Friday, May 26, 2006

Rötter


I dag firar vi ettårsjubileum som blogg med något på R i Kistalight Lexikon. Vi passar på att hälsa till KnutAnders på bloggen Söder om söder .

Rötter är där man har sina fötter brukar jag tänka de dagar när själens svarta hål känns alltför djupa när jag traskar Helsingörsgatan fram och Kistaskrapan ligger inbäddad i blytunga regnmoln.
- Klart har man ingen historia så har man inte heller någon framtid.
 Då jag härstammar från en stor familj med bakgrund i Stockholms skärgård finns släkten där men i det moderna samhället räcker dock inte alltid tiden till för närmare umgänge och kontakter.
 Den 17 augusti 2003 arrangerade dock fyra duktiga kvinnor bland kusinerna en resa och en träff tillbaka till ursprunget och tillbaka i historien. En buss från Stockholms central med 23 kusiner och deras respektive förde oss till Österhaninge kyrka och till Årstanäs vid Blistafjärden, nära Hårsfjärden, och för en middag på Strand hotell i Dalarö.
 Det var en minnesvärd dag, den enda kvarvarande systern i vår föräldraskara, Elsa, fyllde 94 år. Hon uppvaktades på Årstanäs av oss alla.

Grattis Elsa på din födelsedag!
Vad fin du är med dina vackra röda ros i håret!
Vem är det?
Det är Thommy.
Oh är det säger Elsa och får det att låta unikt!

Eftersom min far var näst yngst i den stora barnaskaran efterlämnades inte så många minnessaker från det vackert liggande skärgårdshemmanet i Årstanäs som de fick lämna när han var barn på trettiotalet. Dock har jag en kopia på en tidningsartikel i ST från 1925.Fotot där är egentligen från en konfirmation 1922 året då min far föddes. De som konfirmerades hette Anna och Alf och står längst till höger i mittraden. Elsa 94-årsjubilaren syns längst till vänster nedre raden. Av alla syskonen som syns på bilden dog tre stycken i ung ålder övriga överlevde och blev gamla och flera av dem blev över nittio år. Förutom strömmingen, den friska luften och det härdande livet så hade de roligt i syskonskaran. Man spelade musik, man sjöng och skrattade nästan jämt. Bra egenskaper för ett långt och gott liv tror jag.

Ett fotografi och en artikel
Sensommar 1925, Årstanäs i Österhaninge socken, 18 barn med föräldrar framför fotografen och ett skärgårdshemman i bakgrunden. Stockholmstidningens utsände berättar om Sjöbergarna - Sveriges barnrikaste familj, ändå saknas ett barn på fotot. Jag vet för jag har laguppställningen -sic! Det skulle alltså vara 19 barn. Se foto ovan!


Ett stiligt par som fick en massa duktiga barn som var våra föräldrar - Anna och Albert Sjöberg

Vid Blista och Årstafjärden fyllda med strömmingsblänk, karga jordar och Hanveden med skog och vilt skulle barnen Sjöberg formas och växa upp. Det var det gamla bondesamhällets tid. Det var långt mellan slott och koja, före bilismen och det moderna samhällets genombrott och långt innan man inom sjukvården kunde bota TBC med en antibiotikakur. Här gällde det att lita till den egna förmågan och fantasin. Man fick utveckla det man i dag skulle kalla en omfattande kompetens. Fiske, fiskeredskap och båtar skulle hanteras. Jordbruk med bete, hö och djurhållning tillhörde vardagen. Snickerier, bygga, fixa och laga blev en färdighet som de unga bröderna fick klara av. Kvinnorna fick ta till vara tyger och kläder som de värsta sömmerskor och i hushållet gällde det att laga till strömming, vilt, kött och bak och som sagt det föddes en del barn och då fick de äldre systrarna passa småsyskon och insikt i barnmorskornas värld. Försäljartalangerna utvecklades på lördagarna med strömmingsförsäljning på Kornhamntorg. En försäljning som 1924 underlättades med hjälp av en nyinköpt T-Ford.- Se där ett exempel på att man inte var främmande för nymodigheter!
När det gällde fritiden var man inte sämre. Även om jag tror att man inte pratade om fritid på den tiden. Då var man nöjesarrangörer med tillgång till festplats, Tallbacken, egen orkester bestående av delar av syskonskaran som skötte musiken, kaffeservering med hembakt och systrar som skötte inträde och tog betalt. Här hade man kul och det var mycket glädje det har jag själv tagit del av när jag hört äldre fastrar skojat och skrattat när man pratade minnen från förr. Det vimlar av starka kvinnor inom Sjöbergssläkten.
Klart att man blir självständig och utvecklar det vi i dag skulle kalla anlag för ett gott entreprenörskap när det varken finns tillgång till fiskerikonsult, barnavårdscentral, jordbruksverket, byggprogram på gymnasiet eller för den delen kommunala musikskolan, utan att förringa någon av dessa institutioner prövades barnen Sjöberg ständigt i vardagen.
Det var en resa de fick göra barnen Sjöberg. Inte bara för att de som vuxna flyttade in till Stockholm. En resa som i dag tar en halvtimme med bil tog då med häst och vagn åtskilliga timmar och sedan med den införskaffade T-Forden några timmar. Nej den verkliga resan var den från ett fattigt bondesamhälle till det moderna samhället med bilen, teven och sjukvården som symboler. Staden istället för landet som boplats, folkhemmet och det goda livet under några decennier efter andra världskriget. Ett modernt samhälle som med tiden dock fick andra problem än bondesamhället med sin kärvhet och fattigdom.
Resan från bondesamhälle till staden och det moderna livet fick våra föräldrar göra men jag undrar om inte vi alla kusiner har lite strömmingsblänk i ögonen, skärgårdens fjärdar i våra hjärtan och finns det inte en entreprenör inom oss med en alldeles särskild känsla för musik. Fantastiskt är i alla fall att tänka sig att rötterna finns i ett skärgårdshemman vid Årstanäs i Österhaninge socken.
Där en man Carl Albert Sjöberg bildade familj med en ung kvinna Anna Matilda Nilsson i ett annat sekel, ja under annat millennium och i ett annat samhälle. Ett stiligt par som fick en massa duktiga barn som var våra föräldrar.

  1. Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik  Andra bloggar om Tomas Tranströmer: Andra bloggar om Öland:
    © Thommy Sjöberg 



Sunday, May 21, 2006

Framtidens media?


Bloggar, RSS och Podcasting vad skymtar bortom parkvägen när det gäller framtidens media. Bild: Thommy Sjöberg

I veckan som var hamnade jag på Lärarhögskolan i Stockholm. Fåglar som kvittrar, koltrastar som drillar i parken vid Konradsberg, när jag strosar runt i den numera om och tillbyggda skolans Campus.
- Pågår det här spännande, kreativ, och nyskapande undervisning om pedagogikens nya rön?
På måndagseftermiddagen var det en öppen föreläsning med temat Framtidens media, nya kommunikationer och berättarmöjligheter på nätet. En personlig föreläsare, Mark Comerford, med irländsk arbetarbakgrund berättar om den nya Internet-revolutionen.
Traditionella nätet med E-post, chatt och diskussionsgrupper är redan historia; Internet ett punkt noll (1.0).
Nu gäller (2.0) Blogg – se förra sommarens mediehype. Faktiskt då jag startade min egen blogg, Kistalight. Här berättades även om: RSS, real simple syndication, ett sätt att prenumerera gratis på information, bra exempel är då att söka i Googles RSS-Reader.
Podcasting, ett sätt att distrubiera MP3-filer, musik förstås men även numera dokumentärer från radio, SR och BBC, som ökar radions möjligheter och betydelse. Podcasting - radio, kan produceras med mycket små möjligheter. Den är lätt att producera. Datorer med Window har inspelningsmöjligheter. Ljudet kan lagras, sändas, via enkla bloggar eller hemsidor. För 2000 svenska kronor kan du skaffa din egen Podcasterstudio.
Här börjar vår gode bard från Irland brinna.
- Skrivna ordet dominerar i skolans värld. Det är medelklassens domäner. Arbetarklassen och många invandrarungdomar har det talade ordet som mötesplats och för stor respekt för det skrivna ordet. Här skulle Podcasting kunna fungera, ljud istället för skrift. Ett medium som kan utveckla möjligheterna för distrubition och skapa berättelser om dagens samhälle som förstås senare kan skrivas ner.
Vi tittar även på några politikerbloggar och den underfundiga "Där är Greider" Numera nedlagd blogg men den handlade om den febrilt aktive Göran Greider som stundtals missade sina möten och då undrades det naturligtvis "Har någon sett Göran?" Några portaler nämndes och Mark underströk att bloggen är utmärkt utvecklingsverktyg för pedagogik och för fantasifulla lärare som vill skapa bloggar med studiematerial. "Ett jävligt bra utvecklingsverktyg" sade faktiskt Mark för han är från Irland och då förstärker man gärna sitt berättande med några mustiga svordomar.
Den största tillväxten på Internet har de så kallade Communities som t ex Lunarstorm, Playahead, Pussas, QX.se för bögar och Sylvia för lesbiska. Några av de här mötesplatserna borde alla som är lärare in och titta på anser Mark Comerfjord. En mötesplats som Lunarstorm fick efter tsunamin en ren terapeutisk verkan och blev även forum för existentiella och filosofiska frågor.
När jag traskar hemåt genom parken vid Konradsberg drillar staren.
- En spännande eftermiddag om den nya tidens berättande.
Vår irländske bard har berättat underhållande om detta på ett alldeles särdeles förtjusande sätt med det äldsta av alla berättarformer som plattform.
- Piss of som Mark sa innan vi gick hem.
Andra bloggar om bloggosfären:
Copyright LarsThommy

