Showing posts with label sommarläsning. Show all posts
Showing posts with label sommarläsning. Show all posts

Friday, August 19, 2011

Himmel över London – Kistalight läser

Carla! Allt kretsar kring henne skriver Håkan Nesser om sin följetongsdeckare i DN i sommar. Kistalight läser, gillar och undrar - hur illustrera en kommentar av Nessers deckare.
Googlar Carla och vem dyker upp då om inte Carla Bruni!

Varför inte?
Här Carla B i en smula orientalisk asiatisk skepnad kan duga gott som illustration för en hemlighetsfull och gåtfull hjältinna i en berättelse som skildrar the swinging sixties!
Gubbvarning förstås!
Läs här vad Bodil Malmsten skriver om franska presidentfrun Carla Bruni!

Gillar Håkan Nessers Himmel över London!
Han leker med deckargenren och hämtar grepp från den magiska realismen och skriver en metaroman (roman om en roman)!
Gott berättarhumör och han tar ut svängarna när det gäller berättelsens karaktärer!
Riktigt festlig läsupplevelse på sommarverandan under lindarna i Enerum på Norra Öland.
Bara undrar!
Hur ska Håkan Nesser få ihop det (storyn) undrar Kistalight lätt tillbaka lutad i vår gamla klassiker till stol från Grythyttan?
Det blir en samling lustmord!
Helt okej från vår horisont på Kistalight.
Diggar vi skarpt på Kistalight till skillnad från vår gamle studievän Göran på DN!
Är vi inte alla lite trötta på deckare?
- Betyg Fem miljonärsarv av fem och leve Agata Christie och pusseldeckaren!

Andra bloggar om Öland Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om Håkan Nesser
©Thommy Sjöberg

Sunday, August 29, 2010

Sommarläsning Kistalight anno – 2010

Sommarläsning för Kistalight – låter lusten och slumpen styra. Boken om Brodsky var sommarens clou! Bild Thommy Sjöberg från täppan i Kista
Kistalight har varit hemma från jobbet i två dagar – ont i halsen och blåsor i munnen.
Brukar få det vid terminsstart utan att det bryter ut några krämpor.
Vågar inte köra på den här gången!
Lyssnar på kroppen!
Ligger på sofflocket och funderar på att styra, ställa, ansvar och vad som är ett bra ledarskap.
Är nödvändigtvis inte samma sak!
Funderar på en liten essä i frågan – kanske kan man utveckla några intelligenta tankar om makt och ledarskap, hänvisar så länge till en gammal bit från Kistalight!
I dag dags att summera vår sommarläsning. Allt som allt har nio böcker blivit lästa – allt från en diktsamling, en bok om stadsplanering, kortnoveller från Israel, böcker av och om Slas, en bipolär fallhistoria, boken om Joseph Brodsky Språket är gud och sommarens följetong i Svd Theodor Kallifatides Det gångna är inte en dröm. Samtidigt kämpar vi på med en modern klassiker som Günter Grass Blecktrumman i vår ambition att varje år läsa minst en klassiker – här dessutom ett nyårslöfte.

Listan sommaren -10 utan inbördes ordning
Fantasiön av Henrik Brandâo – här finns en blogg om läsningen - En femtioårsjubilar – grattis Brasilia.
Oskuldens tecken av Patti Smith – finns en blogg även här - Patti Smith Light.
Supportern och Sekonderna lämnar ringen av Stig Claesson och Blåbärsmaskinen av sonen Nils Claesson – blogg även här Slas revisited - Blåbärsmaskinen.
Sedan har vi läst Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, förra årets snackis, mycket läsvärd och välskriven om manodepressivitet.
- Borde ha bearbetats konstnärligt, allt för ömtåligt och utlämnande, kan förläggaren kanske ha ett litet mentorsansvar för sin författare?
Hårdkokta korta noveller Goda intentioner från Israel av Etgar Keret. Kistalight gillar formatet – flash fiction men betydligt våldsammare än Kistalight milda bloggpustar – säger säkert något om dagens känslomässiga klimat i Israel. Kistalight har även sett en sevärd tecknad drömsk surrealistisk Dvd Waltz with Bashir från Israel om Libanonkriget i början av åttiotalet.

