Miljonprogrammet Light från kloss till koja

Miljonprogrammet Light 
från kloss till koja, bland arkitektur a la brutal,
till terrass och stjärnhus i pastell! 
- Folkhemmet kring Järvafältet!

I dag skriver vi en traditionsenlig blogg på Kistalight. Vi brukar göra det på Nationaldagen!
Nåja vi plockar fram en gammal text vi tycker kan passa och som kan säga något om den svenska identiteten och samhället.
Vad är svenskt?

Varför inte något om miljonprogrammet?
En omskriven och kritiserad del av det Svenska folkhemsbygget!

Biten är från en uppgift på min kurs Digital Photography på Konsthögskolan i Stockholm 2013.
- Beskriv en historisk händelse med hjälp av 8 bilder från offentliga källor men här är biten ännu inte översatt till engelska som var kursens undervisningsspråk. 

 Kistalight väljer miljonprogrammet som en historisk händelse. Programmet var en viktig del av urbaniseringen i Sverige. Den snabbt stigande levnadsstandarden och inflyttningen från landsbygden medförde ett enormt behov av bostäder under 1950-talet. Ett byggprogram som genomfördes efter politiska beslut i riksdagen 1965 då man bestämde att en miljon nya bostäder skulle byggas mellan 1965–75.
 Bakom beslutet fanns en utredning som visade på ett behov av 1,5 miljoner nya bostäder i Sverige men också på behov av byggindustrins rationalisering. Utredningen ”Höjd bostadsstandard” redovisades 1965. Arkitekten Lennart Holm – sedermera generaldirektör på Planverket var huvudman. Källa http://www.arkitekt.se/s33917

Bild 1. Villa Göth i Kåbo 1950 Uppsala ritat av arkitekten Lennart Holm (ordförande i miljonprograms utredningen). Kuriosa - villan har gett upphov till en byggnadsstil som kallas Brutalism. En stil inom arkitekturen som från början möjligen var ett skämt om väl rationellt byggande av Hans Asplund. (Passande ändå för arkitekt Holm som skulle senare leda utredningen om miljonprogrammet.) 

The New Brutalism är inte bara en arkitekturstil, utan ett sätt att förhålla sig till arkitekturen. Brutalismen strävar efter att skapa enkla, klara och funktionella byggnader, genom att exempelvis inte låta byggnadsmiljöerna ge associationer eller skapa känslor. Rent stilmässigt kan brutalismen med dess stränga modernistiska formspråk sägas vara en reaktion mot 1940-talets arkitektur. Källa Wikipedia

Det sista stora steget i bostadsbyggandet togs genom Miljonprogrammet, byggandet av en miljon bostäder mellan 1965 och 1975. Det byggdes inte bara bostäder i ytterområdena utan även många stadskärnor i städer sanerades och byggdes om under 1960- och början av 1970-talet. Stockholms ombyggnad inleddes redan på 1950-talet och här byggdes också början till ett tunnelbanenät. Källa Vår Historia SAP studiematerial PDF-fil)

Bild 2 från miljonprogrammet får illustreras av den tyska fotografen och installationskonstnären Susanne Kriemann som för sin bok - konstprojekt One Time One Million (Migratory Birds /Romantic Capitalism) fotade svenska miljonprogramsbostäder med sin Hasselbladkamera från 1940-talet, en kamera inköpt för dyra pengar . 

 Bilden är tagen från en hyrd helikopter och alluderar till Viktor Hasselblads fotoböcker om flyttfåglar. Susanne Kriemann arbetar med sin konst i traditionen någonstans mellan Viktor Hasselblads kamera, hans bok om flyttfåglar och modern tid med sitt miljonprogramsfoto sett ur fågel(helikopter)perspektiv. På det viset skapar hon ett nytt innehåll och värde till traditionen (Hasselblads fotoböcker om flyttfåglar) och skapar en märkvärdig poesi för sina konstprojekt och bilder!

 Se Lecture kurs Digital Phography av Susanne Kriemann! Källa här till boken One Time One Million.

