Sunday, August 28, 2011

Spånga Folkan Light

Kistalight har deltagit i aktivitetsdag för årskurs åtta på Spånga grundskola i veckan - en uppgift handlar om Spånga Folkan och Karl Vennberg - Kistalight deltar och länkar till några gamla promenader! Bild Thommy Sjöberg

 Visst finns det kultur i förorten och visst finns det kultur i Spånga! Spånga Folkan som drivs av föreningslivet i Spånga. Ett vackert hus byggt i funkisstil 1939 - här kan du gå på fritidsgården, här anordnas konserter, i september kommer The Boppers, och här kan du se och lyssna på digitala operaföreställningar från Mets i New York. I maj 2013 kommer du också att dansa ut högstadiet här under en bugg och danskväll tillsammans med Sundbys nior.
 Till höger framför Spånga Folkan hittar du en skylt, röd text på vit emaljbotten, med den gamle spånga bon, han bodde på Solhagavägen i många år, och författaren Karl Vennbergs kända dikt Vägen till Spånga Folkan. Numera är också platsen framför Folkan uppkallad efter honom.

Läs dikten och låt dig inspireras! (Första versen i en längre diktsvit)

På minst fem labyrintiska gator
kan du ta dig till Spånga Folkan.
Jag skymtar dig i ett mellanrum
mellan fantasin och verkligheten,
/_ _ _ /

Skapa en egen dikt med liknande tema! Kanske med anvisningar och tips om hur du tar dig till Spånga grundskola. På minst fem olika bussar kan du ta dig till Spånga grundskola – träffar du någon på bussen…
- Använd egna versmått!
Välj något av följande! Du kan rappa - verb viktiga där, fri vers, rim i valfri ordning, några haikudikter, tre rader med 5+7+5 vokaler eller varför inte parvisa rim varannan vers se schlager och pop! Eller välj en valfri versform!
- Illustrera med kamera eller med film!

Här några länkar från Kistlalight med gamla kulturpromenader från Spånga och  Bromsten!

Ljuset från Solhem  I spåren på Karl Vennberg
Fascinate Light  På spaning i Bromsten efter K-märkt graffiti!
Kaffetår, Nationaldag och den svenska ensamheten Varför inte också en Milleniumvandring

Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om
©Thommy Sjöberg

Tuesday, August 23, 2011

Kepsar och kreativitet - Kistalight goes Slas



 En del av sommaren har vi ägnat åt Slas på Kistalight eller Stig Claesson som han gärna ville att hans vänner skulle kalla honom. På Kistalight säger vi Slas även om vi gärna ser oss som vän av hans konstnärsskap! 
Vi har har varit på Kulturhuset och lyssnat på Niklas Rådström som berättar om sin vänskap med Slas och om sin bok Stig.
Sett utställningen Slas. Jag minns dig nog med Madeleine Odelstierna som berättar om Slas som bildkonstnär.
Utställningen visar upp den mångsidige Slas; den produktive författaren, målaren och porträttören och inte minst brödskrivaren och tecknaren Slas, den idoge amatörboxaren och hans träning i Hammarby boxningsklubb.
 Vi har flanerat i Slas barndomskvarter i Sofia församling tillsammans med guiden Tobias Barenthin Lindblad och funderat över staden som organism och företeelsen Gentrification.