Språket är Gud om Joseph Brodsky av Bengt Jangfeldt
Brodsky gillar katter på framsidan är han porträtterad tillsammans med katten Mississippi. En bild som Brodsky var väldigt förtjust i och som bland annat publicerades i samband med att Brodsky fick Nobelpriset i litteratur.
Brodsky var autodidakt (självlärd), tidigt hoppade han av skolan och i sin ungdom deltog han flera år i geologiska expeditioner i bortre Asien i det gamla Sovjetimperiet så småningom blev han intresserad av poesi och utvecklade en egen poetik. En poetik som färgades av att Brodsky var självlärd om man nu kan tala om att han var självlärd eftersom han besatt ett encyklopediskt vetande och som vuxen lärde sig flera språk och erövrade engelskan som vore det ett nytt modersmål.
- Klart det kunde vara knaggligt med uttalet! Oxford ligger långt bort om man som Brodsky var förvisad till regionerna upp mot Archangelsk vid Ishavet och engelskan lärts in med lexikon och vänners skänkta böcker.
Ärligt talat var en del föreläsningar obegripliga när väl en ivrig Brodsky i exil hade blivit lärare i litteratur på bl a Mount Holyoke College talade han en engelska med ryskt idiom som inte var lätt att följa. Undervisningen var en födkrok under Brodskys 24 år som lärare men flera essäer om poesi växte fram ur den. Lustigt nog undervisade han ett år en av Bob Dylans söner i sin poesiklass. Bob Dylan som hade samma födelsedag som Brodsky men var ett år yngre. Bägge hade även det gemensamt att de valde en självständig väg - de gick sin egen väg - the road not taken. Bägge hade också starka förebilder de identifierade sig med, rent av gick upp i, i Dylans fall Woody Guthrie och i Brodskys fall W. H. Auden. Den senare som till och med fick ge namn åt en Essäsamling Att behaga en skugga - för övrigt en av Kistalights verkliga favoriter.
Brodsky utvecklade en egen intressant poetik som mycket förenklat kan beskrivas som att tiden är större än rummet men språket är större än tiden. Kring det utvecklade Brodsky en syn om språket som metafysik. Språket är gud. Här blir det problematiskt för Brodsky anser att estetiken är basen för all värdegrund och etik.
Kanske är det Brodsky som autodidakt som slår igenom när han bygger sin romantiska poetik där han , förenklat, anser att bra litteratur och helst poesi är etikens moder - ungefär som att man blir en god och bättre människa om man läser massor av litteratur och genom det skapas det en bättre värld.
Många av världens diktatorer läste massor av goda böcker - se t ex Mussolini, Mao och Stalin. De blev inte mindre onda för det!
Det är inte kunskapen och det encyklopediska vetandet som saknas hos Brodsky utan mer ovanan att tänka disciplinerat vilket tränas i studier på universitet och högskolor. Något han faktiskt, även det, delar med Bob Dylan. Bägge är fantastistiska poeter men knappast några samhällstänkare eller ideologer.
- Bättre då med deras poesi!
Brodsky besökte ofta Stockholm och älskade skärgården. Ljuset och naturen påminde om hans ungdoms Leningrad med omgivningarna kring Finska viken. Besöken resulterade även i dikter - här kommer inledningen till en av dem - en elegant bagatell men väl så formsträng.

