Wednesday, February 28, 2007

Nytolkning blues Sarajevo

Reader, if you go up Abdullah Kaukji street another 50 meters!

- Bloggläsare I dag gör vi ett litet besök i Sarajevo genom en nytolkning av Imam Beys Mosque ur Sarajevo blues av Semezdin Mehmedinovic. Sportlov den här veckan; åker långfärdsgrillor med mina barn på Norrviken, pysslar med bloggen, bör rätta en massa elevarbeten, tandläkarbesök (klarar mig utmärkt undan där den här gången ekonomiskt), ska klippa mig och fika med sportlovslediga kompisar.
Går på bokrean – fyndar: Hittar en fantastisk konstbok Writers on art där bland annat Moderna Museet aktuelle Robert Rauschenberg porträtteras, köper en antologi om beatpoeter sammanställd av Gunnar Harding och en kartatlas över Andra världskrigets slag och operationer. Gillar att snöa in på kartor över krigsskådeplatser. Dikten nedan hör hemma i mer modern historia – Sarajevos belägring några år in på 1990-talet, som sagt sportlov den här veckan och dis och rimfrost på Norrviken.

Läsare, om du går uppför Abdullah Kaukjigatan 50 meter till!
När du vänder dig om ser du ett Sarajevo i dimma:
Ett kosmos av sorg.
Ovanför dimman, kan du se Gamla stans hustak
där ovan

minareten av Beymoskén
isolerad från den jordbundna alldagliga dimman.


Andra bloggar om Balkan:
Andra bloggar om sportlov:
Tolkning Thommy Sjöberg

Monday, February 26, 2007

Lucia kanon

När en författarinna blivit tillräckligt stor berättare får hon finna sig att bli en karikatyr

- Så blev den läst Lucia Etxebarrias Beatriz och himlakropparna!
En kanon för svenska skolan för svenska unga damer som är osäkra på sin sexuella identitet?
Tja... knepigt det där med rekommendationer till unga människor. Ett sätt att skapa intresse är i alla fall att säga: 
Det här får ni absolut inte läsa!
Ingenting för dig (er) - gud så de lever - sannerligen ingenting att ta efter.
Lucia Etxebarria ja - tittade nog lite väl djupt i de där brunblåa ögonen, de var väl det? - När hon signerade min köpta bok för att vara en objektiv och en opartisk läsare . Boken Beatriz ... är en latinsk motsvarighet till Fucking Åmål men med mer hetta och mindre lagom lesbisk frigörelse a la svenskt folkhem.
Flyhänt skrivet, god organisation med parallellhandlingarna, märks att Lucia arbetat som journalist i olika modemagasin. Hon kan sina designade kläder och vet vilka möbel och inredningsarkitekter som är på modet i Madrids övre medelklass – fina markörer där.
Även fina miljöskildringar från tycker jag, Edinburgh. Här blir skildringen parodisk när hon beskriver student och universitetsmiljöer. Varje grupp får sina markörer - kul där.
Sex, drugs and rock n roll visst men också triangeldramer som beskrivs i Madrid, i Edinburgh och från Beatriz familj. Sex lite både här och där hm...hm alltså och säkert häftigare än det mesta av chic lit litteraturen - är inte riktigt påläst där.
Till slut undrar man vad ser Beatriz hos Monica egentligen. Ett sätt att som ung gå upp i en annan människa - att bli något man inte är. Ett sätt att glömma den egna verkligheten och inte så lite påminnande om idoldyrkan.
Lucia Etxebarria har fått flera fina litterära priser för sitt berättande. För Beatriz och himlakropparna fick hon Premio Nadal och hon har fått den spansktalande världens största och mest prestigefyllda litterära pris Premio Planeta 2004.
Stor berättare på gång här alltså och väldigt produktiv.
Andra bloggar om kanon:
© Thommy Sjöberg

Saturday, February 24, 2007

Nur einen acht und zwanzig

Römö; landseglare en dröm - eller en pust av ugnsbakad seafood?

"Var och en som någon gång har färdats fram i tät dimma på en flygande matta, vet hur förvånad man blir, då man plötsligt känner en lätt stöt och befinner sig på marken." Ture Sventon

- Varför inte ett litet recept till helgen?
I början av 90-talet gjorde vi som många andra barnfamiljer en resa till Legoland i södra Danmark. Vi tjusades av alla modeller och tillbringade en dag i parken. Speciellt begeistrade blev vi vuxna av de småskaliga modellerna av berömda danska miljöer. Ribe hamn och stormpelaren, stormsoelje, blev en favorit. Alltså passade vi på dagarna efter på att besöka den gamla medeltida staden med sin domkyrka och sitt torn i sydvästra Jylland. Ribe beläget nära Vadehav och marsklandskap och ständigt i riskzonen för stormar vid högvatten och stormflod. På den tiden hade man förmånen att få läsa spännande barnlitteratur för sina telningar. Just i Ribe under några dagar, kvällar, var det Ture Sventon som gällde som högläsning, så pitoler, temlor och den infernaliske Ville Vessla kom att färga vår upp levelse av vadehav och medeltida by.
En dag åkte vi från Römö till Sylt först bil genom marsklandskapet och sedan färja. Efter 45 minuters båttur var vi på Sylt, Sild på dansk, och deras färjeläge. Det måste ha varit weekend, massor av tyskar, företrädesvis det vackra folket från Hamburg, Kiel och Bremen var på utflykt och besök. Män i bredbrättade hattar och designade kläder, vackra trådsmala modeller med mandelformade ögon och bijouterier på intressanta ställen blandades med badturister och barnfamiljer. Vid färjeläget vid List fanns härliga grillstånd med massor av grillat från havet och det vilade en stämning av karneval över området. Vi valde grillspett med en blandning av tomat, paprika, gul lök, bacon och Scampi som vi sköljde ned, in american way med Coca-Cola.
- Those crazy americanes fick vi höra!
Våra beställningar numrerades med numret 28 och serverades allt eftersom. Först fick barnen naturligtvis och sedan vi under utrop:
- Nur einen acht und zwanzig.
När vi åkte tillbaka till Römö och Danmark hade barnen besökt ytterligare ett land och på Römös kilometerlånga och breda stränder såg vi små pilsnabba yachter fara av och an i en sagoaktig upplevelse. Små tunna bräder med segel, påminnande om svenska isjakter, utrustade med små cykelhjul. Förarna av yachterna påminde om stridspiloter i sina hjälmar och overaller.
- Var det hägringar eller synvillor dessa små farkoster som pilade fram och åter med vindens hastighet längs Römös sanddyner?