Sunday, May 14, 2006

Den Amerikanska flickan

Time goes by so slowly
for those who wait
/ _ _ _ /
no time to hesitate… Hung up Madonna


Veckan som var – LarsThommy said

Tema – kultur den här veckan på skolan. En mix av biovisningar, guidade museiturer, operation dagsverke, byggande av Vällingbymodellen och idrottsdag.
På måndagen tar vi pendeltåget från Spånga till nyöppnade stationen Årstaberg för att ta tvärbanan till Vallatorg för vidare promenad till funkisfemtiotalstorget i Årsta där vi på Folkets Hus ser filmen Den bästa av mödrar.
-Tänk vad en nyöppnad station kan göra! Att komma från västerort till söderförort går som ett huj. Ett kommunikationernas kirurgsnitt är lagt.
Filmen; vackra Skånelandskap från Österlen, böljande kullar och brusande hav, en sorgsen berättelse i flera tidsplan.
Två ordlösa människors möte, den ena som saknar sitt språk, det lilla finska krigsbarnet Eero, och den andra hans svenska "mamma" Signe som saknar ord för att bearbeta sin sorg. Den ena har förlorat sin mor den andra sin dotter. I Österlens stiliserade öppna landskap uppnås en form av försoning mellan Eero och Signe. En stark berättelse om språk, identitet och övergivenhet och vilken tid det kan ta och läka trauman.
Som av en händelse är det finlandssvenskt författarbesök på Kista Bibliotek i veckan.
- Vi på Kistalight tågar naturligtvis dit.
Augustvinnaren Monika Fagerholm med Den Amerikanska flickan står för besöket. En författare som hör hemma i den speciella tvåspråkiga kulturen i Finland där hennes identitet finns i både det svenska och det finska språket. När Monika Fagerholm inte skriver romaner jobbar hon som litteraturrecensent av finsk litteratur. Det måleriska finska språket är något hon gärna vill förmedla i sitt eget skrivande.
När verkligheten blir för trång för hennes romangestalter uppfinner hon en värld och ett språk. Språk och berättelse hör ihop anser Fagerholm och hon får skriva sig till ett språk som passar den tänkta romanen. Berättelsen är klar när språket är färdigt. I Den amerikanska flickan skapar Fagerholm en fiktiv miljö som hon kallar Trakten, landsbygd utanför storstad, en utsatt miljö med komplicerad närhistoria. Verklighetens förebild finns i Porkala som var ockuperat av Sovjet fram till 1956.
Den Amerikanska flickan är en thriller. Det finns ett starkt obehag redan från början av romanen. Vem hade mördat den amerikanska flickan? Antaganden och gissningar bildar en väv av berättelser som snart blir en myt. Lösningen av brottet skymtar i berättelsen något i förbifarten. I bakgrunden finns en skräckhistoria som alla i Finland känner till och som tillhör det moderna Finlands myter. Fyra ungdomar som tältar nära Esbo 1960 knivhuggs under brutala former tre mördas i tältet den fjärde hittas utanför knivskuren men levande. Länge har brottet varit en gåta och kusliga spekulationer har lett till tragedier. Med modern DNA-teknik har polisen konstaterat att det inte finns några blodspår utöver de fyra inblandade. Varför den överlevande Nils Gustavsson har ställts inför rätta i en mycket uppmärksammad rättegång men friats.
Genom två små flickor berättar Monika Fagerholm sin historia, två motsatser Sandra och Doris, den ena ett maskrosbarn och den andra ett medelklassbarn som har det bra men ändå inte riktigt är sedd. De leker och berättar historier för varandra. En insikt växer fram. En sanning de egentligen inte vill veta.
- Det finns en lögn.
Doris förstår och begår självmord vilket avslöjas redan tidigt i boken, sidan fem? Sandra döljer och lever vidare.
Vad händer sedan? Romanen kommer att kretsa kring frågor som skuld och nåd. Sandras väg går dock mot ett lyckligt slut avslöjar Monika Fagerholm.
Kring flickornas lekande och berättande, läs Fagerholm, växer en magi fram, en tidlöshet, leken skapar sin egen tid och obegränsade möjligheter. Berättelsen blir som en ballad och en melodi.
Monika Fagerholm skänker oss lyssnare en magisk kväll på Kista bibliotek med sin mjuka melodiska finlandssvenska när hon förmedlar moderna magiska kusliga berättelser från vårt grannland.
- Var tog tiden vägen?
På en fråga vilka författare hon har som förebilder nämnde Monika Fagerholm Kerstin Ekman och hennes närvaro i berättandet och så Tennesse Williams..
Mycket poetiskt citerar hon honom och ett uttalande han gjort om sin syster som hade ett tragiskt öde.
- Ingen kände min Rose i världen utom jag.

Som sagt fin mix den här veckan av bio, guidad visning på Dramaten, Operation Dagsverke Rwanda, Vällingbymodellen, idrottsdag med löpning och solande på Kanaanbadet och för Kistalights räkning toppat med ett besök på Kista bibliotek.
- Härligt med kulturvecka.
Copyright LarsThommy

Saturday, May 13, 2006

Vällingbymodellen

Solursparken med Arabstaden något senare än klockan tolv på dagen Bild: Thommy Sjöberg Vällingbymodellen Vi bygger och spanar vidare! oh…oh…oh …oh Cadillac. 

Tyckte mig se det försvunna punkthuset, skymtande, i bagageluckan på en gammal stadsjeep på Vittangigatan uppe vid Tegelhögen. 
Påminde inte föraren om en av de ryktbara arkitekterna från sextiotalet. Ni vet de där som skapade monsterförorter i både Stockholm, Malmö och Göteborg men själva bodde i chic kulturbostad och gick klädda i manchesterkavaj, trendiga jeans, blanka boots och hade långt hår med hästsvans. Kanske är han ute på någon sorts uppdrag att söka upprättelse och finna de goda rötterna till miljonprogrammen. Tar med mig ett gäng grabbar och tjejer, årskurs sju, som redan är klara med sina modeller på promenad. Vi tar trapporna upp till Frostviksvägen, flanerar förbi våra vackra punkthus på Ångermannagatan. De har ett speciellt lyster numera, sneddar ner mot Solursparken. Detta är säger jag till eleverna är Europas största solur. Skuggan står vid strax före tolv, XII, och pojkarna klättrar på de romerska siffrorna och flickorna solar. 
Genus eller uppfostran? 
Vi knallar vidare genom Vällingbys topografi uppför backarna vid Arabstaden. Här ritade arkitekten Jon Höijer terrasshusen på Mörsilgatan. Vi fortsätter bort mot Vällingbyhöjden och deras radhus, backe upp och backe ner. 
Här bodde några av skaparna av de moderna folkhemmet på femtio och sextiotal mässar jag. Palme med familj som naturligtvis tog hand om politiken, där fanns psykatikern Gustav Jonsson, SkåGustav, med sin familj som vidareutvecklade synen på själen och barnuppfostran och här bodde arkitekten Höijer med familj som designade folkhemmet. Man kan notera att makthavarna bodde förhållandevis enkelt betonar jag men visst Vällingby har som alla stadsdelar även sin ekonomiska geografi och här bodde då gräddan.
Hur länge ska vi promenera frågar en av flickorna som alltid blickar framåt och inte låter sig imponeras av samhällsklasser och social topografi. Vi knallar vidare. Vid parken nedanför Skattegårdsvägen finns en linbana för lite större barn. Där åker killarna fram och tillbaka, fram och tillbaka och tjejerna de solar. Vi småpratar, skojar och har det ganska gött i solen. 
  Oh…oh…oh …oh Cadilac. 

 Försvunna punkthus, förlorade drömmar om gångna folkhem – tja de kanske mår de bäst av att vara just drömmar eller myter. En skimrande illusion och tankarna kan gå till Strindbergs affischör i Ett Drömspel som säger att ingen vet vad som finns bakom pjäsens stängda dörr. Men säger vi på Kistalight: 
Ett förbaskat gott försök, det var det. 
Copyright LarsThommy

Sunday, May 07, 2006

Jakten på det försvunna punkthuset


Utsikt från Trappan, belysningsstolpar av Erik Glemme och punkthus i fonden. Det är ett liv och ett kiv, både på Vällingby torg och när vi bygger modell. Bild: Thommy Sjöberg

