Wednesday, December 30, 2015

Made in France Light

Kistalight har läst Alice Petréns Made in France, stolthet och nationalism.
Lånad på Kistabibblan världens bästa bibliotek!
Vi fortsätter våra franska studier.
Made in France PK på nusvenska?
Inte punk och inte riktigt mainstream!
Nej, här gäller La Profonde France!
Alice Petrén följer tätt i spåren på det som vi brukar kalla för det genuint franska ... ostar och champagne, endast äkta bubblor är gott nog, små bagerier med baquette, köttdisk istället för stormarknad, EU och dominans av lantbruksstöd, Europa cést moi och De Gaulle uttalande som alluderar  på Lui XIV och hans berömda citat:
 - Staten det är jag!
Bilar, franska förstås, hantverksmässiga modevaror och egen kärnkraftsteknik.
Strukturella omställningsproblem inom franska ekonomin?
Modernisera tekniken!
En bilindustri för den digitala tidsåldern?

Genom Petréns Made in France snirklar ett resonemang om det lokala kontra det internationella, patriotism mer än nationalism, nej till EU, skyddad arbetsmarknad och det genuina istället för det globala.
Alice Petrén tecknar utmärkta personporträtt av Marine le Pen och Sarkozy, fördjupar och problematiserar istället för att fördöma, bägge profilerna har hög arbetskapacitet. Sarkozy; impulsiv och hypermanisk, Marine Le Pen; god arbetsledare med hög arbetstakt och organisationsförmåga, försöker göra sitt parti rumsrent, siktar på presidentmakten och drivs precis som Sarkozy av en revanschlusta, bägge har en juristutbildning i sin CV, men inte den så vanliga elitutbildningen som många franska politiker har som sin biljett till den politiska makten. En elitutbildning på ENA har Francoise Hollande men där har Petrén knepigare att fånga hans karaktär, hon noterar dock hans bristande popularitet, höjts något efter Charlie Hebdo attentaten, och berättar om hans kärleksaffärer och uppbrott från Segolene Royal även hon utbildad genom elitskolan, Ecole Nationale D ádministration, och numera miljöminister i franska regeringen.
Visst besöker Alice Petrén förorten, neuf cube, alla departement har ett postnummer, Paris norra förorter har nummer 93 som blir en social markör (klassmärke) och urskiljer invånarna från de stadsdelarna. Vilket gör det svårare för dem att få jobb genom sina ansökningar med 93 adress!
 Petrén skriver utmärkta reportage från Saint Denis och Clichy sous Bois, där upploppen startade 2005, och gör modiga intervjuer i de utsatta miljöerna. Samtalar med unga tjejer som berättar att de känner sig tryggare med schal eller slöja och att deras tillvaro i förorten blir enklare om de bär dem.Någonstans dras paralleller mellan Frankrikes forna kolonier, speciellt Algeriet, och de eftersatta förorterna med grogrund för jihaddism. Många i förorterna är andra och tredje generationen ättlingar till utvandrare från de nordafrikanska staterna. Lika lite som den franska regeringen (staten) vill läka gamla trauman med sina forna kolonier, speciellt Algeriet, lika lite görs för att göra några mer genomgripande förbättringar för invånarna i Paris norra förorter. Kommunikationerna t ex är under all kritik. Från Clichy sous Bois, kan det för en invånare ta upp till två timmar för att ta sig till centrala Paris, vilket precis många gör, eftersom de arbetar i serviceyrken i city. Jämförelsevis kan det för en parisare (medelklass) som t ex jobbar med ekonomi, mode eller design och i sitt arbete behöver åka till London så tar det också just två timmar med snabbtåget under kanalen.
Två olika världar förstås och maktens arrogans!
Men skulle inte franska samhället tjäna på utbyggda kommunikationer mellan förort och centrum (Paris). Kistalight förordar eftersom vi vill förbättra världen (ej med i Petréns bok) enkla utbyggnader a la den brasilianska staden, Curitiba, den långa bussarnas stad, gör fasta linjer, låt långa tvåledade bussar (byggda av Volvo förstås) fungera som tunnelbana ovan jord och skapa bussfiler till uppsamlingsstationer.
Eftersom Alice Petréns bok Made in France mest handlar om stolthet och nationalism, la profonde France, och en hel del om Marine le Pen och Sarkozys väljare ska vi inte kritisera boken för vad den inte innehåller men för oss på Kistalight saknar vi det som är Frankrike för oss.
Urbana bobos naturligtvis, bohemian bourgeoise i Paris, de nyskapande (klassen) inom mode, design, it, mat, musik, konst, film, filosofi och litteratur. En Patrick Modiano, en Nina Bouraoui, Justine Levy  eller Anna Gavalda inom litteraturen ...
Se Zaz Light a Montmartre!
De har vi en relation till eller som det kan heta på Facebook!
Det är problematiskt (komplicerat) men vi klickar gärna på Gilla knappen.