 På Kulturhuset läser Niklas Rådström ur sin bok Stig. Ett avsnitt handlar om hur Stig på kvällarna som liten pojke besöker Sofia folkskola och deltar i fria teckningslektioner.
 Fria i den bemärkelsen att här gavs det möjlighet att teckna gratis, tillgång till pennor och papper, det fanns en plats (skolsal) och en vuxen lärare som förmedlade detta utan att undervisa. Här lades grunden för en skapande frihet, en autodidaktens prägel med barnets seende där tystnad, flit och frihet gällde.
- En liten kille som koncentrerat ritar medan tungan lever med och formar bilderna.
Ett annat avsnitt som Niklas Rådström läser skildrar hur Slas varje dag följer sin lillasyster från Duvnäsgatan upp till en barnkrubba på Fjällgatan. Där en av Stockholms vackraste utsikter blir en vardagsvy för Slas med ett formbart ungt sinne. Här blir Niklas Rådströms bok Stig litterär och bjuder i sig på en riktig stockholmsskildring av klassisk snitt.
Wow!
 Fram för allt är Niklas Rådströms Stig en bok om skapande och kreativitet. Niklas betonar Slas ärlighet i uttrycket och hans arbetsmoral.
Glöm kepsen som en symbol för den tuffe kisen från Söder!
Kepsen var helt enkelt ett arbetsredskap att hålla kvar bilden mellan block och motiv.
 Kistalight som lider av en ögonskada sedan ungdomen och som gärna samlar på författare och konstnärer med liknande problem. Har följande samling; Sven Erixon, X:et, Jean Paul Sartre, Marty Feldman och nu även Slas förstår vi efter att ha läst Niklas bok Stig. Slas led av en ögonskada efter att ha skadats av en bandyklubba som i ungdomen slog av synnerven.
 Kanske ändå någon sorts tillgång att bara ha syn på ett öga - skärper andra sinnen men det kan behövas en kepsskärm för att få fäste för horisonten och proportioner när man tecknar!
Kepsen och synfältet, pennans horisont och rytm, barnets blick, omedelbarhet, enkelt och exakt, fångar ögonblicket, ej pretto, Stockholm och vischan - blir!
Slas och en tecknare i världsklass!
Talangen var säkert en del av detta och drivkraften revansch från nöd och fattigdom i Sofia församling men säkert också solidaritet med sina föräldrar och att landsbygden skavde inom honom - söderkisen.
 Några av de finaste raderna i Stig är när Niklas skriver om hur vi kan förhålla oss till skapandet:

Tilltaget att skapa hör till det mest självklara och är förmodligen just det som gör oss till människor, men det är samtidigt smärtsamt och generande anspråksfullt och självupptaget. Frågan är hur vi tar på oss både det det självklara och det anspråksfulla utan att hamna i det fåfänga och pretentiösa.

Från början sålde han just ingenting säger Madeleine Odelstierna Slas gallerist under visningen av utställningen Slas. jag minns dig nog.
 Slas är en berättande målare säger hon. Han tecknar med färgen men tålamodet tryter gärna vilket märks när han målar porträt. Ofta blev det ok, ibland mindre bra och någon gång riktigt bra!
Då satt det!
När Slas lyckades  hitta något karakteristiskt hos sin modell, en detalj, något avgörande så att porträttet innebar något nytt - att man såg modellen med nya ögon.
 Slas experimenterade gärna med materialen och blandade former. Han gjorde sevärda och uttrycksfulla collage från sin boxningsklubb Hammarby och från de senare åren gjorde han tankfulla jordnära målningar från Västergötland. Motiven kan vara en traktor på ett ödsligt fält, månen är uppe och skogen är på väg att ta över. Mer humor och glädje finns det när han målar får.
Det går fortfarande att köpa målningar, collage, teckningar, krita och pastell till hyfsade priser säger Slas gallerist Madeleine Odelstierna.

Kistalight som älskar Stig Claessons  bitar, krönikor från AB och Svd, tycker att det är i den formen,  när han lyckas, som han når sin verkliga mästarklass.
A champ!
 Paradoxen används som ett stilmedel, ofta är det en företeelse någonstans mellan gammalt och nytt.
Där en  känsla av nostalgi dominerar!
Tekniken att berätta liknar en serie montage och påminner en hel del om franska vågen.
  Ni vet filmarna som var i ropet på 1960-talet!
Slas är då en modernist i sin stil toppat med hans inkännande teckningar.