Veckan som var – LarsThommy said
Lars Norén i tv-intervju hos Bengtsson lördag förmiddag berättar om hur han började skriva. Föräldrarna läste mycket, själv läste han Fridegård, Lo-Johansson, Martinsson, Lundqvist och Ekelöf och de där. En lärare inspirerade också till skrivandet. Fundering här:
- Man får anta att det inte var en utveckling genom en kriarättande rödpennans sken. Konsten att se och bekräfta uttrycksbehov handlar om möten, att bli sedd, det har flera författare vittnat om i minnen från sin skoltid inte minst Harry Martinsson ovan.
Fick in ett alldeles förtjusande So-arbete i veckan. Två unga damer har skrivit ett häfte om Taoismen (Daoismen) i form av en tidning. Två vanliga tjejer, ni vet de där som bor i grannens radhus, duktiga, lite knepigt med stavning kanske, men vanligtvis inte de som har MVG på sina uppgifter. Här har de överraskat med en rolig tidning Tao-Puh Bladet. Där finns intervjuer - påhittade, krönika, debatt och insändare, dikttävlig med dikter förstås, korsord, källor som alltid ingår, en charmig tecknad serie om Lao-Tzu som levde för 2500 år sedan och skrev ned sina visdomar med 5000 ord i Tao – Te Ching innan han försvann bortom kinesiska muren för att aldrig mer ses. Tidningen blir mångsidig och märkvärdigt väl får de med de olika kriterier som behövs för ett högt betyg. Kul med oväntade inte riktigt förutsägbara goda arbeten – lärarens belöning.
Under torsdag eftermiddag när vi jobbar med Vällingbymodellen har ett av punkthusen kommit tillrätta. Se förra veckans efterlysning. Men fortfarande saknas ett av de fyra tänkta punkthusen på Ångermannagatan. Kanske skulle man skapa ett spel: Jakten på det försvunna punkthuset. Har det någonsin funnits, är det en illusion eller har huset försvunnit likt Lao-Tzu ovan som en dröm om en bättre värld i ett arkitektoniskt manifest om folkhemmet.
- Vem vet?
Vi jobbar på under sen torsdag eftermiddag på de modeller som ännu inte är klara. Här klipps och häftas hönsnät på modeller av S.t Tomaskyrkan, T-Banehuset, punkthusen och Mc Donald så det står härliga till. Jag och elev rör limpulver, vi river Metro och Citytidningar klistrar papier mache och det målas efter de avfotograferade byggnaderna och det är ett liv och ett kiv. Det kanske inte blir så dumt när vi så småningom blir klara och får montera våra modeller på den platta som är i ordning gjord. Lite kompakt kanske och så saknas ju ett punkthus.
I dag när vi slutar ska jag upp och spana efter det på Trappan bredvid Fontänen, biblioteket och den gamla ungdomsgården Tegelhögen, dessa allhus, där ABBA-Benny och Hep-Stars någon gång på sextiotalet startade sina karriärer.
- My baby drove up in a brand new Cadillac
and she is never coming back.
Oh…oh…oh …oh Cadillac.
Det kommer mera!
Copyright LarsThommy

Thursday, May 04, 2006

Om konsten att flyga till Kabul

Om konsten att flyga till Kabul - Smiling in a war zone Victoria på Götgatan, Sofo Stockholm söder, espresso, caffe latte och visning av kulturfilmer för en förortsbo. Fyra filmer har vi vallfärdat för att se det senaste året på Vickan. The Garden state, Sideways, Järntrean och nu Om konsten att flyga till Kabul av den danska konstnärinnan Simone Aaberg. - Vilka filmer! Vad säger detta om betraktarna? Parkering vid Zinken och en rask promenad över Fatburs och Södra stationsområdet genom ett levande söder. Synd att Kista bio har så kommersialiserat utbud och brist på filmer för en filmbiten kulturintresserad men okej med en söderutflykt. Flygarfilmer, en grabbig zon, minns en av min ungdoms favoriter Yossarian i Moment 22, tokrolig hjälte och absurd film som också passade bra som förebild när man försökte slita sig loss från föräldraauktoriteter i en rätt galen värld. Top Gun en annan populär och tacksam flygarfilm under 90-talet men kanske ingen kulturell höjdare att visa som lärare på högstadiet. Filmen som hade scener både för killarna och för tjejerna. Några av scenerna fungerade, förstod jag senare, som ömma instruktioner om kanske "det" som intresserar allra mest när man går på högstadiet. I den finns också konsten att berätta en historia och att söka en identitet. I dag är Top Gun också analyserad, den grabbigaste av filmer, av företrädare för gayrörelsen. Kul alltså med en feministisk variant av flygarfilm, faktiskt också en roadmovie, och en art of performance i konsten att flyga, om att (åter)erövra himlen – läs drömmarna om konsten och att få en tjejkompis i Kabul. I filmen finns också inklippta scener med historiska kvinnliga stridsflygare och kartor över resrutten med animationer. Medlet är ett 40 år gammalt Piper Coltplan och resrutten går från Copenhagen via Prag, Balkan, dock inget tillstånd för Sarajevo och Bosnien, vidare mot Istanbul. - Det är väl Galatasaraytornet man ser vid inflygningen? I Konyaområdet på Anatoliens högslätt får Simone kontakt, med två kvinnliga turkiska stridsflygare. Tillsammans gör de ett vågat luftakrobatnummer, art of performance, med hjälp av jetstrålarna som efter en tät överflygning av Pipern bildar ett mjukt böljande V över himlen. – Ett mycket kvinnligt tecken tycker vi på Kistalight. Simone får tillstånd att flyga, space, vidare genom östra Turkiet, Diyarbakir- Van, och norra Iran, delar som kan kallas Kurdistan. På gränsen till Afghanistan inköps kläder och slöjor som ska möjliggöra färden in mot Kabul. Eftersom amerikanarna anser att Afghanistan är en war zone får de chansa på en inflygning – se filmens engelska titel. Smiling in a war zone. Taktiken att berätta för flygledningen om resrutten, flying visuale, men inte besvara anrop fungerar. När de landar i Herat är de minst sagt väntade. Den vidare färden mot Kabul blir spännande med färder över bergskedjor på mer än 11 000 fots höjd. I ett myllrande Kabul etableras kontakt med den unge tjejen Farial, resans mål, som i en tidningsartikel inspirerat Simones i hennes resa med att hon vill bli Afghanistans förste kvinnlige stridspilot. De flyger tillsammans över Kabul och de får senare kontakt med två kvinnliga stridspiloter, överstar, som styr militärhelikoptrar. Kvinnliga stridspiloter finns alltså redan där och de lovar att coacha vår unga Farial mot vidare höjder. Dock ställer sig patriarkat och klanvälde i vägen för drömmarna. En morbror säger nej och punkterar Simone och Farials dröm. Kul film tycker vi på Kistalight som absolut förespråkar en fri himmel för art of performance och för djärva fantasifulla fredliga projekt. Skarpt gillar vi lätt och luftig termik och djärva flygningar man mår bra av kryddade med en insikt att man ska vara varsam med andra när det gäller sina projekt och drömmar. - Men visst alltid nöter det något på lagrade sediment av patriarkat, klanvälde och för den delen luftrum som är deklarerade som war zones. 

©Thommy Sjöberg

Sunday, April 30, 2006

Dialog


Jordbävningen 1906 San Francisco

San Francisco 18 april 1906
"12 minuter över 5 på morgonen den 18:e april 1906, för snart 100 år sedan, skakades San Francisco av en av världens mest omtalade jordbävningar. San Andreasförkastningen sprack från San Juan Bautista hela vägen upp till Cape Mendocino, en sträcka på 47.7 mil. Man beräknar idag att jordbävningen mätte 6.9 på Richterskalan, som dock inte uppfanns förrän 1935. "

Dialog a week ago
Uppgift innan vi går hem - en torsdagseftermiddag; några övningar i att söka källor.
- Vet ni att i dag är det ungefär 100 år sedan /…./ Ja sedan vadå?
Elev: Sedan Hitler föddes!
- Nja visserligen föddes han 20 april men det var inte honom jag tänkte på. Han skulle vara äldre än så.
Eleven: Fyller du år i dag?
- Nej! Ser jag ut som 100 år? Dessutom har jag samma födelsedag som Bellman. (Äldre elev, tjej i nian fnissar – hon har haft mig i tre år.)
- När föddes då Hitler - ungefär?
Eleven:1939
- Då startade ju andra världskriget, visserligen utav Hitler. Nej han måste ha varit född tidigare någon gång under 1800-talets senare del.
- Vet ni att den kände artisten och sångaren Björn Skifs han har födelsedag den 20 april. När han var liten sa han alltid:
- Jag har samma födelsedag som Hitler. Det var ett uttalande som Björns mamma inte tyckte om. (Tjejen i nian som haft mig i tre år - fnissar.)
Nej i dagarna är det100 år sedan jordbävningen i San Francisco bröt ut.

Er uppgift är nu att plocka ut 10 olika källor som på ett mångsidigt sätt skildrar och berättar om den händelsen. Källorna ska vara exempel hämtade från uppslagsverk både från webben och bibliotek. Nu finns både NE och Focus inlagda i era datorer så använd dem. De ska vara tidningsartiklar, några exempel från böcker, eventuellt radio, hemsidor och bloggar.
Slutligen lägg in en bild (får kopieras här – privat spridning – säger vi) och skriv sedan en kort text om händelsen.
Exempel - Se ovan och nedan!

Källor och litteratur
Focus, Jordbävningar
NE, Jordbävningen i San Francisco 1906
NE, San Andreasförkastningen
Widding Lars, Elden och askan

Internet
Cabrillo highway sandwich ABC...Kistalight (blygsam hänvisning!)
Det Progressiva USA » San Franciscojordbävningen 1906
SvD: När kommer The Big One? kan boka rum i San Francisco ... kl 5:12 eller samma klockslag som den stora jordbävningen 1906
Sveriges Radio - SR Minnen Urmakaren Konrad Lund berättar om Jordbävningen i San Francisco
Wikipedia, den fria encyklopedin jordbävningen i San Francisco 1906 , Plattektonik och San Andreasförkastningen
Copyright LarsThommy

Saturday, April 29, 2006

Efterlysning

Punkthus Solitude med kulturhuset Trappan och Vällingehus i bakgrunden. Charmig elevmodell i Vällingby centrum. - Men var är de andra punkthusen? Bild: Thommy Sjöberg

Veckan som var - Kistalight Thompa said 

Sista dagarna i april efterlyser vi två punkthus i Vällingby. Återupptagande av projekt folkhemmet med våra sjuor i veckan (har legat nere under en period). Modeller av profiler i området ska göras klart. Några är redan klara: Fontänen, Trappan, Vällingehus och det roterande V:et som drivs med litet batteri med kugghjul som utväxling, de speciella stenarna, rundlarna och de designade lamporna är klara återstår en rad andra modeller som kyrkan, centrumhus, idrottshallen och fyra punkthus, varav två är försvunna. Vi jobbar med trä, hönsnät papier mache och färg. Skalan är 1:50, 2 cm motsvarar 1m. Eleverna har gjort ritningar med hjälp av meter prototyp (1m lång pinne).
 