Betyg för Alice Petréns Made in France!
Fem återfunna 2 CV (deux chevaux - två hästar) Citroen av fem

©Thommy Sjöberg

Monday, December 21, 2015

Kistalight firar jul med rysk sida

Många besökare från Ryssland senaste månaden!
Kanske våra nobelbloggar som drar?
Kistalight firar med en gammal favorit.
Putin som flygaress!
Är det flygningar (kränkningar av det internationella luftrummet) över Gotland som gäller eller kollar han bara BokOlles bokrea i Byxelkrok på Norra Öland?
Eller är det vådliga flygturer längs turk/syriska gränsen?
No...no här gäller den natur och djurvänliga och rent av den godmodiga Putin på flygtur!
Han som föreslår Sepp Blatter, FIFAs korrumperade fotbollsordförande, som kandidat till Fredspriset.
Maktens ironiska skämt eller är det bara den ryska världsbilden?

Kistalight önskar alla sina ryska besökare God Jul (plus övriga förstås) med en lista över några av mina bloggar (ej kronologi) med ryskt tema.
GOD JUL - Cчастливого Рождества och trevlig läsning!
Kistalight goes USSR - jag menar Ryssland!
Nyårslöfte Light – Gott nytt år från Kistalight - om Michail Bulgakov
Kamrat Stalins datja och The Big Red M
Inte en siffra rätt - Kistalight tippar Nobelpris
Flyga med tranor
Varför inte en bit om kamrat Stalin i dag
Kistalight på Kuriska näset - inte riktigt Ryssland men väl gamla Sovjet

Curonian Spit - Kistalight på Kuriska Näset finns också att ladda ner som e-book.
Alldeles fritt och är dessutom godkänd av Smashword hårda format(grind)vakt och finns hos diverse e-publishers.
Just nu 405 fria nedladdningar!
Bli den 406;e och läs i din mobil, på din iPad, som PDF eller bara online!

GOD FORTSÄTTNING
©Thommy Sjöberg

Sunday, December 13, 2015

Neutrino Light


Från årets Nobelfest Anna Ternhheim tolkar Max Martin.
Fantasi, forskning, saga, brain - Blå hallen i Stockholms stadshus och Disneyland på svenska.
Tema svensk populärmusik i världen!
Aldrig har det väl spelats på såg så vemodigt och med sådan sväng och vibrato!
Från min horisont sett, sedan en intern lärarfest på Rinkebyskolan någon gång i början av nittiotalet, när Nidälven kreerades av musikalisk kollega.
Kistalight har varit på bankett här om dagen - som vanligt hemma i fåtöljen ska tilläggas.
Vilken meny!
Förrätt, piggvarfilé, kammussla och löjrom från Kalix arrangerat konstnärligt med någon form av alger - naturligtvis sköljs det ned med ett glas champagne, Brut Millesimé 2008, där kupan formats som Marie Antoinettes bröst.
Är detta sant?
Tur att det inte var efter Anita Ekbergs kupor!
Hm...hm skulle bli en hel del i glasen då redan till förrätten!
Varmrätt koleldad kebabrulle (PK-tolkning) och rött vin, något med påvens vin från södra Rhonedalen, Chateau-neuf-du-Pape Rouge 2010.
Efterrätt en vacker Körsbärsblomma - så vacker att man knappt kunde äta upp den!
Vilka tal!
Flera av pristagarna passade på att hylla sina gamla lärare. Svenske kemipristagaren Tomas Lindahl talade varmt för sin kemilärare Brandt på Bromma gymnasium samtidigt som han betonade hur viktiga lärarna är som inspiratörer för framtidens forskare.
- Sug på den du alla ni kommunala arbetsgivare som hunsar inspirationen ur era lärare!
Flera av pristagarna berättade om sin enkla bakgrund som fysik, medicin, ekonomi och en av dem var rent av barn till föräldrar som var analfabeter - gäller kemipristagaren Aziz Sancar som via byskolan längs gränsen mellan Turkiet och Syrien hittade vägen till högre studier och forskning  i USA.
Vilka resor de kan göra med sina upptäckter!
Pristagare som hittat hur arvsmassan gör för att reparera sig själv eller hur kampen mot parasitsjukdomar kan föras med hjälp av uråldriga recept eller hitta mixen mellan fattigdom, välfärd och konsumtion eller hur en själens kartograf outtröttligt  kartlägger sovjetmedborgarnas historia eller varför inte tjusas av neutrinernas poetiska väsen hos fysikpriset.
Vilken poesi eller vilken berättelse finns det inte bakom upptäckten av neutrinerna!
Länge betraktades de som försvinnande energi, som the missing one, men genom projektet Polter Geist lyckades man framkalla spökblixtar när neutrinen kolliderade rakt fram ifrån med varandra. Vilket visade att de existerade!
Tillsammans med fotoner är neutriner en av universums vanligaste elementarpartiklar och de finns överallt omkring oss och kan passera alla material. De uppstår  ur solens energi, kärnexplosioner, eller ur atmosfärens strålning. Problemet är att de på sin väg till jorden tycks byta skepnad, identitet, och en tredjedel av dem verkar försvinna.
Vilken story blir det inte när mysteriet med de försvunna, tredjedelen, av neutrinerna ska lösas!
Arthur McDonald den kanadensiske pristagaren, goes underground från 1980-tal, och skapar ett laboratorium i en gammal nickelgruva 40 mil norr om Toronto i staden Sudberry. För att komma ner till laboratoriet som ligger 2 km (2000 m) ner i gruvan färdas man i en snabbgående hiss och 3 minuter tar färden.
Hm...hm grabbar, tjejer och Mimmi förstås vad blir det i km per timme?
Tanken är att berget ska fungera som ett filter för alla övriga elementarpartiklar utom neutrinerna. McDonalds team är speciellt intresserade av de små, minimala, neutrinerna som sänds ut från solen.
Till sin hjälp har forskningsteamet en stor glob som ser ut som en julgranskula med en liten skorsten omsluten av ett band av ljuskänsliga detektorer. Kulan eller den sfäriska globen är fylld med tungt vatten. De flyktiga neutrinerna kan på det viset fångas upp och McDonalds och hans team fick under en dag 2001 den stora glädjen att uppleva hur neutrinerna byter skepnad, det vill säga oscillerar och får en liten, minimal, massa - vilket betyder att de kolliderar rakt fram ifrån, låter som små skott samtidigt som de utsöndrar ett blått ljussken.
Nyttan av denna upptäckt är inte direkt förutsägbar men fördjupar våra kunskaper om solenergi och universums uppkomst.
Wow för detta blåa ljus säger vi på Kistalight och inser att ibland kan man behöva gå underground för att göra de stora upptäckterna!
Vi förundras över vår poetiska lilla krabat till neutrino som tar sig fram överallt och byter skepnad, ibland lätt som en plätt och stundom något tyngre med en liten massa, på sin väg genom tillvaron.
Puff - såg jag inte ett blått ljus!,

