Kistalight minns Slas

Utsikt mot Skinnarviksgränd Pennteckning: Stig Claesson Slas - en svensk kanon

Kistalight minns Slas 

Kanon för en söderkis, en mörsare från Kistalight

Här kommer en annan snidare serru, brevduva liksom, direkt från Tullen med tricken.

Du vet posten vid gamla Flamman. 

assar fram med brevbärarväskan längs kulturstigen; Tavastgatan, trapporna upp till Bastugatan, där häckade förresten musikanten Lars Sellergren, han tog det alltid piano ha…ha. Uppe vid krönet av Bastugatan hade Olle Adolphsson en stuga, Trubbel, trubbel, längre ned i backen fanns blåsbälgen Andrew Valters kontor. Där fanns en konstens höjdare som Carl-Fredrik Reuterswärd med professors rang på Ackis och där fanns Stadsteaterns chef Karin Kavli. 

En sträng donna med skarpa jack om man kom snidande med eftersända brev.

Harru nån anvisning med sekiner i dag rå kunde det låta.

Det var den unge Slas som mötte upp, ofta redan i backen ned för Bastugatan, väntande på betalningar från Aftonbladet för sina egensinniga kulturbitar med spretiga kongeniala teckningar som fångade ljuset.

Dom gillar vi skarpt på Kistalight!

På den tiden bodde han i Skinnarviksgränd med sin unga familj, två små knoddar och vacker tekla med indianskt ursprung, från S:t Lawrencefloden i provinsen Quebec i franska Kanada. 

Lilla Hiawathas signalkurs hade gjort susen,  kärlek liksom!

Kvarteren kring Bastugatan var i mitten av 60-talet nerslitna och det var innan Söder hade blivit ett reservat för kulturmurvlar, skådisar, klämkäcka socionomer, hippa generaler eller kulturfernissade mäklare. Det här var innan Vem känner Yngve Frej och innan Slas blivit folkkär skildrare av landsbygden och av dom som blev kvar på vischan. Indirekt avslöjar Slas även hemligheten med alla söderkisar genom sina böcker om landsbygden.

Bakom en riktig stockholmare döljer sig en lantis.

Fråga bara Lo-Johan som bodde lite längre bort på Bastugatan. 

Nej vid den här tiden hade Slas debuterat och skrivit berättelser från Europa/Nya världen, Bönder, Västgötalagret, Supportern och Ugnstekt gädda alla utgivna på det socialistiska Bo Cavefors förlag. Några av novellerna Supportern och Götgatsbacken kan tillsammans med Yngve Frej duga som en kanon i svensk litteratur och speciellt då från Stockholm.

Ena riktiga mörsare avfyrade med en doja från Söder. 

En gång hjälpte jag Slas och det måste ha varit hans fru, mycket vacker, en riktig pingla, en man och en ännu vackrare pingla, troligen syrra till den förra vackra pinglan och skjussa igång en gammal Porsche nedför Bastugatsbacken.

Om Porschen startade?

Inte den blekaste!

Men nog puffade det några moln från lilla Hiawathas signalkurs när jag gluggade och tirade på syrran till den vackra pinglan.

Oh la la – man skulle bli konstnär.

Tror också att jag allt sen den tiden har närt en dröm om att skriva egensinniga bitar, se dem i tryck.

På någon blaskas kultursida.

Dra in några sekiner!

Få lite pröjs!

Här kommer en annan snidare!

© Thommy Sjöberg

Årskrönika Läsning Light 2007

Marylin och Joyce - vilket par sida efter sida

Läsa gillar vi verkligen på Kistalight - i ur och skur
Nu har krutröken lagt sig över Kista efter nyårsfirandet och dofterna bleknar, som vanligt massor av raketer med stjärnregn, bomber, smällare och häxor.
- Inte så många Gott nytt år vid årets afton utan mer idogt jobbande med fyrverkierna. Mot Rinkebyhöjden smäller det och lyser som vanligt av rejäla investeringar i raketglädje. Man har ju hört av sina elever vilka pengar som läggs ner på några rejäla lådor med rocketstuff från Kistagrossen av morbror A och storebror J.
Vi fyrar av vårt lojala bidrag med en knippe högskjutande salvor och skålar in det nya året med goda vänner och grannar medan Kistaskrapan skymtar i nattjockan mot en fond av ljus från våra rocketkreatörer.

- Likt ett nyårsregn av stjärnor!
Vi fyrar av en årsbetraktelse - vi väljer läsning.
Från årets lästa böcker hämtar vi en lista med bloggar. Läser och citerar böcker gör vi ständigt på Kistalight.

Lucia Etxebarria Light leder till Lucia kanon och då snackar vi läsning
Lucia kanon

Nytolkning blues Sarajevo
Norra Ölands stenkust - läskigt Light
Release Light Kista
Linné kanon
Entreprenör Light

Kazantzakis Light
ABC...Kistalight - några ex kvar
Makterna - Neapel
En gång till - makterna i Neapel

Shadow of a nation
The falling man har vi inte läst på Kistalight - men vi vill

Dags för Les Murray
Värdegrund Light
Fars Dag Light det är inte varje dag man medverkar i en antologi
Roberto Saviano Blues - en av de 100 viktigaste enligt N.Y. Times. Var är den svenska pressen?

Kistalight goes Ryan
Gott nytt år Light

Andra bloggar om böcker: Andra bloggar om litteratur: Andra bloggar om Kista

© Thommy Sjöberg

Gott nytt år Light

Tillsammans med Dog Agent 009, från Hollywood Dog, en favorit på Kistalight, skålar vi in det nya året och önskar alla bloggare och läsare:
- Ett gott nytt år!

Jag minns att jag sprang Ron McLarty
Med ett lästips från veckan.
Från veckan med tennismatcher, två riktiga (tresetare) och en femtio minuters match, fika, bloggande, julfirande, hostande så har vi också läst ut en feel good roman, Ron McLartys Jag minns att jag sprang. En riktig roadmovie för medelålders. Passar bra att läsa för både män och kvinnor. Huvudpersonen Smithy är en riktig loser, fet dricker för mycket (kopiöst), kedjeröker och har ett trist jobb. När så föräldrarna omkommer i en bilolycka och han får ett besked att hans älskade syster Bethany ligger död på ett bårhus på andra sidan USA, så kastar han sig bokstavligen på sin cykel och hojar över kontinenten. Från barndomens Providence i Rhode Island till Venice i L.A.
Smithys barndom har präglats av den schizofrena systerns sjukdom och de problem och de konflikter det innebar.
Fina växlingar i berättandet, parallellhandling mellan cykeltur och hågkomster, spetsat med magiska och realistiska inslag. Ron McLartys är en riktig historieberättare även om han är skådis. (Han har bland annat spelat kurator i Sex and the city.)
- Händelserna blir bara värre under cykelturen.
Miljöerna och naturskildringarna under resan dominerar inte men de finns där och leder handlingen framåt. Då och då dyker systern upp som en magisk drömlik följeslagare.
Genom storyn löper också en kärlekshistoria men den får ni bästa läsare upptäcka själva.
Betyg: Fem cykelväskor av fem
Andra bloggar om böcker: Andra bloggar om litteratur:
© Thommy Sjöberg

Allegori Light

En film och skolans läroplaner - Gilbert Grape

The real Mymlan i Sundsvall som är en intensiv bloggare har initierat en debatt om skolan i mellandagarna; läroplaner debatteras, behöriga och obehöriga lärare är frågan. Omkring 150 kommentarsbidrag. Tonen är pretto i kommentarerna skulle säkert många ungdomar säga. Från vuxenhåll saknar man humorn och distansen. Lärarjobbet är på många sätt ett praktiskt och handfast yrke. Klar fördel också om man gillar ungdomar som de är inte som de borde vara enligt läroplanen.
- Vad är en bra lärare?
Frågar man eleverna, kan ligga nära till hands, så är en bra lärare en person som är rättvis om man går på låg eller mellanstadiet. Frågar du en elev på högstadiet handlar det om en medmänniska och en maje (Fröken) som är schyst.
- Istället för att reflektera, bidra med ett mer moget inslag, som var tänkt här på Kistalight, väljs en liten bit på A, Allegori, från ABC…Kistalight som tidigare varit publicerad på nättidningen blaskan under rubriken En film och skolans läroplaner.
- Se nedan!
För övrigt kan man hitta musikvideor med Nouvelle Vague hos Mymlan. Vilket gör oss mycket glada och får oss att tänka på den franska filmvågen med Truffaut, Godard och hans tjusiga star AnnaKarina som vi svärmade för i vår ungdom.