 Tobias Barenthin Lindblad visar i sin guidetur i kvarteren kring Sofia hur Slas i dag kan vara en aktuell röst i debatten för en levande stad. Han jämför inflyttningen på östra Södermalm från den svenska landsbygden på 1920 och 30-talet med hur våra invandrare bosätter sig i förorten i dag.
Delvis är det samma process!
Från Anatoliens landsbygd eller från vischan i Västergötland!
Skillnaden är kanske inte så stor?
Då som nu bildades ungdomsgäng med eget språk och egna normer men från början fanns ingen kriminalitet hos södergängen påpekar guiden Tobias.
 Ironiskt är att östra Södermalm i dag är en av de Stockholms stadsdelar som snabbast genomgår en social och ekonomisk förändring. Kvarteren omvandlas i rasande takt från fattiga hyresrätter till trendiga bostadsrätter för folk, mest unga, med pengar.
Gentrification!
 Hur ska en stadsdel hålla sig levande om det blir för dyrt för kreativa människor, hantverkare, småföretagare, kvarterskrogar och de lite udda (som Slas gärna skriver om) om de tvingas flytta ut i förorten. Tobias resonerar i sin guidetur med Slas texter som grund på hur viktiga de här människorna är för ett levande Söder och att Slas ser staden som organisk helhet i sin konst.
 Intressant är guiden Tobias funderingar  om Slas texter kan leva vidare – fungerar de för unga människor i dag?
Det är lätt att man drunknar i nostalgi och i alla anekdoter om Slas!  Kistalight tror på Slas korta bitar med kongeniala teckningar.
Ligger i tiden jämför med bloggar och texter som passar för webben.
 Dessutom har de ofta ett ungdomligt drag av absurdism och berättar om de udda så viktiga för en levande stad.

Lästips och källor

Böcker om Slas
Nils Claesson Blåbärsmaskinen
Niklas Rådström Stig.
Utställningskatalog Kulturhuset Slas. Jag minns dig nog

Böcker av Slas - de flesta kan väljas men här några favoriter - Kistalight gillar Slas bitar från ungdomen
Supportern
Svart asfalt grönt gräs (ej från Slas ungdom)
Västgötalagret
Ugnstekt gädda

Lyssna på Slas
SR Minnen

© Thommy Sjöberg

Friday, August 19, 2011

Himmel över London – Kistalight läser

Carla! Allt kretsar kring henne skriver Håkan Nesser om sin följetongsdeckare i DN i sommar. Kistalight läser, gillar och undrar - hur illustrera en kommentar av Nessers deckare.
Googlar Carla och vem dyker upp då om inte Carla Bruni!

Varför inte?
Här Carla B i en smula orientalisk asiatisk skepnad kan duga gott som illustration för en hemlighetsfull och gåtfull hjältinna i en berättelse som skildrar the swinging sixties!
Gubbvarning förstås!
Läs här vad Bodil Malmsten skriver om franska presidentfrun Carla Bruni!

Gillar Håkan Nessers Himmel över London!
Han leker med deckargenren och hämtar grepp från den magiska realismen och skriver en metaroman (roman om en roman)!
Gott berättarhumör och han tar ut svängarna när det gäller berättelsens karaktärer!
Riktigt festlig läsupplevelse på sommarverandan under lindarna i Enerum på Norra Öland.
Bara undrar!
Hur ska Håkan Nesser få ihop det (storyn) undrar Kistalight lätt tillbaka lutad i vår gamla klassiker till stol från Grythyttan?
Det blir en samling lustmord!
Helt okej från vår horisont på Kistalight.
Diggar vi skarpt på Kistalight till skillnad från vår gamle studievän Göran på DN!
Är vi inte alla lite trötta på deckare?
- Betyg Fem miljonärsarv av fem och leve Agata Christie och pusseldeckaren!

Andra bloggar om Öland Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om Håkan Nesser
©Thommy Sjöberg

Sunday, August 14, 2011

Dikt och lögn – Kistalight på södra Öland

Kajsa Grytt läser på södra Ölands poesi och litteraturfestival Dikt och lögn  -  Bild Thommy Sjöberg - klicka gärna! Jobbar på en inspelning!