Puff - sugen på en för dyr julklapp?
Beställ en CV från Kistalight på Bokus eller köp direkt från förlaget, kistalight@gmail.com, där kostar en CV en hundring!
Bokomslag CV från Kistalight (häftad) ©Thommy Sjöberg

Saturday, December 05, 2015

Venedigbiennalen Light

Paraply, gummistövlar, guideböcker och författaridolen (en av många) Joseph Brodskys poetiska essä Watermark - Kistalight packar resebagen för en vecka i Venedig.
Inget är som att besöka Venedig i november!
Gå vilse i dimman, uppleva lite spökerier, kanske träffa några riktiga venetzianare och gå på Biennalen.
Så var det tänkt i alla fall!
Förhinder, svårt att att boka flighter (low price) - tyskt bolag med inställda avgångar, strejk och maskning, och knepiga byten i München.
Sedan lättnad över att vara hemma med tanke på attentaten i Paris!
Nåja Sveriges bidrag i Biennalen med Lina Selander i Venedigs Arsenale går utmärkt att ta del av även i Stockholm. Kistalight besöker Modernas tisdagsklubb med föreläsning och går på videovisningar med samtal på Filmhuset vid Gärdet. Sedan finns K-Special presentation av Lina Selander.
- Mer ljus, Lina på Venedigbiennalen SVT-play.
Utmärkta Venedigbilder där!
Numera går det även bra att besöka biennalen via Google Cultural Institute.
Bara att bänka sig i fåtöljen i vardagsrummet för att följa världens största konstutställning med 544 konstnärer från 96 olika länder. Konstverken, ofta konceptuella installationer, visas i Arsenale och i paviljonger i den offentliga parken Giardini Pubblici.
Det är en utställning för konsteliten i världen som en av besökarna säger i filmen om Lina Selander. Vid entrén står två skådespelare och läser högt ur Karl Marx Das Kapital. Huvudkurator är den meriterade nigerianska kuratorn Okwui Enwezor som skapat en utställning med engagerande teman, All the world's future, om migration, kolonialism och (brist på) rättvis samhällsutveckling i världen.
Tillbaka i fåtöljen, dis utanför fönstret, venedigstämning och gummistövlar på!
Nåja!
Lina Selander är en krävande konstnär som inte gärna flirtar med publiken. Kistalight föll för hennes poetiska bildkonst vid en kurs på Konsthögskolan i Stockholm i Digital Photography History and Theory här om året. Där gjorde en video av Lina Selander, inspirerad av Jean Luc Godards Kinesiskan och Mao Tse Tung berömda simtur i Gula floden, ett starkt intryck.
Plus att det fanns scener där från Kårhusockupationen i Stockholm och studentdemonstrationer i Paris 68! Omtagningar med en poetisk berättarröst och en återkommande blixt som en cirkel i filmflödet var en del av berättarmetoden.
Se videon When the sun sets it´s all red, then it disappears!