Allegori eller skolan inför 2000-talet
Temavecka med kultur; applåder, visslingar och hurrarop, ser Lasse Hallströms Gilbert Grape tillsammans med skolans nior. Filmen ingår i ett projekt för att få högstadiet och gymnasieelever att se kvalitetsfilm.Handlingen är kortfattat att Gilbert lever i Iowa tillsammans med sin magnifikt överviktiga mamma. Han är storebror och tar hand om övriga familjen, en utvecklingsstörd bror och en tonårssyster. Gilbert har det körigt. Han vill vara till lags och i en nyckelscen förklarar han att han ”vill vara en god människa” samtidigt som att han får höra att han bara bryr sig om sig själv! Plötsligt verkar allt med blixtens klarhet så igenkännbart!
- Är inte Gilbert Grape i själva verket en allegori över den svenska skolans lärares vardag om än förflyttad till Iowas oändliga prärierymder?
Den magnifikt övergödda mamman som likt en strandad val äter alla ur huset och får alla att må dåligt är naturligtvis symbolen för lärarnas avtal inför år 2000. Mesalliansen med den kärleksranka hemmafrun, för Gilbert ett tvång, för hemmafrun en maktutövning, är givetvis 1989 års kommunalisering av skolan. Den utvecklingsstörde brodern som ständigt är på rymmen för att bli räddad från stadens vattencisterns topp (för att han får sådana kickar när han hör polissirener) är naturligtvis ett uttryck för problemet med att räcka till i en skola för alla. Den frånvarande fadern, i dag ack så vanlig, ett självmord antyds, kan ses som skolan som väljer bort en tydlig pedagogisk roll av uppfostran och kunskapsförmedling. Gilbert finner på råd. Han förälskar sig i en slank tjej från Arizona medan den magnifikt övergödda damen (modern) brinner inne!

Om vi lämnar filmen där och den allegoriska (bildlika) tolkningen av lärarens situation i dagens skola så kan vi fundera på skolan och lärarnas roll i ett samhälle på väg in i ett nytt sekel. Den tydliga kunskapsförmedlaren från sin kateder skall ju enligt läroplaner och visioner ersättas av mentorer (handledare) som skall förmedla vägen till kunskapen. Kunskap ses då som någonting föränderligt, ej statiskt. En vacker tanke i en värld med stora förväntade förändringar; kunskapssamhället där eleverna via Internet, databaser, media och bibliotek får makt över sättet att nå kunskap. Läroplanerna anpassar sig då även till att skolan inte längre är en absolut auktoritet när det gäller kunskapsförmedling. Dock är kraven på skolan och lärarna i praktiken "ett både och": De gamla hederliga allmänbildningen och färdigheterna förväntas från många håll läras in utan urskillning och förmåga till det, från utvecklingsstörd till snille. Samtidigt som nya betygskriterier, utvecklingssamtal, lärarlagsorganisationer och arbetsplatsträffar skapar andra förväntningar på skola och lärare. Klart att det blir (likt i Gilberts fall) körigt. Nej fram för en tydligare, om man så vill slankare och mindre övergödd roll för skolan.
- Applåder, visslingar och hurrarop för lite kreativt bus när det gäller skolan.
Andra bloggar om skolan:
©Thommy Sjöberg

Kistalight Bloggroll III

Flanör kring Times square – tiderna har hårdnat – 70-tal - hade en blogg kunnat hjälpa?
- Stryker ABC ovan - räcker bra med Kistalight!
Dags för en Bloggroll på Kistalight, tidigare Jamie boy 50-talet, Bob med flickvän på 60-talet - nu är det dags för 70-tal. Tiderna har hårdnat. Den första stora oljekrisen, inte lätt att vara villaägare i dessa dagar, viss depression i världsekonomin, USA förlorar Vietnamkriget. De små grabbarna har gett de stora … pisk. För Travis Bickle ovan i Robert de Niros tolkning hade det nog inte hjälpt att blogga, möjligen hade han blivit lite mindre våldsam.
- Vad han behövde var en psykolog och förstås en massa kärlek.
Mitt eget tidiga 70-tal - Studentliv på Nybohov, ringarna från sextiotalet svallvågor hade ännu inte ebbat ut, Gärdes och drakfester, Almarna, Söndagspromenader med vänstern, Franska vågen, Maggie May, Beatles, Stones och Dylan snurrar ännu på skivtallrikarna plus hårdrock, jazzig funk, och där var fester och friluftsliv. I det sista skälvande 70-talsåret flyttade vi på Kistalight in i en bostadsrätt i Kista på Järvafältet.
- Här några nya länkar med framförallt Kista och Stockholmsbloggare.

Alla vägar bär till Tensta... och till Rom var väl det?
Alltid trött pigga på er med ett besök vet ja!
AnderbergStrollo begåvad Augustnominerad författartjej från Hornstull
BJÖRNS BLÅA BLOGG den röda frågar vi efter på Kistalight?
Bokhora Fem gränslösa tjejer när det gäller litteratur
cjl.se Fotograf i själen, tekniknörd till yrket
Den vassa eggen Vi slipar och vi slipar - mediablogg från Stan!
Fakta ur en undersåtes liv se upp för överheten!
Knöstoftamagasinet Life is like a magazine!
Literoligare.se Varför inte ha...ha...ha!
Mikael Ståldal på softa toppen
MyyZz Depptripp Livet är bra jävla vingligt
Perzec pladdrar på it goes on and on...
TenstaChic som Kistachic fast på andra sidan Järvafältet
Vildvittra Allt det där - något om Astrid Lindgren?
Andra bloggar om Kista
Thommy Sjöberg

Nacka Light - knorr på trasan

I dag fm plockar vi fram en gammal bit om Nacka Lennart Skoglund. Tänker på Tomten och de andra gubbarna på Katarina Bangata som just nu firar Nackas födelsedag kring statyn.
Skål från Kista - givetvis i tomtemust!

Sparven på Katarina Bangata

Står vid monumentet ”Vi syns vid målet” på Katarina Bangata 42. Moderna myter och sagor lever ju sitt eget liv.

Kalla mig Skoglund kunde han säga när han joxade som värst med trasan.

Det var långt innan han blev den vajande majskolven i Brasilien. Och långt innan han blev avgudat fotbollsproffs i Inter och liramiljonär flera gånger om i Italien. Och långt innan han konverserade kungen efter VM-finalen 58. Och för den delen långt innan han kylde vänsterdojan i en vattenhink efter att ha gjort mål på hörna mot Karlstad i sin comeback efter Italiensejouren. Dagis och fritis, utvecklingssamtal och välvilliga föräldragrupper hade inte sett dagens ljus på Skoglunds gata. Vilket nog var en förutsättning för hans artisteri och fotbollssaga.

Nej, här gällde kompisarna och gänget och de första lärospånen gjordes mer i parker och på bakgårdar. Här lurade faror, men det fanns även en paradoxal frihet; föräldrar och lärares inflytande var långt borta. På Katarina Bangata kunde man ju joxa med trasan, trilla med päronet, hålla lädret i luften och klacka ett mynt i bröstfickan. Skoglund var säkert en känslig men ändå orädd kille med glimten i ögat. Det fanns så mycket som kunde överflyttas på den där läderbiten och vissa situationer var man bara tvungen att snacka sig ur: Trångboddhet och matos och ute i kvarteren kriminalitet och alkoholism som också hörde till vardagen. Och så fanns ju grabbarna som inte var lika snabba å huvudets vägnar som Skoglund och då gärna använde nävarna som argument om det uppstod debatt. Att trilla med bollen blev lyftet från vardagen och det var inte en dröm att tjäna storkovan. Det här var långt innan en svensk fotbollskille kunde bli fotbollsproffs och tjäna miljoner. Någon sådan förebild fanns ännu inte i fyrtiotalets Sverige. Ju snyggare klackspark eller en direktinskruvad hörna:

Vad bryr jag mig om trångboddhet! En tunnel med öppnande passning kunde bli rena frälsis och ackompanjerades gärna med:

Skoglund var namnet!