Bild 3. Det så kallade Elefanthuset i Gamla Östberga Stockholms södra förorter, skivhus på Stamgatan – separat hiss på vänster sida. För att förverkliga och genomföra miljonprogrammet behövde också byggtekniken utvecklas från hantverk till byggindustri. I Östberga provades nya metoder, mellan 1957 och 1959 byggdes 1000 lägenheter i ringform kring en stor äng i dag Stamparken. ”Byggnadsprocessen rationaliserades och man provade sig fram med olika byggnadsmaterial. / _ _ _ / Husen byggdes med prefabricerade betongelement som var ett nytt sätt att bygga. Med hjälp av byggkranar uppfördes husen snabbare än vad som tidigare varit möjligt. Källa Wikipedia Se även Hälsningar från Östberga

Bild 4 Bygge i Tensta – Miljonprogrammet 1960-tal.

Färdiga byggelement, montering, byggkranar och snabbt arbetstempo. Rationalisering och specialisering bland arbetarna var nyckelbegrepp när 1960-talets förorter byggdes i rekordtempo. Även om det fortfarande spikades byggnadsställningar, formar och taknock. I dag har förstås rationaliseringen och moderniseringen ytterligare ökats i byggindustrin.

Bild 5 Järvafältet mellan Akalla och Tensta inramat av motorleder. Bild Stockholmskällan 2002. Motorvägarna - ett nätverk i landskapet som både skiljer och förenar! 

De finns boende i området som aldrig besöker stadsdelen de bor granne med.

Det finns så många dimensioner hos ett urbant landskap du kan upptäcka genom fotografiet.

Citat från Jonathan Benji Boyadgian, arkitekt, från en av våra föreläsningar, forskare med inriktning på bebyggelse och omgivningar i Bethlehemsdalen i Israel. Historia, urban tillväxt och deras kontext är Boyadgian forskningsområde där han tycker att fotografiet har en viktig roll. Boyadgian har besökt Stockholm och  föreläst på jaspis

Kanske är steget, avståndet och insikterna från Bethlehemsdalen (Boyadgian - mellan Jerusalem och Bethlehem) dess motorvägslandskap och bosättningar, till Järvafältet mindre än du tror.

Bild 6 De första familjerna flyttar in - från Tensta Bo Mässa 2006.
I januari 1969 flyttade de första familjerna in på Kämpingebacken 13. Två våningar var klara. Resten av huset var inklätt i plast. Det var mest unga familjer som flyttade inoch de kom till en byggarbetsplats.
Vi kom från två rum. Vi låg faktiskt fem stycken i sovrummet. I Tensta fick familjen tre rum och kök på 85 kvm. Vi trivdes väldigt bra i lägenheten, det var en fantastisk lägenhet. Här var hyrorna billigare än i Jönköping. Här var det kallortstillägg. Skatter och allt var billigare än därnere. Vi tyckte det var ganska billig hyra och så fick vi bostadsbidrag, vi hade ju tre barn.
 En av pionjärfamiljerna var Artursson som kom från Jönköping med tre barn.
Det är deras hem som Stadsmuseum har återskapat. Källa Stockholms Stadsmuseum.

Bild 7 Restauration och ombyggnad Familjebostäder Rinkeby källa bild WikipediaÄven om miljonprogrammet har åldrats är det inte fritt fall - husen är välkonstruerade, trots fördomar om motsatsen. Därför krävs i de flesta fall bara vanlig teknisk upprustning, och jag ser stora möjligheter att utveckla de här byggnaderna i stället för att totalt blåsa rent eller riva dem, säger Erik Stenberg lärare och forskare på KTH och Arkitekturskolan i Tensta. Se   

http://www.kth.se/forskning/pa-djupet/miljonprogrammets-styrkor-och-svagheter-1.329345

Bild 8 Kista from Science Tower med utsikt västerut mot Rinkeby Källa bild Wikipedia

Kista är slutpunkten för miljonprogrammet. Här skulle de tidigare misstagen rättas till när det gäller byggandet. Arkitekter som Jon Höijer från ABC-stad i Vällingby anlitades och stadsdelen fick redan tidigt bättre renommé än tidigare områden kring Järvafältet.