Recept för helgen Nur einen acht und zwanzig:

* Lägg aluminiumfolie i en långpanna
* Skär grovt tomater, lök och paprika
* Fyll på bland grönsakerna med ett paket friterade bläckfiskringar om du kommer från fattig förort alternativt Scampi för dig som bor i rik kommun där skatten är smörig
* Strö över baconskivor och varva med finskuren kabanossen korv
* Låt allt stå i ugnen under 225 grader i 25 minuter rör om då och då med omsorg * Krydda med paprikapulver och droppa med citron * Servera med ris och Rhode Island sås
* Dryck gärna vitt vin; Rhiesling eller Sauvignon Blanc eller varför inte Cider eller mineralvatten till måltiden

Nästa dag när vi skulle åka norrut till Skagen fick vi för oss att besöka Ribe Domkyrkas torn och utsiktsplats på taket strax före tolv. En utsiktsplats med milsvida vyer över vadehav, tidvatten och marsk och kanske skymtar Römö och landseglarna i horisonten. Alla vi som besökt en domkyrka vet att klockorna slår mitt på dagen. I Ribe kyrktorn finns det trätrappor upp till terrassen på taket och där passerar man kyrkans malmstora bjässar till klockor.
- Inget att leka med - när de slår!
Alltså rusar vår lilla familj uppför de branta trätrapporna för att skona hörseln och hinna innan de stora malmklockorna slår. De som slår varje dag vid tolv men också när det är krig, risk för högvatten och stormflod.
- Visst hann vi upp strax före tolv och visst fick vi uppleva den milsvida utsikten över marsk och vadehav men nästa dag när vi turistade på Skagens norra udde och stod med en fot i varje hav där Skagerack möter Kattegatt hade vi, åtminstone vi vuxna, en rejäl träningsvärk i lår och vader som vi undrade var den kom i från. Andra bloggar om Danmark

Copyright Thommy Sjöberg

Thursday, February 15, 2007

Alpin Light

Med anledning av alpina VM i Åre. Här lite Alpin Light utan hjälm och knäskydd – på den tiden det begav sig

Tack Ingemar
I början av 80-talet några år in på det decenniet vikarierade jag på olika skolor runt om i Stockholm. På den tiden kunde man försörja sig på det och det fanns en väl fungerande vikarieförmedling för lärare i kommunal regi. Lite tveksam om vad jag skulle bli när jag blev stor, drömde obestämt om att skriva, så läste jag litteraturkurser på D-nivå, på Stockholms universitet, kurser som magisk realism i den latinamerikanska romanen, finlandssvensk modernism, svenskt 40-tal och modern amerikansk litteratur. Sen passade det bra när man skulle lämna och hämta sina små telningar på dagis. Något år senare kom jag till min förvåning, genom ett briljant högskoleprov, in på lärarhögskolan i Uppsala.
Nåja som inhoppande vikarie gällde det att ta vad som erbjöds. Det blev alla stadier, massor av skolor och tror jag samtliga ämnen allt från turistfranska till kärnfysik, bullbak och häftiga laborationer i biologi med studier av lökar och blötdjur.
Blixtinkallad på Luciadagen till ryktbar skola i västerort, ej Vällingby eller någon av de olika Hässelbyskolorna, 15 vikarier i kö utanför rektorsexpeditionen – någon sorts kris? – Nej bara Lucia. Några av vikarierna kände jag igen till exempel Häxmannen som hade ett väl genomarbetat program som räckte precis två timmar. Han hade trollbundit, förhäxat, en nia på Sofiaskolan så att de varit knäpptysta i två lektioner. Något som annars aldrig förekom i den klassen under hela deras högstadietid; varken före eller efter Häxmannen. Där fanns en Kistagranne mycket rutinerad som liksom jag under några år turnerade runt bland Stockholms skolor, sedan blev han programmerare men det är en annan historia. Där fanns han som försörjde sig som gympavikarie och många andra.
I lärarrummet flämtar några Lucialjus men ingen doft av glögg och pepparkakor här inte. En av de få ordinarie, kemiläraren i vit arbetsrock, önskar lycka till när han hör att jag ska ha 9c senare under dagen.
- Hur är dom?
- Det måste upplevas svarar mannen i den vita rocken gåtfullt.
Dags för 9c strax före lunch eller var det efter - en trappa ner i skolbyggnaden.
- Hur ska det gå?
Några tjejer som ser ut som de har sett det mesta här i tillvaron av världens synder frågar medan de idisslar på sina tuggummin.
- Ere du som ska ha So?
Bland the boys verkar det finnas några förortshårdingar i skinnjackor och med stenhård look som det bara kunde göra på 80-talet. De kisar obestämt mot mitt håll och inte ser det ut som deras håg står efter nån fördjupning i samhällsämnen.
I hörnan av klassrummet i nedre bottenkorridoren står en tv.
- Ska inte Ingemar Stenmark köra första åket nu?
- Något emot att vi ser första åket i slalom grabbar och tjejer?
Tuggummibrudarna som verkar att ha sett och upplevt allt tuggar bifall. Förortshårdingarna, the boys i sina skinnjackor, kisar och petar naglarna och verkar tycka att det är okej även om det inte är Johanneslundstoppen. Vi följer åkarna långt ned i resultatlistan. Sven Plex pratar tryggt och lotsar oss genom tillvaron en timme på Luciadagen i början av 80-talet. Queen bees, förortshårdingar i skinnjacka och en vilsen lärarvikarie ler och nickar bifall till Sven Plex och hans kloka kommentarer om mellantider, hur man går in i slalomhanget, om olika sorters snö och intressant statistik från den alpina världen.
So-timmen är räddad!
- Tack Ingemar för det åket och alla andra åk och för den plats du intog i folkhemmet och i våra hjärtan.
- De e bara å åk!
Andra bloggar om slalom:
Copyright Thommy Sjöberg