Just i dag sitter en sparv på monumentet och vid foten har någon lagt en ros. Bestämt har jag varit med om ett möte när jag står där. Visslande den fina gamla schlagern La vie en rose går jag därifrån.

Visst kan det väl fortfarande vara knorr på trasan

© Thommy Sjöberg

MÖSSENS JULAFTON ELLER JULAFTON LIGHT

BAO ett alternativt dansband
Konsert
Dans på Globen
Benny Anderssons orkester,
Helen Sjöholm & Tommy Sjöberg

Hittar festlig felskrivning i SvD 28/10 07 när jag sorterar tidningsklipp och pysslar med bloggen.
Detta får bli ett klipp för inspirationslådan.

- Varför inte svänga de lurviga till Alf Pröysens Mössens julafton!


1. När nätterna blir långa och kölden sätter in,
tar Mamma mus och samlar hela barnaskaran sin.
Hon visar sen på fällan :"Ni aktar er för den,
så får vi allesammans fira jul igen."

Ref:
Hejsan , hoppsan fallerallera!
När julen kommer ska varenda unge vara gla´!
Hejsan, hoppsan fallerallera!
När julen kommer ska varenda unge vara gla´.
...

4. Var unge får till julklapp en liten nöt,
den gnider dom med kolapapper, så att den blir söt.
Från skafferiet tar dom en fläskbit eller två,
Och den får allesammans lov att lukta på.

Ref:
Hejsan, hoppsan…….
…

7. Men gamla mormor gäspar och säger liksom så,
att julen den är roligast för alla som är små.
Om ingen går i fällan och aktar sig för den,
Ska alla nästa år få fira jul igen.
- God Jul från Kistalight
Andra bloggar om julen:
© Thommy Sjöberg

Jag längtar till Italien

Vackra citroner från Amalfi - men akta fingrarna!

Arbetslagsmöte på morgonen.
– Känns bra att börja veckan på det sättet;
några elevärenden, information om veckans händelser,
kan vara något om en brandövning eller besök av en skolinspektör, kanske planering av ett gemensamt projekt.
- Äntligen måndag klämmer jag till med när jag hälsar eleverna välkomna till en ny vecka på mentorstimmen som alltid följer på mötet.
Betänk bäste medborgare att när du klarat av måndagen är tjugo procent, av arbetsveckan överstökad.
Smaka på det tjugo procent eller en femte del.
Jämför med en tjugo procentig löneförhöjning!
- Inga dåliga grejer!
Andra bloggar om nya böcker:

Thommy Sjöberg

Kistalight goes Ryan

- Flanerar med en upplaga av Kistalight i bakfickan längs hamnpromenaden via Partenope i Neapel med Vesuvius i bakgrunden. Bild: Love Sjöberg

Kistalight goes Ryan
Nu är den här årets julbok från Kistalight.Just for fun!
Kistalight fortsätter att spana och söka.
Nu som flanör i Europa under en intensiv vecka!
Vem vill inte ta chansen till lite bildning i lågprisflygets tider.
– Som att tågluffa för medelålders.
Kistalight goes Ryan förresten!
Kan ses som en oförberedd lektion – att öppna dörren till ett klassrum för att se vad som händer.
Gå vilse i gränden eller leta efter hotellrum i natten.
Slå sig ned på ett café med en guidebok – kasta ner några rader i en anteckningsbok.
– Fånga en rytm, söka en ton och skapa en stämning.
Kompositionen får bli dagbok för en vecka.
Temat på spaning efter högt och lågt någonstans ute i Europa.
Att vara någon annanstans.
– Det Goda livet.
– Finns det?

Läs gärna även Ryanair Light - fantasi !

Cirkapris: 130 Sek alt 14 Euro
Utgivningsår: 2007 - ny utökad upplaga 2009
Genre: Resor/Essä
Språk: Svenska
Antal sidor: 72
Utförande: Limbunden ISBN: ISBN 978-91-631-9927-1
Beställningsadress: Thommy Sjöberg kistalight@gmail.com
Beskrivning: Essäer, reseskildringar från Europa och grå vardag i november
Förlag: Kistalight Publisher
Andra bloggar om Kista:
Andra bloggar om nya böcker:
© Thommy Sjöberg

Brügge - fight i gränden

- Är kanske konsten att vara belgare detsamma som att vara som mannen med kub på de berömda Magrittetavlorna?

Gårdagens DN - Krisen kan få Belgien att falla isär.

Kistalight som spanar på sina resor i Europa är inte förvånade.

Här ett litet utdrag från vår kommande bok Kistalight goes Ryan.

Brügge fight i Gränden

Carillon! Säcken spricker upp i sömmarna och tonerna rullar ut över Flandern.

Ur det Vilda torget av Tomas Tranströmer

Vi vaknar i natten på hotellet av upprörda röster i gränden. En riktig fight verkar pågå. Så var det! Men eftersom det här inte är ett undersökande reportage låter vi oss nöja med en redogörelse av händelserna. En av Kissmaskerna i baren på Bauhaus får sparken på omedelbar grund. En knytnäve i ansiktet av ägaren.

- Du får sparken - så ut i gränden med den avskedade och upprörda röster i natten. Men vad vi kan förstå efter att ha hört bakgrunden till storyn kan det ibland vara befogat att kunna sparka någon på stört!

- Nej språkstrider var det inte även om Belgien är ett delat land med autonoma, självständiga, politiska styren – regeringar, med språken som grund. Flamländska för Flandern och franska för Vallonien. Språkgränsen går strax söder om Bryssel från väst till öst och Bryssel har bägge språken. Traditionellt var franskan överhetens språk. För myndigheter, militär, politiska styret och i skolor dominerade franskan. I dag är Flandern den region som har bäst tillväxt och hänger med i den tekniska utvecklingen medan det är mer bekymmersamt för Valloniens landsdelar. Där det en gång i tiden, i industrialismens barndom, var den landsdel som var en föregångare i Europa när det gällde kol och stålindustri.

- Ser Bob Dylans Chronicles översatt till flamländska i bokhandelsfönstret på Markt, faktiskt, snabbare översatt än i Sverige. Till synes skyltar man dessutom med en massa festligt illustrerade barnböcker vilket särskilt glädjer en gammal lärare. Flamländarna är de belgare som bäst behärskar landets två språk och dessutom verkar de klara engelska och tyska riktigt bra. Vore man flamländare skulle man automatiskt vara tvåspråkig.

-Vilken gåva tänker jag.

Brügges store litteräre son Hugo Claus skrev eposet "Belgiens sorg" om ett kollektiv av människor och familjers svek och tillkortakommanden i Flandern vid tiden för andra världskriget. I dag räknas han till en av Belgiens stora inom litteraturen och nämns ofta i Nobelprissammanhang. Språket är flamländska och Hugo Claus storhet inom den belgiska litteraturen kan ses som en symbol för Flanderns framsteg men också som en förebild för en författare som gjort upp med sveken från andra världskriget och den nazistiska ockupationen. Hur som helst är Belgien ett av de länder i Europa där vår kontinents historia liksom blir belyst och där krig och konflikter kommit till sin spets under århundraden.Vår katt från parkeringen i Brügge tassar fram över takåsarnas brownstones.

- Att vara katt i Brügge, det är mer som att vara flamländare än belgare tycks han säga med sin stolt lyfta svans. Eller är kanske konsten att vara belgare detsamma som att vara som mannen med kub på de berömda Magrittetavlorna? Se Magritte

På den snabba europavägen ned till Charleroi passerar vi Waterloo. Vi följer de gamla turistströmmarna som en gång krigsromantiska britter banade väg för efter att ha läst Rodenbachs Bruges la morte och efter att ha idealiserat Wellingtons seger över Napoleon 1815.Vi joggar de 226 stegen uppför det 40 meter höga Butte de Lion för att beskåda slagfältet där 15 000 man förlorade livet.Alltid lika bråttom – här för att hinna med flyget!Det nio timmar långa slaget blev slutet på epoken Napoleon och de stora krigen i Europa under 1800-talet. Efter Wienkongressen 1815 skapades en tid för fred i Europa i nästan 100 år. Ett resultat av detta var även skapandet av Förenade kungadömet Nederländerna som efter ett "operettuppror" i Bryssel år 1830 ett år senare blev kungariket Belgien.

