Tuesday, June 29, 2010

En femtioårsjubilar – grattis Brasilia

Flygplansmodell eller kors - stadsplaneraren Lucio Costas vision om en huvudstad på savannen 100 mil från Rio de Janeiro

Sommarlovets första bok, Fantasiön ett reportage från Brasiliens hjärta av Henrik Brandão, är utläst. Hittar boken av en slump på årets textmässa i maj arrangerad av Vertigo förlag. Boken luktar gammal potatiskällare och kostar en hundring men efter några timmars vädring på Kistalights veranda är den klappad och klar, vädrad, för läsning.
Två namn lyser igenom reportagen om Brasilia – Fantasiön. Det är stadsplaneraren Lucio Costa och den då unge arkitekten Oscar Niemeyer. Den senare lever än i dag och firade här om året sin hundraårsdag och var åtminstone till helt nyligen fullt verksam med sin arkitektgärning med nyligen invigda projekt som Moderna museet i Brasilia klart 2006.
I Rio de Janeiros grannkommun Niterói finns Niemeyers Flygande tefatet ett museum för samtida konst klart 1996 och en folkteater Teatro popular de Niterói.
Längs Guanabaraviken i Niterói projekteras även spektakulära byggnader av Niemeyer som ett filmmuseum som ska få formen av en filmrulle och ett sextio meter högt torn. Byggena ingår i ett stråk av byggnader som har fått namnet Caminho Niemeyer – Niemeyerstråket.

Lucio Costa och Oscar Niemeyer skapade Brasilia i form av en flyplanskropp. I kroppens nos, coockpit, finns presidentpalatset och Högsta domstolen. Kongressen sitter i buisness class. I planets stjärt reser sig tv-tornet och strax bakom ligger Lago sul – södra sjön med ett av Sydamerikas mest exklusiva villaområden.
 Framför nosen skapades en konstgjord sjö Paranoá, av uppdämda floder, för att öka luftfuktigheten på savannen.
Längs vingarna något svängda finns bostäder och motorvägar. I skärningen mellan kropp och vingar ligger Brasilias centrum.
Costa och Niemeyer var paradoxalt nog flygrädda, trots att Brasilia projekterades i form av ett flygplan. Resorna över savannen från Rio, nästan 100 mil, företogs ofta i favoritbilen - en SAAB. Kanske var det bilens kvinnliga former som attraherade dem när de knattrade fram över savannen i den svenska tvåtaktaren.
 Fantastiskt att tänka sig är även att Vällingby, ABC-stad, är en av förebilderna till det supermodernistiska Brasilia. Stadsplaneraren Lució Costa har knallat omkring i Vällingby, 1956, beundrat Solursparken och Jon Höjers terrasshus. Jon Höjer som också ritat stjärnhusen i Kista och inspirerat Kistalight i några bloggar.
Brasilia invigdes 21 april 1960 efter ett rekordsnabbt bygge och projektering. En europeisk dröm och ett modernistiskt experiment var då förverkligat främst med Niemeyers sensuella formspråk. Symboler blev senatens kupol, deputeradekammarens upp och nedvända kupol som tak och de två skyskraporna i mitten där administrationen verkar.
Hos Niemeyer finns många paradoxer. Flygrädd som sagt men deltar i projekt med flygplanskropp som modell, gammaldags kommunist av typ sovjetmodell efter kommunismens fall i Europa, men ändå superentreprenör med egen arkitektbyrå som genomför modernistiska projekt. Gifter sig med sin 40 år yngre älskarinna nästan 100 år gammal. Men mest av allt har han infört den sensuella formen i den moderna arkitekturen.
Oscar Niemeyer säger: Jag attraheras av den fria sensuella kurvan. Den man ser i bergen i mitt land, i de slingrande floderna, i havets vågor, i favoritkvinnans kropp.
Niemeyer har sin studio i ett art décohus från 1930-talet nära Copacabana i Rio där gaveln har två böljande mjuka vågor med fantasieggande utsmyckning. Rioborna kallar av någon anledning huset för Mae West.
 Ni vet den gamla Hollywoodstjärnan med yppig byst och generös urringning!
En sak glömde grabbarna Costa och Niemeyer när de anlade Brasilia. Det fanns ingen fotbollsarena i den blivande huvudstaden. Costa hade vuxit upp på franska rivieran och hade andra intressen än fotboll så nationalsporten glömdes bort. Brasiliens VM-hjältar från Sverige 1958 fick hyllas på annan plats än i Brasilia.
Vinner Brasilien i år 2010 är den missen reparerad. Det finns numera en fotbollsstadion i Brasilia Estadio Mané Garrincha och det finns ett hyfsat fotbollslag Legião FC döpt efter Legião Urbana ett succéband som sålt 17 miljoner plattor.
 Heja Brasilien - favorit på Kistalight till årets VM-titel och grattis Brasilia femtio år!
Clarise Lispector en av Brasiliens stora författare reste till Brasilia något år efter invigningen. Hon skrev och var föga entusiastisk Om jag bodde här skulle jag låta håret växa ända ned till fötterna.
En annan poet Nicolas Behr skrev en dikt där han anspelar på att Brasilias idé fanns i den brasilianska konstitutionen inskriven sedan 1930-talet och som dröm och vision från 1800-talet.

