Kistalight rättar…

Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters!

Kistalight rättar niornas prov i Islam i veckan – glömde bort att vara dagsaktuell med frågorna.
- Får bli en liten blänkare här istället!
Här om helgen har det varit folkomröstning i Schweiz om rätten att bygga minareter för landets muslimer.

- Kan man verkligen folkomrösta i sådana frågor?
- Vad säger all världens arkitekter?
- Kommer det i framtiden att bli förbjudet att bygga tornliknande byggnader?
- Var går gränsen?
- Vilken form kan en minaret ha?
- Finns inte en rad minareter runt om i världen som tillhör FN:s världsarv?

Om något liknande skulle ske i Sverige kan man då upprätta små miniminareter a la måtten Friggebod utan bygglov?

- Vi på Kistalight bara undrar!
- Arkitekter i alla länder förena eder!
- Släpp minareterna loss det är …

Kistalight passar i dag på att hylla mångfald liksom minareten genom ett litet besök i Sarajevo. Här en tolkning (Kistalight) av Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic
Prosadikten är från Sarajevos belägring under dess beskjutning några år in på 1990-talet.

Läsare, om du går uppför Abdullah Kaukjigatan
50 meter till!
När du vänder dig om
ser du ett Sarajevo i dimma
Ett kosmos av sorg.
Ovanför dimman,
kan du se Gamla stans hustak
där ovan
minareten av Beymoskén
isolerad från den jordbundna
alldagliga dimman.
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om minareter Andra bloggar om Sarajevo
©Thommy Sjöberg

Sarajevo Light

Sarajevo huvudstad i Bosnien vid floden Miljackas dalgång, en plats där religioner, kultur, och språk har haft en mötesplats i århundraden. Det mångkulturella Sarajevo som en väst och östlig mötesplats sköts rejält i sank när Titos kommunistiska Jugoslavien rämnade och en extrem nationalism poppade upp med rötter i oförlösta konflikter. Jugoslavien hamnade i inbördes krig och Sarajevo blev belägrat och beskjutet av den serbiska sidan men klarade en två år lång belägring 1992 - 1994.

Litteratur och motstånd

Staden Sarajevo blev under Balkankriget en symbol för motstånd, överlevnad och mångkultur. Intellektuella från väst kom, såg och skrev böcker om staden och konflikten.
Men det skapades också storartad litteratur inifrån staden av dess egna författare. Författare som hade både serbiska, kroatiska och bosniska rötter. Namn och titlar som Sarajevo Marlboro av Miljenko Jergovic, Ozren Kebo med Sarajevo en bruksanvisning och Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic gav vittnesbörd om motståndskraft.
Med mod uthållighet och svart humor som en hållning i kampen mot krypskyttar, granatattacker, elavbrott, vattenbrist, laglöshet, skador lidande, död och svek.
Skrev gjorde de också i tidskrifter som Dani och i den för sin kampvilja berömda tidningen Oslobodjenje. Bensin till de små provisoriska elkraftdieslarna som drev tryckpressarna lyckades man alltid ordna.
En författare som Mehmedinovic blandade även friskt med litterära former i sitt skrivande. Hans Sarajevo blues innehåller både poem, kortprosa och essäer.
Min översättning nedan får bli en hyllning till hans Sarajevobok. Här en översättning från engelska av några rader, från Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues:

Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters, 
when you turn around you´ll see Sarajevo in fog,
a cosmos of sorrow; over the fog, 
you can see the rooftops of the old city and right above, the minaret of the Bey´s Mosque,
isolated from the terrestrial, quotidian fog.

Min svenska översättning:
Läsare, om du går upp Abdullah Kaukjigatan ytterligare 50 meter,
när du vänder dig om kommer du att se Sarajevo i dimma,
ett kosmos av sorg, 
ovanför dimman, kan du se Gamla stans hustak och rakt däröver, 
minareten av Beymoskén,
isolerad från den jordbundna, alldagliga dimman.

Back>< Just for fun

© Thommy Sjöberg