Kistalight på utflykt i ett världsarv - a week ago!
Radbyar - pärlband av ortnamn; Sandby, Stenåsa, Alby, Hulterstad, Skärlöv den mytiska stationen, Mellby, Segerstad (en plats för målare av ljus och dagrar) och dagens mål södra Möckleby där det hålls poesi och litteraturfestival.
Nedanför den vinglösa Svarttorpskvarnen och framför gula huset!
Möjligen är det Staffan Petersson Ölands bonnigaste rocker (enligt programmet) som lirar när vi kommer - känns som en övervintrad Gärdesfest från 70-talet och visst rycker det en aning i de gamla proggbenen!
Unga om än fyrtio år äldre!
Arrangör och konferencier är kulturjournalisten och författaren Nina Lekander med assistans av den allkunnige poeten Kate Larsson från Albrunna. Med bidrag från Mörbylånga kommun har Nina Lekander samlat en namnkunnig skara poeter.
Undrar förresten tänker Kistalight, som är en läskigt ledig lärare på sommaren, om inte Nina var en sån där elev som man kan luta sig emot när det är dags för roliga timmen på den besvärliga fredagseftermiddagen eller för den delen på temaveckor när det behövdes en elev som ville leda och ta anvar för klassens kulturgärning!
Nina sköter konferencierandet med bravur, kunniga, kluriga presentationer medan hon balanserar rödvinsglas och cigg på traktorflaket som är dagens scen.
Kajsa Grytt tar ett språng upp på traktorflaket och läser ur sin nya bok Boken om mig själv från sin tid som punkmusiker i Tant Strul. Det blir en bit från legendariska Oasen i Rågsved och hon berättar om hur hon blev sågad av Bengt Ohlsson på DN för sin såriga sångstil något som svider förstås och som hon replikerar i ett avsnitt från Roskildefestivalen.
Intressant tyvärr tycktes Kajsas bok ta slut, sold out, där på bokbordet i Södra Möckleby - får bli Adlibris istället!
Hjälp upp på podiet (det gäller att hoppa upp från en stol på traktorflaket) får de följande poeterna Nina Södergren Slagerstads badtokigaste lyriker - läser alltså baddikter och Annika Bäckström Löttorps meste ryska som mycket kärnfullt läser egna översatta poem av den stora Marina Tsvetajeva.
Mäktigt att höra världspoesi från ett traktorflak på Södra Öland medan vinden från Kalmarsund biter tag i de utblommade syrenhäckarna, kyler rödvinet i kartongerna och får oss att ta på tröjorna.
Vännen Lennart Sjögren behöver inte hjälp upp på traktorflaket, cool poet från Böda som han är enligt programbladet om än 80 plus och firad poet i Svd för sin senaste diktsamling. Lennart Sjögren läser ur sin sparsmakade Den stora munnen. Fin läsning och han visar att en god poet oftast är en känslornas filosof. Han skriver om det som finns bortom förnuft och rationella förklaringar. Lennart Sjögren berättar som avslutning likt den gode läraren om Stagnelius och hans romantiska världssyn och hur det påverkat inledningen i hans senaste diktsamling.

Men våra drömmar har vi ändå kvar -

Vi reser med dem som våra segel
vi bygger av dem ett annat hus
vi gör av dem ett förseglat brev
som ingen känner
knappt vi själva förstår dess innebörd
de är vår tröst
nakna kläs vi av
men de överger oss inte.

Vi reser dem såväl mot livet
som mot döden
och vi blir kvar i den heta andedräkt
som ännu inte vill släppa oss.