Brasilia föddes av en ursprunglig gest
Två axlar som korsar varandra
Det sanna korstecknet
Som om någon ber om välsignelse eller förlåtelse.


Förverkligat med byggandet av Brasilia?
Fantasiön är en intressant bok tycker Kistalight – betyg fem kurviga tefat av fem ritade av Oscar Niemeyer.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om folkhemmet: Andra bloggar om Arkitektur Andra bloggar om Vällingby
© Thommy Sjöberg

Sunday, June 20, 2010

Fyra tal, en cool kille och fröken Lundstedt

Kistalight på Blasieholmen bland kungliga entusiaster och digitalkameror - får ingen ordning på djupet i bilden! Men är det inte den kungliga slopen som skymtar nedanför Slottet? Bild Thommy Sjöberg

Igår 19/6

Du det är bröllop i dag Basse säger vi till katten som är inne på en sväng mat.
Grr säger Basse, visserligen med lyft svans men inte särskilt imponerad.

Vår katt har revolutionära anor, uppfödare var Anna och Veronika Luxemburg, kistabor i förskingringen, som är ättlingar i rakt nedstigande led, syskonbarnbarn till den den mytomspunna socialisten och revolutionären Rosa Luxemburg.
Vår coola kille till katt putsar tassen, slickar sig om nosen och återvänder till platsen under vinbärsbusken, sin favoritplats, för coola observationer och sköna nappar.
Kistalight i teorin en republikan men i praktiken en smula royalist skippar VM-fotboll i dag och häckar framför teven under vigseln innan han störtar in mot Stan från Kista med gratis tunnelbana.
Observationsplatsen blir Blasieholmen mitt emot slottet.

I dag lämnar vi ironierna därhän och gläder oss åt det unga kronprinsparet.
De ser glada ut där på andra sidan!
- Är det kärleken som lyser?
Två små prickar och ett klänningssvep – ett par som trippar från kungaslupens lejdare upp till slottstrappan med glatt signalerande kroppsspråk.
Vi skyndar mot Skeppsholmen - nåja tränger oss fram bland mötande folkmassor.
Imponerande samling fartyg som ankrat upp på Strömmen!
Akterut från af Chapman ankrar närmast Götheborg - Ostindienfararen och skolfartygen Falken och Gladan. Vid Skeppsbron ligger Dannebrogen, Norge och HMS Härnösand förtöjda och ute på redden ligger rader av krigsfartyg.
Sex till åtta torpedbåtar girar och ankrar upp utanför inloppet vid Skeppsholmen strax utanför Ostindienfararen - Götheborg.
En hälsning efter avslutad kortege från kungens garde till sjöss – imponerande även det men visst släpper man igenom det gamla ångfartyget Storskär som är på ingång.

I dag pratar man mycket om att företag, institutioner och varför inte ett land har sin berättelse. En god berättelse skänker inte bara identitet och good will utan kan vara ett bra varumärke. Något som säljer, ger PR, förstärker staten - se företaget, men också något som är äkta, har kärna och förmåga till kontinuitet och förnyelse.
Kungamakten i grunden en feodal och medeltida institution i Sverige har överlevt stormaktstiden och religionskrig, upplysningen och den borgerliga revolutionen, representationsriksdag och rösträttsreformer och verkar i dag i det moderna Sverige.
Bernadottefamiljens historia är en produkt av den franska revolutionen. En mycket god berättelse om hur en strävsam borgare från södra Frankrike arbetar sig upp under franska revolutionen och blir en av Napoleons marskalkar och så småningom greve av Pontecorvo och får ett erbjudande han inte kan motstå att bli kung av Sverige.
Sverige som saknar tronarvinge efter Gustav IV avsättning, vår borgerliga revolution 1809.
- Klappat och klart - Bernadotte som blir protestant och omvänd från katolicismen på färjan mellan Sverige och Danmark. Bernadotte som värsta entreprenören och en idog arbetande man som tar sig an kungariket Sverige.
Så kan man tänka om en del av vår moderna historia där konservativa institutioner som försvaret, kyrka och utbildning går hand i hand med riksdag, folkrörelser och modern industri. Där en grundlagsskyddad regent fungerar som ett historiskt kitt i landets goda berättelse.
En saga eller en god story som nu stärks med en prins av folket – en strävsam entreprenör från Ockelbo med alldeles vanliga, nåja, medelklassföräldrar. En kille som bara för några år sedan när han kom till Stockholm bodde i andra hand i en liten lägenhet på Polhemsgatan medan han byggde upp sitt företag.
En saga vi (alla väl) gillar skarpt tänker vi på Kistalight när vi ser tv-sändningen från bröllopet och ser tavlorna från galleriet med porträtten på les Bernadottes.
Dessutom gillade vi alla fyra talen skarpt på Kistalight men mest gillade vi Daniels och hans pappas tal för deras tal liknade goda sagor och var äkta i sin ton och ännu inte förtunnade i ett allmänt hycklande mediebrus.