- Det är passande att Belgien i dag koloniseras av den nya europatanken och EU!Tänker jag hemma i Sverige igen med träningsvärk i benen efter joggingen uppför Butte de Lions 226 trappsteg.

Andra bloggar om Belgien:

© Thommy Sjöberg

Roberto Saviano Blues

Napoli inne i vulkanens hetta – Montage av bl a Andy Wahrols Vesuviomålning

- Inte riktigt klokt egentligen!
Som turist bland Toscanas böljande kullar, hisnande utsikter och brinnande färger i november, runt slingrande serpentinvägar, sprakande vinrankor och cypresser som reser sig likt utropstecken kring chiantigrevars vingårdar. I Sienas medeltida kvarter och bland Pisas och Firenzes konstskatter från renässansen:
- Så drabbas jag av Roberto Savianos bok Gomorra om Napolis camorra.
- På cafeer och hotellrum läser jag boken.
Savianos texter lär ha startat som en blogg när han som student åkte runt på vespa i Neapel och följde Camorran som en led i sina filosofistudier på universitetet Federico II i Neapel.
Savianos metod är journalisten på spaning. På plats ser han offren för Camorrans vendettor, mord och knarkförsäljning.
Han följer de kriminella verksamheterna och idkar närstudium av aktuella platser; Neapels hamn, textilfabriker i gamla slitna industrilokaler i förorterna, byggen "förgiftade av cement", drogförsäljning och speedade ungdomsgäng i Casal de Principe, legala hotellaffärer i Scotland och inte minst sopphantering och besök i Eldslandet bland dumpade soppor i Caserte - området. Intervjuer och samtal på plats följs upp av polisrapporter, obduktionsprotokoll, listor för angörande båtar och konsten att trolla bort ett antal laster, femtiotusen förfalskade fraktsedlar, i Neapels hamn.
Radio och tidningsreportage granskas och han beskriver hur ungdomar lägger in foton från aktuella arresterade gangsters i sina mobiltelefoner.
Skildringarna av bestialiska mord är så plågsamma i sina detaljer att man är tvungen att lägga ifrån sig boken under läsningen.
Berättelsens tempo hämtar energi just i samlingen av fakta och inte minst namngivna camorister som löper genom handlingen. Språket är litterärt. Saviano arbetar med metaforer och bygger upp en världsbild genom bilden av Systemet. Se camorran som likt den starkare a la Machiaveli behärskar världen med hot våld och Euros. Systemet skonar inte heller någon. Det finns inga knivskarpa gränser mellan det rika nord och det fattiga Syditalien eller mellan den vita och den svarta ekonomin.
- Egentligen finns det bara förlorare.
Globaliseringen slår igenom och i princip är alla delaktiga och drabbade.

- Ändå är det i grunden, tycker jag, en postkolonial situation (södra Italien som exploaterat u-land) som råder för människor i den vackra Napolibukten och som gestaltas i Gomorra.
Saviano har skrivit en utvecklingsroman. Under resans gång träder hans jag fram. Han söker en plats där han kan reflektera över ordens möjligheter utan att korrumperas. Valet blir Pasolinis grav i Casarsa i regionen Friuli-Venezia i nordöstra Italien. Där kan han skrika ut sitt "jag vet, min tids jag vet" och han beslutar sig för att bli en sanningssägare.
Kanske är det de som inte ger upp som blir förebilder. De som träder fram likt prästen Don Peppino Diana eller lärarinnan i Mondragone som vågade vittna efter att ha sett ett begånget mord. De som är aktiva och sanningsenliga i kampen mot Camorran med livet som insats.
Kapitlet om den mördade prästen Don Peppino avslutas med en bibeltext om Gomorra, som kanske Peppino förberedde, som predikan när han mötte sina mördare i kyrkan i Casal de Principe och har fått gett namn åt boken.
Det är lätt att göra litterära associationer till Savianos vandring: Som en nutida Dante vandrar han, snarare åker vespa, genom Camorraland. Det är ett dödsrike, likt Dantes helvetesskildring i Den Gudomliga komedin, om än förflyttat till jordelivet och det nutida konsumtionssamhället. Inkörsporten till helvetet är Neapels hamn faktiskt inte långt från ingång till Helvetet, Lago DÁverno, som Dante trädde in i tillsammans med Vergilius när det begav sig i Den Gudomliga Komedin.
Avslutningen är storartad, "i den yttersta kretsen" - se slutstationen i vandringen i Camorraland: I Eldslandet, soptipparnas Casertesområde, konsumtionssamhällets yttersta utpost vandrar han med fötter nedsjunkna i dyn räddar sig upp på ett flytande kylskåp och slungar ut ett skrik med sin mages fulla kraft i ett,
- Där fick ni, era jävlar! Än är jag inte död!
Likt Dante får han också finna sig i ett liv i exil efter att skrivit boken. Det lär också vara svårt för honom att röra sig i hemtrakterna i Neapel utan att ha ständigt livvaktsskydd.
Savianos bok är välskriven med en vulkanisk hetta får man säga. Kanske är det som gör att de litterära associationerna infinner sig.
Konstigt nog är den dåligt uppmärksammad av de svenska stora tidningarna speciellt DN. Saviano har ändå nyligen, 22 november, besökt Stockholm (Svd var där och Junivallen med festlig inspelningsmojäng) och en intensivare samtida samhällsskildring får man leta efter. En som skrivit passionerat redan i somras om Roberto Saviano och hans bok är bloggaren Junivallen och även Bodil Malmsten har uppmärksammat den.
Betyg: Fem vulkaner av fem
Andra bloggar camorran: Andra bloggar om Neapel: Andra bloggar om Roberto Saviano
© Thommy Sjöberg

ABC...Kistalight - några ex kvar

Julerbjudande - några ex kvar ABC...kistalight - snart kommer årets bok Kistalight goes Ryan

ABC... kistalight
Thommy Sjöberg
Cirkapris: 130:
Utgivningsår: 2006
Genre: prosapoem/essä
Språk: svenska
Antal sidor: 69
Utförande: limbundenISBN: 91-631-9926-2
Beställningsadress - Thommy Sjöberg Kista
e-mail: kistalight@hotmail.com
Beskrivning Essäer, dikter, lyriska kåserier och prosapoem
Från A till Ö - mellan Järvafältet och Norra Öland
från glesbygd till betong.
Finns att köpa på Akademibokhandeln Sthlm city och i Kista plus även på Bokia i Kista och Hedengren vid Stureplan.
Andra bloggar om Kista:
Andra bloggar om böcker:
© Thommy Sjöberg

Bortsprungen katt blues

Katten bortsprungen under några dygn - dyster stämning - av pur glädje när han väl dyker upp igen skriver jag en baksidestext till min nya bok Kistalight goes Ryan

Just for fun! (Paperback writer)

Kistalight fortsätter att spana och söka.
Nu som flanör i Europa under en intensiv vecka!

Vem vill inte ta chansen till lite bildning i lågprisflygets tider.
- Som att tågluffa för medelålders.

Förresten Kistalight goes Ryan!

Kan ses som en oförberedd lektion – att öppna dörren till klassrummet för att se vad som händer.

Gå vilse i gränden eller leta efter hotellrum i natten.
Slå sig ned på ett café - kasta ner några rader i en anteckningsbok.
- Fånga en rytm, söka en ton och skapa en stämning.

Komposition dagbok för en vecka.
Tema på spaning efter högt och lågt i Europa.
Att vara någon annanstans.
Det Goda livet!

- Finns det?

