
Vad återstod?
En känslosam godhjärtat servitris och en vilsen klassisk musiker på väg?!
Tja varför inte?
Bra film – håller än!


©Thommy Sjöberg

Stralsund

Stralsund

Lågprisflyg!
Almost on the ground precis utanför Hamburg.
Bokskogar och svalka, långsträckta vägar med hyrbil längs 105:an.
Gamla Hansastäder; Lübeck, Wismar, Rostock och Stralsund.
Ortnamn från svenska stormaktstiden!
Der alte Schwede, dofter av insjöhav, smaker av havsöring och rökt lax med bröd till lunch.
Alte stadte med klockspel, förnämliga brickstones och stränder utmed Östersjön.
Markt - marknadstorg med klapprande stenbeläggning.
Fiskebåtsdunk när trålarna tuffar in i hamnen.
Ljuset!


Från Domroese Atelier Stralsund

Ljus över Rügen
vattenspegling i hamnen
doft av fisksoppa

Känslans bastion
Hansastadens årsringar
ekon av sekler

Ave Maria
den röda rosens rispa
i der Alte stadt

Andra bloggar om Haiku:

© Thommy Sjöberg

Tourist in Berlin

Oskar Kokoschka Brandenburger Tor från Pariser Platz

Blågul Turist i Berlin

Sitter på Café Paella, Wundtstrasse Charlottenburg, i Berlin. Högsommarvärme, dagen efter den stora finalen. VM i fotboll är över. Vi äter utmärkta lammkotletter, massor av grönsaker i smakfulla kombinationer och sippar Rioja. Riktigt skönt så där i skuggan. Nu gäller traditionellt turistande. Brandenburger Tor, Alexander och Potsdamer Platz, Tankeplatsen för Förintelsen och Gedächtnise kirke - här kommer vi.
Men varför inte stanna här på vårt caffe, titta på folk, vila våra sinnen, iaktta och fantisera.
Den ensamma unga kvinnan där i keps på boulevarden Neue Kantstrasse till exempel.
Varför cykla ensam på en tandem i den ruschiga kvällstrafiken.
Vart är hon på väg? Varifrån kommer hon?
Sällskapet som väller in för de dukade Tapasrätterna. IT-firma ute på brainstorming eller är de ute för att koppla av? Väluppfostrade och unga är de i alla fall. Mest män förstås.
De fyra vid bordet bredvid. Mannen i spansk matchtröja som då och då utbrister i hymnen Campiore. Han som bryter upp först och försvinner ensam sjungande sin sång, Campiore….i kvällen. Den äldre kvinnan blir hämtad av en man i bil. Hon som trodde vi hörde ihop med den gråhårige mannen som blir kvar vid bordet tillsammans med den leende unga bildsköna damen. De två försvinner tillsammans omslingrande bort mot boulevarden. Där de stannar diskuterar och går åt olika håll. Var kvartetten arbetskamrater talande om nya projekt eller intriger på jobbet eller var de bara vänner på väg hem?
Kan vi inte sitta här, göra en beställning till av den söta servitrisen med de vänliga ögonen - hon tycks se oss. Vi köper ett vykort av Brandenburger Tor. Vi har ju sett det i guideboken och så skriver vi som amerikanerna säger några bord bort.
Fabulous, marvellous, gorgeous and fantastic! Did the mauer really went trough that area?

Tidigare under dagen har vi varit uppe kring Olympiastadion. Åkt upp i det 77 meter höga Glückenturm, som ligger i det gamla sportfältets ena ände, tillsammans med engelska skolbarn på skolresa, en pensionär och ackrediterad volontär från FIFA, Ferdi Karmejer från Frankfurt. Vi ser hela centrala Berlin i Panorama. Från TV-tornet i gamla Öst vid Alexander Platz som nästan ligger i linje utmed paradgatorna från Brandenburger Tor upp till Olympiastadion.
- Det finns en linje från Hitler och nazisterna OS 1936 fram till årets, 2006, VM i fotboll. Nazisternas olympiad som var en av den moderna historiens första exempel på hur idrott kan utnyttjas som propaganda i politiken. I Glückenturms entré finns en utställning om OS 1936 i Berlin och om tysk idrottsrörelses barndom. En idrottsrörelse som har besjälats av både nazistisk och marxistisk ideologi. Märkvärdigt att se Hitler på gamla journalfilmer. I estetiken kring arrangemangen finns skuggor och dagrar som speciellt märks när Hitler håller sitt avslutningstal i augusti 1936 när han skickar den olympiska elden vidare till Tokyo 1940. Ett OS som aldrig blev av. I de mörka dunkla bilderna finns en undergångsestetik som förebådar både andra världskriget och Förintelsen.
Visst det finns ondska och rasism hos andra regimer också men nazisternas grymheter och systematiserade organiserade förintande av människor trotsar fantasins föreställningar om hur onda människor och en regim kan vara. Modern historia gör sig ständigt påmind i Berlin.
Äldre som varit med kan knappast förtränga nazismen eller tysk efterkrigshistoria. Ser att vår följeslagare, farbrodern från FIFA – Ferdi, sitter med böjt huvud när vi ser filmerna. Han måste ha varit ett litet barn under kriget. Men barnen fick bära arvet efter ondskan.