På Modernas tisdagsklubb berättar Lina Selander om det sinnrika samspelet mellan hennes rörliga bilder, hennes metamontage och hur det verkar tillsammans med arkitekturen i den gamla repslagarfabriken, Svenska paviljongen, i Arsenale under årets konstbiennal i Vendeig.
Där tunga draperier integreras med de höga perspektivfönstren och hennes poetiska videokonst.

Med videon The Offspring Resembles the Parent (Avkomman liknar moderbolaget) som visades på Filmhuset och som vi får se glimtar av på Modernas tisdagsklubb knyter Lina Selander an till Biennalens tema om kolonialism, kapitalism och migration. Nöd-marken i videon från 1920-talets hyperinflation får spegla rasism och föreställningar om stormaktsimperier. Idéer som ledde fram till ghetton, koncentrationsläger, krig, kolonier och kollaps för imperialismen. Lina Selanders konst är absolut inte någon förenklad plakatpoesi ändå finns vänsterns rekvisita där som en resonanslåda och klangbotten för hennes videopoesi. En diktare hon jämför sig med i litteraturens värld är Johan Jönsson och hos honom finns det definitivt en hyllning av arbetet och en insikt om samhällets orättvisor som fungerar som en drivkraft för berättandet.
Det verkar som att i hennes senare verk får de engagerande bilderna och musiken allt större betydelse medan den gåtfulla berättarrösten (kommentaren) från de tidiga konstvideorna tonas ned.
 På Filmhusets visningar av Lina Selanders videokonst förstärks hennes senare utveckling, allt mer tystnad i filmerna, mindre kommentarer, ingen muntlig berättare och mer enskilda ljudeffekter.
De tunga ämnena dominerar.
Katastrofer!
Kärnvapenbomben i Hiroshima i filmen Model of Continuation och kärnkraftshaveriet i Tjernobyl som står i centrum i konstvideon med den poetisk absurda titeln Lenin´s lamp glows in the peasant´s hut. Någonstans finns också kommunismens spöke i bilderna med de oskyddade arbetarna som gräver sig in till härdsmältan vid reaktorn i Tjernobyl. Bilder som kan leda tankarna till Stalintidens idealiserade elitarbetare eller Svetlana Aleksijevitjs Tjernobylbok.
Lina Selander gör det inte lätt för oss konst videoälskare!
Ljudet?
Det är tyst, allt mer tyst i Lina Selanders filmer!
Visst finns ljuset där!
Ibland komplext och intrigerande som ljuset av en skugga som i bilden av mannen som satt på en trappa den 6 augusti 1945 när bomben detonerade i Hiroshima.
Kistalight blir alldeles tagen och vacklar ut från biografen Victor efter visningen och samtalen mellan Lina Salander, Oscar Mangione och moderatorn Trond Lundemo.
Ut i regnet som aldrig tycks ta slut den här dagen, och hem till fåtöljen, för vidare studier av Brodsky, Venedig och Biennalen.
Vi syns i Venedig om två år till nästa biennal!
Glöm inte och ta med paraply, gummistövlar och en liten poetisk reseessä av Joseph Brodsky!

©Thommy Sjöberg

Thursday, November 26, 2015

Debutant Light

I helgen som var har Kistalight debuterat som spelare i en riktig tennisturnering för licensierade spelare.
Vi har blivit med licens - spelare Thommy Sjöberg 17719.
Klart vi valde hemmaplan med turneringen Solnaspelen!
Visst... visst!
 - Det är mest en ungdomsturnering!
Kan väl passa bra för en relativt nybliven panschis?
Så fanns förstås Herrsingel B inte så dumt att debutera i!
Medelåldern där verkar obetydligt högre än bland tonåringarna i ungdomsturneringen.
 Får möta ung trevlig man, Alexander, från Bryssel som kommit till Stockholm för studier på KS, oseedad, se den belgiska bakgrunden, men han är en skolad spelare som vårdar bollen och spelet väl.
Fina servar från vår unge man, bra drag med skruvat tryck i forehandrutan och några gånger en creepy serve i backhandrutan med hög studs och slice. Kistalight läser servarna hyfsat och stretar emot i spelet. Vår unge man varierar spelet väl, toppade eleganta forehands växlas med dubbelfattad backhand och emellanåt skär han bollarna, med flack backhand, och sänker tempot. Kistalight lyckas då vid ett antal tillfällen passera vår unge man med lobbar och vid sådana tillfällen blir det racketapplåder från vår unge man.
Bra och rolig tennis är som en god dialog.
Ett fint samtal på banan!
En bra spelare höjer också motståndarens nivå.
Man prövar sina slag och försöker hitta öppningar.
En forehand mot en backhand, nätattack kontras med en lobb... en rostig spik mot en cykelpump!
I pauserna och efter matchen underhåller vi varandra:
Kistalight berättar om när han fick Björn Borgs autograf och vår unge man berättar om sin klubb strax utanför Bryssel som har de udda grenarna som tennis, bridge och landhockey i sin verksamhet.
Vidare förundras vi över att det lilla landet Belgien under en period fått fram två världsstjärnor i tennisen som Justine Henin och Kim Clijsters. Mademoiselle Henin, damtennisens Einstein, som hittar vinklar som ingen annan spelare på touren och med en vacker backhand och riktigt klipp i forehanden trots att hon inte var någon tennisamazon.
Bonne Chance - säger vi till vår unge man som vann matchen.
 I skrivande stund ser vi att vår unge man gått till final.