Hamnen i Fagerdala

Träden susar vid kanalens strand i mörkret.
Regn, får man anta; ty det är knappast så att björken -
för att inte tala om tallen - i den mörka natten,
i lövens fina skälvning, i barrens glans, känner igen
vatten
när det faller i lodrätt bana. / _ _ _ /

Andra bloggar om kanon: Andra bloggar om Slas: Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om författare:
©Thommy Sjöberg

Thursday, July 22, 2010

Slas revisited - Blåbärsmaskinen

Kistalight på spaning i sommartid här vid Ölands folkhögskolas nya konsthall. Nedan något om Slas. Bild Thommy Sjöberg

Det ena ger det andra…
Kistalight inspireras av sitt Söder-Quiz från i maj och läser i sommar Supportern av Slas (omläsning där) och Blåbärsmaskinen av sonen Nils Claesson.
Blåbärsmaskinen är en bok om Slas men också en bok som handlar om missbruk, om en dysfunktionell familj, om en ung känslig killes utveckling och hur det är att vara son till en känd författare och konstnär.
Inte minst är det en bok om författarkallets (konstnärs) destruktiva krafter.
Vad offras inte för en bra story!
Sonen Nils beskriver Slas metod när det gäller att skriva med något som han liknar vid en blåbärsmaskin:
Ta in allt osorterat - kaos och mörka sidor där, tugga om och bearbeta, ofta en snedsegling som följd eller rent av en kraschlandning – typ kamikazepilot!
I bästa fall blir det en tänkvärd djupdykning i folkhemmet!

På vägen dit finns blåbär, läs människor, som plockas isär, prövas – Slas leker roller, åsikter och attityder. Ofta är den som utsätts någon som beundrar Slas. Kan sedan omformas till något som liknar en festlig anekdot för både offer och förövare!
Anekdoter som blir berättelser och teckningar i Slas regi.
Så småningom uppstår ett varumärke!
Slas!

Värme humor med lite sorgsen klang.
Hör hemma på Söder, ibland ute i världen då främst Europa och Canada, hel del om Finland ofta även om landsbygden i form av nedlagda småjordbruk och folk som blivit kvar.
Omisskänslig dialekt – södersnack, lite hes röst, keps, tecknar, målar och skriver minst en bok om året.
Hörs ofta i radio och tv. Citat, ungefär från Nils Claesson Blåbärsmaskinen

Ett varumärke som till slut karikerar sig själv, blir uttunnat och mister sin patina. Sin storhet och lyster har Slas i sin ungdoms författarskap tycker, Kistalight, med böcker som Berättelser från Europa och nya världen, Supportern, Ugnstekt gädda, Västgötalagret och En Stockholmsbok och de mer mogna verken Vem älskar Yngve Frej och På palmblad och rosor
Kistalight jämför gärna med den franska målaren Utrillo som i sin ungdom hade en alldeles egen ton, en palett med en särdeles lyster när han målade från gator och torg i Paris fattiga bohemkvarter. Men som efter sitt konstnärliga genombrott och en mer ordnad tillvaro tappade sitt konstnärliga sting och mest blev en karikatyr av sig själv.
Kistalight instämmer dock helt med sonen Nils att Slas som tecknare var still going strong – se till exempel teckningarna i Sekonderna lämnar ringen från 2005.

 
They never come back - but Slas did! Detalj ur målning av Behn Edvinsson fasadutställning Konstens hus Ölands folkhögskola. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight som i sin ungdom under några månaders brevbärarjobb ofta mötte Slas när han delade ut posten till familjen Claesson under den tiden de bodde i Lilla Skinnarviksgränd uppe på Stockholms Söder. Brevbäraren var en viktig person för Slas, som ett sändebud från gudarna!
En Hermes förklädd till postis. 
Här kunde det vankas postanvisningar från AftonBladet eller någon annan blaska. Då blev Slas bekräftad, kanske så att han rent av kände sig älskad och hur som helst var det snart dags för en pilsner på eftermiddagen!

Ofta mötte han upp redan på Bastugatan…

Tjenare grabben!
Harru nån anvisning med sekiner i dag rå?
Det var den unge Slas som mötte upp, ofta redan i backen ned för Bastugatan, väntande på betalningar från Aftonbladet för sina egensinniga kulturbitar med spretiga kongeniala teckningar som fångade ljuset.
Dom gillar vi skarpt på Kistalight!