Gestern, igår, satt vi på Herrstrasse två timmar före avspark fast i vansinniga bilköer. Bilar med franska, italienska och förstås tyska flaggor. Områdena kring Olympiastadion där vi hade bokat hotell var avspärrat av polisen och omöjligt att nå. Vi som hade tänkt se matchen i Waldbühne på storbildsskärm. Unga killar längs bilköerna, vill köpa matchbiljetter. Det ryktas att priset är uppe i 10 000 Euro.
Det är bara att bita ihop. Lite längre ner i Charlottenburg vid Messe Damm hotel Ibis lyssnar vi om rum.
Visst…visst finns det dubbelrum. Kostar just ikväll 262 Euro kommer ni i morgon blir det 70. (Något vi inom parentes kommer att göra.) Vi letar vidare. Hör vad ett anspråkslöst dubbelrum på mindre pension längre nere i Charlottenburg kostar.
- 900 euro svarar vår unge leende dam. En överenskommelse mellan hotellen här nere säger hon.Vi har ett rum kvar där gästerna ännu inte har kommit och som vi enligt reglerna måste hålla. Kan bli ert.
I morgon är priset 70 Euro
Bara att bita ihop. Blixtsnabbt bestämmer vi att åka norrut längs en av de stora genomfartslederna. En och en halvtimme till avspark. Uppe i trakterna kring Tegel, Eichborndamm, hittar vi en enkel pension, Hensel, dusch och wc för 70 Euro.
Helt okej.
Som vanligt hade vi varit tidsoptimister.
På förmiddagen gick vi och fotade i hamnen i Stralsund. Vi tog till och med en tur till Greifswald. Det var ju inte långt ner till Berlin. På vägen mot Berlin lyckades vi åka vilse längs 96:an. Plötsligt tog vägen slut, bom vid bro, såg ut som en gammal gränsstation, i trakterna av Fürstenburg. Sen bar det av längs småvägar. Några så gropiga med kullerstenar att det knappt var framkomliga. Vi passerade gamla östtyska kolchoser, jaktslott och jaktvillor för partikoryféer. Nåja gammalt var det och man kan ju fantisera och absolut var det ett snitt av gamla Östtyskland.
Matchen ser vi på en kroatisk familjerestaurang, Pula Grill, precis runt hörnet till vårt pensionat i Reinickendorf. Vi kommer precis till avspark. Familjen, som består av jag vet inte hur många generationer, håller på Italien och de sjunger med i deras nationalsång.

Fratelli d'Italia
L'Italia s'è desta,
Dell'elmo di Scipio
S'è cinta la testa.
Dov'è la Vittoria?
/_ _ _ /
FORZA ITALIA!!! FORZA PISA!!!

Matchen avnjuts med currywürst, french fries och öl. De kroatiska familjemedlemmarna rör sig ständigt kring tv-skärmen, de yngre bollar och de yngsta gråter. Zidane sätter stenhårt den orättvist dömda straffen och det känns rättvist att italienarna kvitterar. I andra halvlek blir vi bjudna på kroatisk plommonlikör. När Zidane blir utvisad för sin skallning i förlängningen känns det som en antiklimax och vi och den kroatiska familjen förstår att det ligger en förödmjukande provokation bakom. Hårfint vinner Italien straffarna och Coupio de Monde.
Redan när vi går hem smäller de första bomberna och raketerna. Djup blir sömnen om än vårt rum ligger vid en genomfartsled – med mindre "genomfartstrafik".

Kanske och i bästa fall har fotbolls-VM 2006 i Berlin varit en försoningsfest och på läktarna och kring Brandenburger Tor har det varit ett enda stort fotbollsparty där också tjejerna har gjort entré – kul.