Saturday, February 10, 2007

Lucia Etxebarria Light

Häromkvällen hamnade jag på Kulturhusets internationella författarscen.
- Anledning - här intervjuas Lucia Etxebarria av Harald Hultqvist med månadens stockholmare Ingemar Fast som introduktör. Har blivit nyfiken på hennes författarskap efter att ha läst en artikel i DN. Kombinationen av ung litteraturstudent, håll i gångare, familje- och nutidsskildrare verkar spännande.
Lucia har för dagen en kraftig förkylning, flu, vilken då och då ger sig till känna i mikrofonen och ger henne en hes och intressant röst.
- Jag hoppas säger hon att den spanska flamencon som beslöjade scenen som en lätt ljudkuliss innan vi kom in inte gällde mig.
- Jag har baskiskt och belgiskt påbrå vilket är långt bort från Andalusien och södra Spanien. Samtalet glider sedan över på regionernas ökade betydelse i Europa. Vilket är naturligt säger Lucia i en ökad globaliserad värld och med EU:s dominans.
- I ett Spanien där fortfarande femtio procent av befolkningen anser att Francotiden var en bra tid är det inte lätt att verka som ung kvinna och feminist säger Lucia. Hon påpekar också den katolska kyrkans inflytande och även om hon inte är troende och religiös så känner hon en ständig skuld men som hon säger i katolska länder kan du alltid få förlåtelse i bikten och sedan är det bara att "köra" vidare. Något även Lucia gjort. Det är imponerande samling böcker hon skrivit de senaste tio åren, sex romaner, två diktsamlingar, två böcker om Curt Cobain och Courtney Love och två essäsamlingar. Uppmärksamhet och skandalisering har också gett betydande framgångar med försäljningen liksom hennes roll som opinionsbildare och krönikör för en av Spaniens stora tidningar - uppfattade inte vilken liksom att Lucia har en egen blogg.
- You got big brother here frågar hon. Både jag och intervjuaren Harald Hultqvist uppfattar frågan som personlig.
- Nej säger Harald men jag har en lillasyster. Frågan gäller förstås om dokusåpan finns här. Lucia leder frågan vidare om Big brothers betydelse som ersättare för familjens och släktens allt mer urholkade och minskade roll. Den sociala kontrollen finns inte längre. Kvinnor kan bli misshandlade utan att någon ingriper. Förr fanns alltid någon äldre kraftfullare bror som ingrep och "spöade upp den" som gjorde något sådant. Big brother fyller alltså ett tomrum och ett behov i det moderna alienerade singellivet. Frågan är om Lucia Etxebarrias böcker inte också utspelar sig på den scenen som är det moderna storstadslivet och alienationen som är ett faktum i globaliseringens tidevarv funderar jag utan att ha läst en enda rad av henne.
Tonen är häftigare än chiclit och iakttagelserna är skarpa och trots sin ungdom har hon fina psykologiska funderingar tycker jag när jag läser första kapitlet på T-banans blå linje på väg hem till Kista.
- Undrar om vi inte har en stor berättare på gång här?
Lucia Etxebarria talar en utmärkt engelska. När hon blir ivrig ökar ordflödet och den spanska lätt läspande intonationen tilltar.
- Har hon likt huvudpersonen i Beatriz och himlakropparna studerat litteratur i Edinburgh (Edimborra)?
Inhandlar den boken på Kulturhuset efter föreställningen för 150 sek. Ser att Lucia Etxebarria , trots förkylningen, ser fräsch ut vid signeringen och att hon knappast kan leva upp till den livsstil som beskrivs i boken.
I spell Thommy with th (ti aitch) säger jag och sedan skriver Lucia Etxebarria följande:

- To Thommy, in one of the coldest day of the year but thank you for the warm velcome ML. .
- You must have a lot of disciplin and a great capacity to write so much and so good I said.
-Yeah!

Säger Lucia Etxebarria och tittar på mig med två varma rådjursögon.
Andra bloggar om kulturhuset:
Copyright Thommy Sjöberg

Thursday, February 01, 2007

Intervju light # 2


Livet säger vi på Kistalight är det som utspelas mellan linjerna i härliga tennismatcher – på söndag fyller jag år och det blir tre matcher. Här en bild från en klassisk arena där V-Gurra och andra storheter spelat.
- På Kistalight längtar vi till sommaren. Bild: Ulla Kistalight
Har det inte kommit någon lokaltidning den här veckan?
- Den brukar ju komma på tisdagar.
- Typiskt nu när man för en gångs skull råkar vara med.
Telefonsamtal till växeln på mitti:s redaktion ger följande resultat.
- Hallå - Jag är en medel ålders man boende på Helsingörsgatan som är väldigt intresserad av de lokala nyheterna och vi har inte fått någon lokaltidning den här veckan.
- Vi antecknar och kan skicka hem ett exemplar.
- Gratisexemplar i buntar läggs även ut vid entrén till Kista Galleria vid Kistagången.
Tittar in på mitti:s internetsajt på onsdag eftermiddag. Intervjun av mig och min bok abc…Kistalight är okej. Den har en fin ton och några guldkorn har intervjuaren John Jenkins vaskat fram. Det tackar vi för. Fotona av Sara Flodin ser trevliga ut. Alldeles bestämt har jag lärarminen på mig på framsidan av tidningen - tycker i alla fall min fru, mungiporna har åkt ner, så är det.
- You have price to pay!
Överraskas av att Jenkins missat hur jag stavar mitt namn. Thommy med Th ska det vara. En annan detalj är att det ska vara "att mitt skrivande har ökat efter min bloggs tillkomst" inte efter att boken kommit ut. Slutligen känner jag alldeles särskilt för att prata om min bok på de lokala biblioteken, tvärt om vad Jenkins skriver, även om jag kan tycka att det är pretentiöst att som alldeles okänd hobbyförfattare gå ut med eget program. Dock efter 25 år som högstadielärare på skolorna kring Järvafältet tänker jag inte kinka allt för mycket om ett borttappat h och några felcitat. Man är väl luttrad. Men det är klart ha…ha…ha blir a…a…a utan h.
- Hur kul är det? Men lite umor jag menar humor måste man ha.
Min son som ibland ställer utmärkta frågor undrar:
- Hur fick lokaltidningen nys om att du gett ut en bok?
- Det säger jag, lite gåtfullt, kan man verkligen undra över.
Nyfiken – lust att läsa?Gör en beställning på kistalight@hotmail.com begränsad upplaga.
abc...Kistalight finns även att köpa på Akademibokhandeln i Kista och i City, Bokia i Kista och Vällingby bokhandel. Pris 129 SEK
Copyright Thommy Sjöberg

