Sunday, May 14, 2006

Den Amerikanska flickan

Time goes by so slowly
for those who wait
/ _ _ _ /
no time to hesitate… Hung up Madonna


Veckan som var – LarsThommy said

Tema – kultur den här veckan på skolan. En mix av biovisningar, guidade museiturer, operation dagsverke, byggande av Vällingbymodellen och idrottsdag.
På måndagen tar vi pendeltåget från Spånga till nyöppnade stationen Årstaberg för att ta tvärbanan till Vallatorg för vidare promenad till funkisfemtiotalstorget i Årsta där vi på Folkets Hus ser filmen Den bästa av mödrar.
-Tänk vad en nyöppnad station kan göra! Att komma från västerort till söderförort går som ett huj. Ett kommunikationernas kirurgsnitt är lagt.
Filmen; vackra Skånelandskap från Österlen, böljande kullar och brusande hav, en sorgsen berättelse i flera tidsplan.
Två ordlösa människors möte, den ena som saknar sitt språk, det lilla finska krigsbarnet Eero, och den andra hans svenska "mamma" Signe som saknar ord för att bearbeta sin sorg. Den ena har förlorat sin mor den andra sin dotter. I Österlens stiliserade öppna landskap uppnås en form av försoning mellan Eero och Signe. En stark berättelse om språk, identitet och övergivenhet och vilken tid det kan ta och läka trauman.
Som av en händelse är det finlandssvenskt författarbesök på Kista Bibliotek i veckan.
- Vi på Kistalight tågar naturligtvis dit.
Augustvinnaren Monika Fagerholm med Den Amerikanska flickan står för besöket. En författare som hör hemma i den speciella tvåspråkiga kulturen i Finland där hennes identitet finns i både det svenska och det finska språket. När Monika Fagerholm inte skriver romaner jobbar hon som litteraturrecensent av finsk litteratur. Det måleriska finska språket är något hon gärna vill förmedla i sitt eget skrivande.
När verkligheten blir för trång för hennes romangestalter uppfinner hon en värld och ett språk. Språk och berättelse hör ihop anser Fagerholm och hon får skriva sig till ett språk som passar den tänkta romanen. Berättelsen är klar när språket är färdigt. I Den amerikanska flickan skapar Fagerholm en fiktiv miljö som hon kallar Trakten, landsbygd utanför storstad, en utsatt miljö med komplicerad närhistoria. Verklighetens förebild finns i Porkala som var ockuperat av Sovjet fram till 1956.
Den Amerikanska flickan är en thriller. Det finns ett starkt obehag redan från början av romanen. Vem hade mördat den amerikanska flickan? Antaganden och gissningar bildar en väv av berättelser som snart blir en myt. Lösningen av brottet skymtar i berättelsen något i förbifarten. I bakgrunden finns en skräckhistoria som alla i Finland känner till och som tillhör det moderna Finlands myter. Fyra ungdomar som tältar nära Esbo 1960 knivhuggs under brutala former tre mördas i tältet den fjärde hittas utanför knivskuren men levande. Länge har brottet varit en gåta och kusliga spekulationer har lett till tragedier. Med modern DNA-teknik har polisen konstaterat att det inte finns några blodspår utöver de fyra inblandade. Varför den överlevande Nils Gustavsson har ställts inför rätta i en mycket uppmärksammad rättegång men friats.
Genom två små flickor berättar Monika Fagerholm sin historia, två motsatser Sandra och Doris, den ena ett maskrosbarn och den andra ett medelklassbarn som har det bra men ändå inte riktigt är sedd. De leker och berättar historier för varandra. En insikt växer fram. En sanning de egentligen inte vill veta.
- Det finns en lögn.
Doris förstår och begår självmord vilket avslöjas redan tidigt i boken, sidan fem? Sandra döljer och lever vidare.
Vad händer sedan? Romanen kommer att kretsa kring frågor som skuld och nåd. Sandras väg går dock mot ett lyckligt slut avslöjar Monika Fagerholm.
Kring flickornas lekande och berättande, läs Fagerholm, växer en magi fram, en tidlöshet, leken skapar sin egen tid och obegränsade möjligheter. Berättelsen blir som en ballad och en melodi.
Monika Fagerholm skänker oss lyssnare en magisk kväll på Kista bibliotek med sin mjuka melodiska finlandssvenska när hon förmedlar moderna magiska kusliga berättelser från vårt grannland.
- Var tog tiden vägen?
På en fråga vilka författare hon har som förebilder nämnde Monika Fagerholm Kerstin Ekman och hennes närvaro i berättandet och så Tennesse Williams..
Mycket poetiskt citerar hon honom och ett uttalande han gjort om sin syster som hade ett tragiskt öde.
- Ingen kände min Rose i världen utom jag.

Som sagt fin mix den här veckan av bio, guidad visning på Dramaten, Operation Dagsverke Rwanda, Vällingbymodellen, idrottsdag med löpning och solande på Kanaanbadet och för Kistalights räkning toppat med ett besök på Kista bibliotek.
- Härligt med kulturvecka.
Copyright LarsThommy

2 Comments:

Blogger KnutAnders said...

Suger lite på ordet lärare det har efter läsningen av sista stycket fått en bättre klang. Jag kanske skulle bli lärare! Men vad skulle jag lära ut konsten att bränna ner en CD skiva t.ex. Hot Rats med Frank Zappa.
Nej, jag får fundera vidare på vad jag vill bli när jag bli stor.
Full fart @ söder om söder

7:39 AM  
Blogger LarsThommy said...

Inte så dumt med att känna till konsten att bränna en CD, kunna det här med fildelning,ladda ner till MP3-spelaren, ha kunskaper om de senaste mobilerna och hur man hanterar bilder och filmer på Internet. En värld för sig som våra tonåringar använder och rör sig i obehindrat men som de flesta lärarna knappast har en aning om.
På hemgång - Kistalight.

5:00 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home