Palle Light En Hamburger King är död

 

Palle är död. Leve Palle! En hamburger king är död och Kistalight läser äntligen hans memoar Ständigt hungrig om hans liv som människa och företagare. Allt efter att ha deltagit i hans begravning i Oscars kyrka den 13 maj 2024 via Youtube, som kusin till Palle är jag och mina syskon även välkomna att delta i ceremonin, och min yngre bror Anders är där IRL. 

Det är fullsatt i kyrkan, Palles familj är där; fru Monika, sonen Mats med fru Rebecca och de fyra barnbarnen med sina respektive, släktingar, vänner, alla affärsbekanta, kamrater från Erikas stiftelse och Ronald McDonalds barnhus och kolleger från Palles filantropiska verksamhet. Prästen Hans Rhodin berättar om Palles liv, av familjen har han förutom muntliga minnen fått boken Ständigt hungrig, Palles livliga berättelser om hur han blev en svensk företagsledare av rang ligger till grund för hans minnesbitar. 

Prästen Hans Rhodin är en trygg officiant som ska överlämna Paul Lederhausen i Guds Händer, som alla goda talare har han ett enkelt språk med mycket kärna och liv. Han pratar om Palles barndom, pappan med de hårda nyporna och de stora kraven, den kärleksfulla mamman (en Sjöbergare), kampen i skolan med orden och bokstäverna långt innan det fanns diagnoser och hjälpmedel för dyslexi. Revanschlusten, glädjen över att tävla i simning spillde sedan över i upptäckten att han hade charm och talang för att sälja, han blev en av tidernas största försäljare av Majblommor som barn. Prästen berättar om Palles förtröstan att be en bön till gud på aftonen utan att egentligen vara religiös (en riktig Sjöbergare) och lämnar sedan över talen till Mats familj, blir sex tal sammanlagt. Talen blir en hyllning till Palle som svärfar, farfar och pappa. De fyra barnbarnen tar upp var och en olika sidor hos Palle och de är goda talare, lite Tedtalks inspirerade så där, och Mats håller ett gripande och inspirerande tal där han inte väjer för komplikationerna med en krävande och temperamentsfull pappa som samtidigt var hans chef på McDonalds i Norden. Mats minnestal blir även hyllning till företagande och entreprenörskap i en nästan brinnande gammaltestamentlig anda. Ofrivilligt verkar det som att alla talen får ett underliggande tema; hur hanterar man en väldigt kärleksfull, omtänksam svärfar, farfar och pappa som samtidigt är väldigt krävande och uppfodrande om än på videosamtal mellan Sverige och USA. 

Det är kanske inte rätt att recensera en begravning men för min del hör den ihop med min läsning av Palles bok Ständigt hungrig. Begravningen var en mycket vacker och ljus sådan med mycket musik (helt i Palles anda - en Sjöbergare) och Tommy Körberg sjöng ... som en bro över mörka vatten, Anthem och My Way med hela sin magnifika stämma och hans baryton fyllde rummet i Oscarskyrkan.

Palles bok Ständigt hungrig får jag tag på vid Stockholms Stadsbibliotek, Gunnar Asplunds skapelse vid Sveavägen, strax ovanför McDonalds, Palles andra Donken i Sverige, där det var så mycket tumult, bombhot och demonstrationer, under det turbulenta 70-talet med  vänstervågen som rådde då. En tuff tid att starta en amerikansk hamburgerkedja på som Palle berättar om i sin bok. 

Boken är livligt berättad av Palle och flyhänt skriven av Petter Karlsson, stor litteratur, en Hemingway, Faulkner eller Fitzgerald, handlar om losers men här pratar vi om en vinnare i en gedigen självbiografi, ändå saknas det inte sorg och tragedi. En älskad dotter Erika visar sig tidigt ha en dödlig sjukdom, cystisk fibros, som gör att hon dör ung vid 16 års ålder. 

Från rekordsäljare av Majblommor som barn (undrar om han inte sålde en del av dem till den stora Sjöbergssläkten) till pälsar och en rulle att göra dem rena med till framgångsrik grillkung och kryddförsäljare fanns redan då sorg i familjen i form av dödlig sjukdom och en förlorad dotter.

