I dag hyllar vi på Kistalight Lûtfi Özkök 90 år! Ser i DN på familjesidan att han, troligen fyller 90 år i dag - en ansenlig ålder - värdig en poet.
För ett antal år sedan skrev vi en artikel om förorten, typ krönika, som publicerades i DN. Artikeln kunde lika gärna vara en hyllning till Lûtfi Özkök och hans familj.
Hip , hip hurra säger vi från Kistalight samtidigt som vi läser vår bit om Östberga och Özkök Lütfi!
Videobit från 2012, inspirerad av kurs på STDH för crossentreprenörer, fru Ulla/Mimmi, Kistalight och vår dotter Evelina besöker Östberga. Vi citerar som en hyllning på 90-årsdagen en strof ur Lütfi Özköks diktsamling Vindarnas väg.
I bakgrunden Elefanthuset som är en märkvärdig skapelse med hiss upp till fem trappor där ett speciellt etage finns sedan får man gå upp eller ner till de övriga våningarna. Huset har gett namn åt en kortfilm om Lûtfi Özkök av hans barnbarn Anna Juhlin - Poeten i Elefanthuset.
En stor självlysande solros mellan två kontinenters terminaler
_ _ _
På väg mot Bosporen mötte du en sen höstkväll en
gammal vän, lika gammal som livets första gräs
gator, gator som flyr
några pilar här, några popplar där
ännu ett glas vin, ännu ett par steg,
cigaretten som ryker på asfaltens kant
gryningen som vaknar på fönsterrutan
morgonen som glider neråt och söver
dagen som störtar och slocknar
en pöl
ensamheten
yrsel och ingenting.
(Lüfti Özkök ur Vindarnas väg - om Orhan Veli)
Läs mer om Beckettbilden, Lütfi Özkök och I väntan på Godot, att Lûtfi Özkök fotade Beckett i Paris 1960 bekräftade han när jag träffade honom i mitten på 2000-talet på Rinkeby bokmässa.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om klassresor Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om Östberga
© Thommy Sjöberg
En stor självlysande solros mellan två kontinenters terminaler
_ _ _
På väg mot Bosporen mötte du en sen höstkväll en
gammal vän, lika gammal som livets första gräs
gator, gator som flyr
några pilar här, några popplar där
ännu ett glas vin, ännu ett par steg,
cigaretten som ryker på asfaltens kant
gryningen som vaknar på fönsterrutan
morgonen som glider neråt och söver
dagen som störtar och slocknar
en pöl
ensamheten
yrsel och ingenting.
(Lüfti Özkök ur Vindarnas väg - om Orhan Veli)
Läs mer om Beckettbilden, Lütfi Özkök och I väntan på Godot, att Lûtfi Özkök fotade Beckett i Paris 1960 bekräftade han när jag träffade honom i mitten på 2000-talet på Rinkeby bokmässa.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om klassresor Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om Östberga
© Thommy Sjöberg
14 comments:
Lite dåligt samvete har vi på Kistalight att vi använder Lüftis världsberömda bild på Beckett så där utan vidare!
Upphovsmannarätt!
Klart bilden är mer än 50 år gammal - gräns för foton!
Så har vi ju träffat Özkök både som ungdom och vuxen - se ovan artikel!
Dessutom har vi en signerad hälsning - kram från Lüfti Özkök med familj i hans diktsamling Vindarnas väg.
Elefanthuset i Östberga är en märkvärdig skapelse med hiss upp till fem trappor där ett speciellt etage finns sedan får man gå upp eller ner till de övriga våningarna.
Huset har gett namn åt en kortfilm om Lûfti Özkök av hans barnbarn Anna Juhlin - Poeten i Elefanthuset.
En film vi gärna skulle vilja se på Kistalight!
Har i åratal stavat Lutfi Özköks förnamn fel!
Blev fel här också grejar, hittar, inte tyska y:t.