Kallt som fan när vi sprang runt i Centrum och gjorde mätningarna tyckte både jag och eleverna. Projektet är ett samarbete mellan bild, slöjd, So och teknik. Som So-lärare har jag inte en aaaaning om hur jag ska ro hem ett sådant här projekt men som energisk folkhemsnostalgiker och förändringsvillig typ, vem vill vara en bakåsträvare, står jag och eleverna där med en låda innehållande våra ritningar, pinnar av olika längd som kallas trämaterial, limpulver, en hög med Metro och City tidningar, hönsnät.
 I tekniksalen finns limpistoler, häftapparater och små kallas det bandsågar till hjälp. 
Har visserligen ett förflutet som hantverkare i ungdomen men - hur ska det gå?
Var tog punkthusen vägen?
Vem vill stjäla ett punkthus? 
Leve alla folkhemsnostalgiker!


© Thommy Sjöberg

Sunday, April 23, 2006

Rinkeby bokmässa

Lütfi Özkök läser ur Vindarnas väg och inviger Rinkeby bokmässa 2006. Bild: Thommy Sjöberg

Rinkeby bokmässa
För fjortonde året i rad är det bokmässa i Rinkeby.
En rad små förlag ställer ut. Allt från barnböcker, ser Alfons Åberg skymta förbi i spännande översättning – var det urdu, till vänsterradikala bokmakare som Röda rummet. Här hittar man förläggare som Skrivarsidan och Sollentuna skrivargrupp till Författares bokmaskin. 
Små förlag som breddar det tryckta ordet!

Mitt ärende är att se om jag kan få en liten pratstund med årets invigare av mässan; Lütfi Özkök. Utrustad med hans diktsamling Vindarnas väg och en gammal signerad DN-artikel av undertecknad om Özkök styr jag kosan mot Rinkeby Folkets hus.
Många vill fotografera Lütfi så även jag – märker att batteriet i kameran är slut – men det fixar sig. Han är mindre än jag minns. Men en glad, kompakt, skrattande, bullrig och sympatisk man.
Härmed förklarar jag 2006 års bokmässa i Rinkeby invigd säger Lütfi och läser sedan från scenen i Rinkebysalen en dikt ur sin diktsamling Vindarnas väg.

September 1949 
Luxemburgträdgården

När jag fann dig
Blåste sommarlovsvinden

Blå timmen, svalorna
Fontänen, glassförsäljaren
Skolbarnen med jordgubbskinder
Portvaktens sista visselsignaler

Ett vattenfall
ditt hår
i mina händer

Nätterna av honung
Dagarna av sten
Exilen inom oss


Ännu blåser vinden.

Östberga/Lapseki 1981

Sedan spelar systrarna Sahin alevitisk musik (Alevitism är ett levnadssätt och en livsfilosofi från mindre Asien). De fyra systrarna spelar på stränginstrument och sjunger turkiska och kurdiska sånger från Anatolien med mycket känsla och inlevelse. Efter sångerna får jag en pratstund med Lütfi och till min glädje och stora förvåning kommer han ihåg min DN-artikel "Vilda lekar i Östberga" och med mycket skratt, buller och glädje signerar han min medhavda Vindarnas väg med hälsningar även från hans son Nermi.
Vi hinner även med några foton som min fru förtjust tar. Det är lätt att charmas av denne gode vänlige man.

Innan vi går minglar vi bland bokborden – köper en bok om Rosa Luxemburg och tänker på vår katt med historiska anor. På Rinkeby torg vimlar vi bland butikerna och köper rostbiff på Orient Livs som passar bra för hemmagrillen.
Förorten lyser i dag med en blå himmel och flyget från Bromma och Arlanda ritar kryss med sina jetstrålar som vore det en eftermiddag för luffarschack och i Kista Science Towers fasad spelar vårens pastellfärger.
Högt svävar mitt hjärtas örn, som en alevitisk sång från Anatolien av systrarna Sahi, när vi lyckliga flanerar hemåt över Järvafältet. 


© Thommy Sjöberg


 

Monday, April 17, 2006

Cabrillo highway sandwich

Nostalgia California 81
Cabrillo highway sandwich
- Looks like a fucking sandwich!
Vi bor i trafikbruset i jämnhöjd med Oakland Bay Bridge i San Francisco. Kommentaren fälls av ung boende på Embarcadero, YMCA, i San Fran när vi kikar ut på bron. Rosinante, vår gula Oldsmobile står tryggt bakom inhägnad P-plats något kvarter från oss. Känns bra för en söderkis i exil att äntligen få trampa lite gator, flanera, och insupa stadsluft i gathörnen.
Vi fortsätter vår budget boende karriär och bor billigt på YMCA Embarcadero.
- Lite överdrivet kanske? Men kan även ses som ett led i projektet att bli och vara student. En livsstil jag försökte förverkliga när jag skulle frigöra mig, flytta hemifrån och bli vuxen. En student lever enkelt och billigt och helst liftar han världen runt utan ett öre på fickan. Nu var jag visserligen student men hade mest jobbat och pluggat på fritiden men det är kul med romantiska föreställningar. När jag kom hem efter USA-resan skulle jag ta tjänstledigt ett år och läsa in en Fil Kand och sedan blev jag lärare men det är som man brukar säga en helt annan historia.
Mimmi, min resekompis, ser bekymrad ut på foto från en Cablevagn. Det är andra eller tredje gången vi åker Cablecar den branta vägen ned mot Chinatown.
Västern är grabbarnas hemmaplan.
- Är det inte Sam Spade från Riddarfalken från Malta, mannen i trenchcoat, som sitter där borta i vagnen, halsar ur en brun påse och tar några bloss på ciggen?
- Förresten där susar Bullit förbi i korsningen. "Damn good speed". Den raffiga kvinnan som just kliver in i en Porsche, med slitsad kjol, ärtiga spiror, och tycks ha handlat en påse ishackor ser ut som Sharon Stone.
Biljakter, klassiska deckare, erotiska thrillers och komedier nog känns San Francisco hemma.

Skranglig landsvägsriddare eller söderkis i exil på bukten i San Fran. I bakgrunden Fisherman Wharf. Bild: Mimmi - Kistalight

Vi åker båt på bukten, runt Alcatraz och under Golden Gatebron som ligger inbäddad i dimma. Guiden berättar och när han är klar lägger han på ett band om den stora jordbävningen 1906. I dagarna, 18 april, är det 100 år sedan den bröt ut och orsakade kaos och förödelse vilket förmedlas med stor inlevelse på det spelade bandet. San Francisco är inte bara den västliga utposten för det amerikanska projektet; konstitutionen, new frontier, nybyggaranda, going west och entreprenörsanda. Utan här finns också San Andreasförkastningen, en 1300-mil lång förkastningsspricka som sträcker sig från Mexiko i söder till Oregon i norr och som ligger där som ett ärr i jordskorpan. Där skaver den Nordamerikanska plattan och Stilla havsplattan mot varandra - egentligen längs med plattorna.
– Detta kallas tektonik.
San Fran; beatpoeter och hippierörelsens hemvist, gay och regnbågfolks utpost och i dag strax söder om bukten, San José med omnejd – Silicone valley, en av de mest spännande platserna för utveckling inom hightech. Härifrån stammar även Ewan Williams Blogger.com numera uppköpt av Google och en av pionjärerna inom bloggingrevolutionen och vår hemmabas som bloggare. Faktiskt har vi San Francisco tid på vår blogg.
- Nog finns det något extra här i luften på gränsen mot Stilla havet.
I beatpoeternas bokhandel City Light handlar vi några klassiker av Henry Miller och vi lunchar i Chinatown. Till kaffet blir vi bjudna på kakor med små biljetter där det finns personliga meddelanden. Jag kommer att bli ekonomiskt oberoende och Dulcinea kommer att få ett erbjudande som hon inte kan motstå - vi får se.
- Banne mig om vi inte såg Jack Nicholson skymta förbi i Chinatown med demolerad och gipsad näsa men riktigt säkra kan vi förstås inte vara!
Vid Loma Prieta skalvet den Oktober 17 1989 såg vi bilderna från San Francisco och Oakland Bay bridge. Mindes vår vistelse där, och kunde konstatera med reportrarna ögon att Bay Bridge såg ut just like a fucking sandwich. Andra bloggar om USA:

Copyright LarsThommy


Sunday, April 16, 2006

Kärlek och könskamp


Kärlek och könskamp
Ägnar påskafton åt Fröken Julie. Först lite förstrött sedan allt mer uppmärksamt.
Varje tid har sin Julie. Sextiotalet med klaskampen, äldre tider med ståndssamhället och i dag med Persbrandt och Maria Bonnevie.
Vilken Julie är det då som gäller för 2000-talet och vår tid?
Strindberg skrev sin pjäs 1888. Det skulle bli en naturalistisk pjäs och en roll som var vikt för hans hustru Siri von Essen. Så blev det nu inte. Pjäsens öden kom att leva sitt eget liv. Premiären kom att bli i 1890-talets Paris på franska, Strindberg som kosmopolit. (frånsett en enda föreställning i Köpenhamn 1889) och den svenska premiären lät vänta på sig till 1906 därav 100-årsjubilet.
Nu när köerna ringlar utanför Dramaten kan man undra och spekulera varför detta intresse för en mer än 100 år gammal pjäs. Massmedias hysteri och lösnummerförsäljning kring turerna omkring Persbrandt och Bonnevier javisst men det är inte hela sanningen. Könskampen i dag javisst och klasskampen i går javisst!
- Vilken tjej vill kallas hora och vem står egentligen ut med att kallas för något sådant.
Under TV 2:s temakväll får vi träffa flera uttolkare av fröken Julie och vi får följa tre olika föreställningar. Fäster mig vid att föreställningarna och texten tycks leva sitt eget liv och att slutet är öppet!
- Ska fröken Julie ta livet av sig eller inte?
I sextiotalsversionen, Thommy Berggren och Bibi Andersson är slutet öppet. I Persbrandt och Maria Bonnevies tolkning blir det ett blodigt slut. Strindberg sneglade även på ett samtida par, George Brandes och Victoria Benedictsson, som förebilder när han skrev sin Julie. En kärlek som slutade med att Victoria Benedictsson tog sitt liv ungefär som Julie antas göra i pjäsen.
- Ligger det i tiden med självstympning som kvinnlig lösning?
Kvällens tredje tolkning "Komplett galen" är en burlesk och festlig historia och så kan naturligtvis Strindberg också tolkas. Känns lite befriande efter de två allvarstyngda avdelningarna som inleder kvällen.
Vad vi på Kistalight fäster oss vid är texten hos Strindberg. Först är det macchostuket, grovkornigheten, underdog-perspektivet – underklass fräsandet i replikerna hos Jean. Sedan när det är dags för fröken Julies repliker börjar det skimra av poesi, glimra av kärlek och längtan mellan raderna.
- Gillar verkligen Bibi Andersson Julie-tolkning – något för dämpad kanske – för gullig? Men med två starka herrar som Berggren och Hjelm som nog tyckte att pjäsen borde heta "Herr Jean och överklassen" var det inte så konstigt.
Perspektivet, styrkan hos Strindberg, är dock att han likt den naturalistiska iakttagare han vill vara intar båda huvudpersonernas hållning och identitet.
Men frågar vi oss på Kistalight är det inte Strindberg själv som talar genom Fröken Julies sensibilitet och motsägelsefullhet och får dramat att leva mer än hundra år efter att det skrevs? Andra bloggar om August Strindberg:
© Thommy Sjöberg

Friday, April 14, 2006

Old buddy

Till mina bloggkompisar KnutAnders, söder om söder och göran med alla läs och musiktips och alla andra eventuella läsare och bloggare. I dag på långfredagen, passande nog, minns vi en gammal arbetskamrat som kämpade både med väderkvarnar och mot företaget där vi jobbade. Fick nog - bröt upp och flyttade till södra Skåne.
- Glad påsk -
måla nu massor av ägg och ha det bra!

Old buddy

Jag tänker på dig ibland
undrar hur du mår nu
efter alla dina nojor
ditt höga blodtryck
din kafkavärld och
dina väldigt intressanta
konspirationsteorier.

Säg hur mår du nu
i din nya villa
söder om landsvägen.
Du var ju alltid
såld på
förnuftiga lösningar
trots ditt höga blodtryck
ditt häftiga temperament
mot de etablerades gift.

Säg har du installerat
dina nya blyinfattade fönster
som du fick lakan till
när du bytte dina
målningars möjligheter
på vårsalongerna.

Säg går du nu på
stränderna
där havet svallar
söder om
landsvägen
och funderar
på den borgerliga
klassdiktaturens bojor.

Jag önskar att du
med din ålders rätt
kunde inta en lite mer
"lean and lazy attitude"
för att jag tycker så
mycket om dig.

Säg hur mår du nu…
Copyright LarsThommy

Sunday, April 09, 2006

Cabrillo highway smoke

Nostalgia California 81 Cabrillo highway smoke - Hope we don´t smoke you out? 
Vi är i Monterey och har tagit in på ett vitkalkat motell. Våra grannar är två negresser som grillar kyckling. Man bor tätt på amerikanska motell. Bilen på parkeringsficka precis utanför ingången och rummets uteplats. Får en känsla av att våra granntjejer är långtidsboende. De har helt enkelt löst sina bostadsproblem genom att bo på motell. Deras långa vita Cadillac är till salu. 
"For sale" står det på en handtextad skylt.
Vi försöker göra boendekarriär för budgetresenär även i Monterey. Grejen är då att ta in på budgetmotell. Finns prisvärda motellkedjor som är rena snygga, fräscha och avskalade på onödig lyx. Vill man ha någonting extra är det bara att betala det. Motell Six är en sådan kedja som är mycket populär och då får man köa för att få ett rum. 
- Du är din bil skulle man kunna säga.
För köandet går till så att du parkerar din bil utanför på en av motellets p-platser. I mitt fall "that yellow Oldsmobile" sedan när det är dags kan du köra fram och få ett rum. Vilket vi gjorde och där bodde minst en vecka till ett mycket komfortabelt pris medan vi turistade i Monterrey med omgivningar. 
Är man litteraturintresserad är Monterey Steinbeckland. Här finns Cannery row, hemvist för Steinbecks dagdrivare och skälmar, som han förevigade och satte på pränt i böcker som En underbar torsdag och Riddarna kring Dannys bord. Åker man i omgivningarna finns Salinas och Salinasdalen. Titlar från Steinbecks böcker som De himmelska ängderna och Öster om Eden speglar här naturens bördighet. Steinbeck står staty utanför biblioteket i Salinas där även en del av hans manuskript förvaras. Om Monterey var sardinkonservernas huvudstad i världen under en period av 1900-talet så är frukt grönsaker och isbergssallad stora exportvaror för Salinasdalen. 
Minns den olycklige James Dean i filmen Öster om Eden som gör ett klipp på isbergssallad under filmens första världskrig men inte får sina föräldrars kärlek. Söder om Monterey ligger också det vilda vackra Big Sur. Där slog sig författaren och beatgenerationens grand old man Henry Miller ner. Vid Partington Ridge skulle han leva sitt skogsliv i Walden. I grunden opraktisk blev det kärva år men här kom genombrottet som författare och akvarellkonstnär senare kom även berömmelsen. Skandalböckerna Kräftans och Stenbockens vändkrets sålde guld i Paris till amerikanska GI på permis men böckerna fick inte tryckas i USA och stränga valuta lagar tillät inte överföring av franska franc till staterna. Fattig i USA men rik i Frankrike blev en av Millers många paradoxer.

En läsvärd bok om Big Sur är Henry Millers "Big Sur and the oranges of Hieronymus Bosch" här skildrar Miller till och med naturen och den speciella topografin kring Big Sur. Men framförallt är det en paradisskildring kryddad med humor och allvar. Kvinnorna, hann bli ett par stycken under 15 år i Big Sur, innan paradiset var över. De var ofta 30 år yngre än Miller och förväxlade böckernas Henry med verklighetens och Henry var en boren optimist. Men barn, Tony och Val, blev det och Henry fick bestyr både med pedagogik och barnuppfostran. När vi gjort det man kan göra som turist i Monterey; strövtåg i Steinbeckland, picknick i Big Sur – se upp för skallerormarna, besökt föregångaren till dagens akvarium i Monterey, åkt Seventeen miles drive i Carmel där Clintan var borgmästare så gjorde vi egna utflykter. 

Morgondimman från Stilla havet ligger tät som rök i en av dalgångarna öster om Monterey. Vi är på improviserad utflykt bortom turiststråken. När dimman lättat rullar vi nedför på grusig väg. Vi närmar oss ett inhägnat läger av husvagnar. 

Kanske en fika eller en lemonad att skölja ned landsvägsdammet med? - Ödslig entré, en tom saloon, spindelnätstråd i solljuset mot skitiga fönster, lukt av rök, en dörr som gnisslar, fotsteg, sporrar som skallrar, väntar bara att Den onde, Den gode eller Den fule eller kanske en oakie från Grapes of Wrath ska träda fram ur saloonens dis.

Smoke is in your eyes eller har vi bara sett för många västernfilmer. 

Kusligt ställe tänker vi innan vi skyndar vidare i vår gula Oldsmobile, Rosinante, med en rivstart i vägdammet. 

Andra bloggar om USA: ><Det kommer mera 

© Thommy Sjöberg 

Saturday, April 08, 2006

Jack fyller guld


Jack fyller guldklocka
I dagarna är det trettio år sedan Jack kom ut. Boken som blev en succé och som av DN: s kritiker Lars-Olof Franzén beskrevs som en generationsroman. Ulf Lundells debutbok var inte bara en blandning av beat från Jack Kerouac och fest i Bellmans anda utan framförallt en stockholmsskildring för oss som var unga i slutet av sextiotalet. Några av oss inte bara kände oss hemma i miljöerna utan vi var kompisar med romanens figurer.
- Där fanns grannens grabb borta på hörnet och dessutom lirade vi fotboll i samma lag som Jonny!
Lite knäckta blev vi också.
- Här har vi den unge författaren som debuterar med en lysande stockholmsskildring, säljer guld, och gör det som vi själva drömt om.
- Inte illa och stockholmsskildringarna i boken står sig än i dag.