Fin dikt av Lennart, gillar vi skarpt på Kistalight, sedan kommer Kajsa Grytt, tar ett skutt upp på scenen, traktorflaket, med sin rockgitarr och sjunger några låtar från sitt senaste album Kvinna under påverkan medan det blåser allt mer från Kalmarsund i vår utblommade syrenberså och lådvinet blir allt kyligare i våra plastglas och det är en riktig sensommar kväll som det bara kan vara i augusti. Vi räknar till minst 107 deltagare som ser till att ha sina tröjor och jackor närmre in på kroppen!
Kajsa låter bra och värmer förstås!
Kistalight prövar en videoinspelning som inte funkar att lägga in på bloggen för att vi just nu bara har tillgång till vår jobb Volvo IT dator som inte tillåter dylika fria arrangemang.


PS som vanligt var vi en aning sena upptagna som vi var att åka runt i Södra Ölands världsarv bland radbyarna på östra kusten innan vi styrde kosan över det mäktiga Stora Alvaret till Södra Möckleby. Möjligen missade vi då Barbro Lindgren, ballaste Glömmingeförfattaren, och fortfarande efter alla dessa år en brokritiker!
Rödvinet i plastglasen, ja det fick vara den här kvällen, för vi hade en lång väg hem till Böda och Enerum.
Men vackert var det när vi susade fram på landborgen genom radbyarna i skymningen ovanför Mörbylångadalen och solen sakta sjönk över sundets stilla blåröda spegel  där Kalmars torn, tinnar och vattenlinje skymtade bortom Ölandsbron.
Andra bloggar om Öland  Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om litteratur
© Thommy Sjöberg

Saturday, August 13, 2011

Juholt Land – Kistalight i Påskallavik

Gubbvarning i Påskallavik? – Kistalight tar vägen förbi den lilla orten nära Oskarshamn på fredagskvällen och passar på att fika vid Källströmsgården även om timmen är sen och cafeterian är stängd. Bild Fru Ulla Kistalight – klicka gärna på fotot!


Hög mysfaktor på gården, blandning av modernitet, runda damer och ett par bland skulpturerna där flickan har en smiley på onämnbart ställe, inga anorektiska ideal här inte och välklippta gräsmattor, röd vit stuga och atelje. Här verkade Håkan Juholts morfar skulptören Arvid källström i 38 år (1939 - 67).
- Här måste det ha varit spännande att vara barnbarn!
- Vad formar en konstnär?
- Och hur ser vägen ut för att bli ledare för Sveriges största parti SAP?
I söder finns Mönsterås bruk, just i dag - läs igår, är det drabbat av en stor flisbrand som bildar ett stort prins Eugen moln över Påskallavik och nejden där E22:an drar förbi.
I norr finns Oskarshamn med sin forna varvsindustri och stenhuggarkultur och i dag är kärnkraftsverken nog så representativa för socialdemokratisk politik.
Engagemang från arbetarklassen på bruk och varv och empati och fantasi från morfar konstnären är säkert grundbulten i Juholts gärning!

Lyssnar på Håkan Juholts sommarprogram 7 augusti fint och lyhört där om politik, massor av empati och kul berättande. Juholt undviker de värsta pekpinnarna och slagorden - bra så!
Naturligtvis finns händelserna i Norge på Utöya med - Juholt är inkännande, medkännande och betonar vikten av av att gå vidare. Han för också ett resonemang av att vi, samhället, måste lära oss att känna igen (identifiera) när en människa är på väg att passera en gräns från det medmänskliga och när hon söker sig till extremistiska lösningar.
- Intressant där!
 Kistalight tror att det egentligen inte är de bullriga, utåtriktade, de som visar sina åsikter som är en fara här. De kan man alltid föra en dialog med, (käfta med) värre då de tysta, de som söker sig till anonymitetens nät och sekterism. Var inte han Anders Breivik framförallt ett monster producerad av näthatets overklighet med alla extrem nationalistiska hemsidor och chattar som Jonas Thente i DN visade i en artikel. Dessutom verkade det som han byggde upp ett monsterego med hjälp av diverse kemiska substanser som centralstimulantia och anabola stereoider.
Till saken hör ändå att de flesta (i princip alla) även om de har extrema åsikter inte är kapabla att utföra ett sådant monsterdåd, någonstans finns det alltid en liten empatigen kvar!
 I vår digitala och elektoniska värld där vi är så övervakade och våra polisiära myndigheter har tillgång till så mycket information undrar vi på Kistalight varför det inte klämtar några klockor när en ung högerextrem kille från storstaden flyttar till glesbygden och börjar beställa och köpa hem tonvis med konstgödsel!