Kommer att rättas till!
Hej! Jag heter Mats Mårdsjö (tidigare Ericson ). Jag bodde på Stamgatan som barn mel -59 och 65. Är idag 61 år boendes i Mölndal utanför Göteborg. Lyssnade med intresse på din beskrivning av Östberga. Kände igen en hel del. Jag gick första klass i Ösbergaskolan som låg i bottenvåningen vid lekparken. Vi spelade landbandy bakom Konsum, fotboll på ängen och hade snöbollskrig m m. Gick även i "lekis"! Jag är intresserad av allt som har med Stamgatan och Östberga att göra! Att rinken var byggd av byggmaterial kände jag inte till. Tror att Leif Boork tränade hockeylag här. Hursomhelst mkt roligt att höra din beskrivning. Ha det gott! Mats
Hej Mats! Då var vi nästan grannar, men lite olika gamla förstås, bodde själv i 79:an mellan ungefär 1957-1964. Kidsen på den tiden fick gå i Örby gamla folkskola och Stureby gamla enhetsskola som sedan blev grundskola. Från min tid som skolelev i Stureby finns en, bit, blogg, som heter Skollust går att söka på Google under rubriken Kistalight - Skollust. Något om Östberga även där! Kul med läsare som hör av sig, ännu roligare att det är gamla östbergabor! Lutfi Özkök i artikeln ovan dog här om året över 90 år gammal. Kanske lever Tunis Tunström som skjutsade oss till bortamatcherna fortfarande! Ha det bra mvh Thommy
Som en annan som kommenterade skrev så blir jag också väldigt berörd av att läsa om
Stamgatan och angränsande områden. Tidiga barndomens trakter för mej. Jag som är född -57 hade en något äldre kompis, Kjelle, som
bodde bortåt nr 78,79 tror jag. Inte möjligen bekant för dej? Det fanns även en
Tommy som hade en kompis som hette Bernt. Tror dom båda bodde på nr 90. Den Tommy var nog yngre än du, tror jag. Om det inte är på det viset att det skulle kunna vara du? Ja, ja. Det blir ju så här när barndomsminnen väcks till liv! Associationerna flödar! Stort tack igen för hjärtevärmande läsning! Med vänlig hälsning, Mats Mårdsjö.
Tack Mats än en gång!
Prövar lite HTML för en annan blogg med lite Östbergaanknytning.
Handlar om Sturebyskolan och deras lärare. Publicerades i DN en gång i tiden (90-tal) under rubriken Skollust.
Se Pedagogik Light
Daniel gammal elev said i efterhand...
Kistalight hittar vykort i bokhyllan.
TACK för den trevliga artikeln om "Klacke" och killarna
Häls Daniel
Jag vet inte vad gatorna heter idag då de bytte namn. Men jag har en mörk bild av Östberga. Jag blev våldtagen när jag var 4 år gammal i Östbergahöjden 27. Jag blev svårt mobbad av klasskamrater. Det blev flera bombhot mot Östberga skolan. Många idag upplever att inget har förändrats i Östberga. Jag vet inte om poeten lever i förnekelse eller i en lotsas värld? Men Östberga är långt ifrån en idyll.
Aj ... aj, låter som svåra och hårda upplevelser att växa upp med!
All medkänsla till dig, du vet väl att du kan få stöd och hjälp om du vänder dig till vårdcentraler. De kan i sin tur hjälpa dig vidare om du vill det för samtal och eventuell sjukvård.
Tiden som beskrivs i bloggen är före eller innan Östbergahöjdens byggande och tillkomst.
Gatan, den enda, i Gamla Östberga heter Stamgatan och heter så än idag, även Gamla Östberga kunde vara ett ganska tufft ställe att växa upp i men det är säkert betydligt hårdare i förorten, Orten, idag. Poeten Lüfti Özkök som omnämns i videon är död men blev över 90 år gammal och levde i alla år bosatt i Elefanthuset i Östberga. Lütfi var en glad poet med ett bullrande skratt och en mycket personlig fotograf.