Andra bloggar om nya böcker:
© Thommy Sjöberg

Toscana - split vision i november

Oh dear Chianti from Chiantishire - San Gimignano skyline a la medeltida Manhattan! Det kunde vara våldsamt även på medeltiden. Bild: Thommy Sjöberg

- Inte riktigt klokt!
Bland Toscanas böljande kullar och brinnande färger i november, runt slingrande serpentinvägar, sprakande vinrankor och cypresser som utropstecken kring chiantigrevars vingårdar.
Drabbas jag av boken om Italien.
Inte en guidebok som beskriver de medeltida städerna vi besöker som Siena och Pisa inte heller en konstbok om renässansens Florens.
Absolut inte något häfte över den idylliska medeltidsstaden San Gimignano där vi flanerade i gränderna bland amerikaner med bredrandiga manchesterbyxor och besökte det lilla utmärkta moderna museet, Galleria dàrte Contemperaneo. Ett museum med en utsökt samling av toscanska konstnärer från de sista hundra åren. "Modern konst gör sig utmärkt i medeltida miljö."
Inte heller de spännande berättelserna om Sienas Palio på Il Campo som vår son förmedlar under en dag i Siena. Siena en stad organiserad i kvarter efter förebild av gäng som fanns under medeltiden. Vår son bor i kvarteren där Pantera, pantrarna, regerar.
- Inte heller storyn om Galileo Galile och hans empiriska försök i Lutande tornet i Pisa för att bevisa tyngdkraften.
- Nej som följeslagare har jag boken som uppslukar mig totalt Roberto Savianos Gomorra!
-En bestseller som beskriver betydligt mer hårdföra typer än Sienas medeltida kvartersgäng.
Det kommer mera.
© Thommy Sjöberg

Thanksgiving Day

Hollywood Dog en favorit på Kistalight - kanske inte världens mest subtile krönikör som illustratör men kraftfull och handfast. Hans kvinnosyn lämnar en del övrigt att önska.
Kalkon inför Thanksgiving day!
- I veckan har president Bush benådat en kalkon som traditionen bjuder på gräsmattan utanför Vita huset. Den vita kalkonen som benådades flögs omgående till Disneyland. Elaka tungor antyder att fler borde ta samma flight - ja rentav att mr Bush är en kalkon
- Klicka gärna på bilden!

I veckan som var har jag auskulterat hos ett antal kolleger på skolan, Spånga gymnasium, där jag arbetar. Auskultationen ingår i ett projekt för en öppnare skola och kallas Lära av varandra. Trevligt att besöka arbetskamraternas lektioner och att få besök.
- Visst lite pirrigt men man skärper sig en aning dessutom får man se eleverna i nya situationer. Utan att direkt vara några skolinspektörer har vi som uppgift att kika på:

• Lektionernas struktur
• Elevernas lust att lära
• Ordning och reda
• Helheten

Vi är ca 70 lärare på skolan som delats in i 7 grupper om 10 i varje fem från högstadiet och fem från grundskolan. Ämnen ska vara så spridda som möjligt och projektet genomförs under drygt två veckor. För min egen del har jag besökt lektion i Datorkunskap gymnasiet, Word, sen måndag eftermiddag, Matematik gymnasiet Statistik tidig morgon, Engelska årskurs sju grundskolan mitt på dagen och slutligen Bild tryck av bilder sen fredageftermiddag.
- Hittar jag då någon röd tråd, gemensam nämnare, för så vitt skilda lektioner, på så olika stadier vid så skilda tidpunkter i schemat.
- Ja faktiskt.
Samtliga lektioner var elevaktiva. Där ingick instruktioner men merparten av tiden fick eleverna arbeta själva. Där fanns klart kreativa inslag och då inte bara i Bildämnet. Det rådde en trevlig stämning mellan lärare och elever och mellan eleverna.
-Egentligen fantastiskt med vilken lust eleverna tar sig an arbetet även sena eftermiddagar, tänker här på Bild och Datorkunskap,och imponerande hur fokuserade en grupp årskurs-åtta elever kan vara när de ristar ett tryck i shellackerade kartongplattor som de har som underlag för sin tryckning. Tryckningen genomförs på behandlat papper med hjälp mangelliknande tryckpress som eleverna energiskt rullar fram och tillbaka.
-Kul!
-Imponerande!Andra bloggar om Thanksgiving Day: ©Thommy Sjöberg

November mellan Oskarshamn och Sille krog

Stor konst kan alltid omtolkas av nya generationer - The American Gothic Grant Wood
Igår kom iväg sent, mörkt så mörkt som det bara kan vara på Norra Öland när dimbankarna pustar in från Östersjön och Kalmarsund. Dimma, dimma, gräddtjock dimma mellan Oskarshamn och Sillekrog upp till Sörmland och snö i skogsgläntorna. Lyssnar på Kent i CD:n, - förra skivan "Du & jag döden.

Du säger "När ni var små,
säg vilka droger tog ni då?"
När vi var små så sköt vi kåda, bark och stål
Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför Gud
Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu

Men när natten var ljus
I vårt sextiotalshus
Så var vi långt, långt, långt härifrån
I vår dröm om att fly till någonting nytt

Kanske inte Ekelöf eller Tranströmer men väl så suggestivt och med en tät kompakt ljudbild från Kent när bilen rullar fram under söndagskvällen i den overkliga dimman mellan Oskarshamn och Sillekrog.

Funderar på måndagens lektioner om Europeiska kyrkor.

Kanske något om katolska kyrkans moraliska förfall under renässansen och kapitalismens framväxt och nyttomoral sprunget ur Luther och reformationen.

- Varför inte skoja med några bilder?

Skulle du vilja vara på Prao hos paret ovan eller paret nedan?

Eller ännu bättre om du var utbytesstudent och skulle gå på amerikansk high school under ett år och hamnade i Mellanvästerns USA.

- Vilka skulle du då vilja ha som värdpar?

- Nyttomoral?!

Tyvärr för oss som gillar amerikansk kultur; filmen, litteraturen, musiken, singer songwriters och sporter som ishockey.

Vi som fascineras av den amerikanska naturen, de stora städerna, Amerika som den moderna utposten och pionjärnationen med den amerikanska konstitutionen som ett stort demokratiskt projekt.

Allt det där har nu fått en ny tolkning i den senaste modellen av American Gothic.

Tyvärr tänker vi när bilen far genom den dimmiga mörka söndagskvällen på väg mot Kista med Kent i högtalarna.
-Tyvärr!
Andra bloggar om November: Andra bloggar om Kent:
© Thommy Sjöberg

Toscana måndag i november

Bild från den dödade fotbollssupporterns Gabriele Sandris blogg. Han jobbade som DJ när han inte var Laziofan

Orolig och våldsam fotbollshelg i Italien, fotbollssupporter från Lazio dödad i Toscana av en förlupen poliskula efter skottlossning.
- Tragiskt misstag som utlöser spänningar i samhället som inte bara beror på fotbollshuliganer och fanatiska fotbollsanhängare.
Misstron bland många italienare sitter djupt och grundmurat när det gäller myndigheter, poliser och politiker.
Korruption, kriminalitet och poltiska intriger hör till vardagen.
Från oss bloggare, blogghorisonten, kan man notera att premiärministern Prodi diskuterar ett förslag att alla bloggare ska registreras och betala någon sorts skatt. Detta efter att komikern och bloggaren Beppo Grillo väckt stor entusiasm för en ny politisk folkrörelse som misstror det politiska etablissemanget.
Heja Beppo säger vi från Kistalight.
- Kul med äldre medelålders bloggare som väcker känslor och skapar upproriska rörelser.
Dessutom noterar vi att Prodi inte tycks förstå bloggens väsen och att den faktiskt är ett globalt fenomen som ingen maktfullkomlig politiker lagstiftar bort så där i en handvändning.
Andra bloggar om Italien:
© Thommy Sjöberg

Fars Dag Light

Härligt att få delta i en antologi tycker Kistalight - Igår Poesi on line arrangerat av Författares Bokmaskin.

En ros och en blogg, avocado med räkor, kikärtssallad, pasta och krydiga korvar men ingen belgisk bärs eller oh dear Chianti from Chiantishire för ikväll är det gruppspel i tennis.

- Får bli isvatten med några stänk lime i. Tidigare under dagen promenad runt Djurgårdsbrunnskanalen och fika med kanelbulle vid Kanotklubben i den kyliga novemberdagen.

- Inte så dumt med Fars Dag!