En gubbvarning till!
Varför Håkan spela bara känslosamma gubbar som Lundell, Conelis, Johnny Cash, Elvis och Bruce Springsteen i ditt sommarprogram?
Dessa uttolkare av  manlighetens och känslosamhetens  bastioner!
Tröttsamt?
Klart dina låtar passade bra till ditt berättande och du spelade faktiskt Amy Winehouse, hon som också gick bort så tragiskt just de där Utöyadagarna.
Kistalight kanske inte är rätt person för att tipsa om en rad uppkäftiga unga kvinnliga singer songwriter men det gör vi!
Här kommer dom!
 Globaliseringens  M.I. A, Björk inte helt ung men ungdomlig, Lykke Li, Robyn, Laleh, sommarplågan Veronica Maggio (dubbel gubbvarning där) Välkommen in, Amanda Jensen, September ingen songwriter men gubbvarning, Jenny Wilson och Anna Ternhielm bara för att nämna några!
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om sommarplågor  Andra bloggar om Påskallavik  Andra bloggar om Juholt
 ©Thommy Sjöberg

Wednesday, August 10, 2011

Moment of Truth - Kistalight

Fiskelycka – uppvisning av nya läroplaner inför läsåret? Bildbearbetning Thommy Sjöberg av gammal fiskekalender som typ brukar hänga i bilverkstäder.

Sanningens ögonblick!
Snart skolstart!

Matador eller tjuren Ferdinand - Kistalight inför höstterminen!?

Ska inte du bli panschis (pensionär)till hösten?
Skulle väl passa bra nu när det blir nya läroplaner och betygssystem!
Skulle du hinna med att skriva också!

Nupp, nix och nej!
Då missar jag ju det kommande läsåret med höst, jul, sport, och påsklov och vem frågar jag mig?
Vem i hela världen vill dessutom missa ett sommarlov?

Blir säkert också bra med nya betygskriterier och läroplaner!
Verkar ge större utrymme för mer rättvisa och nyanserade betyg!
Påminner de inte om hm…hm års läroplaner?
Ja vilket år var det nu?
Hej och hå, värdegrund och Kunskap!
Säger vi på Kistalight som varit med förr!

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om fiske
©Thommy Sjöberg

Sunday, August 07, 2011

Parnidziosview, bland glidare och mobila sanddyner – Kistalight på Kuriska näset

Oh William do you get fucking bananas here in the desert? Stoj, stim och rop i sanden på sluttningarna till Parnidziodynen - Ung litauisk tjej i sanden till kille med rastafari frilla! Bild Thommy Sjöberg

 Kistalight är på den vandrade Parnidziodynen nära den ryska gränsen med Nida fyrhus i nordväst och med Östersjön i fonden. Sanddynen som har en av Kuriska näsets högsta punkter är en populär utflyktsplats och kan nås via en gångramp eller trappor. Kistalight väljer de branta trapporna tillsammans med två damer från Bergamo i Norditalien, viss träningsvärk i ben och ljumskar efter gårdagens tour mellan Klaipeda hamn, Smiltyne och Nida. Yngre delen av Kistalights redaktion pilar på i förväg upp mot höjderna. Fin utsikt ned mot gamla Nidas rutmönstrade gatunät och stora fiskarvillor.

- Inte så konstigt att de drogs till den här miljön konstnärerna och speciellt de tyska expressionisterna i början av 1900-talet; ljuset, Kuriska lagunens blåa spegel och den fridfulla fiskarbyn!