Monday, January 29, 2007

Queen bee Light

Tänk att bli uppvaktad av en King bee
Well I'm a queen bee
Buzzing around your hive
Well I'm a queen bee, baby
Buzzing around your hive
- Gucci hör till allmänbildningen att känna till.
Ung tjej på högstadiet med påfallande bratstatus till hårt pluggande flicka med bakgrund i Serbien som inte har en aaning om vad det nu kan vara för något.
På högstadiet, precis som på alla andra arbetsplatser, kan det råda spänningar i kollektivet. Ibland när vällovliga pedagogiska förslag och idéer inte får något fäste i klasserna, intressanta knep, fantasi och stimulans, hjälpmedel, nya rön, spännande projekt inte tycks fungera och ingenting tycks bita. Trots alla muntra tillrop från lärarhögskola, skolpolitiker, utbildningsadministratörer, rektorer och välvilliga föräldrar.
- Kan det möjligen bero på att eleverna befinner sig någon annanstans.
Goda ledare, en lisa på en arbetsplats och en lisa i en klass.
- Ack vad det kan betyda för arbetsro och utveckling av en grupp människor. Vi drar åt samma håll, problem blir lätta att lösa, spänningar minskar när de goda ledarna får utrymme. Till det behövs intelligens men även en sorts ledarstatus, integritet och trovärdighet. Någon som samlar alla; lustigkurren, nörden, den tjurige och envise, får gnällspiken att glömma åtminstone något av sig själv, den smarta att bli social, den frivillige att bli lite mindre smörig, bråkstaken att coola ned sig och queen been att nöja sig med att vara snygg. Säkert kan jag ha glömt någon typ. Poängen i den här historien är att ibland, i vissa klasser, kan det finnas Queen bees, ofta tjejer för de är tidigare utvecklade än killarna, som också vill vara ledare utan att riktigt ha de naturliga förutsättningarna för det och har andra intentioner än de rent kunskapsmässiga.
- Är de dessutom två stycken från två olika miljöer som kämpar om utrymmet kan det bli trubbel. Låt oss säga en från höghus i miljonförort och en som är villabarn i relativt välsituerat område. Då hamnar nördarna, lustigkurrarna, de smarta, de bullriga, gnällspikarna och alla andra i ett riktigt getingbo.
Vår Queen bee ovan med Guccicitatet saknade dessvärre både förmåga och smartness för att klara ett läxförhör i Riksdagskunskap och att vara en god ledare vilket naturligtvis måste kompenseras.
- Mulligare säger jag med kunskap om parlamentarism än om:
- Var det Gucci märket hette?

Well I'm a queen bee
Buzzing around your hive
Well I'm a queen bee, baby
Buzzing around your hive
Andra bloggar om skolan:
Copyright LarsThommy

Saturday, January 27, 2007

Årskrönika fotbolls VM 2006 – Coupe du Monde

Eu sou Brasiliero
I dag roar vi oss med att göra en krönika av våra bloggar från fotbolls VM 2006. Vi har kämpat oss igenom en tuff vecka; lektioner, start med nya projekt - entreprenörskap, apt och föräldrasamtal.
- Ont i halsen, ont i det gamla ögat - Hawkeye, i dag så snorar vi och gör som den gamle hederlige svenske arbetaren, vilar och rekreerar oss på helgen för att vara fit for fight på måndag. Samtidigt längtar vi efter sommaren och minns fotbolls VM och här passar vi på att tipsa om hur man planerar en minisemester:
- Kolla avgångar Ryan air, några billiga avgångar typ 2x1 sek, finns det hål i kalendern?
- Slå till, köp en Rough guide till destinationen och boka en liten hyrbil vid ankomsten och behöver du känna trygghet beställ hotellrum.
- Come on så lyfter vi!
Ungefär så gick det till när vi beslöt att vara i Berlin under VM-finalen i Fotboll 9 juli 2006.

Här några VM bloggar från Kistalight:
Matchtröja till salu
Nystruken matchtröja
Bita ihop
Bortglömd matchtröja
Matchtröjan under kudden
Efterlysning…
Eu sou brasiliero
Måltorka…
Tourist in Berlin
Andra bloggar om årskrönika
Andra bloggar om fotbolls VM
Copyright Thommy Sjöberg

Sunday, January 21, 2007

Lilac light

- Sväng till Botkyrka konsthall i helgen. Rattar den gamla Scorpion över stadens broar vid Essingeöarna till Blommensberg och genom Eugenia, Fredhäll och Södra länken tunnlarna - Stockholm i januaridräkt, mera ljus än dis över fjärdarna.
Huddingevägen ut till Tumba. Ser utställningen Labyrint med böcker som konstverk, artistic book genren, eftersom vi som vanligt var sent ute hann vi inte riktigt med att systematiskt beta av bokverken. Men vi (jag) fastnade för en liten kaledioskop liknande bok. En rundel fylld med små, små ord och bokstäver som ett glitterregn.
– Skaka, skaka boxen och häll ut och vem vet kanske bildas det skimrande meningar. Som sagt massor av böcker också en namne och granne abc Sundbyberg fanns bland hyllorna.
– Ett lexikon med inriktning på Sundbybergs design.
Häromdagen fick vi mail från SouthernCalifornia apropå vår blogg förläggarnytt och om vår nya bok abc…Kistalight. Ett mail som gjorde oss riktigt glada – här tar vi oss friheten att citera.

"So does this mean that you are now finally an author in your own right? Great news; like we say here in SoCal, you need to do three things in life; plant a tree, raise a child (or two or three...), and write a book. Did you plant your tree yet? Good luck with the sales of your book!!!"

Hm…hm we have raised children now I have written a book and perhaps I have plant a group of trees. See the story below!
I slutet av 80-talet arbetade jag på en skola i en ryktbar stadsdel kring Järvafältet egentligen en riktig bra skola. Mina ämnen var då matematik och No-ämnen – sic eftersom det saknades lärare i dessa ämnen! Hur som helst tillhörde jag de naturvetenskapliga lärarnas idoga krets. En vacker dag skulle det göras tipspromenad på Järvafältet med frågor konstruerade av undertecknad. Kulturhistoria varvat med naturfrågor. Eggebys runsten och folkets park fick sina frågor. Kring den närbelägna Granby gård växte (växer) trädliknande syrener.
- Vad passar bättre än en tipsfråga kring detta.
- Är träden kring Granby 1) Hägg X) Lind eller 2) Syrén. En till synes oskyldig fråga som fick den biologiansvariga läraren på vår ryktbara skola att se rött. Han bar ett mycket svenskklingande dubbelnamn, typ Nils Nilsson eller Sven Svensson men namnet var givetvis ett annat, för övrigt påminde hans biologiinstitution mest om någon sorts bananrepublik. Visserligen hade han en eminent förmåga att banka in fakta kunskaper hos folk och fä men vem vill verka i en bananrepublik?
– Syrener sade han är inte träd utan buskar med sin då dånande diktatoriska stämma.
I dag, 20 år senare, gör vi uppror i bananrepubliken och hävdar å det bestämdaste att även syrener är träd åtminstone "small trees" som det står i Wikipedias internationella lexikon.
Då har vi på Kistalight minsann planterat träd både på Norra Öland och i Kista and raised children and written a book.
– Good feelings about that! Greetings from Kista