 ”Tanken var att undvika de misstag som gjordes vid byggnationen av södra Järvafältet sade han apropå Kista.
Vi ville få en stadsdel där servicen var utbyggd redan från början och även få med en del av svenskarna och deras nya ideal från resande och vistelser vid framförallt Medelhavet. Ett uttryck för det var även att finna former för hus och parker som kunde föra tankarna till sydligare länder. Här kom ljusa pastellfärger och former som stjärn- och terrasshus att spela en stor roll.
Perspektivet i gränden var den brutna linjen och att ögat skulle överraskas hela tiden med nya vinklar och vrår i gatans förlängning. En småstadskaraktär a la Medelhavsby. Källa ABC...Kistalight

 När solen går ner är den alldeles röd, sedan försvinner den bakom Rinkeby. Kistalight alluderar Lina Selander från en av hennes föreläsningar och videon When the sun sets it´s all red, then it disappears Digital Photography. Lina Selander som i sin tur är inspirerad av Jean Luc Godard och hans filmer – här Kinesiskan. Lina Selander vill undersöka relationen mellan utopi, politiska och känslomässiga uttryck.
Viktigt där är också hennes ide, hämtad från Walter Benjamin, att det finns gränser när de här relationerna skär sig, en brytningsgräns som blir alldeles extra tydlig. Något som möjligen lite tillspetsat skulle kunna exemplifieras i Kista på ena sidan tunnelbanan och Sveriges ledande hightechindustri och på den andra sidan ett bostadsområde som allt mer blir de framgångsrika invandrarnas kvarter och på andra sidan fältet den fattiga kusinen i väster där de bor som inte har råd med insatser till bostadsrätter och som inte fick någon biljett till högre utbildning.

Resumé Bilderna ovan från offentliga källor till Miljonprogrammet (1964 – 74) visar en del av urbaniseringen i Sverige som genomfördes genom politiska beslut (riksdagen 1965) och ny teknik utveckling (montering av byggelement som en industriell process). 

Kritiken har bitvis varit skoningslös mot Miljonprogrammet men standarden och bostadsmiljöerna är många gånger bättre än sitt rykte.
Våra föreläsare Lina Salander, Susanne Kriemann och Jonathan Benji Boyadgian kan med sina idéer, experiment, installationer och konstprojekt vara inspirerande förebilder för att hitta verktyg för att diskutera och fördjupa analysen av Miljonprogrammet.
 Diskussionerna kan gälla skärningspunkterna mellan utopi (Folkhemmet) politiska och känslomässiga uttryck (Lina Selander) skillnaden mellan ett organiskt framväxt landskap och ett konstlat landskap med ett nätverk av motorvägar som skapar en politisk geografi se hos Jonathan Benji Boyadgian eller hur Susanne Kriemann skapar ett nytt värde och poesi med klassikern Hasselblad kameran genom  att fotografera byggnader från miljonprogrammet i en ny kontext.

I vår jakt på den svenska identiteten genom att skriva Nationaldagsbloggar blir det, märker vi, 10 års jubileum i år!
Hu...hu...hu!

Tidigare bloggar på Nationaldagen från Kistalight
Nationaldagen 6 juni 2005
Ljus över Nationaldagen II
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
Berättelser från Sverige 6 juni 2013
Slas Light 6 juni 2014

Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik Andra bloggar om kanon: Andra bloggar om Tomas Tranströmer: Andra bloggar om Öland:
©Thommy Sjöberg