Tjejerna har gjort entré - kul
Der Alte Schwede i ny tolkning?

Det tyska laget med Klingsmann i spetsen har även stått för en rolig och offensiv fotboll med Klingsmann som en intressant ledartyp. Engagerad, coachar och lever med i spelet, inte rädd för att göra omstridda byten och fantasifull i sitt sätt att leda fotboll – en demokratisk ledare?
Fint med liberal nationalism!
Det går bra att förena patriotism och kosmopolitism, så tolkar vi det i alla fall på Kistalight när det gäller Tysklands nyfunna nationella yra. Man kan älska sitt land och dess invånare till och med anse de som bäst utan att för den skull önska behärska andra grupper eller avskärma sig från utländska impulser. Det senare är ett citat från Fotboll förklarar världen av Franklin Foer. En bok om fotboll och politik som vi troligen kommer att skriva om här på bloggen.
Klart att vi bryter upp från vårt café och tar en tur till Brandenburger Tor, Alexander och Potsdamer Platz, Tankeplatsen för Förintelsen och Gedächtnise kirke och andra platser man bör besöka som turist.
- Heja Tyskland!

Andra bloggar om fotbolls vm:
Andra bloggar om Berlin:
Det kommer mera:
© Thommy Sjöberg

Måltorka i de bästa av medier

Bara ett mål 

Mygg, fästing och bromsbett

souvenirer

You have a price to pay. 

På väg hem från norra Öland.

Jämserum!

Strax norr om Oskarshamn 

En viskning från Gladhammar

söder om Västervik

En skugga längs med vägen

Jag ser henne i jämnhöjd med bilen.

Shit en älgko! 

Jag lovar. 

Hon måste ha varit den bästa av fartdämpare.

Tutar på mina mötande bröder och systrar trafikanter på väg mot söder.

 Älg på vägen! 

- Lars Lagerbäck i reinkarnation? 

Vem ringer man då?

Här finns inte radio Stockholm. 

Katten jamar i Söderköping. 

Frankrike tar ledning på straff. 

Zinidine Zedane klämmer dit den. 

Men det fick inte vi höra för då var det tillfälligt avbrott i det bästa av medier. 

Kistalight Fotbolls - VM 2006 

©Thommy Sjöberg

Eu sou brasiliero

Koboltblå matchtröja
- Tycks inte räcka med dubbelt medborgarskap i fotbolls-VM.
- Vad gör det i globaliseringens tidevarv?
Nu har VM blivit EM och en europeisk historia. "Gammal är äldst."
- Stämmer bra för Zidane som visade briljans och karaktär i Brasilienmatchen. Stämmer mindre bra på de stora stjärnorna i Brasilien och England.
Det är Europas stora klubbar, Juventus, Milan, Chelsea, Manchester United, Benfica, Lyon, Bayern München och deras spelare som finns kvar i matchen.
- Symptomatiskt?
- Spelare från uppköpta fotbollslag där några av Europas oligarker får odla sin hobby.
- Blir det betongförsvar a la den gamla italienska catenaccio-stilen i semifinalerna.
I kväll får vi se.
Tror att jag packar min koboltblå svenska matchtröja.
Den som matchar de grå lockarna.
- Gammal är äldst.
Ich habe noch einen koffer in Berlin.
Kistalight Fotbolls - VM 2006
Copyright LarsThommy

Efterlysning av svenska älgar eller varför hittar jag inte min svenska matchtröja

Blågult på läktaren
Ett gäng av svenska älgar med tiotaggaren Lagerbäck sägs under midsommardagen ha irrat runt i trakterna av München.
Vilsna och förvirrade lär de ha synts på Olympiastadions gröna matta.
- Var är de nu?
- På sommarbete?
- Varför hittar jag inte min svenska matchtröja?
- Tja, nu ska vi inte vara såna.
- Dags för utvärdering
- Här lite betygsbedömning från VM, lärare som man är, om än sommarledig.
Visst är resultaten mer än godkända. G för att ta sig till VM och absolut VG för att ta sig till slutspelet.
Energi, intensitet och organisation nog förekom det under matchsekvenser som när man lyfte upp spelet mot Trinidad/Tobago, andra halvlek mot England när man bombarderade med hörnor och med fotbollsfesten i slutet av Paraguaymatchen när Ljungberg viljenickade in 1-0 inför den guldgula svenska partypubliken.