Saturday, January 13, 2007

Intervju Light

Läsa gillar vi verkligen på Kistalight - i ur och skur
Då och då blir vi intervjuade på Kistalight. Här om året av SIFO om dagspolitik, det blev tycker vi, en festlig blogg på Kistalight. Strax före Allhelgonahelgen deltog vi i en undersökning om hur vi mår i Europa och om det finns någon framtidstro inom EU. Då intervjuades vi av en dam från, SCB, Statistiska centralbyrån. Den intervjun gick rekordsnabbt på något mer än en timme mot de stipulerade två timmarna - så sade i alla fall den intervjuande damen.
- Kan tyda på att man är säker på sina uppfattningar.
- Mindre säker nu!
Här om dagen blev vi intervjuade av lokaltidningens "mitt i" reporter John Jenkins och plåtade av hans kollega fotografen Sara Flodin. Anledningen var att min bok abc…Kistalight getts ut och är ett kul och möjligen intressant inslag i den kultur som florerar i förorten.
När jag säger vi på Kistalight tänker jag på min familj och de människor som finns kring boken. Men när det gäller intervjun är det förstås undertecknad som gäller. Intervjun genomfördes på Akademibokhandeln i Kista.
Blev ett fint samtal och visst var det festligt att bli plåtad mot en blå vägg läsande och hållande i den nya boken bland bokhyllorna i affären och alla nya intressanta boktitlar.
Utan att gå in på detaljer i intervjun fick jag anledning att fundera kring mitt skrivande.
- Varför skriver man?
- Varför skriver jag?
- När började du fundera på att skriva en bok frågar John Jenkins.
En fråga som jag inte riktigt kan besvara.
- Har jag inte alltid skrivit i vuxen ålder - men mest haft tid med små korta bitar. En form som passar mig utmärkt. Första sammanställningen blev en sorts lexikon för att se om det finns en röd tråd, ett mönster och hitta en ton i berättandet.
- Att trycka raderna blev sedan en liten dröm om att förverkliga entreprenören inom mig.
- Inte bara författare utan också förläggare.
- Är inte att skriva fortsätter jag i intervjun: En önskan att bli sedd, stå i centrum, en form av eskapism, skapa en roll, bearbeta gamla trauman. Sedan finns ju glädjen och lusten i att berätta en historia.
- Lika roligt som att läsa goda böcker, äta god mat, umgås med vänner, prata, arbetet, flanera, sitta på café, spela tennis, cykla, vandra, resa, lyssna på musik och göra hm…hm…hm.
- Listan kan göras lång av det som vi gillar som allra mest.
Nyfiken – lust att läsa abc...Kistalight?
Gör en beställning på kistalight@hotmail.com
Begränsad upplaga.
abc...Kistalight finns även att köpa på Akademibokhandeln i Kista och i City, Bokia i Kista och Vällingby bokhandel.Pris 129 SEK
Copyright Thommy Sjöberg

Friday, January 05, 2007

Gdansk Light eller ljuset i november

Zuraw nad – kranen i Gdansk
Det snöar utanför vårt fönster, stora flingor, känsla av ferie och julmarknad men det är Allhelgonahelg. Vi befinner oss i Glówne Miasto på vinbaren Winiarnia Spirutus Sanctus vid Ulicia Sw Ducha nära Kosciól Mariacki, Mariakyrkan, en mäktig kyrka i tegelsten i Gamla stan i Gdansk.
Vinbaren är nyöppnad. Smakfull inredning, konst på väggarna, på borden ligger olika exklusiva bokverk om arkitektur och måleri och möblerna går i grå nyenkel stil a la svensk folkhemsdesign och då menar vi möbelkedjan.
- Faktiskt är det premiär imorgon. Personalen får öva på oss i kväll. Tidigare under kvällen hade vi gått på en kashubisk restaurang nära vårt hotell Dom Aktora, kommit ihåg Oscar i Günter Grass Blektrumman som var kashubier och mints emblemet , Zuraw nad Gdansk, den gamla jättekranen, från medeltiden: som finns som en kuliss i Volker Schlöndorffs filmatisering av boken och i alla högsta grad finns i verklighetens Gdansk vid Motlawa kanalen.
Vittring får vi och doftar och spårar gör vi vid Ulicia Dluga och Dlugi Targ centrum i Gamla stan. Vi går på caféer, sitter speciellt på Daily Café, smuttar på espresso och iakttar:
Ungdomar som spelar Fia med knuff, framför oss sitter ett ungt vackert par, verkar nykära och mycket blyga för varandra– förälskelsens förvirring? Han ser ut som en ung Chopin och hon är lång, mörk, slank och har mycket mjuka fylliga omålade läppar. En aura av oskuld, naturlighet och sensualism finns kring dem som ofta saknas kring ungdomar i vårt allt i genom kommersialiserade samhälle i Sverige.
Vågar inte riktigt ta in allt jag ser, går igång på sånt och kommer då att läsa massor av litteratur om Gdansk och det har jag inte tid med, noterar ändå Stadshusets bilder av ruinmassorna som återstod av kvarteren kring Clówne Miasto när slutstriderna våren 1945 stod mellan Sovjettrupper och tyska naziarmén.
- Här har ett mänskligt under genomförts efter kriget då invånarna i Gdansk byggt upp sin gamla stad efter bilder och de få ritningar som fanns kvar.
- Undrar om energin hämtade kraft i en känsla av enighet mot överhet och kommunism, minnen av krigets grymheter och nazismens ondska?
- Här fick de goda krafterna verka.
Tidigare under dagen busväder – vad göra?
Flanera i ett kylslaget vindpinat blött Gdansk eller göra en utflykt i en varm bil i den polska tuffa trafiken med stor risk för halka.
- Det blir vår hyrbil med utflykt till Hel, turistorten, längst ut på landtungan Hel Peninsula i Gdanskbukten. Turen går genom Trojmiasto, trestadsområdet, Gdansk-Sopot-Gdnynia. Här är det drag under galoscherna. Här investeras det, här gäller workingcities med hög intensitet och det är en intensiv trafik i vinterblötan. Vi svänger ner till Sopot och passerar Grand Hotel på baksidan. Här har världens stora bott; shahen av Iran, De Gaulle och Giscard d´Estaing så även Hitler när Polen och dåvarande Danzig hade fallit i inledningen av andra världskriget. Sopot är fortfarande en av Polens stora badorter men även chic stadsdel med Art Nouveau inslag och hemort för entreprenörer, arkitekter och artister.
Vi passerar, på vår väg, bad och fiske orter som ett pärlband, Puck, Wladyslawowo - dessa polska namn!, Kuznica, Justarnia, Jurata och Hel längst ut på spetsen med utsikt över bukten ända in till Gdansk. Där gamla varvsområdet, Leninvarvet, och stadssilhuetten skymtar i horisonten.

