Sommarhuset som Mann lät bygga på Svärmorsberget (sic!) i norra delen av fiske och konstnärsbyn Nida på Kuriska näset efter att ha fått Nobelpriset 1929. Thomas Mann bodde här med sin familj somrarna 1930 – 1932 och här skrev han, essäer, brev, artiklar och romanen Josef och hans bröder. Efter 1933 och det nazistiska maktövertagandet i Tyskland hade familjen Mann inga möjligheter att återvända till Nida. Huset kom under Naziockupationen att tillhöra Herman Göring - efter andra världskriget tillhörde det rådsrepubliken Litauen. Genom uppoffringar från författaren Antanas Venclova räddades huset från att bli en ruin och 1967 restaurerades det som ett minnesbibliotek. Från 1995 är det ett museum, Thomas Mann kulturcenter, och här hålls återkommande seminarier och festivaler om litteratur, konst och musik.
Gott om tyska pensionärer, far runt som en värsta skolklass, när vi besöker Museet. Kistalight smyglyssnar på en kvinnlig guide från Lettland som berättar om Thomas Manns somrar på näset. Guiden, citerar, läser från ett föredrag (Mein Sommerhaus) som Thomas Mann höll för Rotary club i München 1931.
Gut, wir fuhren also fü einige Tage nach Nidden (Nida) auf der Kurischen Nehrung und waren so erfüllt von der Landschaft, dass wir beschlossen, dort Hütten zu bauen, wie es in der Bibel heisst. /_ _ _ / Der Eindrück war tief. Man findet einen erstaunlich südlichen Einschlag. Das Wasser des Haffs ist im Summer bei blauem Himmel tiefblau. Es wirkt wie Das Mittelmeer. Es giebt dort eine Kiefernart, Pinien ähnlich. Die weisse küste ist schön geschwungen, man könnte glauben in Nordafrika zu sein. Wir fassten einen Hügel am Haff ins Auge und begannen mit einem Bauplatz zu kokettieren. /_ _ _ /
Hus blev det för familjen Manns räkning genom en arkitektfirma i Memels (Klaipedas) försorg - i dag omsorgsfullt renoverat. Vi frågar museivärdinnan om någon från den svenska akademin har besökt museet. Hon tror inte det men berättar att Günter Grass besökte museet 2001 efter att han fått Nobelpriset. Andra berömda besökare i Nida, under sovjettiden, var Jean Paul Sartre och Simon Beauvoir, som besökte näset under fem dagar 1965 och lät sig fotograferas av den store Litauiske fotografen Antanas Sutkus.
I museet som är smakfullt renoverat finns i entrén en kassa, böcker och souvenirer till försäljning om Thomas Mann. På nedre planet finns även ett utställningsrum med en monter om Thomas Manns böcker och väggar med fotografier, brev och bilder. Det gamla vardagsrummet är konsert eller föreläsningssal och utanför huset finns en stor terrass med utsikt över Kuriska näset. Här samlar guiden de tyska turisterna. På övre planet finns Thomas Manns studio och där han satt och skrev. I dag används studion tillsammans med trapphuset för att ställa ut tavlor. Övriga rum är för privat bruk.
Kuriska lagunens vattennivå ligger en halv meter högre än Östersjön berättar en svensktalande äldre herre vi träffar på museet. I slutet av somrarna brukar Östersjöns nivå komma ikapp. Kistalight pratar grundvatten, gammalt geografiintresse, med vår man och tycker sig uppfatta att det finns fina grundvattenströmmar i näsets moränryggar. Möjligen är det så att vattnet fylls på från Kuriska sjön. Vår man, gift med en svenska, sätter Thomas Manns kulturella gärning på näset i sin rätta kontext.
- Han var trots allt bara här under tre somrar och det utgör en liten del av Thomas Manns litterära gärning säger han.
Kistalight drar ner sin vita kepsskärm försöker fånga horisonten över Kuriska sjön och är absolut övertygad om att det finns ett speciellt ljus här. Man kan ana det ned mot Zelenogradsk på ryska sidan av näset, som för övrigt är vänort med Borgholm, och bort mot Nemunas delta på Litauens kust. Neumas skulle kunna upplevas som världens ände, fågelparadis, och en plats där floden svämmar över på somrarna och där deltat avvattnas i Kuriska sjön.