Slas Light och Nationaldagen

I dag firar vi Nationaldag med en traditionsenlig blogg på Kistalight.
Vi brukar göra det!
Eftersom batteriet i kameran tog slut sist vi var i trakterna av Skinnarviksgänd i den sena hösten under 2013 och vi aldrig riktigt tycks hitta dit igen får snutten ovan fungera som ett litet kort intro för dagens blogg.
Slas, Stig Claesson egentligen, som är så ursvensk att vi kan ställa ut honom på Skansen då menar vi förstås hans böcker och konst. Slas visste om hemligheten att bakom varje söderkis döljer sig en lantis med dojorna djupt förankrade i den svenska myllan.
Kistalight som älskar Slas och hans korta bitar med teckningar som ofta publicerades i AB men även i andra tidningar. Bitarna hade ofta drag av förundran, mild absurdism och mycket medkänsla för de människor som blivit över eller på andra sätt var outsiders på landet eller i storstaden.
 Liknande känsla och ton fanns i hans reseskildringar och berättelser från den stora världen; från Finland, gamla Balkan, Kanada i Nordamerika, Paris och Medelhavsländerna, tillsammans med hans teckningar, som har ljus, rörelse och atmosfär. Med några pennstreck kunde Slas fånga en miljö och här var han påfallande modern i sina teckningar hävdar vi alldeles bestämt på Kistalight.
Eftersom batteriet fortsatt tycks säcka ihop filmar vi fortsättningen av vårt intro ovan med vår Padda - vi jobbar på det (tekniken) skulle man kunna säga!
Blev mer rektangulär ruta än kvadratisk1
Men vad gör det?
Lite lustiga proportioner kanske?
Här med en videobit som finns att läsa i Kistalight på spaning!
Texten finns också att läsa på vår blogg i Kistalight minns Slas.


Kistalight direkt från syrenbusken i Kista; bland duvor, skator utblommade syrener, stojande barn, indieförfattare, grillmästare och nationaldagsfirare.
Hörs det inte också sirener i bakgrunden?
Kanske blir det också en ebook i det mindre formatet om Slas och om hans konstnärs och författarskap.

Hu, huhu, huh, hu!
Säger vi från Kista!

Tidigare Nationaldagsbloggar från Kistalight

Nationaldagen 6 juni 2005
Ljus över Nationaldagen II
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
Berättelser från Sverige 6 juni 2013

PS Två av bloggarna ovan är aktuella även i dag - se 6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008 och Nationaldag Light 6 juni 2009 som är ett reportage från Kistalight om The D-Day och de allierades invasion vid Normandies stränder den 6 juni 1944 finns även i Kistalight goes Ryan.
Alltså 70-års minnesdag för invasionen i dag!
Vilket också uppmärksammas med besök av några av de stora ledarna i världen. Barack Obama besöker den amerikanska krigskyrkogården vid den lilla byn Colleville - sur - Mer.
Där också Kistalights reportage utspelar sig och där det även ingår en liten etisk diskussion.
Läs gärna, bara att klicka ovan, finns en svensk och en engelsk version.
Trevlig läsning!

Slasbiten ovan finns att läsa i  Kistalight på spaning...
Några ex kvar - går att beställa på kistalight@gmail.com
Kostar en hundring - 100:- SEK då ingår frakt

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande 

• ©Thommy Sjöberg

Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med… ja vad då?

Gräv där du står! Hemma på ”våran gata”… menar på våran skola där kan man se en klar förändring sedan skolan kommunaliserades. Kistalight knyter an till skoldebatten under våren utan att riktigt ha läst Maciej Zarembas artikelserie om skolan annat än i enstaka bitar. Tidningskonkurrensen har fått oss att läsa SvD men nu är vi tillbaka hos DN – sic marknaden! Bild Thommy Sjöberg

Varför är det så få lärare som skriver i skoldebatten?

Kistalight skriver traditionsenligt en blogg på Nationaldagen. Vad passar väl inte bättre då än en bit om den svenska grundskolan. Ett flaggskepp som en del av berättelsen om det moderna Sverige!
 Kistalight som är så gammal att han hunnit med både folkskola, enhetsskola och slutligen grundskola, tog aldrig gammaldags studenten, men väl en gymnasiekompetens på naturvetenskaplig linje på Norra Latin.
Dock utan att åka runt och tjoa på ett bilflak!
De traditionerna kom senare!
 Kistalight som en första generationens student och för den delen akademiker även om vi ungdomen hann med att gå i målarlära.
 Alltså är vi en produkt av reformer inom svenska utbildningsväsendet.