- Hel i november; det disiga ljuset
kulingblåsten
man får gå hukande i motvinden

ut på piren i hamnen
inte ens en vilsen turist

på de milslånga sandstränderna.
Hel i november; en utflykt
för poeter, konstnärer
och Kistalights utsände.


På Hel stod en av de stora slutstriderna på polsk mark under andra världskriget. 100 000 tyska soldater stred emot den sovjetiska armén men fick ge sig efter hårda strider. Utanför Hel torpederades också flera civila flyktingfartyg på väg mot Tyskland av den sovjetiska flottan. En författare som skildrat den här tiden är Stefan Chwin med boken Haneman. Där finns skildringen av torpederingen av lastfartyget Friedricha Bernhoff och hur flera av bokens personer försvinner i havet. Där finns också skildringen av hur polska flyktingar tar över de flyende tyskarnas bostäder och hur gator, torg och platser får nya polska namn. Haneman är trots sitt tunga innehåll en poetisk lyrisk roman om den kultiverade obduktionsläkaren Haneman som blir kvar i Gdansk efter de sovjetiska truppernas frammarsch – kanske på grund av en depression efter en älskades död.
På vinbaren Sanctus, vi vill bara ha ett glas – något enkelt, får vi var sitt glas med vin från Moldavien. Det är ingen riktig stuns på det – smak av gammal kommunism från forna Sovjets egen vinlada?
- Vi prövar gärna något annat!
In kommer en flaska rött från Ukraina som den förtjusande unga blonda servitrisen rekommenderar. Hon undervisar gärna om husen i kvarteren.
- Inspirerade av Amsterdams medeltida byggnader och kanaler prövar jag.
- Precis säger vår unge servitris.
Bättre smak på det Ukrainska vinet från Krimhalvön, mindre känsla av postsovjetiskt trauma och betong.
In kommer det korvar, nötter och vi får ostsorter att identifiera – kittost bland annat. Vi blir sedda och vi blir uppassade som de värsta Lady och Lufsen om än vi är medelålders. Det hela avrundas med en liten brandy eller var det en kryddig polsk vodka?
Vi kramar om vår unga blonda servitris som övat så förtjänstfullt på oss inför morgondagens premiär.
Lyckliga går vi hem genom Glowne Miasto och de hexagonala snöflingorna faller och skimrar och stadsportarna (Wyzynna, Zlota och Zielona Brama) har slutit sina dörrar för natten.
Vore det en annan tid, kanske Hansan eller fristaden Danzig, skulle vi höra ljudet och larmet från lastbryggorna vid Motlawa kanalen, språkens surrande i luften, den gamla kranens, Zuraw Gdanski, mullrande och i nästan modern tid skulle säkert tumultet kring Leninvarvet och Solidarnosc ha satt sina spår.
- Nu är det 2006 och då möter vi en färgad man på trottoaren som rastar sin schäferhund, med munkorg, i den folktomma staden.
Andra bloggar om Polen:
Copyright LarsThommy

Wednesday, December 27, 2006

Jukebox Light

Här på Kistalight roar vi oss under mellandagarna med att lägga in favoritlåtar från youTube på en gammal låtlista som egentligen innehåller 10 små berättelser.
- Några danssteg när katten är på vift!

- Klicka på låten - läs texten, lyssna och kika på några av våra favoriter.
- Begrunda - kanske skulle det kunna funka som en elektronisk bok?
- Har hittat en blogg, Frihetens vingar, som tipsar om Lulu - som ej är en lättsinnig kvinna.
Där du lätt och kostnadsfritt kan publicera e-books.
- Wow för en fri och gratis marknad!
På Kistalight fortsätter vi dock den icke kommiersiella linjen med klick - Just for fun! Så finns förstås vår nya bok.
- Nyfiken – lust att läsa?Gör en beställning på kistalight@hotmail.com Begränsad upplaga.
abc...Kistalight finns även att köpa på Akademibokhandeln i Kista och i City, Bokia i Kista och Vällingby bokhandel.Pris 129 SEK
- God fortsättning och gott nytt år önskar vi på Kistalight!
Kistalight Tracklist
Copyright LarsThommy

Saturday, December 23, 2006

God Jul Light



Fuglesang har landat – snyggt jobb – kul tycker vi på Kistalight.
- Härligt med en ny idol och folkhjälte för alla ungdomar. Härligt med en kille som är Dr i Partikelfysik och som är händig med solceller och EL och grejar långa rymdpromenader.
- Släng er i väggen Big Brother brudar och Idol vinnare och alla andra dokusåpa-fans nu gäller naturvetenskapliga studier, hårt arbete, tålamod, uthållighet, intensiv träning och högre studier.
- Wow säger vi på Kistalight vars hjärta klappar för kunskap.
Wow säger vi också som följt Fuglesang i rymden och sett jorden från hans position på ISS och rymdfärjan.
- Ljuset säger vi bara - från planeten Telllus!
- Finns det något häftigare än blåa oceaner, gröna kontinenter, mäktiga bergskedjor och ett norrsken över Skandinavien?
- Be careful with that!
I morgon följer vi vår idol och ideolog Carl Bertil Jonsson, umgås, käkar lite gott, slappnar av och bara är - tillsammans med familjen på Kistalight.

Sunday, December 17, 2006

Förläggarnytt

Nöjd förläggare, Kistalight Publisher, i Rinkeby – har precis sålt en bok till biblioteket. Bild: Ulla Kistalight
Veckan som var. Solen tittar fram mellan molntussarna medan jag är på väg över Tranebergsbron i min gamla Scorpio. De nya husen vid Tranebergs strand slumrar i decemberljuset. Borta vid Essingeöarnas broar skymtar trafiken likt en ringlande lysmask.
- Mitt på dagen men ändå livlig trafik.
- Är inte folk på jobbet?
- Visst ja, har ju själv frigjort en timme vid lunch och är ute och susar på stan. Målet är att hämta en första upplaga av abc…KistalightFörfattares Bokmaskin på S.t Eriksgatan 10.
Visas på upplagan av bokmaskinisten Per där den samsas på en hylla med några travar av Pippi Långstrump översatt till romanska och Japans första Nobelpristagare i litteratur Yasunari Kawabata och hans Snöns rike - tror jag det var i alla fall.
- Passande sällskap?
På radion Bob Dylan med Workingman´s blues #2 från Modern Times när jag åker hemåt på motorvägen förbi Haga norra och Ulriksdal. När jag svänger av mot Kista speglar sig molntussarna i Science Towers glasfasad och solen har ännu inte gett upp när den nu glimtar fram efter de sista dagarnas regn.
Andra bloggar om att publicera:
Copyright LarsThommy

Tuesday, December 12, 2006

Absolut Kistalight

abc...kistalight / Thommy Sjöberg
En liten bok,
kondenserad, tunn,
lätt – javisst!
Med egen ton och en liten bit
av Multikulti, blåeld och skärvor
från Järva till norra Öland

Essäer och prosapoem liksom.
Plus några lyriska kåserier
- Guarantee light!