Nu har jag förpackat min längtan
och gömt paketen i en vrå.
För jag fann snart under min väntan
att det nog skulle bli bäst så.
/_ _ _ /
Makten att begära är den första
tvånget försaka den andra…
Från Ulf Lundells debutskiva Vargmåne
Copyright LarsThommy

Sunday, April 02, 2006

Första april - Högskoleprovet - inget skämt


Första april – Högskoleprovet - inget skämt
Gråtrist och några minusgrader när jag svänger till vänster från Helsingörsgatan mitt framför Kistaskrapan den första april. Det är tidig morgon och ingen trafik. Jag ska vara provledare på högskoleprovet under dagen. Det kan bli lite Wallraffande bakom katedern. Platsen är Jakobsbergs gymnasium i Järfälla kommun i Stockholm. Vi är 19 provledare plus en huvudprovledare (general) med assistent som ska administrera och leda cirka 500 provdeltagare. I en kartong finns dagens fem block paketerade i plastpåsar tillsammans med deltagarförteckning, svarshäfte i 0 till fem delar, schema för dagen och grön blankett där förmiddagens provhäften ska antecknas så att inget provhäfte hittar vägen ut från klassrummet.
I sal L 177 ska jag och som det visar sig 26 provdeltagare tillbringa dagen. Från deltagarlistan saknas två personer och andra sidan visar det sig vid ifyllande av svarshäftet att vi fått en extra deltagare som hamnat fel men ej gett sig till känna vid uppropet. Hon förs över till min lista. De flesta deltagarna i min grupp tycks vara födda på 80-talet. Två har samma namn och där finns ett par som är enäggstvillingar. Det senare väcker en viss munterhet.
- Ni byter väl inte plats under dagen skämtar jag? Den ena flickan har klippt lugg säger hon "så titta på den". Dessutom bär de något olika kläder. Legitimationskontroll och signerande av svarshäfte är en viktig uppgift för varje provledare. Något som utförs efter varje delprov. En annan viktig uppgift är tidsindelningen. Vi kommer igång exakt 9:02 och slutar då 9:52. När det är fem minuter kvar upplyser man som provledare om detta och så flyter dagen på block för block. Första delprovet Block 1 visar sig vara NOG där matematisk och logisk förmåga testas. Ser räta linjens ekvation skymta bland uppgifterna. Den hade jag nog grejat men mest känner jag mig glad över att jag sitter på rätt sida av katedern och slipper fundera och tumma på min logiska förmåga första april en lördag förmiddag.
Efter fika är det dags för Block 2 som blir LÄS - alltså läsförståelse. Fastnar för en text om och lite av Mats Wahl. Han anser säger han att författaren är som en medpassagerare på det litterära tåg som en berättelse utgör.
- Sympatiskt tycker vi på Kistalight.
Block 3 är ELF – engelsk läsförståelse. Där fastnar jag för en text The right to Roam av en Michael McCarthy från The Independent som skriver om en ny lag där vandrare har rätt att röra sig i naturen i vissa regioner i sydöstra och nordvästra England.
Efter engelska läsförståelsen är det dags för ORD. Jag väljer två ord som dagens ord: Pannå – träskiva för målning – färger på en pannå diggar vi skarpt på Kistalight och så väljer jag garva i betydelsen bereda hudar men som för en söderkis i exil har en helt annan betydelse.
Under lunchen tittar solen fram och det är en fantastisk dag.
Efter lunch NOG igen – den här gången ska det räknas. Det första var en provomgång – sic! Ser räta linjens ekvation skymta förbi även den här gången fortfarande lika glad över att slippa tänka även efter lunch.
Provdagen avslutas med DTK, diagram, tabeller och kartor. Vi ser tabeller över hur två myskoxstammar från Dovrefjäll i Norge minskat genom att förirra sig till Sverige. Fabulous säger vi på Kistalight utan kommentera siffrorna noggrannare. När jag signerat 6 gånger 26 svarshäften, paketerat och lagt dem i nummerordning i en plastpåse och nyfiket tittat i svarshäftet för att se om enäggstvillingar svarar likadant.
- Det gör de inte!
- Solen skiner och lycklig åker jag hem, Science Tower badar i eftermiddagsljus när jag kör Norgegatan ner mot Kista. Min fru bjuder på en fantastisk middag.
- Kommer att somna tidigt i kväll!
Under natten drömmer jag om myskoxar från Norge, enäggstvillingar som byter plats och att alla heter Johan Eriksson.
Andra bloggar om högskoleprovet:
Kista på bloggkartan.se
Copyright LarsThommy

Thursday, March 30, 2006

Betyg och kränkning




Betyg och kränkning
Debatterar och diskuterar tillsammans med mina elever på högstadiet på S:t Jaccobi DN:s artikel om Ytterbyskolan i Kungälvs beslut att rasistiska sympatier och kränkande elever kan få underkänt i samhällskunskap. Jag läser Peter Sandbergs artikel från DN 30/3 06 högt för eleverna sedan kommer frågan.
- Ska rasistiskt beteende och kränkande tillmälen kunna ge underkänt i samhällskunskap?
Vi diskuterar och eleverna kommer med många kloka synpunkter. Det råder samstämmighet i frågan. Ingen elev, trots skilda synpunkter på vad som är rasism, tycker att kränkande omdömen är en grund för underkänt i Samhällskunskap utan det är kunskaper som ska gälla.
Vi försöker bena ut vad som är rasism, vad som är olagligt och vad som är fördomar.
Klart olagligt och då kriminellt är användandet av nazistiska symboler som hakkors, sieg heil hälsningar, kränka någon för sexuell läggning. Kalla någon för neger är även kränkande och ett förstärkningsord som leder tillbaka till den tid som de färgade var slavar. Våldsbrott med rasistiska eller sexuella undertoner får förstärkta påföljder.
Kalla någon för svenne eller blatte är inte i sig olagligt. Frågan kom upp vilket som är värst. Oavgjort säger jag från lärarhåll men betonar att våra invandrare oftast är i underläge ekonomiskt, kulturellt och inte minst känslomässigt och då kan det bli en fråga om mobbing.
Viktigt ändå att alla trots inte fullt rumsrena synpunkter får komma till tals. Vi respekterar varandra men tolererar inte vilka åsikter som helst. Fördomar säger jag har vi säkert alla men det är faktiskt inte samma sak som rasism.
Vår skolas kunskapstrappa som är en pedagogisk tolkning av läroplanenens betygskriterier för betyg i So-ämnet ger dock klara besked. Värdera (med underrubriker) är vårt slutmål och ett sätt att se på kunskap.
Men säger jag om ni vill göra karriär i dag i en globaliserad värld där företagen ständigt rör sig över nationsgränserna och du vill ha ett bra jobb.
- Vilket företag eller organisation vill då förknippas med rasism och ta risken att anställa en rasist eller nazist? Andra bloggar om betyg:
Copyright LarsThommy

Wednesday, March 29, 2006

Cabrillo highway blues

Vi fortsätter med nostalgibitar från sunny California 81

Bild: Santa Monica-Venice Elisa Kleven Cabrillo highway blues - Just firecrackers säger vår mexikanska värdinna som ser att vi ser en smula nervösa ut när det smäller i El Barrio. Vi har gjort en boendekarriär under några dagar i Los Angeles. Första natten tillbringades av misstag på ett one hour rent motel i Santa Monica. En plats inga mödrar önskar sina barn att vistas på. Masonitdörrar, skrangliga lås och kriminell verksamhet, darrande försökte vi få några timmars sömn innan vi vaknade av skottlossning och en tutande pimp i en Cadillac som i den värsta gangsta-rapar video. Sedan tog vi vår tillflykt till ett motel nära LAX flygplats. Tunga draperier och dito gardiner och tunga dollarutgifter. Boeing 747:orna landar varannan minut precis utanför fönstren under öronbedövande buller och vibrationer. Slutligen hamnar vi på ett budgetmotel, i El Barrio, nära Inglewood och här gör vi det man som turist ska göra i L.A. Vi tillbringar dagarna på Disneyland, Seaworld, Hollywood och såna ställen men framförallt åker, glider, vi runt i vår gamla Oldsmobile - Rosinante, på Los Angeles ändlösa freeways. Här skulle man ha egna små barn med sig tänker vi när vi besöker dylika ställen men det är klart då får man inte övernatta på one hour rent motels. - Nedan en liten knagglig engelsk vers om äventyren som vi möjligen kommer att bearbeta. Santa Monica The sound of the Pacific when the tide moves away Ocean boulevard traffic and the heat of the day friday night and a cheap tiny motel getting knowledge about the confused and the weird in a one hour hotel. Drivers and passengers trade that we wish have to fade - A game you could meant of shorthanded rent with keys thrown away and skylimited pay with no winner, just losers.

When the dust turned away dressed in a Don Quijote set on L.A:s restless freeway back in communication net. We explored the day and found a myth of a bay in the experience of going west.

Andra bloggar om USA: Det kommer mera

© Thommy Sjöberg 

Saturday, March 25, 2006

Cabrillo highway

Brev från sunny California gör oss nostalgiska på Kistalight. Varför inte några nedslag, stämningsbilder från en resa längs kusten mellan Los Angeles och San Francisco. Pacific coast higway, Highway nr 1 eller Cabrillo highway en av världens vackraste och magiska kustvägar har många namn. Cabrillo är efter den gamle sjöfararen och upptäckaren som seglade utmed californiska kusten under 1500-talet och gjorde upptäckter och strandhugg och namngav klippan vid Morro Bay halvvägs mellan L.A och San Francisco.
- Varför inte svänga de lurviga? Aventura/Obsesion

Morro Bay 81- Simmar längder i en träpool, kanske 15 meter, fram och tillbaka. Jag en skraltig landsvägsriddare. Min kvinnliga vapendragare vilar på rummet. Rosinante vår gula gamla Oldsmobile står tjudrad på parkeringen.
Klippan Morro Rock, Gibraltar of the Pacific, träder fram ur diset bort mot havet. I fonden en fiskarby och stränder med surfarkolonier.
Laid back – fiskerinäring, havsfåglar som skränar och drömmen om den rätta vågen.
En fiskebåt svävar ut för att dra sina trålar.
- Här skulle man leva tänker jag medan jag vänder, skjuter fart och crawlar på i träpoolen.
I kväll ser vi Citizen Kane på motellet, snacks, seafood, vitt vin och kanske filmhistoriens bästa film.