 Det finns en plattform på höjden (53 meter över havet) och en cirka 14 meter hög monolit, ett solur med inristade gamla runor som namnger årets kalender. Uret står i en vinkel till sanddynerna och det går att mäta sandflykten och rörligheten hos dynerna över tid med uret som utgångspunkt. Runt plattformen leder även en naturstig, Silence valley, med fina vyer över Nida, lagunen och med skyltar om flora, fauna och några highlights – två fotografier av dynerna, ett 1960 och ett 2002 - där skillnaden är 40 meter i höjd och visar att man ska gå varligt fram i dynerna.

Varje besökare som rumlar runt i dynerna lär sätta flera ton sand i rörelse!

Sandflykten är geologiskt sett en ung företeelse på Näset. Under 1500 till 1700-talet skövlades skog för timmer och skeppsbyggen och speciellt avverkades det skog under sjuårskriget 1756 – 63. Landskapet låg sedan öppet för väder och vind och under tre årtionden dukade 14 byar under för sanden.

På 1800-talet beslutade Tyska (Preussiska) myndigheter sig för att rädda Kuriska näset. Uppdraget gick till en man av danskt ursprung Sören Björn som började med att bygga en 20 km lång skyddsvall mot och längs Östersjökusten. Andra fortsatte sedan arbetet med vallarna, speciellt skogsmästaren Franz Epha som ägnade 40 år åt projektet och 1904 var programmet med att binda sanden och plantera skog klart. Tekniken att bygga sandvallar gick ut på att sätta upp 70 cm höga pålar i två rader längs kusten och när de fylldes med sand satte man upp nya rader med pålar varefter vallen växte. Sedan planterades speciellt (halophytic) gräs och fram för allt bergspinje vars rottrådar låser sanden och i dag bildar de långa Östersjödynerna längs näset.

Pålar med fylld sand på Parnidzios sanddyn-mot Kuriska sjön. Kistalight som har sommarjobbat som bonddräng i ungdomen skulle kunna kalla det för en fylld sandhässja i två rader. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight återvänder till vår tysktalande guidé igen från terassen till Thomas Manns sommarhus där hon läser om Sahara på Kuriska näset från hans föredrag Mein Sommerhaus.

Im Süden liegen die grossen Dünen, ein wirklich sehr merkwürdiges Naturphänomen. / _ _ _ /


Kennen Sie die Dünen bei List auf Sylt? Man muss sie sich verfünfacht denken, man glaubt in der Sahara zu sein. Der Eindruck ist elementarisch und fast beklemmend, weniger wenn man sich auf den Höhen befindet und beide Meere sieht, als in den Tiefen eingeschlossenen Gegenden. Alles ist weglos, nur Sand, Sand und Himmel. Immer wieder überkommt mich hier der Eindruck des Elementarischen, wie ihn sonst nur das Hochgebirge oder die Wüste hervorruft. Die Farbenspracht ist unvergleichlich wenn der Osthimmeldas Feuerwerk des westlichen widerspiegelt. Diese Farbenpracht ist unbeschreiblich. Zarteste Pastellfarben in Blau und Rosa, und der federnde Boden ist geschmückt mit den feinen Wellenlinien, die der Wind hineinzeichnet. Auch auf einer Segelbothfahrt hat man diesen unbeschreiblich schönen Eindrück. / _ _ _ /


Sand und Himmel – kraftig regnfront från Kuriska sjön på ingång över Parnidziosdynerna - Bild Thommy Sjöberg

Med guidens välljudande läsning kan man konstatera att Mann beskriver just det som inte gick att beskriva. Tyska turistgrupper med guidé finns även vid utsiktsplattformen uppe på Parnidziosdynen. Mest intresse väcker utsikten mot ryska enklaven Kaliningrad. Märkvärdigt stilla framstår Dödens dal där franska krigsfångar internerades efter Fransk/Tyska kriget 1870-71, undrar hur deras öde blev?