På den tiden bodde han i Skinnarviksgränd med sin unga familj, två små knoddar och en vacker tekla med indianskt ursprung (sades det) från S:t Lawrencefloden i provinsen Quebec i franska Kanada.

En gång hjälpte jag Slas och det måste ha varit hans fru?
Mycket vacker!
En riktig pingla! 
Plus en man och en ännu vackrare pingla, troligen syrra till den förra vackra pinglan, och schussa igång en gammal Porsche nedför Bastugatsbacken.
Om Porschen startade?
Inte den blekaste!
Men nog puffade det ett antal moln av charm när jag gluggade och tirade på syrran till den vackra pinglan.
Oh la la – man skulle bli konstnär!
Tror också att jag allt sen den tiden har närt en dröm om att skriva egensinniga bitar och se dem i tryck.
På någon blaskas kultursida.
Dra in lite sekiner!
Få lite pröjs!
Här kommer en annan snidare. Från Blogg Kistalight En mörsare från Söder

När familjen Claesson hade flyttat till Tanto i mitten av 1960-talet hade man bland familjens fåglar, katter och akvariefiskar även en Beo Stare som kan härma alla ljud. Familjen Claessons stares specialare var att härma ljudet av en postanvisning.
Slas älskar postverket!
Bra bok som inte väjer för det ömtåliga om Slas av Nils Clesson!
Betyg fem Beostarar av fem.

© Thommy Sjöberg

Sunday, July 05, 2009

Junilistan Light


Anna Gavalda – Jag skulle vilja… bästsäljande novellsamling
Kistalight funderar på sin sommarläsning. Det gäller att ha ett öppet sinne. Försöka hitta nya läsupplevelser.
- Varför upprätta långa listor?
Botaniserar och surfar runt bland läsande bloggare, bokhoror, Ad libris och de stora tidningarnas kultursidor.
Försöker hitta ett tema!
- Kanske lite franskt?
Låter intuitionen och slumpen styra för några bra val av läsande och så här blev det i juni när väl skolan var slut och det fanns, nåja, tid och plats för läsande under korkeken.

Anna Gavalda Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans – Je voudrais… En samling av 12 noveller som varit en miljonsäljare i Frankrike. Kistalight kommer att tänka på deckarförfattaren Dennis Lehanes råd för hur man skriver en bestseller.
- Se till att skapa en romanhjälte, hjältinna, som alla läsare vill ligga med och du har skrivit din bestseller.
Gillar Gavaldas noveller. Alla har definitivt en skruv eller en twist som funkar och temat är kärlek och sex men mest handlar det om att ingenting blir vad man tänkt sig.
Det uppstår alltså förvecklingar som är sensuella, rara, drastiska, komiska, goda, grova och råa, och oftast blir inte någonting av.
Den gode läsaren kan säkert gissa av vad!
Det märks att Anna Gavalda arbetat som lärare. I hennes noveller figurerar oftast unga människor i dråpliga situationer. Novellerna skulle kunna vara goda föredömen i en skrivarskola allt ifrån det hårdkokta exemplet Katgut (kirurgisk tråd) till mjukisen bäddsoffan Klick klack från IKEA. Den senare novellen råkade Kistalight läsa just som vi lyssnade på Ingvar Kamprads sommarprogram.
- Sannerligen är IKEA ett världsbegrepp.
Dessutom skriver Anna Gavalda en utmärkt dialog vilket Kistalight kommer att studera en aning i sommar för vi har köpt hennes senaste bok Lyckan är en sällsam fågel.
Betyg för Jag skulle vilja... fem bäddsoffor från IKEA av fem.