I Ständigt hungrig finns även en berättelse om hur det svenska Folkhemmet växer fram och en fin Stockholmsskildring. Den amerikanska drömmen om en selfmade man går även att förverkliga under sossarnas årtionden vid makten. 

Vi får följa Palle genom Stockholms sociala geografi, uppväxten på Gärdet under ww2 med beredskapslager av ved i travar längs fälten, hårda farsan i sommarstugan i Viggbyholm, läroverkselev på Beskowska skolan, lägenheten som ung med fru Irene vid Danvikstull och Sandfjärdsgatan i Årsta och flytten som ung och framgångsrik grillkung till Radhusallen i Äppelviken, kanske Palles och hans unga familjs lyckligaste tid.

Kul även att ta del av hur Palle byggde upp sitt nätverk av leverantörer (potatis, bröd, sallad, kryddor och kött) till de nystartade McDonaldsrestaurangerna; på Söder fick han tag i Sven Åke en bagare på hantverksmässig nivå som skulle ställa om till bak av hamburgerbröd i industriell skala. Kul söderkis som knappt varit norr om Slussen men med visioner, fantasi och arbetskapacitet som kunde matcha Palles turbo. Något liknande gällde även de andra leverantörerna, de blev liksom pionjärer för en ny restaurangkulur; att hänga på donken.

Kistalight vet för vi har arbetat med ungdomar i över 30 år.

Mycket Stockholm också i anekdoten när Palle cyklar till jobbet och sina första restauranger; över Tranbergsbron från Äppelviken till energiskt stopp nr 1 McDonalds på S:t Eriksgatan plockar skräp, ställer i ordning och coachar, vidare över S:t Eriksbron till Sveavägen. Hel del rödljus på vägen! Varför stanna i den tidiga morgonen och just ingen trafik. Palle trampar på (Sjöbergare med spring i benen, myror i brallan tramp på pedalen, kallas idag för ADHD) blir stoppad av polisen, glömt legitimation och ej igenkänd, räddas av butikschefen som via djungeltelegrafen hört att chefen är på gång, men får böta!

Under tiden som grundare och företagsledare för McDonalds växer Palle som människa och entreprenör. Donken blir också en vision; rent, snyggt, service, bra måltider och fika. En måltid alla har råd med och en plats där framförallt ungdomar, men egentligen alla samhällsklasser, får en populär träffpunkt för lite snack och en burgare.

 I sitt sätt att leda visar Palle en oerhörd omsorg om alla detaljer för att få en helhet som nästan har drag av en konstnärlig vision mer än business. Vilket även sonen Mats Lederhausen betonar i sitt mångfacetterade minnestal och skrift. Här påminner Palle om Steve Jobs som visade en oerhörd omsorg om detaljerna i alla Apples mobiler, datorer och Ipads, även samma korta stubin och optimism. I Sverige har vi ju även Ingvar Kamprad som hade en sådant sinne och omsorg om alla detaljer i sina varors kretslopp, med Kamprad delar han även temperament och kampen mot dyslexi.

Palle prövade att gå till psykolog en gång för 40 år sedan, skulle bara pröva, behövde någon att prata med om sorgen efter dotterns död, sina trauman från barndomen, sin pappas aga och mentala hårdhet, sin korta stubin och för att förstå sig själv, att gå till sin psykolog blev sedan en vana. Hur som helst är det lätt att fascineras av Palles driv och tempo, fantasin och djärvheten i affärerna, charmen i kontakten med andra, en förmåga att knyta nätverk och som man förstår efter läsningen av Ständigt hungrig, en mycket fodrande och krävande chef, pappa och farfar som samtidigt är generös och kärleksfull. Killen som var son till en fattig men driftig mamma från en enkel fiskarfamilj,  Sjöbergs med 23 barn, i Stockholms södra skärgård och hade en hårding till pappa blev rik och till och med väldigt rik och kunde unna sig både lyx i form av klockor, kläder, konst, bilar, båtar och bostäder och den ultimata lyx som att ta in på fashionabla ställen och vara medlem i exklusiva sällskap.

Var det revansch, skavde det i personligheten mellan diagnos, begåvning och fantasi, en energi som skapade en sådan dynamik, ett blått blänk från Skärgårdens fjärdar som blev ett hamburgerimperium.

Betyg för Ständigt Hungrig, mättar bra, Fem Double Quarter Pounder Cheese av fem 

© Thommy Sjöberg