 Utsikt mot enklaven Kalingrad med The Gliders dune och Valley of Death Bild Thommy Sjöberg

 I söder finns The Gliders dune högsta punkten på Kuriska näset, 68 meter över havet. I Nida grundades även en skola för Gliders (1933), bör väl vara ungefär skärmseglare. Kistalight har i skrivande stund inte tillgång till bibliotek eller internet så vi kan kolla upp fakta. Hur som helst utropar vi på Kistalight dessa Gliders till Nidas och Kuriska näsets egna poetiska utövare. Där fanns världsrekordhållaren Ferdinand Schulz som 1927 gled en sträcka av drygt 60 km (60,2) och Alfred Gysas från Litauen som höll sig uppe i luften som en Albatross i 26 timmar och 30 minuter.
Undrar om han tog en tupplur då och då när han surfade under den uppåtsträvande termiken från näsets sanddyner? Hur som helst hann han se både soluppgången över Kuriska sjöns blåa spegel och se solskivan sjunka, like an orange, i Östersjön bort mot svenska kusten och Öland.
Glidarna, deras skola och verksamhet hör hemma i tidsperioden mellan första och andra världskriget, och de hade sin storhetsperiod under 1930-talet om detta kan man läsa i Klaipeda and the Curonian Spit guidé en bok av Nijole Strakauskaite.

Kistalight som gillar att cykla, hojar tillbaka till sitt hotel Nidus beläget mitt på näset mellan Nida och Östersjön.
Hotell Nidus var ett "pang" där kommunistpartiets elit från rådsrepublikens Litauen och från Sovjet vilade ut (föra arbetarklassens sak är inga lätta grejer)  när det begav sig under den gamla Sovjettiden.
- Läser vi i en guidébok när vi kommer hem!
Visst är stället vitkalkat som en medelhavsbungalow men invändigt är det en ganska murrig inredning med dova färger.
 - Faktiskt överraskande konservativt!
Var månne stället buggat när det begav sig?
- Kanske var det här som Jean Paul Sartre och Simone Beauvoir tog in, under Bresjnevs vingar, när de besökte näset på 1960-talet?

- Like to go by bike!
Parkerar min racer bland alla nyrika Litauer, Letter, Vitryssar och Polacker och deras statusbilar som Audi, BMW eller Wolkswagen. Tjejerna i receptionen fnissar glatt över oss svenskar som kommer med cykelväskor och lättare ryggsäck som bagage.

Caféet för frukostbuffén på Nidus - En Kistalight bike parkerad utanför bland Audi, BMW och Wolkswagen Bild Thommy Sjöberg

 När vi cyklar hemåt de dryga fem milen till Smiltyne och Klaipeda så möter vi henne på cykelvägen cirka hundra meter framför oss - en älgko, någonstans mellan Nida och den lilla fiskarbyn Preila nära Vecekrugo dynen - graciös i den solbelysta skimrande tallskogen. Cool, majestätisk, till synes oberörd glider hon fram, på skogens egen catwalk, utan att göra sig någon brådska.
Kanske är det hon som är Kuriska näsets verkliga Queen? - En leading lady!
Hon äger skulle mina elever säga!

PS Svårt med namnen kring orter, företeelser och personer kring Kuriska näset. Namngivningen finns på litauiska, ryska och tyska och ibland engelska. De flesta skyltarna är på litauiska och tyska. Kistalight har använt följande källor!

Källor
Estonia Latvia & Lithuania Lonely planet
Klaipeda and the Curonian Spit Nijole Strakauskaite
Klaipeda pocket June 2010 - May 2011
Thomas Mann Mein Sommerhaus 1931 föredrag Rotary Club München
Wikipedia Nida och Klaipeda på sparat USB - sporadisk tillgång till Internet under sommaren
Tidningsartiklar DN Fjärran från världens larm Ove Säverman 23 juni 2011 Tre somrar vid havet Per Landin 12 och 16 juli 1995

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Kuriska näset  Andra bloggar om Nida Andra bloggar om Litauen
©Thommy Sjöberg