No och jag av Delphine de Vigan ytterligare en välsäljande och dessutom prisbelönt bok från Frankrike

No och jag har fått medioker kritik både i DN och Situation Stockholm för att den är som de skriver förutsägbar och mest består av klicheer i sin beskrivning av den unga uteliggaren NO.
Kistalight håller inte med utan tycker att No och jag är både välskriven från ett ungdomligt perspektiv, unga jobbar just med klicheer, huvudpersonen i boken är faktiskt Lou en ung överintelligent tjej som tar sig an No.
Plus att boken har massor av fina iakttagelser och träffande beskrivningar från skolans värld av hennes lärare och klasskamrater.
- En värld Kistalight känner sig hemma i!
Lous projekt i skolan i att hålla ett föredrag i So om uteliggare, impulsval, för den stränge monsieur Marin är bokens clou.
Föredraget blir utmärkt, 18/20, och monsieur Marin är engagerad i ämnet och kallar Lou för en utopist. Lou är inte säker på vem som egentligen är utopist av de två:
"Jag är kanske utopist men jag har åtminstone strumpor i samma färg på mig, vilket han inte alltid har. Om man går omkring med en röd och en grön strumpa inför trettio elever måste man vara lite i det blå, det är jag övertygad om."
Om uteliggare och deras liv är ett tema i boken är den bakomliggande contexten den dysfunktionella familjen. Lou har sin deprimerade (depression) mamma men överlever tack vare sina små projekt och genom att vara duktig i skolan. Hennes klasskompis Lucas som blir Lous gode vän är mer en värsting med bägge sina föräldrar frånvarande men där finns det pengar och en samhällelig ställning och Lucas har någonstans en hel del förnuft och reder sig säkert ändå i slutänden. Värre då för No uteliggaren som i sin barndom har blivit förskjuten av sin mor och fadern vet hon inte vem det är och hon har hamnat på gatan. Men hon när en dröm om att flytta till Irland dit en gammal pojkvän sökt sig.
Delphine de Vigans Jag och No har ett öppet slut och undviker de flesta pekpinnarna och den politiska korrektheten vilket vi på Kistalight alltid upplever som uppmuntrande.
Betyg fem Situation Stockholm av fem.
Varför inte köpa en situation Stockholm nästa gång du får chansen?


Kistalight fortsätter sitt franska tema. Varför inte med en dvd? Bild ovan från den franska episodfilmen Paris je táime som vi gluggade på i juni med en rad spännande filmare som regissörer .
Kolla gärna bröderna Coens skildring av metrostationen Tuilerierna där Mona Lisas leende får nya dimensioner.
Kistalight gillar det lilla och korta formatet såväl på film som i text.
- Bara att köra en bit då och då med favoriter som Natalie Portman, Gene Rowlands, Juliette Binoche och som sagt Bröderna Coen.
- Paris Je táime!


Kistalights Junilista får även innehålla en gammal favorit som Jenny Diski - så nu lämnar vi det franska temat.
Här med en återupptagen läsning av den Motvillige resnären. Diski trivs bäst hemma i läsfåtöljen men har ofrivilligt blivit en resenär och reseskildrare något hon brottas en del med i boken. Trots allt är hon som bäst när hon är på resande fot med massor av fina slående, ironiska iakttagelser och detaljer. Sina iakttagelser kopplar hon gärna till hågkomster från en besvärlig och plågsam ungdom. Berättartekniken blir då en sorts parallellhandling som driver berättelsen framåt här även med Montaigne som förebild. Några höjdpunkter är Bungyjump på Nya Zeeland och renskiljning i Lappland.
- Se där vilken spännvidd!
Betyg: Fem renar av fem


Så har vi på Kistalight läst katalogen om Clay Ketter med essäer av Lars Nittve, Magnus af Petersens och Sven-Olof Wallenstein.
Lite klokare blir vi på teorin bakom Ketters horisontella fotograferande men bara lite genom att läsa Wallensteins essä Ytornas konst - The Art of surfaces. Massor av fina bilder och illustrationer i katalogen Clay Ketter Moderna Museet. Speciellt gillar vi verken Poolside Motel och holiday Drive detail. Faktiskt spelar IKEA modeller en stor roll även i Ketters konst här i form av avskalade skåp.
Betyg Fem Poolside Motel av fem