Kunskapsnivån sjunker i Sverige sett ur internationella mätningar som PISA - undersökningen med flera och svenska elever halkar efter sina kamrater i många länder.
Vad beror det på och är det verkligen så?

Antagligen har svenska elever aldrig skrivit så mycket som i dag. Bara det att det inte riktigt är i skolans regi (de rackarna!) och att de inte skriver som vi vuxna vill. Det mailas, messas, skrivs på Facebook och i andra sociala medier.
 Aldrig har svenska elever haft så goda kunskaper i engelska via PC-spel, media, populärkultur, fanfiction och bloggar. Det pågår en digital revolution och globaliseringen är ständigt närvarande med både invandring och internationella kontakter.
Vad sysslar då skolan med?
 Klart att det finns bra lärare och skolor med förmåga att variera undervisningen och med lärare som goda exempel på förmåga att kommunicera kring lärandet. Ge feedback, skapa gott arbetsklimat och fixa en god stämning och faktiskt kunna förklara vad undervisningen går ut på.
 Schysta metakognitiva strategier nog förekommer det – sic!

Nog om detta! Nu en liten detalj från hemma ”på våran” gata!

När Kistalight började på Solhem high 1989 för drygt 20 år sedan var skolbyggnaden organiserad på ett annat sätt än i dag. I mitten av byggnaden, centralt, fanns skolledningen, rektorer och elevexpedition plus plats för skolans lärare i ett personalrum och i ett bibliotek. Biblioteket var fyllt med pedagogisk litteratur, där fanns arbetsplatser (skrivbord) och ett långt konferensbord med vackra stolar och gott om utrymme för möten. I hörnan hängde en tjusig tavla av Sigrid Hjerten som senare måste flyttas av tekniska försäkringsskäl.
 I dag är huvudbyggnaden en plats för administration och ekonomi här sitter rektorerna förstås, intendenten som är ansvarig för ekonomin, kontorspersonalen, konsulenterna - SYV för både högstadiet och gymnasiet. Ingen vet vart lärarbiblioteket tagit vägen?
Behövs det?
Lärarna då?
Behövs dom?
 Ja de är förflyttade till olika arbetslagsrum i skolans ytterbyggnader där de är placerade med sina datorer från Volvo IT.
 Här får de mest  sitta och fylla i olika utvärderingar, svara på och läsa e-mail, bekräfta omvärlden och varandra med hjälp av konferenser.
 Hitta en plats i kalendern för detta, sköta om sin digitala profil i Fronter (hög frekvens är bra för löneutvecklingen) fylla i frånvaro och skriva omdömen i Skola 24.
Formulera åtgärdsprogram för elever som inte klarar godkänt, skriva protokoll för APT eller olika grupper som vi deltar i.
  Kistalight som är aktiv i elevrådet producerar om vi följer riktlinjerna 1000 protokoll per läsår.

Enligt följande 12 klasser, blir 24 mentorsgrupper är lika med lika många protokoll i veckan till varje mentorsmöte blir 100 i månaden och på 10 månader blir det tusen protokoll!

Mumma för framtida skolforskning!
Klart att det är ont om lärare i skoldebatten.
Vi pysslar med vår administration.
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat!
Har du rättat proven?
Pratat med någon elev?
Förberett lektionen eller fördjupat dig i något ämne?
Förresten var tog egentligen lärarbiblioteket vägen?

PS Basil Luxemburg vår knarrige gamla huskatt (revolutionär från 68) said:
Politiska system, byråkratier, som producerat mängder av dokument gör det naturligtvis för att kunna kontrollera sina medborgare. Medborgarna själva levererar för att hålla ryggen fri.
Vilka politiska system skaffar sig gigantiska arkiv kan man fråga sig?
Vi prövar några namn från vår relativt moderna historia!
Stasi, KGB och Nazi-Tyskland - känns de bekanta?
Man kan bli mörkrädd för mindre!

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om skolan,  Andra bloggar om pedagogik 

Tidigare bloggar fån Kistalight på Nationaldagen

Nationaldagen 6 juni 2005
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår, nationaldag och den svenska ensamheten 6 juni 2010
©Thommy Sjöberg