Nyfiken – lust att läsa?
Gör en beställning på
kistalight@hotmail.com
Begränsad upplaga.
abc...Kistalight finns även att köpa på Stadsmuseet, Akademibokhandeln i Kista och i City, Bokia i Kista, Hedengren, Vällingby och Söderbokhandeln.
Pris 129 SEK
Thommy Sjöberg

Saturday, December 09, 2006

Signering Light

För en gångs skull var jag i tid.
Två minuter i fyra – kanske tre i fyra – tur var det.
Signeringen börjar fyra. Köerna ringlar redan som meanderlopp i Akademibokhandeln i City när årets nobelpristagare Orhan Pamuk skall signera böcker.
- Har aldrig sett så många människor här tidigare
Väljer två böcker.
Hamnar långt bak i kön – får trevligt sällskap. Vi avhandlar och diskuterar: Jag, en man med grekiskt ursprung som skriver essäer och vars mor kommer från östra Turkiet och en kvinna med söner i Chicago som jagar spännande julklappar från Sverige. Här några ämnen som vi hinner med på vår väg mot Orhan och signering.
Indien; high tech och nya marknader, USA och presidenters öde - vår kvinna hade också hört storyn om Indianhövdingens förbannelse och så förstås Istanbul som multikulturell stad och östra Turkiet; kurders hemvist och grannskap till Armenien och Georgien och ämne för Orhan Pamuks Snö.
Vi avhandlar och diskuterar och som när man har trevligt flyger tiden fram.
- Tre minuter kvar … två minuter kvar när vi börjar närma oss Orhan och signeringen.
- Ska vi hinna puls och förväntningar.
Vi får välja en bok, tidsbrist, för signering. Jag väljer Istanbul och är en av de sista som får ett signerat exemplar.
- Hard work to be a Noble prise winner säger jag till Orhan medan jag lämnar ett signerat ex av min blogg Respekt kanon till honom.

To Orhan

Here is a blog
about you
a little gift
from a swedish reader
and blogger.
I love the mystery tale
In your Black book

very much.
/Greetings and thanks from Kista


-Thank you very much säger Orhan Pamuk som är väluppfostrad men samtidigt en mycket skarp iakttagare och distingerad herre som utstrålar målinriktad energi.
Det kunde vi notera på Kistalight som mycket nöjda gick hem med vårt signerade exemplar.
Andra bloggar om Orhan Pamuk:
Copyright LarsThommy

Tuesday, December 05, 2006

Ugh...ugh Light



Indianhövdingens förbannelse- Kan inte riktigt gå i god för den här storyn nedan, osäker på källorna, har hört den av någon korrespondent på radio eller tv eller läst den i någon tidning – dock stämmer själva kärnan i berättelsen. Vi på Kistalight kan inte annat än instämma:
- Det ligger någonting i vad han säger den gamle hövdingen.
Storyn berättas på följande sätt: Du visar en overhead med USA:s samtliga presidenter på väggen. Lägger pennan på vid 1841 – sedan rullar historien på. Presidenter se nedan!

Någon gång kring 1840 när de vita trängt undan indianerna till allt för många reservat, begått allt för många svek och grymheter och buffalon minskat drastiskt i antal på prärien och gräset viker sig åt fel håll för vindarna sade en gammal indianhövding ungefär så här:
- Varje jämt årsvarv när den vite mannen väljer en ny hövding ska det vila en förbannelse över honom så länge vi indianer inte får vårt land tillbaka och så länge som buffalon inte åter kan få ströva fritt mellan bergen, månen och soluppgångarna.
År !841 tillträde president William Henry Harrison. Det blev en kort period han dog i lunginflammation samma år strax efter installationen, fick lunginflammation, alltför lättklädd i ett svinkallt Washington när han svor presidenteden i januari.
 Nästa jämna år 1861, val året innan, var det dags för en av de riktigt stora presidenterna Abraham Lincoln. Efter att ha vunnit inbördeskriget hållit ihop unionen och blivit en symbol för de svartas frigörelse blev han skjuten på en teater 1865, ett år in på sin andra period, av en sydstatsfanatiker och dog någon vecka senare.
1881 blev James Garfield president. Efter några månader blev han skjuten av en bitter åklagare som tyckte sig ha blivit förbigången vid utnämningen till en tjänst som konsul.
1901 ett halvår in på sin andra period som president blev president William McKinley skjuten av en anarkist och dog åtta dagar senare.
President Woodrow Wilson, NF:s skapare efter första världskriget, hann aldrig avsluta sin presidentperiod när han drabbades av en stroke 1921 ett år in på sin andra presidentperiod.
Nästa president som tillträdde efter val jämt årtionde var Franklin D Roosevelt en av de riktigt stora, New Deal och USA:s ledare under andra världskriget, hann aldrig överleva sin sista period som president utan dog i hjärnblödning strax innan andra världskriget var till ända. Franklin D Roosevelt är unik ingen president har suttit så länge som han, 4 perioder från 1932 till 1945. I dag kan en president bara sitta i åtta år – thanks for that med tanke på mr Bush.
Nästa jämna årtionde var 1960 – Kennedy vann valet och 1961 tillträdde han och hans period vet vi alla som var med då hur den slutade med ett skott i Dallas.
När Roland Reagan tillträdde 1981 dröjde det exakt 69 dagar innan han blev utsatt för ett mordförsök men han överlevde.
- Älskling jag duckade sa han i sjuksängen inför tv-kamerorna till sin hustru Nancy även mordförsöket fanns förstås filmat av övervakande tvkameror.
Mr Reagan visste hur man gjorde för att överleva för han hade varit filmskådis i Hollywood i sin ungdom och medverkat i massor westernfilmer. Där han hade spelat cowboyhjälte.
I och med att Reagan överlevde tror man att den gamle indianhövdingens förbannelse ska vara bruten men riktigt säker kan man inte vara – nästa president som är vald jämt årtionde är nuvarande mr George Bush.