Blågult party på läktaren eller der Alter Schwede
Värre då med brist på kreativitet och fantasi – varför detta säkerhets och stereotypa tänkande i alla lägen?
Attityd och inställning till kamp - en del brister där på planen och vad betyder attityden i förhållande till media?
Lagerbäcks uttalanden efter Trinidad/Tobagomatchen – såg vi samma match?
- Coachning? Konsumföreståndare eller het a la portugis.
Lagmoral, trygghet och det svenska kollektivet - ett varumärke, Saltsjöbadsandan inom fotbollen, får vi efterlysa den liksom våra svenska älgar på den gröna mattan på Münchens olympiastadion eller är den historia i EU och globaliseringens tidevarv?
Läser Jesper Högströms VM-boken. Han med – ni vet. tidskriften Offside Högström ramar in samtliga VM med samtida politiska händelser, tillsammans med fotbollshistoria och anekdoter. Kul och spännande läsning. Till varje VM-kapitel har han en fyndig och karakteristisk rubrik. Kanske kommer VM 2006 att kunna få heta "Gammal är äldst" för i åttondelsfinalerna vaknar gamla hjältar till liv. Beckham, Totti, Ronaldo och Zidan.
- Alla gör de mål.
- Har inte deras tid varit? Vi får se.
- Bättre då med nya hjältar se målskyttar i Tyskland, Argentina och Ukraina.
- Kan detta vara ett tecken?
Nja… vi håller på Brasilien – dubbelt medborgarskap. Dags för den gulgröna matchtröjan.
Eu sou brasiliero.
I kvartsfinalerna börjar VM på riktigt.
Andra bloggar om fotbolls vm
Fotbolls VM Kistalight
Copyright LarsThommy

Matchtröjan under kudden

Matchtröjan under kudden
- Säg inget till tyskarna om midsommardagen VM 58.
Nämn inget om Gren, Nacka eller Kurre Hamrin.
Nu kommer dom. De svenska älgarna med Lagerbäck i spetsen. Mannen som är en älg i människoskepnad och som har infört säkerhet i svensk fotboll.
- Säkrare än bromskuddar i Volvo.
Säkerhet först - alltid ett steg före när det gäller trygghet på den gröna mattan.
Svenska laget som kan kvittera innan de andra laget gör mål.
- Säg inget till tyskarna.

Vi hälsar alla bloggare med Anders i spetsen trevlig midsommar.
Under kudden bäddar vi matchtröjan med sju experttips och sover tryggt inför matchen på lördag.
Mera fotbolls VM Kistalight
Copyright LarsThommy

Bortglömd matchtröja

- Det måste vara hjärnskakningen säger min fru som alltid vill ha en medicinsk förklaring, sjuksköterska som hon är.
- Äh säger jag du ser ju hur fint Cole tar ner bollen, skjuter på volley, hittar en bana där bollen sitter i bortre klykan - ett kanonskott - världsklass. Man kan ju inte alltid stå rätt.
England äger första halvlek. Nu slipper de brittiska tabloiderna hacka på Svennis.
I pausen när jag sitter i soffan med min provisoriskt lagade tand. Eu sou brasiliero, kommer jag på att jag glömt att ta på mig matchtröjan.
- Det är kanske det som gör susen säger jag till frugan.
- Det gör susen!
Linderoth och Källström slår lågt liggande hörnor med fart och knorr, Ahlbäck målar och det knakar av ribbträffar - Larsson och Mellberg. Svennis har bytt in Gerrard som räddar Larssons nick på mållinjen - klaga månde de brittiska tabloiderna på Svennis.
Cole, matchens lirare avvaktar med passning - hittar Gerrards skalle - mål till England. Där fick de brittiska tabloiderna tänker Svennis.
- Han har hjärnskakning, Isaksson alltså, säger min fru som inte glömmer det medicinska perspektivet.
-Han står ju fel i målet.
England har svårt för Sverige. I slutet av matchen ett inkast av modell längre, var det Edman, hittar Henkes vrist - fot - klack - mål och Sveriges långa förlustfria svit håller.
- Det är den engelska backlinjen som har hjärnskakning.
Klaga månde de brittiska tabloiderna på Svennis i morgon. Läs i dag.
Tur att jag kom ihåg matchtröjan i halvlek. Vi är svenska fotbollsfans allihopa och så lite, återförsäkring, brasilianare förstås - Eu sou brasiliero.
Andra bloggar om fotbolls vm:
Mera fotbolls VM Kistalight
Copyright LarsThommy

Bita ihop

Fotbollsfans är vi allihopa. Ibland är det bara bita ihop. Igår gick det trögt för mina gulgröna favoriter. Visst det löste sig i andra halvlek. Ronaldo ser inte ut att vara i form och är inte vän med bollen. Precis som Zlatan – men okej man ska vara bäst när det gäller.