  • ©Thommy Sjöberg

Saturday, November 21, 2015

Zaz Light a Montmartre



En vecka efter attentaten med Zaz i Montmartre några kvarter norr om Bataclan.
Kanske skulle vi skapa en lista och bildkavalkad på Kistalight med allt vi gillar (klicka på Gillaknappen) med Paris!
Det är som en gammal förälskelse som övergått till en relation - det kan vara komplicerat.

Vi älskar att sitta på café!
En kaffe, en croissant eller ett glas rött! 
Sitta och iaktta, fickorna fulla med anteckningsböcker och något att läsa.


Wow för Jean Paul Sartre!

Denna politikens enfant terrible - en verklig förebild någonstans mellan Café Flore, Deaux Magots och Boulevard Saint Germain.
Vad skådar Sartres norra öga?
Vad skulle han och Simone de Beauvoir säga i dag om spänningarna och motsättningarna i det Franska samhället?
Kanske är det mer drömmen om att sitta på ett café i Paris vi älskar?

Vi gillar singer/songwritertraditionen.
 - Café och Cabaret!
Jaques Prevert, Serge Gainsbourg, Edith Piaf och Yves Montand!
Ett glas bubblande Champagne med lite iskuber?
Oh la la dessa parisiskor!

 Francoise Hardy, Jane Birkin, Vanessa Paradis, Charlotte Gainsbourg, Zaz och Lou Doillon. 
Vilka texter och quelle chanteuses!
Café och Cabaret en livsstil, undrar om det inte var lusten att leva lite spännande si så där som var drivkraften i ett sådant intresse, bli en intellektuell med lång rock, halsduk slängd över axeln, mörka glasögon, ostyrigt hår och oskrivna romaner i fickorna. Att lyssna på poetiska texter i en bohemisk miljö, bli en bobo (bohemian bourgeois) i urbana omgivningar och möjligheten kanske till ett kreativt liv! 
Men ärligt talat Kistalight har i sitt vuxna liv mest tillbringat fritiden i idrottshallar, på fotbollsplaner och tennisbanor genom sina barns idrottande och sitt eget liv som flitig tennismotionär när jag inte rättade och bedömde elevarbeten .och umgicks med Mimmi förstås.

Wow för Charlie Hebdo plus tjejerna bakom How to be a Parisian! 
Visste ni förresten varför det är så ont om jungfrur i himlen dessa dagar?
Jo de är på Charlie Hebdos filial (redaktion) i himlen och rumlar, partajar, skålar i champagne (dessa erotikens bubblor) och förlustar sig.

Ibland tycker vi på Kistalight att allt skämtande på Charlie Hebdo om präster, kyrka och religion har känts lite föråldrat som det gällde en annan tid ... men okej.
Visst fanns det bilder som var helkul med satiriska bråddjup. 

Vi får inte glömma filmerna från franska vågen, Chabrol, Godard - (en film ska ha en början, en mittpunkt och ett slut men inte nödvädigtvis i den ordningen) Truffaut och Rohmer med en röd tråd fram till filmer i dagens värld som Mellan väggarna och La vie d Adelé.
Glada segrare i Cannes för bästa film La vie DÁdelé, Guldpalmen - 2013, tjejerna  Adèle ExarchopoulosLéa Seydouxnär det begav sig.

Visst ja, glömde nästan, Patrick Modiano, denna parisskildrare av dunkel och skuggor i bortglömda kvarter med en vemodig känsla från skumma tider.

Patrick Modiano!

En poet på prosa som fångar Paris själ!
Vi har läst alla hans böcker utgivna på Grattes i danska band.
Några yngre franska författare får bli Justine Levy och konsten att vänta - Vi ses på Place de la Sorbonne, Nina Bouraoui - om Kärlekens geografi speciellt i Luxemburg trädgården, Anna Gavalda (roliga noveller med sängskåp från IKEA som komiskt inslag) plus allas vår egen frankofil Bodil Malmsten med sina egensinniga bloggböcker direkt från Finistere.
Förorten i Paris, neuf cub, visst har den en plats i Kistalights hjärta med rap,  hip hop och nyskapande franska med Kiffe kiffe demain och Faiza Guene.
 Faiza Guene som med sin bok blev ihjälkramad av den svenska media vänstern men mötte mycken surmulen kritik av det franska elitistiska media etablissemanget som minsann inte ansåg någon förortsfranska vara litteratur. 
Så här skrev vi när det begav sig - från Kistalight goes Ryan


  • Vi slutar där vi började - med lite äkta fransk Parisromantik,  Zaz under Paris himmel, toppat med nutida spännande gatukonst och något överraskad av hur många bloggar med fransk kultur jag skrivit det senaste året!
  • Borde lära mig mer franska - Basta...basta!
  • ©Thommy Sjöberg

Monday, November 16, 2015

Pray for Paris - Nous sommes solidaires avec vous

Liberté, egalité et fraternité!