Chronological Order: 1789 to 1889
Chronological Order: 1889 to Present

Washington, George1789-97
Adams, John1797-1801
Jefferson, Thomas1801-09
Andra bloggar om president Bush:
Copyright LarsThommy

Monday, December 04, 2006

Käk för en statsminister – chili con falukorv

Chili con falukorv - käk för en statsminister
Helgen som var
Råkade se reprisen av Go´kväll mitt på söndagen. Fillippa Reinfeldt bjuder på tänkt middag med gäster, Lisa Nilsson sjunger Det regnar i Rio och Filippa berättar om sin makes kökskonster.
- En favorit korvgryta med vita bönor!
- Låter folkligt när hörde man senast talas om att Göran Persson eller någon annan ledande socialdemokrat laga en enkel rätt för stugorna?
- Blir väl slottstek a la Stiernhof där eller musslor och french fries med någon mayonnai från Bryssel a la Margot Wallström.
- Nu förstår jag varför Fredrik Reinfeldt vann valet.
Hur som helst prövar vi på Kistalight ett värdigt statsminister recept hemma i stugan.
- Fräser en strimlad purjolök, fyller på med skivad falukorv, värmer vita bönor i en kastrull och här i Kista lägger vi till en del potatis, några morötter och gröna brytbönor.
- Smakar av – borde kanske fylla på med några buljongtärningar i böngrytan, hacka några vitlökar, fräsa dem i pannan fylla på med dem bland korv och purjolök.
- Mm – varför inte glas rödvin med stuns till?
- Tag gärna nåt från den nya folkdrycken lådvin – kanske ett Primitivo vin från soliga Italien.
- Visst ja jag ska ju spela tennis på kvällen får bli några glas mjölk istället.
Tennisen, några timmar senare, blev en smula hårdsmält, hittade inte rytmen, något mysko med bönorna?
När jag åker hem på söndagskvällen regnar det och jag känner att jag har ont i halsen och i mitt gamla öga.
Får trösta mig med en gammal god story som jag brukar berätta för mina elever när vi läser om det amerikanska frihetskriget – vilket vi har gjort i veckan som var.
- Se blogg i morgon!
Copyright LarsThommy

Tuesday, November 28, 2006

NVIS inte Elvis - light journey - current time

Foto av internationella rymdstationen taget den 17:e september 2006 under flight 12A.

Helgen som var besökte vi vänner i Norrköping. Går på promenad under lördagen, förbi Kneipens snickarglada hus, regnet porlar och lervälling under fötterna. Vi går längs Motala ström som brusar i det gamla industrilandskapet och Strykjärnet bildar en vacker fond trots novemberdis mot stadens nya Campus och universitetet.
Vi på Kistalight är inbjudna på specialvisning av KOSMOS som är ett samarbete mellan stadens universitet; Norrköpings visualiserings och Interaktionsstudie och Hayden planetariet vid American museum i New York.
Genom en förtjusande föreställning blir vi guidade på en resa genom rymden av vårt värdpars dotter Carolina Carlgren som är examensstudent där på Tekniska Högskolan. Scenen är en tio meter bred böjd scen och tre meter hög. Det är en virtuell verklighet av vår galax och Andromedagalaxen och andra galaxer som målas upp.
Vi får följa International Space Station , ISS, färd mot en soluppgång över jorden. Stationen som har en omloppsbana runt jorden på 90 minuter följer vi i realtid, current time, och det är hisnande bilder över jorden.
När vi sedan snurrar vidare mot våra andra planeter med Voyager II, ser månens baksida - går inte att se från jorden, besöker Mars och Jupiter med sina månar blir vi allt mindre och tanken räcker inte riktigt till. Vi får lov att bli filosofiska istället. Med Voyager I som har hunnit en bit på sin resa lämnar vi vårt solsystem med Carolina som styrman och vi börjar fundera på om det finns liv på andra planeter.
Radiovågor har lämnat jorden allt sedan vi börjat sända radio. De förflyttas med ljusets hastighet.
- Jämför avståndet ljusår!
De första officiella radiosändningarna i större omfattning hör hemma på 20 och 30-talet. Vi får följa radiovågor ut i rymden. De bör ha kommit en 70 – 80 ljusår ut i rymden.
Bland pling, brus och bubblor får vi höra gamla radiotal: Hitler från Berlin OS 1936, Eisenhower från D-dagen 1944 och så vidare fram till mer modern tid.
- Vi får hoppas tänker vi på Kistalight att om det finns mänskligt liv på ett annat planetsystem och i ett annat solsystem att det inte är Hitlers tal som är det första man får höra från planeten jorden. Andra bloggar om iss och rymdfärjan:
Copyright LarsThommy

Sunday, November 26, 2006

Kanon på Kulturhuset


Kanon på Kulturhuset
Veckan som var…
Onsdag kväll, Kistalight på kulturutflykt, publiktryck på Kulturhusets internationella författarafton. Trycket gör att föreställningen flyttas ned till en av hörsalarna från Café Panorama. Kö till vinserveringen, feststämning – tar ett glas vitt medan jag kikar på litteraturen som säljs dagen till ära. Bestämmer mig för The Deleted World. En kondenserad diktsamling där den skotske poeten Robin Robertson, en av kvällens huvudaktörer, har översatt och skapat 15 kända Tranströmerdikter i en lyrisk rytmisk engelsk språkdräkt.
Robertson inleder aftonen med dikter från sin samling Swithering där finns hyllningar, nåja, reminiscenser från Strindberg och tacksamhet till den svenska översättaren Karin Altenberg.
Blicken och tillslaget i Tranströmers poesi får vi uppleva när Krister Henriksson växelläser Tranströmers poesi med Robin Robertson.
- Man läser, gör tolkningar, ur Robin Robertsons Deleted World.
Henriksson för kvällen, som en blid litteraturprofessor, lyfter fram det berättande draget i Tranströmers dikter – en bard berättar om språket bortom orden. Robertson å sin sida visar på musikaliteten och rytmen i Tranströmers poesi. De brittiska tolkningarna får det att sjunga och Henrikssons svenska tolkningarna lockar fram bråddjup.
Här väljer vi den engelska versionen av;

Black postcards
I
The calender is full but the future is blank.
The wire humes the folk-tune of some forgotten land.
Snow-fall on the lead still sea. Shadows
scrabble on the pier.
II
In the middle of life, death comes
To take your measurements. The visit
is forgotten and life goes on. But the suit
is being sewn on the sly.

Tomas Tranströmer avslutar kvällen med två musikstycken för en hand och får stående ovationer tillsammans med Henriksson och Robertson. Ovationer som aldrig riktigt vill ta slut.
Medan vi fikar i Teaterbaren efter den magiska föreställningen, Kistalight utsände och två kompisar från ungdomen, pratar v i om gamla tider, 70-talet, och The Bands gitarrist, namne till kvällens poet.
- Oh tro det eller ej i högtalarna hörs The Bands gamla klassiker The Weight av Robbie Robertson och framför oss minns vi bilden av Tomas Tranströmer framför pianot.
Håret på skaft, ett roat och kanske något förskräckt leende.
- Vad har jag nu ställt till med?