I går deltagande i årets Poesi on line arrangerat av Författares Bokmaskin. Deltar med Haikudikterna från förra årets blogg Stralsund men här något bearbetade. Som vanligt en rad estradörer vid poesiuppläsningen. Åldersmannen med vita stänk i håret Börje Crona som läser rimmat och varierar ng på alla tänkbara sätt som svenska språket förmår med lärdomsdikten Till minne av GN. Där var gästpoeter med keps som nog hade kunnat skanderat natten lång och än i dag om tiden hade funnits. Där var mannen med hatten som så snabbt avvek efter sin mycket märgfulla uppläsning med mycken magisk närvaro. Här några rader från dikten Poète Maudit.

Jag har inte tid att bli stående
på perrongen
och vänta
på att himlen ska sänka sig till rälsen
som ett tåg.
Jag har inte tid
att lossa stenar
i ringmuren
och gå genom staden medan regnet
sätter sina fingeravtryck på mina fotspår.

Mannen med hatten identifierar vi som Per-Magnus Eliaeson.
Kvällens litterära höjdpunkt var när Khmerpoeten Chin Varg skanderade en dikt från Kampuchea med mjuk sjungande diktion på alla de 54 versmått som står till buds för en Khmerpoet. Hans svenska översättare läste sedan översättningen inte fullt så sjungande.
Själv läste jag min Stralsunddikt under mer vardagspoetiska former samtidig som jag passade på att tacka för en fin kväll och pratade något om Haikudikter och visst blev det en liten knorr med Der Alte Schwede.

Ljus över Rügen
vattenspegling i hamnen
revade segel

Der alte Schwede
Hansastadens årsringar
ekon av sekler

Ave Maria
den röda rosens rispa
vindil från havet

Andra bloggar om Fars Dag: Andra bloggar om poesi:

© Thommy Sjöberg

Pisa Light

Kistalights utsända på spaning i Europa - vi stöttar Lutande tornet i Pisa Bild: Love Sjöberg

I går Det lutande tornet i Pisa och högsommarvärme vid Undrens fält kring kampanilen, Duomen och dopkapellet i staden Pisa i nordvästra Toscana. Massor av lediga italienare, paranta par som visar upp sig som vore det en operapremiär. Barn som sover, leker, busar och som alla tycks pussa, knåda, bolla med.

- Och ha tid för.
Japaner, japaner, åter japaner som fotograferar och regisserar gester för att hålla tornet uppe. Vaktens visselpipa som ljuder när det blir för många fotografer på gräsmattan vid Campo dei Miracoli.
En långbent ung modell undantas dock från tillrättavisningar när hon sträcker ut armarna och kroppen i tänkt pose för att hålla upp tornet inför tv-kameran.
- Vet inte vad den vackra programledaren (modellen) säger där i mikrofonen inför kameran när hon intervjuas?
- Men det känns gott att sola, småslumra och ta del av folklivet på marmortrapporna framför Det lutande tornet under några timmar den första lördagen i november.
Under renässansen gjorde han sina berömda experiment här, Galileo Galilei .
- Gravitationen och var det 9,81 meter per sekundkvadrat oavsett material.
- Vem vill göra någonting experimientellt i dag här från tredje gallerian?

- Shit tornet lutar mer än man tror vid första anblicken!
- Komisk och desperat?

- Härligt att få spricka upp i förtjusta leenden.

- Torre Pendente!

- Vi är med dig!

Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Pisa:
©Thommy Sjöberg

Bara en 28:a till!

Ett recept för landseglare och gränsöverskridare - Himmel eller hav ingen knivskarp skillnad

"Var och en som någon gång har färdats fram i tät dimma på en flygande matta, vet hur förvånad man blir, då man plötsligt känner en lätt stöt och befinner sig på marken." Ture Sventon

Dimma i veckan, Kistaskrapan i tjocka,imma på glasögonen och sprakande träddungar under cykelfärden till jobbet. På lördagen Med mera rea på Akademibokhandeln – får spel kommer hem med kockböcker av Strömberg, Roberto och Bourdain, en bok om katter av Lessing och Roberto Savianos Gomorra om den Napolitanska Camorran.

- Mycket bra köp – ekonomi?

Inspirerar till att återuppliva ett gammalt recept från Kistalight på utflykt:
Färja mellan Römö och Sylt - Sild på dansk - marsklandskapet. På plats det vackra folket från Hamburg, Kiel och Bremen. Män med bredbrättade hattar och designade kläder, vackra trådsmala modeller med mandelformade ögon och bijouterier på intressanta ställen. De blandas med badturister och barnfamiljer. Vid färjeläget vid List finns härliga grillstånd med massor av grillat från havet och med en stämning av karneval över området.
Grillspett med en blandning av tomat, paprika, gul lök, bacon och Scampi. Beställningar med numret 28 som serveras allt eftersom.

- Nur einen acht und zwanzig.

På Römös kilometerlånga och breda stränder far små pilsnabba yachter av och an.

-En sagoskimrande upplevelse.

Små tunna bräder med segel, påminnande om svenska isjakter, utrustade med små cykelhjul.
- Var det hägringar eller synvillor dessa små farkoster som pilade fram och åter med vindens hastighet längs Römös sanddyner?

Recept för helgen Nur einen acht und zwanzig:

• Lägg aluminiumfolie i en långpanna* Skär grovt tomater, lök och paprika


• Fyll på bland grönsakerna med ett paket friterade bläckfiskringar om du kommer från fattig förort
  Alternativt Scampi för dig som bor i rik och privatiserad kommun med låg skatt


• Strö över baconskivor och varva med finskuren kabanossen korv


• Låt allt stå i ugnen under 225 grader i 25 minuter rör om då och då med omsorg


• Krydda med paprikapulver och droppa med citron * Servera med ris och Rhode Island sås


• Dryck gärna vitt vin; Rhiesling eller Sauvignon Blanc eller varför inte Cider till måltiden
  
  Från Blåvands Huk i Danmark till Helder i Nederländerna sträcker sig Vadehavets lerslätter som varje dygn spolas med färskt havsvatten av ebb och flod. En sträcka på 500 kilometer - Ett skafferi för sjöfågel, flyttfåglar och fiskare av skaldjur. Vadehavet som i Tyskland kallas för Wattenmeer och i Holland för Waddenzee är en unik naturtyp och fridlyst i vissa zoner. Skyddat av ett pärlband av öar, de Frisiska öarna, som ligger som en barriär mot Nordsjöns stormar är landskapet en plats där människan, erövrat en bit av havet. Genom sinnrika konstruktioner av vallar och utdikning vinner man delar av havet. Ett landskap som kallas marsk och där man binder havsbotten med gräsplanteringar som blir utmärkta betesområden för får och flyttfåglar.Landskapet med marsk, vadehav och horisont har ett speciellt ljus som vi gillar skarpt på Kistalight. Landskapet är ständigt hotat av stormar, springfloder och numera även av den globala uppvärmningen och växthuseffekten som gör att marsken och kustnära byar och städer är ständigt utsatta.- Om man har ett behov av en miljö och symbol där människan ständigt för en kamp i naturen är Vadehavets kustlandskap riktigt spännande och lärorika tycker vi på Kistalight medan vi bläddrar i våra nyinköpta kokböcker. Andra bloggar om kokböcker: ©Thommy Sjöberg

Don`t stop

Tony i diggartagen framför jukeboxen - snart samlas familjen

Just a small town girl
livin' in a lonely world
She took the midnight train goin' anywhere
Just a city boy,
born and raised in south Detroit
Don't stop believin'
Hold on to the feelin'

Don't Stop Believin' /Journey

Smart final på The Sopranos som vanligt hittar ensemblen tonen. Kistalight som tjuvkikat på slutscenerna på Youtube redan i somras ser nu hela avsnittet bandat efter söndagstennisen och kan inte annat än stämma in i hyllningskörerna.
Sopranos kränger, svänger och skaver, spretar liksom åt alla håll. Karaktärerna, dialogen, musiken och berättartekniken skapar en helhet som är större än storyn om en gangsterfamilj i New Jersey.
Är det USA under Bush vi upplever där i slutscenerna på cafeet; oroligt väntande på att hela familjen Sopranos ska samlas? Den febriga stämningen, vaksamheten, traumat efter 11 september, vem är vän och vem är fiende?
Den dysfunktionella familjen trots allt.