Dulcinea på San Simeon Bild: Thommy Sjöberg
I morgon bär det av för nya nappatag med den kapitalistiska penninghydran! En best som svävar högt över San Simeons ödsligt böljande kullar.
– Rosebud!
Andra bloggar om USA:
Det kommer mera

© Thommy Sjöberg 

Monday, March 20, 2006

Almost on the ground

I dag vårdagjämningen - på Kistalight hyllar vi ljuset med en gammal nostalgisk dikt från förr när vi var unga och reste i världen och så hälsar vi speciellt till Anders, söder om söder, varför inte med några rader av Timbuktu?Chet Baker med en alldeles speciell ton i luren.. - Kanske är det My sweet Valentine som gäller. 

  Almost on the ground 

De blixtrande ögonen
leendet, den breda munnen o läpparna.
Känslan från ett ärr
då skolbussen stannade vid Indianstigen. 

Ett spår snitslat som ett stygn 
en ledtråd till en saknad. 
genomlyst efter ett sommarregn 
blänkande i skyskrapans hägn.

Medan vi strosade runt 
i den främmande världsstaden
när jumbojetarna 
gick in för landning 

© Thommy Sjöberg 

Saturday, March 18, 2006

Quis-svar andra världskriget



D-dagen och de rätta svaren
Nära byn Colleville-sur-Mer ovanför Omaha beach på Normandies kust finns den amerikanska kyrkogården där 9386 unga amerikanska soldater har fått den sista vilan. I långa geometriska rader står det enkla vita kors blandade med sexuddiga Davidsstjärnor på den välklippta gräsmattan. Här vilar farmarsöner sida vid sida med storstadspojkar, svart, vit som judisk och det är en värdig, vacker och öppen plats på kullen med utsikt över Omaha beach.
 Vittnesmål om tacksamhet över de män som stred och offrade sina liv återkommer på Normandies olika stränder. Det är ungdomar från i dag som skriver brev, ortsbor, kamrater från olika förband, anhöriga och officiella personer som politiker och talesmän från myndigheter som visar sin tacksamhet med kransar och minnestavlor. Det de kämpade för frihet, mänsklighet och demokrati blir påmint där och sällan har det varit så lättolkat som i kampen mot nazismen. Det var det goda i kamp mot det onda men bakom allt fanns ändå de enskilda människorna på bägge sidor.
När vi på Kistalight besökte platsen i augusti förra året var det lätt att vara fundersam. Medan brisen låg på från havet, tidvattnet drog sig tillbaka och solen tittade fram ur diset över Engelska kanalen. Bland veteraner och patrioter ställde vi oss frågor om USA:s roll och mission i världen - a manifest destiny.
- Är USA den goda demokratin när den drar fram med förödelse i Asien och Latinamerika?
New frontier, nybyggaranda, bibelmoralism, entreprenörsanda och den amerikanska konstitutionen är det den rätta medicinen för korrupta stenhårt auktoritära, bananrepubliker, arabstater eller mullornas Iran?
Eller är det bara glupskt maskerad kapitalism som i alla lägen vill säkra sin olja och sina marknader?
I brisen från havet som fläktar ljumt i augustidagen över platsen för den sista vilan för de unga killarna, vit, färgad eller judisk, som aldrig fick chansen att leva och bli gamla, vilar, tycker vi ändå, ett ljust löfte om en god värld manifesterad där från minnesplatsen i Colleville-sur-Mer. Andra bloggar om Irak:

Rätta svar med kommentar
1. Hitler närde en plan om ett Stortyskland och annekterade, införlivade före krigsutbrottet, under påtryckningar tyskspråkiga områden mellan 1936-1939 - Österrike-Rhenlandet-Sudettyskland.
2.
Fred i vår tid – Peace in our time" sade den brittiske premiärministern Neville Chamberlain när han mötte journalister efter hemkomsten till 10 downing street i London. Ett berömt citat efter konferensen i München 1938 angående Sudetlandet införlivande med tyska riket.
3. Olympiska spelen i Berlin 1936 brukar anses som det första OS i modern tid där idrott och politik gör entré. Hitler ville förstås visa upp nazismen från en fredlig och god sida och visa den ariska rasens överlägsenhet.
4. Hitlers förhoppningar när det gällde tyska idrottare kom delvis på skam under Berlin-OS. Spelens främste idrottare var nämligen Jesse Owens en färgad atlet från USA. Han brukar betraktas som en av 1900-talets främste idrottsmän. Han vann guld på 100 och 200 m, längd och korta stafetten. Med resultat som matchar dagens främsta atleter.
5. Ryktbar ickeangreppspakt mellan två f.d. fiender, Molotov-Ribbentrop pakten.Pakten innebär bl. a ett hemligt tillägg om att dela Polen.
6. Kriget mellan Sovjet och Finland 1939-40 kallades för Vinterkriget och pågick mellan november och mars. Finska vinterkriget engagerade många svenskar och en hel del frivilliga svenskar deltog under mottot Finlands sak är vår.
7. Världens mest ryktbara bok! Hitler skrev Min kamp (Mein Kampf) där han förde fram sin politiska propaganda. Också en av tidernas mest sålda böcker – vem får alla royalties kan man fråga?
8.Ekonomisk kris och inflation något som drabbade tyska samhället under 20-talet. Tyska regeringen tryckte mängder av nya sedlar för att lösa problemet. Vilket ledde till hyperinflation och ekonomisk kris.
9.Den 9 april 1940 anföll och ockuperade tyskarna Danmark och Norge. Danskarna kapitulerade medan norrmännen kämpade emot i 62 dagar och kung Hakon gick i landsflykt till London tillsammans med regeringen. Hitler och tyskarna ville bl.a säkra järnmalmstransporterna, via Narviks isfria hamn, från Sverige.
10.Vid anfallet av tyskarna mot Danmark och Norge sade vår svenske statsminister Per Albin Hansson att ”Sveriges beredskap är god” vilket var en sanning med modifikation.
11. ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.” Berömt citat från Winston Churchill under andra världskriget.
12. Churchill syftar på de Engelska jaktpiloterna 1940 som försvarade Storbritannien i slaget om Storbritannien.
13. Det berömda upproret mot en övermäktig nazimakt ägde rum i Warzawa 1943.


14. Till poeten Verlaines berömda rader Blessent mon coeur dúne langeur monotone, Sårar mitt hjärta med sitt monotona vemod signalerar de allierade via radio 6 juni 1944 till motståndsmännen i Frankrike att invasionen av Normandie har inletts. D- dagen, D-day och J-jour, som den har kommit att kallas är en av historiens största samordnade militära invasioner.
15. Historiens andra atombomb fälldes den 9 augusti 1945 I Nagasaki.
16. Sovjetunionen och Polen tillhörde de länder som drabbades värst under andra Världskriget. Var femte polack och 20 miljoner sovjetmedborgare dödades.
Copyright Thommy Sjöberg

Sunday, March 12, 2006

Quis II Andra världskriget

En klassisk bild från D-day - Omaha beach
Quis II
- Tennisfan?
- Javisst här blandas träning, gruppspel och turneringar. Fredag kväll match gruppspel Sundbyberg, lördag kväll två matcher turnering i Farsta och söndag förmiddag gruppspel i Kärrtorp. I kväll är det dags för match om tredje pris.
- Maniskt? Nja…a. kan bli så där någon helg ibland.
Nu tillbaka till Quis frågor för andra världskriget.
- Now we gonna beat those bloody nazis!
Vi tar hjälp av några Boforskanoner. Först tar vi en 15-pundare 15-0, sedan en 30-pundare 30-0 och slutar med en 40-pundare.
- Det där låter ju som tennis!
Javisst ja – nu till Normandies stränder här med några olika bildtolkningar från mer modern tid.


Bagdad Bob ännu ett vittnesmål -den här gången direkt från Omaha beach Sedan kommer frågorna
9.Den 9 april 1940 anföll och ockuperade tyskarna Danmark och Norge. Danskarna kapitulerade medan norrmännen kämpade emot i 62 dagar och kung Hakon gick i landsflykt till London tillsammans med regeringen. Vad ville Hitler och tyskarna uppnå med sitt anfall.
A: Säkra järnmalmstransporter från Sverige
B: Utöka naziväldet
C: Få större jordbruksområden
D: Utöka fisketerritoriet

10.Vid anfallet av tyskarna mot Danmark och Norge sade vår svenske statsminister att ”Sveriges beredskap är god” vilket var en sanning med modifikation. Vad hette vår statsminister 1940?
A: Tage Erlander
B: Hjalmar Branting
C: Per Albin Hansson
D: Olof Palme

11. ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.” Berömt citat från andra
världskriget. Vad hette mannen som fällde uttalandet?
A: F. D Roosevelt
B: W Churchill
C: Stalin
D: Mussolini

12. Vilka (menar) syftar han på? Mannen i föregående citat.
A: Engelska flottan som höll stånd mot tyska u-båtar
B: Invasionsarmén under D-dagen
C: Soldaterna vid Stalingrad
D: Engelska jaktpiloterna 1940 som försvarade Storbritannien



13. Judarna gjorde också motstånd mot nazisterna. Ett berömt uppror ägde rum i ett ghetto under 1943 när Förintelsen började komma till deras kännedom. I vilken stad?
A: Lodz
B:Budapest
C:Krakow
D:Warzawa


14. Till poeten Verlaines berömda rader Blessent mon coeur dúne langeur monotone, Sårar mitt hjärta med sitt monotona vemod signalerar de allierade via radio till motståndsmännen i Frankrike att invasionen av Normandie har inletts. D- dagen, D-day och J-jour, som den har kommit att kallas är en av historiens största samordnade militära invasioner. Vilken var dagen?
A: 4 juni 1944
B: 6 juni 1944
C: 14 juni 1944
D: 14 juli Franska Nationaldagen 1944.