Men mest av allt gillade vi Camilla Lundstedt och hennes coverband som spelade på Skeppsholmen. Fröken Lundstedt sjungande uppflugen på en stolpe på scenen - precis mitt emot Skärgårdsstiftelsens stolta residens.
Kistalight sjunger med liksom en entusiastisk publik.
- Mumsade på grillkorv och drickande fatöl under den fina sommardagen.
Nog kan folk konsten att partaja nu för tiden – kronprinsessbröllop!
- Ja visst!
Sommartider hej hej…
Hjärta mot hjärta…
Grr… säger vår revolutionära katt med lyft svans när vi kommer hem till Kista efter en dag i rojalismens tecken.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Stockholm© Thommy Sjöberg
Andra bloggar om Kista
© Thommy Sjöberg

Sunday, June 13, 2010

Fritt fall mot gymnasiet

Albert Einstein gammal elev från Spånga high?
 Före spetsutbildningens tid och deprimerande PISA-rapporter!
Nåja!
Albert var en person som visste mycket om fritt fall, centripetalkrafter, energiteori och han var en fredsälskande människa. 
Visst kan man komma att tänka på Einstein när man besöker Gröna Lund i alla fall om man är So-lärare och gillar kombinationen fysik och filosofi!

9a på väg mot framtiden, Grönan och Fritt fall - tuff kvintett Alper, Can, Noshen, Aylin och David nära Slussen. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight har haft avslutning i veckan och skickat iväg en ny nia!
Får bli ett litet bildspel kring detta - en tradition från Kistalight.
 Flitiga läsare av vår blogg minns nog när det begav sig senast - se Sommarlov Light - i rörelse från 2008!
Vän av ordning undrar säkert då hur ofta skickar Kistalight iväg nior från sin skola? Omorganisation och nya arbetslag har medfört att Kistalight har övertagit en klass som betraktades som besvärlig.
Nystart?
Nåja!
Nu är vi i mål och maj har varit en fantastisk månad med avslutande skolarbete - redovisningar av projekt i Asiens religioner; Buddhism, hinduism, daoism och shintoism.
Kan passa bra för framtiden!
Temavecka med kulturpromenad, danskurs med buggkväll på Spånga Folkan, grill och ridning vid Säby gård i Jakobsberg, kärlek eller var det sextema med teater och RFSU, en stor vårfest (bal) på skolan och här är vi på väg mot Gröna Lund.
 Wow här kommer vi!

Bildspel 9 A juni 2010

Bild 1 Frej, Hanna och Malin

Saltsjöns inlopp tuff  bild (klicka gärna) med kvartett allvarliga tjejer Emma H W, Helin, Mary och Hanna som blickar mot framtiden
Söders höjder med Mosebacke i bakgrunden
 - Altan med fans - Viola och Emma B
Okänd elev längst till vänster Russl, Mandy och Emma H W! 
- Så kan det bli!

Bild ovan Alper,  Can och Mandis i bakgrunden
Fin bild klicka gärna på +knappen - On the waterfront, på sjösidan, i en främmande världsstad?
 Istanbul, minareter och bönetorn? 
No ...no 9a Mary och Hanna på väg mot Gröna Lund!