Let´s us focused on the good times!
Did I said that?
You always said try to reminds the times that are good.

Alla tycks gilla Sopranos från slott till koja. Så har paret Clinton gjort en festlig parafras på slutscenen, om än inte på samma cafe, med låten, Don´t stop i bakgrunden. Här blickar dock paret framåt mot den kommande presidentkampanjen när man väljer låt från jukeboxen.
Det blir cruditeer som morötter istället för lökringar som snacks.
Är man inte nöjd med slutet kan man se alternativa final cuts på youtube - så det så.

Andra bloggar om Sopranos:

© Thommy Sjöberg

Match Light söndag kväll

Kistalight konkurrerar med modebloggarna - Nja här från Table-tennis World Tour i Chengdur i Kina där pingistjerna prövar nytt mode. Ain´t she sweet?

I vår tennisgrupp har vi tjejer.
"Alla tiders med nytt mode."
- Ska bli trevligt att lira gruppspel på söndag kväll.
- Är det inte en pingistjej på bilden ovan?
- Det har du rätt i.
- Man börjar bli lite skumögd med åren tror jag.
- Har du inte alltid varit det?
"Tror ja de!"
Andra bloggar om mode: Andra bloggar om tennis:
©Thommy Sjöberg

Bara femton minuter från Kista

Ford Scorpio försvinner bort mot Kistaskrapan som för dagen skimrar i blygrå höstpasteller. Bild: Thommy Sjöberg

Adieu, farewell, goodbye

Katten jamar i Mälarhöjden och vi tuffar hemåt på E-fyran vid uppfarten till Essingeleden vid Nybodapåfarten, mitt emot Midsommarkransen, så händer det vid pass femton minuter från Kista: Bilen lägger av - dör långsamt liksom. Lyckas trixa in den på en tårtbit i körfältet. Fyrverkerier över stan och klockan är tio på kvällen.Micke bärgaren från Saltsjölarm AB baxar upp Scorpion och katten på bärgarsläpet och vid pass halvelva på lördagskvällen är vi hemma i Kista.

Nu kan det berättas Scorpion kom aldrig tillbaka efter den där vändan.
- Visst har vi pratat med Roy och Roger. Vi kom aldrig till skott där. Det behövdes en rad åtgärder för att fixa i genom bilen i en kommande besiktning.
- Klart vi la ut en annons på Blocket.
- "Fynd".
Hel del mysko förfrågningar där – verkade mest krångligt, tog tid och frestade på energin att sälja Skorpan för en billig penning till diverse knäppgökar.
- Varför inte gå på avslut?
En värdig sorti på Gladö kvarn bilskrot.
Håkan som är bilskrotare hämtar bilen en vacker höstdag. Bland brinnande lönnträd hissas Scorpion upp på flaket.
Sista färden längs Helsingörsgatan; Fredrik, Gustav, Petter, 617 Ford Scorpio med 2 liters motor 92:års modell försvinner bort mot Kistaskrapan som för dagen skimrar i blygrå höstpasteller.
Tar några bilder – en tår i ögonvrån.
En epok är över. Fantastiskt med Fordens stora passagerarutrymme på den tiden man skjutsade barn (ungdomar) till hockey och gympaträningar, Skorpan var alldeles utmärkt att ligga på rulle med vid färderna till Öland och gott om utrymme för bagage.
Fanns plats för Kistalights alla 38 kryddor i den kofferten.
Kanske hade den inte de bästa vägenskaperna på småvägar men ja menar…
Nästa bil bil blir säkert något med mer elektronik - kanske en fransman?
Andra bloggar om Kista:
© Thommy Sjöberg

Värdegrund Light

Nobelpristagare javisst men vem bestämmer här då?

- Kanon med Doris! Fint val av Svenska akademin - var det då inte si så där 15, 20 år försent.

- Men vad gör det?

Gräset sjunger har vi läst i vår ungdom på Kistalight. Vi är bekanta med Den femte sanningen och ser i inslag från intervjuv med Bengtsson i tv-soffan att Doris Lessing har en katt med svartvit teckning. En liknande katt hade minns vi även nobelpristagaren V.S. Naipul.

- Det inger förtroende säger vi på Kistalight! Vi är nyfikna på hennes kattböcker som Particularly Cats.
- Som sagt kanon med Doris.

Vi rekommenderar läsning av Doris för alla skribenter som saknar en värdegrund men ändå vill utveckla förmågan till att gestalta en kärv verklighet och söka en sanning i tillvaron.

Alltså infama författare, gemena krönikörer, monsterbloggare, mobbande skitsnackare på nätet, ungdomar övergivna av sina föräldrar, folk som tränger ut andra på sina arbetsplatser, fanatiker, feminister och kommunister och inte minst alla andra.

- Läs Doris Lessing!

På Kistalight fortsätter vi med att citera vår tänkta kandidat Les Murray utan att darra på manschetten eller för den delen tycka att Doris Lessing på något sätt är fel val. Här den svenska versionen av An ordinary rainbow ur Tillflykt till ödemarken Dikter i urval.

En alldeles vanlig regnbåge

Det pratas om det på Repins,

det mumlas om det på Lorenzinis,

på Tattersals ser männen upp från sina tabeller,

skrivarna på Börsen glömmer kritan de har i händerna

och män med bröd i fickorna lämnar Grekiska klubben:

Det står någon och gråter på Martin Place. Man kan inte få stopp

på honom.

Trafiken på George Street står i kilometerlånga köer

och ingenting rör sig. Människorna pratar upprört

och fler skyndar till. Många springer på bakgatorna

som alldeles nyss var livliga huvudgator och pekar:

Det står en typ och gråter där borta. Ingen kan få stopp på honom.

Den man vi trängs kring, den man som ingen närmar sig

står bara och gråter, utan att dölja det, gråter, fast

inte som ett barn, inte som vinden, utan som en man;

han gör ingen affär av det, slår sig inte för bröstet, snyftar inte ens

särskilt ljudligt

- men hans värdiga sätt att gråta

håller oss på avstånd, skapar ett tomrum kring honom

i middagsljuset, i hans smärtas pentagram,

och de uniformerade längst bak i massan, de som försökte gripa

honom,

stirrar på honom, och känner med förundran längtan

efter tårar som ett barn efter regnbågen

Med tiden ska vissa sägaatt han hade en gloria

eller en aura kring sig. Men så var det inte.

Andra skall säga att de blev upprörda och tänkte hindra honom

men de var i själva verket inte där. Den manlige obändige,

den kärvast tystlåtne den mest slagfärdiga av oss

darrar i tystnad och glöder av oväntade

domslut om fred. Andra i vimlet skriker

fast de trodde de var lyckliga. Bara de minsta barnen

och de ser ut från paradisetkommer honom nära

och sitter vid hans fötter, tillsammans med hundar och dammiga

duvor.

Löjligt säger en man intill mig, och håller

handen för munnen som om den uttalat en spya -

och jag ser en kvinna, som riktigt lyser, sträcka ut sin hand

och skälvande ta emot gråtens gåva;

och alla som följer henne får den också

och många gråter rent bifall och andra

vägrar gråta av rädsla för allt detta bifall,

men mannen som gråter, kräver, likt jorden, ingenting

mannen som gråter bryr sig inte om oss och skriker

ur sitt förvridna anlete och sin alldagliga kropp

inte ord men förtvivlan, inte budskap, men sorg,

tung som jorden, ren likt havet -

och när han slutar, går han helt enkelt sin väg

och torkar sitt ansikte med värdigheten hos en man

som har gråtit, och nu har slutat gråta.

För att undvika tillbedjare skyndar han nedför Pitt Street.