Junilistan a la Kistalight - Det blev en lista i alla fall!
  • Anna Gavalda Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans
  • Delphine de Vigan No och jag
  • Paris Je táime Episodfilm Bröderna Coen m fl
  • Jenny Diski Den Motvillige resnären
  • Clay Ketter utställningskatalog Moderna Museet
  • Och - Varför inte läsa Kistalight goes Ryan on line gratis!
Andra bloggar om sommarläsning Andra bloggar om Frankrike
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om författare: Andra bloggar om litteratur
©Thommy Sjöberg

Sunday, August 17, 2008

Sommarläsning – Joyce Carol Oates

En författares övertygelse Liv Hantverk konst av Joyce Carol Oates – Kistalight går på avslut (Klar med sommarläsning och skrivar studier under linden i Enerum hej…hej - Back in town blir hoa hela natten och hoa hela dan) Bild: Thommy Sjöberg

Skriv så att hjärtat blöder rekommenderar Joyce Carol Oates alla unga författare!

- Låt dig inte nedslås!
- (Gäller även äldre medelålders?)
- Snegla inte på andra!
- Läs mycket utan att be om ursäkt!
- Ge dig hän!
Ge efter för din beundran av andras texter!

Här räknar Oates upp så olika och väsenskilda författare som Lewis Caroll, Kafka, Poe, Melville, Faulkner, systrarna Bronté och Dostojevskij som hon själv blivit förälskad i (drabbad av).
Joyce är en inbiten joggare. Löpningen frigör energier till hennes skrivande (härliga endorfiner säger vi på Kistalight) som vidgar medvetandet och påminner en hel del om drömmens lätthet och gränsöverskridande.

Vad var det för en dunkel synd
Som doppar mig i bläck mina föräldrars eller min egen
/ _ _ _ /
läspade jag verser, bara för att verserna kom.


Citerar Joyce Alexander Pope samtidigt som hon anser att det ursprungliga berättandet har sitt ursprung i en sorts magiska föreställningar om världen. Det finns en form av surrealism hos sagor, sägner och ballader i litteraturens begynnelse skriver Joyce.
Misslyckande eller ringa framgång är ett viktigt inslag för självreflektion och utveckling för en författare skriver Joyce och nämner sin namne James Joyce som just därför orubbligt jobbade vidare med sin Odysseus något liknande gällde även för Faulkners och hans Stormen och vreden. Två av den moderna romanens huvudverk där språkglädje och språkexperiment fick växa fram bortom de dåtida vanliga litterära stråken (redaktioner och förlag) i en sorts litterär retreat.

- Skrivandet är en konstart hävdar Joyce!

Till lisa för alla lärare betonar Joyce hantverket kring skrivandet och vikten av att läsa massor av skönlitteratur.

- Precis säger vi trälande lärare som dagligen harvar och kultiverar den andliga myllan bland unga människor i förortens grundskolor.

Andra bloggar om Öland: Andra bloggar om litteratur: Andra bloggar om Joyce Carol Oates: Samtidigt som vi passar på att rekommendera vår egen Kistalight goes Ryan
© Thommy Sjöberg

Friday, July 18, 2008

Sommarläsning…hej…hej – Stilleben Light

Nyckelpiga med vingar som alstrar energi och stilleben med böcker Bild: Thommy Sjöberg

Medan humlorna surrar och berusar sig på nektar i linden i Enerum på Norra Öland ordnar vi på Kistalight ett bokpaket.

- Ett vackert stilleben på det nyoljade gamla uttorkade bordet från Grythyttan!
- En gammal designklassiker som underlag för sommarens läsning!