Han hade stora insikter om våld och förtryck, av ursprung krimtartar, som var förföljda i gamla Sovjet och Ukraina, sedan boende i Istanbul, inte lätt om man tillhör de som har det svårt, därefter hittade han vägen till Paris och så småningom Sverige, Stockholm och Östberga för att han träffade en svensk flicka i Paris och det uppstod kärlek.
Vackert eller hur!
MVh
Thommy
Råkar ha vägarna förbi Gamla Östberga, jag och Mimmi, egentligen för att kolla några skolor (Stureby och Örby) där jag varit elev (gammal skolkompis som hört av sig efter att ha läst en av mina bloggar om pedagogik) passar då på att besöka Stamparken, träffar några nutida Östbergare, berättar om min bakgrund som en av the original ones från gamla Stamgatan.
Kul, blir glatt samspråk, de tipsar om en kille som är där och leker med sina barn i parken.
Han är den tredje generationen Östbergare.
Kistalight frågar var hans pappa bodde visar sig vara samma port och nr som där jag själv bodde, ser i hans ögon att det var en tid som inte var lätt för hans pappa!
Den unga killen vill helst inte prata om gamla tider i Östberga.
Utan att gå in på detaljer kan Kistalight säga att Gamla Östberga inte var en lätt plats att växa upp i och vi bär alla vår barn och ungdom med oss, tänker jag när jag ser hans ledsna ögon.
Kistalight passar på att citera en romantisk gammal engelsk poet William Wordsworth som kan verka vara ljusår från en förort, Orten, i betong och miljonprogramsanda men som ändå tar ställning för barnet och de unga.
För alla barn, både de som hade en lycklig barn och ungdom såväl för de olyckliga!
My Heart Leaps Up
My heart leaps up when I behold
A rainbow in the sky:
So was it when my life began;
So is it now I am a man;
So be it when I shall grow old,
Or let me die!
The Child is father of the Man;
And I could wish my days to be
Bound each to each by natural piety.
Google translation, what a translation!
Mitt hjärta bultar
(Regnbågen)
Mitt hjärta bultar när jag ser
En regnbåge på himlen:
Så var det när mitt liv började;
Så är det nu, jag är en man;
Så är det när jag blir gammal,
Eller låt mig dö!
Barnet är människans fader;
Och jag kunde önska att mina dagar skulle vara
Bundet, var och en till var och en, av naturlig fromhet.
Kistalight prövar en Google översättning av Wordsworths The Rainbow!
Fint! Översättningen fungerar ju fint! En fråga: var Östberga ett inte så trevligt ställe att växa upp i under 60- och 70- talen? Vi bodde som sagt där från -59 till -65 i Stamgatan 89 3:e vån och på nr 19 i markplan. Och jag är en stolt -57:a. Har eg alltid längtat tillbaka till Stockholm och Östberga. Men det kunde ju gå illa för människor även där som du skrev i inlägget ovan. Mina tidiga barndomsminnen är dock enbart ljusa. Ha det gott. Mats Mårdsjö
Hej Mats!
Kul att du gillar översättningen, skulle vilja putsa en aning på den!
Vi får se!
Dagens Östberga förknippas ofta en hel del med Östbergahöjden som inte har så gott rykte och av polisen och social myndigheterna karakteriseras som ett problemområde,
Gamla Östberga har många trivsamma inslag, bl a Stamparken där föräldrar och barn har skapat en trivsam oas tillsammans.
Många killar i min generation (första Östbergarna) for illa, gick det dåligt för, när de blev äldre, offer för droger och en förfelad pop och hippiekultur säkert fanns det också massor av dysfunktionella inslag i deras familjebakgrund som formade dem.
Kul att höra av dig, ha det bra! Thommy Sjöberg
Post a Comment