15. Historiens andra i sitt slag - fälldes den 9 augusti 1945. Var?
A: Nagasaki
B: Hiroshima
C. Dresden
D: Berlin under slutstriderna

16. Sovjetunionen och Polen tillhörde de länder som drabbades värst under andra
Världskriget. Vad är riktigt när det gäller antal drabbade i de länderna?
A: Var andra polack och 17 miljoner i Sovjet
B: Var tredje - ” - 18 - ” - - ” –
C: Var fjärde - ” - 19 - ” - - ” –
D: Var femte - ” - 20 - ” - - ” –
>Det kommer mera = svar
Copyright LarsThommy

Saturday, March 11, 2006

Quis andra världskriget

Quis
- Ligger provet på nätet nu?
Skämtsam fråga från elev när vi har prov i Historia på mellankrigstiden och andra världskriget. Vi sitter i den vackra aulan på S:t Jacobi gymnasium och det är fredag eftermiddag. Utanför de dammiga rektangulära sneglasfönstren skimrar marssolen.
- Ligger lite lågt med att jag bloggar är ju mest 20+are som ägnar sig åt sånt och inte äldre stadgade medelålders män som undervisar i SO-ämnen.
- Inte så dum idé tänker jag ändå varför inte lägga ut åtminstone inledningen av provet som är en serie av alternativfrågor på G-nivå. De får fungera som uppvärmning eller starters innan det verkliga provet börjar. Eleverna brukar gilla de här frågorna skarpt, det diggar vi på Kistalight, och här får de även fungera som ett minibildspel.
Passar på att här tipsa om CV på Kulturbloggen som skriver om allt från vårens snara ankomst, musik, filmer, att vara tonårsförälder, massor av länk och bloggtips och inte minst av allt oftast slås där ett slag för yttrandefriheten. Kulturbloggen är en av de bloggar vi gärna återvänder till.
Nu till prov, nåja några Quis, om andra världskriget och tiden före dess utbrott. Nivån är årskurs nio grundskolans högstadium och eleverna kan verkligen de här frågorna utan att ha läst dom på nätet.
Börjar med åtta frågor i dag - resten imorgon.


Del A
1. Hitler närde en plan om ett Stortyskland och annekterade, införlivade, under påtryckningar tyskspråkiga områden mellan 1936-1939. Vilket alternativ är rätt? Vilka områden?
A: Österrike-Polen-Schweiz
B: Österrike-Rhenlandet-Schweiz
C: Österrike-Rhenlandet-Sudettyskland
D. Österrike-Belgien-Sudettyskland




2. "Fred i vår tid", berömt citat efter konferens i München 1938 angående Tjeckoslovakien
och Sudetlandet. Vem fällde yttrandet?
A: Hitler
B: Mussolini
C: Chamberlain
D: Stalin

3. Olympiska spelen i Berlin 1936 brukar anses som det första OS i modern tid där idrott
och politik gör entré. Hitler ville förstås visa upp nazismen från en fredlig och god sida.
Vad mer ville han visa, göra propaganda för, när det gäller nazistisk ideologi.
A: Ett rättvist samhälle
B: Vissa socialistiska idéer
C: Ariska rasens överlägsenhet
D: Olympiska iden – huvudsaken är inte att vinna utan att tävla väl!
4. Hitlers förhoppningar när det gällde tyska idrottare kom delvis på skam under Berlin-OS. Spelens främste idrottare var nämligen en färgad atlet från USA. Han brukar betraktas som en av 1900-talets främste idrottsmän. Vad hette han?
A: Cassius Clay
B: Jesse Owens
C: Pelé
D: Michael Jordan

5. Ryktbar ickeangreppspakt mellan två f.d. fiender, Molotov-Ribbentrop pakten.
Vad innebär bl. a pakten?
A: Att dela Finland
B: Gemensam östersjökust
C: Att dela Polen
D: Att Sovjet får flottbaser i Finska viken

6. Vad kallades kriget för mellan Sovjet och Finland 1939-40?
A: Blixtkrig
B: Vinterkriget
C: Fortsättningskriget
D: Kriget med de röda

7. Världens mest ryktbara bok. Hitler skrev en bok där han förde fram sin politiska
propaganda?. Vad heter boken?
A: Den slutgiltiga lösningen
B: Den sista striden
C: Mina år i Wien
D: Min kamp

8.Ekonomisk kris och inflation något som drabbade tyska samhället under 20-talet. Vad
gjorde tyska regeringen för att lösa problemet?
A: Tryckte mer sedlar
B: Gjorde ingenting – lät marknaden verka!
C: Hitler fick bli rikskansler
D: Genomförde nyval
>Det kommer mera
-Ha tålamod! Rätta svaren kommer som egen sida. Copyright LarsThommy

Thursday, March 02, 2006

Fluensamissiler

Det tycks råda någon sorts förväxling beträffande fågelinfluensan! Läser debattartikel i dagens DN, av forskarna Johan Elmberg och Björn Olsen, och de hävdar bestämt att viggar (flyttfåglar) inte är livsfarliga influensamissiler och att myndigheterna sprider onödig oro.
Något liknande hävdar även Karin Bojs i gårdagens DN där hon skriver att andfåglar kan bära viruset i långa perioder utan att det bryter ut. "Det viktiga är att skydda svenska fjäderfän och följa de anvisningar som finns där". Erik Ågren viltpatolog och den som tog bilden på den döda viggen säger, DN 1/3 06, att "smittspridning är naturens gång och inget att vara rädd för". Viruset finns alltså i naturen och tillhör det naturliga kretsloppet men det gäller att skydda och skilja det från tamfjäderfäna men det är knappast någon risk för pandemi.
Kan kännas trösterikt i sommar när man sitter på kalkstenshällarna vid Kalmarsund på Norra Öland, kikar ut över vattnet och kollar fågelsträcken som drar fram, ofta viggar och skrakar, bara några sjömil från Oskarshamn. : Andra bloggar om fågelinfluensan
LarsThommy

Wednesday, March 01, 2006

Palmemordet 20 år















John F Kennedy, John Lennon, och Anna Lindh Olof Palme, 11 september. Mord och dramatiska händelser som etsar sig fast.
Tårar på perrongen i Kista för 20 år sedan, var då på väg med min unga familj till Sveavägen och minnesstund.
Den första naturliga reaktionen "Det måste vara en ensam galning som gjorde det" verkar stå sig.
Visst har man haft sina favoritspår, Polis, Bofors, Sydafrikaspåret och Iran/Irak men de ser orimliga ut speciellt om man som igår tar del av, TV3, utländska säkerhetstjänsters syn på mordet och läser om fallet. Allt pekar på den ensamme galningen.
Vore man deckarförfattare och skulle skapa en djävulsk intrig med Palmemordet som förebild finns stoff för myndigheters schabblande, media som hyenor, Palmehat, droger, undre världen, social misär, men också politik, engagemang, Sverige och den stora världen. Ett mänskligt drama med starka krafter i rörelse.
En gärningsman , kanske djupt omtöcknad av narkotika och hat, genomför mordet av en tillfällighet eller slump, ej planerat, tillgång till långpipig revolver som ingen riktigt vill kännas vid, se dock knarkhandlare, minns ej riktigt vad han gjort - perfekt alibi i sig för en socialt utslagen, vänder sig om, försvinner in i Tunnelgatans mörker, springer uppför trapporna mot David Bagares gata, lägger ner något i en lång neccesär och sedan ett stort svart hål eller…?
I en mening är mordgåtan löst. Det finns en fällande dom i tingsrätten. Mycket uppmärksammad rättegång med två domare och nämndemän från samtliga riksdagspartier. Det finns ett mycket starkt och tillförlitligt vittne som är mycket säker på sin sak.
Prövning av domen i hovrätten blir friande, väntat, dock med ett i juridisk mening unikt skrivet domskäl där man avfärdar vittnets Lisbet Palmes tillförlitlighet. Vilket faller utanför praxis. Något som i sig borde prövas i HD.
Den colombianska författaren Gabriel Garcia Marques blev efter mordet tillfrågad om han ville skriva om vännen Palmes liv som människa och politiker.
Visst sa Marques när mordet är löst. Först då är det möjligt att avsluta en betraktelse över Palmes liv.
Kanske borde en kunnig historiker eller journalist få dokumentera allt material som finns i Krister Pettersson fallet och lägga fram det i bok eller i rapportform. Realistiskt verkar det omöjligt att gå vidare med det polisiära arbetet.
Dags att avskriva fallet?
Snart är det vår. Då kommer jag varje dag att cykla förbi radhusen i Vällingby där Palme bodde med sin familj. Här bland punkthus, parker och torg, sjösatte Palme och hans generation det moderna folkhemmet.
Jag saknar hans röst nu när segregationen ökar i förorten och i skolor och det hade varit spännande att ta del av hans syn på EU och globaliseringen.
Dags att lyfta fram människan och politikern Palme?
Tänker jag medan jag lyssnar på Latin Kings, Fördomar 2, och deras samplande tolkning av ett av Palmes varmaste tal.