Bara att bita ihop så länge. 

Precis vad jag gjorde när jag mumsade på hårda ekologiska chips av mandelpotatis och klunkade öl. När Adriano sköt 1-0 rök delar av en tand aj…aj…aj. 

Bara att bita ihop och beställa tid hos tandläkaren!
Eu sou brasiliero.
Som tröst citerar jag en dikt av Ho Chi Minh. Onkel Ho som betraktas som en god revolutionär och kommunist. Kanske kommer det också att omprövas en dag och visa sig vara falsk revolutionsromantik.
Vem vet?

Avsked till min tand

Min vän du är hård och framstående
inte mjuk och lång som tungan.
Tillsammans har vi delat ljuvt och lett.
Nu går du åt ditt håll
Och jag går åt mitt håll.

Hur som helst dikten är signerad av Onkel Ho

© Thommy Sjöberg

Det kommer mera VM Kistalight:

Nystruken matchtröja

Justine Henin Hardenne troligtvis från förra årets grand Slam i Paris

Veckan som var – blågult på läktaren - LT said- Eu sou brasiliero!
Nog går det bra med dubbelt medborgarskap i fotbollsvärlden. Vi behåller den svenska matchtröjan. I torsdags var den dessutom tvättad och nystruken. När Ljungberg inför guldgula jublande, festande svenska fotbollsfans viljenickar in bollen i 89 minuten är VM-festen räddad. Matchen hade allt det som saknades mot Trinidad/Tobago; vilja, energi, organisation, crossbollar, svettiga tröjor och inte minst mål.



- Förlösning på Olympiastadion!
– Är det verkligen den som är upp-piffad - nazisternas gamla OS-stadion från 1936?
I veckan har det grillats och spelats brännboll i skolan, det har varit picknick, kaffe och buffé, utvärdering av läsåret i arbets och ämneslag, betyg och stipendier har delats ut och trevlig sommar har önskats och så har vi packat hundratals kartonger och klistrat adressetiketter för i augusti flyttar vi in i en fräsch och restaurerad skola i Spånga Solhem.
Massor av fotboll i veckan förstås men även tennis, igår deltog jag i en dubbelturnering inom klubben, mitt livs första dubbel faktiskt. Avslut på spelåret med matcher i en mycket varm hall, korvgrillning och fika. Facit; festlig samvaro plus två segrar och två förluster, vilket innebar semi i A-slutspel. Kul och helt godkänt resultat från min horisont.
Förra helgen var det stor tennis från Paris med Grand Slam på Roland Garros. Den förväntade finalen mellan Nadal och Federer - tennisens Quentin Tarantino, bjöd på briljant tennis men den stora kampen uteblev. I damernas tennis utspelades den moraliska finalen redan i semi mellan rivalerna Justine Henin-Hardenne och Kim Clijsters, Vallonien mot Flandern, franska mot flamländska, gammal överhet mot underklass. En rivalitet som media gärna understryker, även där briljant tennis, men ingen kamp Justine Henin var för bra. Här kommer nu poängen; vill man se vacker tennis ska man kika på Justin Henin, vilka genomslag på back och forehand – vilket klipp hon har i slagen den lilla belgiskan. Vilka vinklar hon hittar för att knäppa upp Clijsters försvar och tuffa spelstil, så intelligent hon spelar, varierar och genomför sitt spel – tres belle – heja Henin.
Har även läst en kul bok om tennis i veckan, en nostalgikick för oss som var med, Borg mot McEnroe match för match. Väljer man, vilket författaren Malcolm Folley gör, att ha Wimbledonfinalen 1980 som höjdpunkt får boken sin egen dramaturgi. I den finalen maximerades alla ingredienser som hörde till deras matcher.
– Baslinje mot nät, passerslag mot volley, iskyla mot hetta, supertalang mot spelskicklig styrka och uthållighet, Borgmania mot en superbrat. Bright tycker vi på Kistalight om Folleys skildring av kampen i fem set med århundradets tiebreak i fjärde 18-16 till McEnroe som stark krydda i en av tennishistoriens största matcher - bra bok.
På Kistalight hyllar vi nu ljuset så här inför midsommar, den äkta nationaldagen, liksom vi hyllar livet och tror på de goda krafterna liksom vi tror på Brasilien i en VM-final och säkert kommer vi att köpa en gulgrön tröja.
Det är klart stora favoriter har fallit förr.
– Eu sou brasiliero.
Andra bloggar om tennis
Andra bloggar om fotbolls vm
Andra bloggar om Björn Borg:
Det kommer mera VM:

© Thommy Sjöberg

Matchtröja till salu

- Eu sou brasiliero!
- Do you talk english?
Oh I can tell, yesterday my wife was here and bought me a teamshirt.
A yellow one was right - but it was the wrong country. It should be Brazil not a Swede one. Is it possible too change it. I have only used it one match. Not so much sweat in it you know! – Just like the swedish team after their match and then you don´t have too leave the shirt to the laundry!

- Är och försöker byta min matchtröja på Stadium i Kista Galleria. Måste använda ett fantasifullt grepp. Frustrerad i dag naturligtvis.
I går fest och förväntningar. Folk köpte kepsar, halsdukar, badhanddukar, fåniga vikingahattar, matchtröjor, T-shirts och annat kit för VM-festen. Jag och andra medelålders män strosade runt i Kista centrum med XL matchtröjor med plats för ölmagen, barn viftade med blågula flaggor och våra fruar bar hem dignande matkassar. Glada miner och optimistiska tips.
- Hur går det i matchen frågar expediten på Stadium när jag köper min matchtröja?
3 – 1 till Sverige tippar jag. Det blir nog mer än så säger han. Har aldrig tidigare köpt nåt så larvigt som en matchtröja. Men det är klart med VM-fest på gång kan man väl kosta på sig en patriotisk matchtröja hemma i TV-soffan och man kanske kan ha den under kavajen på avslutningen i skolan nästa vecka.
Eu sou brasiliero!
Visst Sverige skapade massa chanser i matchen men inget mål. Kan vara okej, förr eller senare blir det ett mål men extra oroande var att här saknades intensiteten, organisationen och den där extra viljan som är så viktig. Det såg inte bra ut helt enkelt. Laget verkar vara en gammal något bedagad upplaga från förra VM i Asien.
- Var fanns kreativiteten och glöden? Allt verkade förutsägbart!
Har aldrig Lagerbäck hört talas om vitamintillskott. Behövs sannerligen om man ska skapa energi till ett lag. Hur länge ska dokusåpan Svensson vs Källström pågå?
- Inte så lyckad coaching med två talangfulla mittfältare som mer tar ut varandra och mer reducerar sin förmåga än att det skapar och tillför energi till sitt lag. Roligare då med Trinidad/Tobagos tränare Leo Beenhakker som satsar offensivt i sina byten trots att laget fått en man utvisad. Naturligtvis för att oroa den svenska backlinjen men samtidigt gav det positiva signaler, glöd, till det egna laget - kul.
Eu sou brasiliero!
If you don´t have any Brazilian shirt I can take Ukranian one or even a shirt from Ecuador säger jag till expediten på Stadium i Kista Galleria för trots allt gillar vi gula matchställ.
Andra bloggar om fotboll
Det kommer mera VM:
Copyright LarsThommy

Hundra procent

Solen glimmar blank och trind
Vattnet likt en spegel

Vi är på Kärsön på picknick, jag och några andra lärare, assistent och två klasser med sjuor. Vi solar vid gården, badar - tjejerna mest, och jag spelar fotboll, tvåmål, vimlar av små tekniker a la Zlatan bland grabbarna. Blåa blänk från Mälaren, varm och skönt i solen, reflexer från villafönstren i Nockeby, en segelbåt tuffar förbi på motor och ljudlös glider trafiken över Nockebybron. En känsla av tidlöshet och kommande sommarlov vilar i luften.
Det är inte alltid så lätt att gå i sjuan, man har fyllt tretton och är på väg att fylla fjorton och bli en fjortis, minst på högstadiet, ännu inte börjat kämpa om betygen, man växer så det knakar och huvudet är fullt av funderingar. Ibland får man som lärare ta del av hisnande samtal allt från om hur hjärnan fungerar till vem man är. På Kärsön under paus med fotbollen, jagande med vattenflaskor, solande och picknickande fick jag ta del av denna monolog.
- Hundra procent, jag är hundra procent Armenier. Min mormor, morfar, farmor farfar och min mamma och pappa är armenier alltså är jag armenier till hundra procent.
Ph….din farfar är ju syssling med P:s… morfar och han är ju syrian.
- Är du då inte lite syrian säger retande klasskompis.
Thommy…Thommy säger vår vän och räknar upp sin stamtavla är jag inte armenier?
- Visst säger jag, absolut, till hundra procent lika mycket som din amullet med den armeniska flaggan som du har i din halskedja.
- De gnabbas med dig säger jag. Vi säger så här Ph… är vi inte alla bröder och systrar.
- Thommy…Thommy du är inte klok det är ju krig då kan man inte vara bröder.
- Krig säger jag och försöker vara filosofisk är också en del av människans natur men vi kan sträva efter att vara bröder och systrar. Glöm inte tjejerna!

