Självporträtt - Drawing Patti Smith Läser ut Patti Smiths diktsamling Oskuldens tecken på Amerikas nationaldag - fourth of july. Passar bra för Patti Smith är urtypen för en viss amerikansk frihetstradition.
Ni vet pionjärer!
Allt ifrån kväkare, mormoner och andra religiösa fribrytare som sökte sig västerut - going west!
Till radikala poetiska modernister som flyttade fram de andliga gränserna!
Där Walt Whitman var anfader för beatpoesins pionjärer som Allen Ginsbourg och Bob Like a rolling stone Dylan.
Dylan som införde modernismen i rockpoesin!
Patti får väl anses vara den som ger punken ett ansikte i poesins finkulturella värld med rockalbumet Horses.
Tonen i diktsamlingen påminner om Patti Smiths Just kids som Kistalight läst tidigare under våren. I Just kids finns det ett stråk av sorg mellan raderna. I ungdomen får Patti adoptera bort ett barn, baby, och hon får inte – kan inte fortsätta sin utbildning till lärare.
Lika bra det tycker Patti som söker sig från vischan i södra New Jersey till New York city pank och med Arthur Rimbauds dikter i bagaget och tänker sig, drömmer om, en framtid som konstnär.
Arthur Rimbaud är följeslagaren, förebilden och tröstaren i Just kids och i Oskuldens tecken tillägnas han en av samlingens tyngre prosapoem Mimarens kärlek.
Skulle också kunna citera den ursinniga Iraks fåglar där Patti följer sin radikala frihetstradition med frän kritik av USA:s krigföring i Irak.
Kistalight väljer dock att citera den milda slutdikten Författarens sång!
Ur Författarens sång
Jag ville inte arbeta
Jag ville inte tjäna
bara sitta med min kruka
i sockerdurran
jag lade min matta i vassen
jag hörde de fria männen ropa
åh mitt liv
vad tjänar det till
skulle vassen sluta böja sig
skulle den spetälske vända om
jag hade ett horn men jag blåste inte
jag drack en saké och en till
jag hörde de fria männen
berusade av himlen
vad tjänar mitt rop till
skulle månen fyllas
skulle lågan rygga
bonsai bonsai
det är bättre att skriva
/ _ _ _ /
Citat del av författarens sång av Patti Smith Oskuldens tecken
1 comment:
Ser att Kulturbloggen tidigare i år haft en temablogg - Fyra starka kvinnor som du beundrar inom konst, kultur och litteratur.
Kistalight hakar på och utnämner utan att darra på manschetten.
Varför inte just Patti Smith, en nobelpriskandidat som Joyce Carol Oates, en uppkäftig M.I.A som är både ett färgfyrverkeri, musiker och politisk textmakare. Den fjärde kvinnan får bli en myt och kvinnosymbol - Marylin Monroe.
- Så det så!
Post a Comment