Andra bloggar om Nobelpriset i litteratur:
©Thommy Sjöberg

Dags för Les Murray

Stor poet från vischan flyttar ut i världen med sin lyrik

Dags för utnämnande av Nobelpris i litteratur. På Kistalight skådar vi i kristallkulan och tror och hoppas på australiensaren och poeten Les Murray.
Vi citerar en annan Nobelpristagare Joseph Brodsky, här med den engelsk amerikanska stavningen av namnet, och hans litterära tanke från essän Tidvattnets brus i Att behaga en skugga "att allt det spännande inom ett världsspråk sker i utkanten" av språkområdet. Där finns sprickorna och öppningarna. Väsentliga författare och tidigare Nobelpristagare som Derek Walcott från Karibien, Seamus Heaney från Irland, V. S. Naipul Från Trinidad och varför inte J.M. Coetzee från Sydafrika är exempel på detta. Nedan en gåtfull dikt av Les Murray i dag i engelsk språkdräkt. Den svenska versionen kommer senare.

- Läs och njut!

- Dikten är kanske större än ett Nobelpris?

An Absolutely Ordinary Rainbow
The word goes round Repins,

the murmur goes round Lorenzinis,

at Tattersalls, men look up from sheets of numbers,

the Stock Exchange scribblers forget the chalk in their hands

and men with bread in their pockets leave the Greek Club:

There's a fellow crying in Martin Place. They can't stop him.

The traffic in George Street is banked up for half a mile

and drained of motion. The crowds are edgy with talk

and more crowds come hurrying. Many run in the back streets

which minutes ago were busy main streets, pointing:

There's a fellow weeping down there. No one can stop him.

The man we surround, the man no one approaches

simply weeps, and does not cover it, weeps

not like a child, not like the wind, like a man

and does not declaim it, nor beat his breast, nor even

sob very loudly—yet the dignity of his weeping

holds us back from his space, the hollow he makes about him

in the midday light, in his pentagram of sorrow,

and uniforms back in the crowd who tried to seize himstare out at him,

and feel, with amazement, their minds

longing for tears as children for a rainbow.

Some will say, in the years to come, a halo

or force stood around him. There is no such thing.

Some will say they were shocked and would have stopped him

but they will not have been there. The fiercest manhood,

the toughest reserve, the slickest wit amongst us

trembles with silence, and burns with unexpected

judgements of peace. Some in the concourse scream

who thought themselves happy. Only the smallest children

and such as look out of Paradise come near him

and sit at his feet, with dogs and dusty pigeons.

Ridiculous, says a man near me, and stops

his mouth with his hands, as if it uttered vomit—

and I see a woman, shining, stretch her hand

and shake as she receives the gift of weeping;

as many as follow her also receive it

and many weep for sheer acceptance, and more

refuse to weep for fear of all acceptance,

but the weeping man, like the earth, requires nothing,

the man who weeps ignores us, and cries out

of his writhen face and ordinary body

not words, but grief, not messages, but sorrow,

hard as the earth, sheer, present as the sea—

and when he stops, he simply walks between us

mopping his face with the dignity of one

man who has wept, and now has finished weeping.

Evading believers, he hurries off down Pitt Street.

Andra bloggar om Nobelpriset i litteratur:

© Thommy Sjöberg

Söder-Quis Light

Vi syns vid målet Nacka statyn på Katarina Bangata
Härlig vecka, höst i luften, sprakande färger i parkernas träd, Tema Stockholm på schemat på skolan där jag arbetar med fantastistiska ungdomar som har massor av energi. En temavecka med avbrott från den ordinarie undervisningen där genomgångar i katedern, läxor, prov och muntliga förhör till vardags dominerar.

-Kan passa bra i början av oktober.

Min grupp har ägnat sig åt vandring i Gamla Stan med start och mål vid Kornhamnstorg. Inspirerande föreläsning på Arkitektur-museet. Från medeltid till nutid med slingrande gränder som följer naturens topografi till rutnät, boulevarder och avenyer och till ABC-förorter med dagens förtätade stad.

-Historiska dimensionerna paras med modellbyggande:

Vi bygger en stad sju grupper och sju modeller som sedan pusslas ihop. Märkvärdigt väl får eleverna på kort tid med det väsentliga som öppen miljö, vatten, grönområden, broar, byggnader och bostäder.

Materialet är papper, lim och klossar och verktyg är saxar. Färgerna är grönt för parker och gräsmattor, blått för kanaler, dammar och vattendrag och sjöar och svart för vägar.

Vår guide tycker att våra elever väljer förtätade miljöer, hel del höghus alltså. Några väljer sociala alternativ barnvänligt med säckgator och med omsorg och samhällsservice. Andra väljer en framtidsstad med vägbanor över punkthustaken.

- Fantastiskt nog fungerar modellerna tillsammans och bildar en stad när vi lägger upp dem på en platta och redovisar för varandra.

Fredagen avslutas med lättare tipspromenad på Stockholms Söder, nog så lätt men visst får man använda apostlahästarna; längs gatorna, gångvägarna och traska trappa upp och trappa ner på Södermalms mycket topografiska verklighet.

SöderQuiz

Från Mosebacke till Mariatorget – en tipspromenad

1. Start vid Slussen – här finns en bilkarusell som var förvånansvärd modern när den byggdes en gång i tiden under... ja när byggdes den?
1. 1930-talet
X. 1950-talet
2.1970-talet

2. Mosebacke med utsikt över Stockholm är också en berömd litterär text av August Strindberg –texten återfinns i en roman som inleder den moderna litteraturen i Sverige. Vad heter romanen? Se litterär rödvit skylt Mosebacke!
1. Jack
X. Röda rummet
2. Mina drömmars stad

3. Katarina kyrka från Stormaktstiden, en gammal kyrka som fått ny skrud, det vill säga kyrkan har restaurerats. Varför?
1. Ombyggnad för att kyrkan var för gammal
X. Brand
2. Allmän upprustning av politiska skäl – man vill bevara gamla byggnader

4. Poet och vissångare som ligger begravd på Katarina kyrkogård. Vem?
1. Bellman
X. Evert Taube
2. Cornelis Wreesvijk

5. Fjällgatan litterär skylt I med citat från Vilhem Moberg. Han har skrivit boken som ofta nämns som den bästa svenska romanen någonsin vid omröstningar. Vilken är boken?
1. Sömnlös
X. Soldat med brutet gevär
2. Utvandrarna

6. Fjällgatan litterär skylt II på Fogelströmsterrassen med citat. Från vilken bok?
1. Vävarnas barn
X. Mina drömmars stad
2. Sommaren med Monika

7. Vitabergsparken – parkteater på Södermalm med sommarlustspel, uppträdanden, konserter
och plats för glada picknicks. Här rastar och äter vi vår matsäck. Vem ansvarar för och driver Parkteatern?
1. Kungliga Operan
X Dramaten
2. Stockholms parkförvaltning (Parkteatern)

8. Nedanför Vitabergsparken fanns i Södermalms barndom 1800 och tidigt 1900-tal ett industriområde som spelar en viktig roll i Per Anders Fogelströms Vävarnas barn. Vilket är området?
1. Barnängen
X. Trollängen
2. Fryshuset

9. Vid Greta Garbos torg finns en skulptur av den vackra gåtfulla skådespelerskan som växte upp på Blekingegatan på Södermalm. Men för vilken typ av filmer är hon berömd för?
1. Musicals
X. Stumfilmer
2. Ljudfilmen - film som den fungerar i dag

10. Skulpturgruppen: Vi syns vid målet på Katarina Bangata tolkar fotbollspelaren Lennart Nacka Skoglund fotbollskonst, en myt i fotbolls Sverige. Nacka var älskad och gjorde succé även i Italien i många år. För vilken klubb spelade Nacka i Italien?
1. Milan
X. Inter
2. Juventus

11. Vid Södra Latins gymnasium ligger Kvarngatan. Namnet beror på att här har det en gång i tiden, 1700-talet, legat kvarnar. I slutet av gatan finns en rödvit litterär skylt med citat ur ungdomsboken Janne min vän. Vem är författaren som citeras?
1. Peter Pohl
X. Tomas Tranströmer
2. Vilgot Sjöman

12. Mariatorget målgång – här finns en fontän Tors fiske av Anders Wissler och i nordöstra änden finns en byst av en något bortglömd svensk som är uppskattad ute i stora världen bland annat i England, London, där han fått ett sällskap uppkallat efter sig. Vem är naturvetenskapsmannen, mystikern och författaren.
1. Emanuel Swedenborg
X. Carl Mikael Bellman
2. Evert Taube

© Thommy Sjöberg

Andra bloggar om Södermalm