I dag grabbar och tjejer - plus Mimmi förstås!
Dags för en liten (micro) extrainsatt So-lektion!
Något om upplysningen och franska revolutionen!
Är det ett årtal man ska lägga på minnet i Europas moderna historia så är det 1789.
En vattendelare i vår historia!
Finns till och med ett datum där som också är Frankrikes nationaldag.
14 juli 1789 och stormningen av Bastiljen!
Symbolen för den franska revolutionen!
Under revolutionen växer institutioner fram som skulle ta tillvara ett friare, rättvisare och mer jämlikt samhälle.
Idéerna för att organisera samhället hämtades från filosofer som Voltaire, en man med skarpt intellekt, satiriker, kritiker av kyrkan och en stor förespråkare för yttrandefrihet. Med sin välformulerade penna fick han även inspiration från naturvetenskapliga utövare som Newton och filosofen Locke. Trots sin skarpa kritik av kyrkan var Voltaire inte ateist utan trodde på en högre makt (deism) även om han inte trodde att Gud ingrep i världsordningen. I dag är Voltaire mest känd för sin satir, Candide, en dråplig utvecklingsroman om att vi lever i den bästa av världar.
En drift med filosofen Leibniz och all naiv optimism!
Boken fungerar som läsning även i dag - Kistalight har prövat med sina elever på gymnasiet när det begav sig.

Annars är Voltaire mest känd för ett citat som egentligen inte är hans.
Ett citat som är mycket aktuellt i dag!

Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att säga det. 
I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it. 
Detta är egentligen skrivet av Evelyn Beatrice Hall 128 år efter Voltaires död i hennes bok Voltaires vänner från 1906. (Från Wikipedia)

 Andra viktiga franska filosofer från upplysningen var Diderot som var redaktör för den stora franska encyklopedin som gavs ut i flera band och samlade tidens viktiga idéer inom vetenskap, kultur och samhälle.
Där förnuft och nyttotro förespråkades samtidigt som samspelet mellan text och bild utvecklades i banden. Här deltog Voltaire med filosofiska traktat, Diderot själv och  Rousseau som talade för ett jämlikt samhälle och även var en föregångsman när det gällde pedagogiska idéer, tillbaka till naturen varvades med insikter att man, barnet, lär sig genom att pröva.
Viktigast av alla kanske ändå när det gäller rättstänkande och utvecklande av politiska styret var Charles Louis Montesquieu med sin Lagarnas anda där tankarna fanns om en maktdelningslära. Det gällde att skilja den verkställande, lagstiftande och dömande makten åt.
Makt korrumperar!
Något som fick stor och avgörande betydelse för utformandet av den första republiken i Frankrike, för konstitutionen (grundlagen) i USA där man skiljer på makten mellan presidenten, kongressen och Högsta Domstolen även Sveriges grundlag från 6 juni 1809 påverkades starkt av Montesquieus maktdelningslära liksom de övriga demokratierna i västvärlden.
Historiska tänkare säger att länder som inte har haft någon Upplysningstid och genomgått en borgerlig revolution (behöver inte vara krigisk) kan inte genomföra och utöva en verklig demokrati.
Massor av hopp om en sådan utveckling fanns kring den arabiska våren 2011 men det är väl bara Tunisien som lyckats genomföra den processen där den ändå är hotad. Värst drabbades Syrien (där det ändå fanns en stor medelklass) där all opposition slogs ned ofattbart brutalt. I Egypten är militären tillbaka vid styret och de unga kidsens revolution är kidnappad och i Lybien råder ett stort tomrum kring makten och en oviss framtid för landet.
 André Glücksman en av de nya franska filosoferna, en av mina ungdoms hjältar med sin essä Kokerskan och kannibalen, avled några dagar före Parismassakern, slapp uppleva den! Glücksman hävdar på fullt allvar att Candide kan fungera i kampen mot extremism. Han ser romanen som ett manifest mot intolerans och ett traktat mot en idealiserad och förljugen världsbild....så här skrev Kistalight i februari på sin blogg BHL & André Glücksman is back.