Kunde vi teckna skulle vi försöka fånga stämningen med vår penna och teckna piren, de kilometerlånga strandpromenaderna, de söta slanka flickorna, blonda, mörka, såväl som brunetter som alla tycks ha hästsvans, vara moderiktigt klädda och skjuter på barnvagnar med små hjul. Nida är de unga välbärgade balternas familje- och semesterparadis, ett Båstad eller Bjärehalvön på Kuriska näset i Litauen.
På hamncaféet råder en tillbaka lutad stämning, Kuriska sjön andas melankoli - ingen badar där men det finns ännu fisk och sjöfågel i den sedan sovjettiden förgiftade sjön. I bakgrunden från caféets högtalare hörs , Cesaria Evoras sorgsna kärlekssånger, Vos D` amor en sorts fados från Kap Verde öarna. Ingen skrällig musik eller storbildskärmar med skräniga fotbollsmatcher på Nidas caféer. Man kan tro att det har utgått order från högre ort att här gäller soft musik som ska ackompanjera Kuriska sjöns blåa blänk och stilla sötvattenljus.
Vi diskuterar den moderna romanen på caféet. Tveklöst tillhör Thomas Mann modernismen inom romankonsten, highbrow, välstrukturerad och organiserad i sitt skrivande, kylig iakttagare från Lübecks högre borgerskap (övre medelklass), stor familj fru och sex barn, påminner en del om Albert Speer i sin kyla tycker Kistalight även om Mann var motståndare till nazismen.
- Han är en pedofil tycker min dotter Evelina som läst Döden i Venedig om den åldrande tonsättaren – var det Wagner som var förebilden, som blir avståndsförälskad i en yngling på stranden i Venedig när pesten härjar i staden.
Hur som helst var Thomas Mann tidigt ute med moderna teman i sitt berättande och efter Buddenbrok och Nobelpriset 1929, landsflykten och kampen mot Nazityskland radikaliserades hans berättarformer. Han blev amerikansk medborgare och efter andra världskriget kom moderna verk som romanerna Dr Faustus och Felix Krull.
Barnen Mann valde alla intellektuella yrken, både äldsta dottern Erika och äldsta sonen Klaus hade konstnärliga framgångar hon som skådespelerska och Klaus som skribent och författare. Klaus Mann skrev en uppmärksammad roman, Mefisto, om en känd tysk skådespelare som valde karriären i Nazityskland - före motståndet, en roman som har filmats av den skicklige ungerske regissören Istvan Szabo. Det var inte okomplicerat för de äldsta barnen Mann att stå i skuggan av sin berömda far, hans kyliga intellekt och kanske hans förtärande skapande. De yngre tycks ha klarat sig bättre känslomässigt och blev både professorer, musiker och journalister. I dag finns det barnbarn som är professorer och leder seminarier och håller föreläsningar på Thomas Manns kulturcenter i Nida.
Kistalight som vurmar för moderniteten i både konst, litteratur och samhällsliv funderar hur Mann står sig mot de andra giganterna inom den moderna romanen.
Varför rangordna säger vi på Kistalight men nog känns både Joyce, Kafka, Proust, Faulkner och varför inte Virginia Wolf som ett passande sällskap, team, för Thomas Mann.
- Fantasi! - Tänk om man kunde samla dessa själar och briljanta hjärnor kring ett cafébord här i Nida hamn och diskutera hur det egentligen gick till när de skrev sina mästerverk.
- Vad behövs för att kunna skapa?
- Ljuset över Kuriska sjön inspirerar och skärper sinnena!
- Ett under - samma vita papper för oss alla!
Thomas Mann said: Arbetsrum där man inte får störas plus möjlighet till en eftermiddagslur
Virginia Wolf said: Ett eget rum
Marcel Proust said: Ett rum klätt med korkek plus lätta leveranser av caffe latte
James Joyce said: En ny miljö, Trieste - Att rumla på stan och obetalda räkningar
Frans Kafka said: TBC
William Faulkner said: En totalt oförstående omgivning
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om sommarplågor Andra bloggar om Kuriska näset Andra bloggar om Nida Andra bloggar om Litauen
©Thommy Sjöberg
No comments:
Post a Comment