En gång till - nästa dag
- Du Ph…din farfar armeniern är ju syssling med P:s morfar syrianen har du då inte lite av syrian i dig? Inte för att det är så viktigt men alla har vi ju lite blandning av både det ena och det andra.
- Okej Thommy nästan hela jag är armenier utom det här och visar försiktigt ett finger.
- Bra Ph… säger jag men inte det fingret - väl?
Andra bloggar om nationalism: Andra bloggar:
Copyright LarsThommy

Fifty-love

Björn Borg tar emot hyllningarna - är det med en Wimbledonpokal i skyn?
Fifty – love
I dag på Nationaldagen hyllar vi Björn Borg som fyller femtio år. Sveriges genom tiderna störste idrottsman, fem Wimbledon och sex Paris öppna titlar. Vid Sveriges första Davis cupseger var han ensam ankare för laget och han den som självklart skulle spela hem singlarna.
Som bloggare skulle man nu kunna skapa en patriotisk lista över Sveriges främsta idrottsmän på nationaldagen men titlarna ovan borgar (ha…ha) för att det räcker med ett namn.
Björn som uppfann den dubbelfattade backhanden och införde moderniteten i tennisens gamla överklassvärld som Wimbledon och Båstad. Militära stofiler som tävlingsledare och doft av unken badort fick ge sig för pannband, hippiehår och skränande tonårstjejer.
Efter Björn Borgs Wimbledontriumfer och alla hans andra segrar blev tennisen något av en folkrörelsesport, nåja åtminstone en sport tillgänglig för den uppåtsträvande medelklassen i Sverige. Visst var Björn en produkt av det svenska folkhemmet. Den mytiska garagedörren i Södertälje gav ju alltid returer och var ingen klassisk akademisk tennisskola men väl en väg mot okonventionell tennis.
Drömmen att spela tennis förverkligade jag som medelålders. Trots en gammal ögonskada som påverkar mitt seende så harvar jag på som tennismotionär eller som min eminente ögonläkare tröstande säger:- Bättre med bollsinne och endimensionell syn än stereo utan känsla för racketsvingandet mellan linjerna!Sedan mer än tio år tillbaka spelar jag gruppspel på söndagarna i Kärrtorp där Spårvägen TK har tennisbanor. Här i försöker jag fokusera, ha högt uppkast med serven, slå igenom back och forehandslag, röra på fötterna, gå ner ordentligt vid returer, lobba och slå luriga stoppbollar med mycket slice, variera spelet och förstås ha kul, men slarvar man i tennis så straffar det sig direkt. ”Tro mig!” Senaste året har jag även försökt att utveckla mitt sinne för lusten att vinna och inte vara så förbaskat nöjd med en annan tjusig stoppboll eller perfekt slagen lobb.
Nu när barnen är stora har jag även börjat träna för en professionell tränare i Sundbybergs tennispool.Tennis den svåraste av racketsporter och kanske den bollsport som kräver mest känsla, psyke och taktiskt sinne.
Nåja tillbaka till dagens femtioårsjubilar, så att det inte blir missförstånd av ämnet. Som många unga genier inom moderniteten; Rimbaud poeten, Beatles som popgrupp, Bob Dylan som hade sin konstnärliga explosion fram till 25 års ålder- så lade Björn Borg av i samma ålder.
- Utbränd? Hur som helst ökar det hans karisma. En utsrålning som kanske bottnade i hans mentala förmåga att samla ihop sig när det verkligen gäller. Flera hade större bollkänsla, några var lika snabba, någon var lika vältränad, andra kunde läsa spelet men att vara icecool när det gäller det var Björns stora styrka.
Kanske var han också en alldeles vanlig kille med stor integritet i förhållande till media något han lärde sig tidigt i sin karriär. Utan att egentligen vara folkkär ( Jantelagen?) är han precis som svensk exportindustri Ericson, ABB, Volvo och SAAB för stor för sitt land.
Kanske är han Sveriges mest kända person i stora världen?
Vad är väl inte bättre då än att fylla femtio år på Sveriges nationaldag.
- Grattis Bjorn säger vi som gärna vill vara internationella.
Andra bloggar om Björn Borg
Andra bloggar om nationaldagen
Andra bloggar om tennis
Mera om tennis:

©Thommy Sjöberg

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete?
Betyg i mina nior sätts under veckan.
Betygsättning en känslornas turbo, massor av förväntningar som kan bli besvikelser.
- Här gäller himmel eller helvete?
Den tiden när jag undervisade på gymnasiet och vi hade relativa betyg är för alltid förbi.
- Thommy du ger väl inte alla söta tjejer höga betyg som min kvinnlige kollega sade.
- Inte alltid förväntningar hos eleverna stämmer överens med betygskriterier och normer. Visst, det finns en rest av subjektiv värdering så fort man ska göra bedömningar men i dag har vi en målstyrd skola.
Försöker dock att använda betygen mer som ett sätt att styra undervisningen och för att påverka resultaten än att utöva makt.
Moroten när elevernas går på avslut i grundskolan är det ska finnas en möjlighet att befästa sitt betyg eller en chans att höja det.
Slutuppgiften är att eleverna ska hålla föredrag om ett utvecklingsland i Afrika, Asien eller Latinamerika. Obligatoriskt inslag är att det måste finnas en karta över landet på overhead och föredraget ska vara 8 minuter långt.
- Färdighetsövning där.
Till sin hjälp får eleven checklista över på vad som bör vara med: Topografi, klimat, befolkning, språk, växter, djur, jordbruk, industri, handel, kommunikationer, styrelseskick, historia, religion, kultur och naturligtvis måste man göra ett urval.
Viktigt för de högre betygen är att man måste problematisera och ställa frågor kring sin föredragning.
Några exempel:
- Varför tror ni att Nigeria som är världens sjätte olje-exportör samtidigt är ett av världens fattigaste länder?
- På kartan ser man att Gambia ligger som en tarm i Senegal med en kuststräcka vid Atlanten – Varför?
Uganda ett av Afrikas vackraste länder med naturrikedomar hade vid frigörelsen 1960 nått
en relativ god välfärd och hade en fungerande skola. I dag är landet drabbat av krig, korruption, sjukdomar och brist på skolor och lärare.
– Vad hände och varför?
- Vilka problem men också vilka möjligheter har ett litet bergsland som Nepal i Himalaya.
Fotbollskrig i Latinamerika, Honduras och El Salvador – Varför?
Provkartan på problem; kolonialism, korruption, hissnande orättvis fördelning, torka, hungersnöd, naturkatastrofer, sjukdomar, brist på skolor, utbildning och demokrati, blir samtidigt en lista på vad som behövs i det goda samhället och för det goda livet. Himmel eller helvete!
Muntliga redovisningar har också den fördelen av att då refereras fakta muntligt och ej kopierat som det kan vara vid skriftlig redovisning. Dock ska innanläsning undvikas!
I Veckan avslutades även Vällingbymodellen med tal, cider och salta pinnar - blev en del onödigt skvättande och smulande med pinnarna där men okej femtio elever i en bildsal med två lärare är inte de bästa förutsättningarna för en bra organisation.
Det känns bra när jag cyklar hem på fredagen, mer glada förväntningar som slagit in än dystra besvikelser för eleverna. Tar vägen över Tensta bibliotek där jag lånar Eduardo Galeanos klassiker Fotbollens himmel & helvete. En bok som varvar samhällskritik med finesser från fotbollshistoriens stora ögonblick. I Galeanos bok får vi följa VM-fotbollens historia från 1930 till 1994. De stora stjärnorna porträtteras, de magiska ögonblicken och de klassiska målen tecknas med lätta genomlysta rader.
Allt med eleganta stilistiska finter som likt klacksparkar och geniala passningar öppnar läsarens ögon för fotbollens tjusning och världens orättvisor speciellt sedda från den Latinamerikanska horisonten. Fantastisk bok som rekommenderas för omläsning.
- Snart är det VM i fotboll och snart är det sommarlov. Det kommer mera: Andra bloggar om Betyg:
Copyright LarsThommy