Anteckningsböckerna; dagboken, kalendern, läsejournalen och idéboken får samsas med storheter och titlar som Amos Oz Hur man botar en fanatiker, Orhan Pamuk Pappas resväska, V. S. Naipaul Att läsa och skriva, Joyce Carol Oates En författares övertygelse (omläsning där) plus intervjubok med Oates av Stig Björkman. Dessutom en nyinköpt signerad roman av den vildsint skojfriske unge Bosniske författaren Sasa Stanisic och slutligen en likaledes ny guidebok om Estland, Lettland och Lithuaen.
- Dit drömmer vi om att resa på Kistalight.
Temat är konsten att skriva (utom de två sist nämnda titlarna). Drivkrafter, kreativitet, förebilder det vill säga inspiration från andra författarskap, knep att få igång skrivandet – det magiska flödet och vad författare gör när de inte skriver.
Joyce Carol Oates till exempel ägnar en stor del av sin tid vid skrivbordet till att titta ut genom fönstret trots sin digra produktion.
Gemensamt för den disparata samlingen av författare är lusten att berätta och att de tidigt upplevt magin och lystern kring böcker och författare:
Joyce Carol Oates tjusades av Lewis Caroll, Naipaul av H C Andersen – sic!, Pamuk anser Montaigne som en modern författare och Oz rekommenderar Kafka och Gogol som bra kurer mot fanatism. Gemensamt är också att de gestaltar och hämtar stoff ur tidiga erfarenheter av motsättningar och konflikter: Oz mellan palestinier och judar mellan rätt och rätt, Pamuk mellan öst och väst, mellan turkisk nationalism - Osmanska riket och ett Europa som genomgått renässansen och upplysningen och i dag moderniteten. Naipauls teman finns mellan brittisk kolonialism och indisk kultur i exil och Joyce Carol Oates skapar berättelser med rötter i ett våldsamt nybyggarsamhälle med det amerikanska frihetsprojektet och drömmen som bas.
– Alla har de ett gemensamt behov i sina författarskap av att gestalta samhälleliga konflikter.
Nu kan man tro att valet av författare ovan innebär att de tillhör Kistalights speciella favoriter?
- Ingalunda!
. Böckerna ovan har vi helt enkelt hittat på bokrean i Akademibokhandeln i Kista förutom guideboken och Sasa Stanisics Farfar i graven. Den senare köpte vi även den mycket billigt festligt signerad efter ett författarsamtal på Kulturhusets takterrass mellan just Stanisic och Jonas Khemeri under temat språk och litteratur när det var litteraturkongress Waltic i Stockholm. Stanisics bok heter i original, den är skriven på tyska, Wie der soldat das grammofon repariert, vilket ger helt andra signaler än den svenska titeln!
- Apropå översättningar och hm…hm litteratur och språk som var temat på Waltic!

Nu kan man tro att vi på Kistalight inte gör annat än sitter under den surrande linden med berusade humlor i Enerum på Norra Öland, knäpper på örat och reflekterar över skrivandet och skapandets mysterier och drömmer oss bort mot Baltikum.
- Men ack så fel!
Vi ägnar dagarna åt att spackla skarvar, lägga in målarremsor, sätta väv, tapetsera, lasera trätak, olja gamla utemöbler, friska upp gamla vindskivor, grunda fönsterfoder och rödmåla. Vi renoverar och bygger in en veranda men detta kan också vara en kreativ grund för kommande stories.
För vad är väl processen att skriva en bok om inte annat än att snickra och måla sitt eget lilla hus så tycker i alla fall årets Astrid Lindgrenpristagare Sonya Hartnett från Australien som renoverar hus mellan sina romanskriverier.
- Har vi läst i Skolvärlden lärarnas egen fackliga tidning!
Vi på Kistalight är mycket nyfikna på hennes författarskap och vi hoppas kunna få tag i och läsa hennes bok Skuggan av den randiga vargen.
- Verkar spännande!
©Thommy Sjöberg