 Intressant Understreckare även i SvD 14 februari Upplysningsklassiker kan rädda Europa om André Glücksmans läsning av Voltaires Candide.
Glücksmanns läsning av Voltaires Candide närmar sig uppfattningen att romanen kan ses som ett manifest mot intolerans och ett traktat mot en idealiserad  och förljugen världsbild.
Kistalight som läste Candide tillsammans med sina gymnasieklasser på 1990-talet minns att det var en roman från litteraturhistorien som fungerade för eleverna. 
Satir när den är som bäst, lättläst, välskriven med en lätthet som bara en fin stilist och en författare som är kunnig i sitt ämne kan visa upp - alltså tacksam att diskutera.
Visst kan Candide fungera som en studie, om än satir, i att världen inte är god och att den förespråkar tolerans och vikten av en tro på nyttan.
Det gäller att odla sin trädgård!
Hm...hm kan det fungera, läsning av Candide, som motgift mot destruktiv pessimism och hänsynslös extremism? Hur som helst kan säkert satir hjälpa till (Understreckaren ovan) att få unga människor på bättre köl, få sin verklighetsuppfattning, en smula avdramatiserad, och få syn på mer komplexa sammanhang.
André Glücksman som trots tuff uppväxt, (klarade judeförföljelserna som barn genom franskt medborgarskap, övergiven av sin mor vid 10 års ålder, blev barnhem mm) tråcklade sig genom franska skolsystemets formella elitistiska karaktär på egen hand, briljant student, universitetsstudier, författare och medverkade hos CNRS som samhällskritisk filosof, kom senare att stödja konservativa företrädare inom franska politiken dock ej National front.

I vår blogg från februari finns även en intressant länk där frågor som extremism och vad som formar personer som dras till sådana rörelser.
Klart att utanförskap och eländiga sociala förhållanden kan skapa värstingar men är det hela förklaringen? 
Svåra förhållanden och en tuff uppväxt kan också skapa utomordentliga samhällsmedborgare !
Finns massor av goda exempel på det!
Kanske ställer vi fel frågor om extremism?
Vad driver och formar en extremist?
Mål eller medel för ideologin och tron?
Genom SvD 31 januari och Håkan Lindgren Snällhet gör saken värre hittar vi fram till en intressant artikel, sammanfattning, från en konferens av CFR, Council on Foreign Relations om extremism, Becoming a former Identity, Ideology and Counterradicalization.

Länken hänvisar till en artikel från Googles samhällsengagemang på nätet (Google som vet allt om oss åtminstone våra sökvägar på nätet och sökmotorn kan väl (?) ses som den digitala revolutionens svåröverskådliga encyklopedi).  Artikeln som det länkas till är en Think/Tank där; Google Ideas is the "think/do" tank of Google Inc. 
We explore issues of social and political complexity where the role of technology—specifically, the Internet and mobile communications—is misunderstood. Through research and convening events we aim to reframe our areas of study in ways that account for these new tools.
Läs gärna hela artikeln, Becoming a former Identity, Ideology and Counterradicalization, se även kommentarer nedan!

Liberté, egalité et fraternité!


Franska revolutionens slagord!
Hoppsan halva befolkningen saknas visst?
Det fixar vi lätt (light) på Kistalight!

Liberté, egalité, fraternité et  maternité!



PS Lite i efterhand!
Vi bäddar in Jacques Brels gamla klassiker Quand on a que l´amour , en sorgsen ballad, som blev något av ett ledmotiv (soundtrack i november) för parisarna - de där dagarna när tiden tycktes stå still!

Andra bloggar om KistaAndra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg

Friday, November 13, 2015

Think Big Lectures i Kista

Igår hamnade Kistalight på Think Big Lectures i Kista Galleria i en nästan fullsatt Bio 1 med den unge författaren Duraid Al-Khamisi från Husby som för kvällen samtalar med Kistas Melody Farshin om sin bok Regnet luktar inte här. Arrangör är Löparakademin och sponsorer är PWC - en revisionsbyrå som huserar i Kista Science Tower.
Melody presenterar sin vän, broder och författaren, som berättar om sin bok. Duraid  Al-Khamisi vill gärna sätta in sin bok i en ny typ av berättelse om Sverige och jämför sig gärna med Athena Farrokhzad och hennes diktsamling Vitsvit. Duraid nämner några ytterligare författare, kanske kan också Hassan Blamsi och hans kritikerrosade Irakisk Kristus placeras bland de här berättelserna.
Duraid Al-Khamisis bok handlar om flykten till Sverige när han var barn, verkligen ett aktuellt ämne, och fram för allt om hans familj, hans uppväxt och liv i Husby.
Duraid Al-Khamisi är en klassisk skolad journalist. Han vill gärna berätta om människor, sin inkörsport till journalistiken, säger han att han fick från 2008 genom föreningar som Megafonen i Husby. där han fick upp ögonen för samhällsproblem i förorten,
Det blev en inkörsport till den tunga kulturen.
Duraid Al-Khamisi är arg, förbannad ja rent av asförbannad!
Han ser hur segregationen ökat, klassamhället fördjupats och hur den strukturella rasismen fungerar. Hans familj har gjort en omvänd klassresa från den stora familjen och släkten i Irak, där pappan var guldsmed, till Husby där de fick det knapert och där de upplevde att de inte hörde hemma i samhället.
I den digitala utvecklingens Sverige, där traditionella media krisar, sätter Duraid Al-Khamisis sitt hopp till hur ungdomar i förorten bygger upp sina egna plattformar med poesi, musik, teater och samhällsengagemang.
Hur kändes det att skriva Regnet luktar inte här frågar Melody?
Det var känslomässigt svårt, en berättelse för att hedra mina föräldrar (plus bröderna) plus alla ungdomar som hamnar fel och att skildra ILSKAN som finns där.
En ilska som kan kopplas till våldets makt!
Skrivandet ses också som ett sätt att ta plats utan att den är villkorad!
Duraid tror att klassklyftorna kommer att öka ännu mer, egentligen är han rejält trött på att åka runt och prata om rasism, vill egentligen komma vidare och skriva om något annat. Han ser absolut inte sig själv som en representant för förorten - knappt ens för sin egen familj.
Melody säger att hon är hypad av Duraids bok!
Det enkla språket och det stora hjärtat!
Tre saker har påverkat hans skrivande säger Duraid, farmor är den stora inspirationskällan med sina berättelser, den arabiska musiken och språket som det talas i förorten. Det senare medför en viss enkelhet säger Duraid Al-Khamisi.
Duraid är full av respekt för sin förläggare Johan Hilton.
Han förstår vad som krävs för att ta plats!
Nästa steg i skrivandet blir att fortsätta att berätta om olika människor säger Duraid men kanske också att pröva nya genrer och former.
Han frågar sig vidare om inte människan generellt sätt är rasistisk men tror att skrivandet kan förena genom att man genom språket distanserar sig, betraktar, så kan man också bygga broar.
 Den stora ilskan, vreden, kan motverkas genom samtal och Duraid tror, efter en fråga av en ung creol, att han hittade vägen för sin ilska genom journalistiken och han hoppas att andra arga ungdomar ska hitta vägen för sin vrede genom litteratur, kultur  och varför inte genom idrott eller  föreningsliv.
Kistalight rekommenderar alla medborgare mellan 13 och 100 år (Tänk Stort) att fördjupa sin Sverigebild och läsa Duraid Al-Khamisis Regnet luktar inte här.

Andra bloggar om KistaAndra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg

Sunday, November 08, 2015

Kistalight firar tio år med Poesi på en dag

Igår hamnade jag på...

Kista Science Tower i novemberdis, duggregn och på språng mot Stan för att leverera en dikt till Författares Bokmaskin S:t Eriksgatan 10.
Bokmaskinen som dagen till ära trycker en diktsamling Poesi på en dag som kan hämtas till kvällen då det även blir diktläsning och bjuds på fest i källaren på Sankt Erik tio.Inbjudna är hugade och refuserade indieförfattare, brinnande och glödande idealister, exilförfattare utan hemvist, falnade poeter eller rättshaverister och alla andra med författarambitioner som inte har hittat vägen till tryckning hos de etablerade förlagen. Plus vi med skrivglädje som tar chansen att synas i en poesiantologi i Författares Bokmaskin årliga höstevenemang.
Visst lever poesin, visst lever boken om än inte på de etablerade förlagens villkor!
Kistalight tyckte sig också se en hel del ungdomar som lämnade in sina dikter.
Wow för detta!
Här kommer mitt eget bidrag!
Är detta en schlager eller är det mest knaggliga verser?
Bara och läs!
Tyst, högt eller pröva att nynna!


Ölandsbron i Sommarljus

Sundet glittrar blått
I ett vilset mått
förälskelsens förvirring
I en disig hägring
Ölandsbron i sommar ljus
På väg mot vårt sommarhus

Tärnor i vindars termik
I cool kalabalik
Räknar du stjärnorna i natten?
Öland är inte övriga Sverige likt
Ölandsbron i sommar ljus
På väg mot vårt sommarhus

Stenkust, romantisk målarsägn
Dröm i oxelträdets hägn
Turisters lätta vimmel
Sundets marinblå himmel
En ros, en kyss, och Sommarregn

Penåsa, Skärlöv, Linda på Malmen
Banvall, stege mot himlen
Stackmoln, landbris från sydväst
Svallet mot kalkflishällens ortoceratit
Ölandsbron i sommar ljus
På väg mot vårt sommarhus

Slör, länsa för sydosten
Mistlur i dimman
Vid den yttersta udden
Först där kan du se
Att havet drunknar i horisonten

Sommarlovsvindar o lummig berså
täcke av stjärnbilder över lindens å
Vintergatans stjärnor falla
Varför räkna dem alla?
Ölandsbron i sommar ljus
På väg mot vårt sommarhus
               
©Thommy Sjöberg


© Thommy Sjöberg