                                                   Ovan Mandy, Emma H-W, Emma B och Viola

Liten lagbild Amanda (Mandis), Helin, Mary, Russl, Noshin, Frej, Malin, Alper, Aylin och Hanna ovan


Viola och Emma B

Från vänster Rickard, Victor, Emma B, Viola och Emanuel framför sprakande fontän
Fritt fall  Viola och Emma B - Almost on the ground! Alla bilder Thommy Sjöberg förutom Einstein på cykel

Vi avslutar med en en klassisk dikt av Karin Boye som också är en fotbollsdikt!
Dikten lästes av fotbollscoachen Tommy Svensson inför svenska fotbollslandslaget äventyr i VM 1994. Ett äventyr som slutade med brons och svenska folkets hyllningar i Rålambshovsparken.
Dikten kan passa bra nu när fotbolls- VM i Sydafrika är på gång!
Karin Boyes dikt är inte bara ett sätt att se på goda prestationer utan även ett sätt att se på kunskap. Vägen och processen är viktig! Ett synsätt som faktiskt ligger nära en kreativ tolkning av svenska skolans mål och läroplaner.
Dikten passar bra att läsa för nior som slutar på högstadiet.
Vilket också undertecknad gjorde här om dagen.
Tack för blommor och presenter!
Bestämt har också jag lärt mig massor!
Trevlig sommar!
Försynt blåser vi i vår vuvuzela från Kista.
9aaaaaaaaaaaaaa.........................................

I rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd
-men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
Karin Boye ur Härdarna 1927



Nu slutar vi där vi börjat vårt bildspel med en bild av allas vår Albert Einstein och nu kryddat med ett litet citat långt före PISA-undersökningar och spetsutbildningar.

Andra bloggar om skolan: Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om Spånga
© Thommy Sjöberg

Sunday, June 06, 2010

Kaffetår, nationaldag och den svenska ensamheten

Lee Lozano minus cigarr – soppkorg som konst - Kistalight på kulturpromenad på Söder. Bild Thommy Sjöberg

I dag tennis, gruppspel, oväntad vinst över högre rankad spelare. Kul – varför inte fira med en traditionsenlig blogg på nationaldagen.
Något om Sverige och det svenska?
Export a la Sverige; ABBA, svenska musikundret, kronprinsessbröllop, svensk välfärd, Ingmar Bergman, Ericson, IKEA och numera det svenska deckarundret med Stieg Larsson i täten – en miljardindustri.
Varför inte en Milleniumvandring?
Följa den mest uppmärksammade och bästsäljande deckaren av dem alla!
Sagt och gjort inhandlar en karta på Stadsmuseet där vi kan följa Micke Blomqvist och Lisbet Salander i fotspåren i deras strövtåg runt Södermalm.
Börjar på Mellqvist kaffebar på Hornsgatan, frugan är kaffesugen, cappucino med kardemummabulle och för min del dubbel espresso med skorpa.
- Bara att zooma in folklivet från trottoarkantens utekafé!
Unga tjejer med lap-tops, väninnor i livligt samtal, kvinna med kaffekopp och en roman av Siri Hustvedt, två herrar som diskuterar filmkonst och från kaffebaren strömmar proggmusik a la nutid.
Här kunde Stieg Larsson sitta och skriva under Expo-tiden och här hade Mikael Blomkvist sitt stamfik. Här ber Lisbet Salander Micke om ett lån av Micke, 120 000, till en viktig investering som gör henne tre miljarder rikare.
- Kappsäck full med pengar är också bra att ha!
Här blir också en förälskad Lisbet Salander djupt besviken när hon ser Micke jävla Blomkvist kyssa Erika Berger från Milleniumtidningen.
Ingen dum idé att starta promenaden vid Mellqvists kaffebar – fortsätter över Lundabron, på Lundagatan längre västerut på Söder växte Salander upp och där har Kistalight målat fönster i sin ungdom i något som vi kallade änkehusen. Hus med enkel standard för mindre bemedlade kvinnor.
På Monteliusvägen - promenadstråk nedanför Bastugatan (där Kistalight delat ut post) finns en av Stockholms vackraste utsikter. Kikar man ut över Riddarfjärden bort mot Kungsholmen, Norrmalm och Gamla Stan kan man se en rad kända byggnader. Stadshuset, Rådhuset med Kronobergshäktet där Lisbets framtid och öde kommer att avgöras. Bortom Riddarholmen skymtar Slottet och Sveriges riksdag. Alla symboler för samhällets makt och institutioner som naturligtvis ska representera en ung och utsatt människa.
På Bellmansgatan, Micke Blomkvists hemmaadress, gör vi en gallerirunda. På hörnan mot Hornsgatan där åtta unga silversmeder ställer ut blir vi bokstavligen inkastade – nåja vänligt inbjudna – fina grejer av för oss okända silversmeder. Här träffar vi vår egen Rönnerdahl, H sommarölänning och pensionär, glatt skålar vi i vitt vin och pratar om sommaren. H är mycket kulturintresserad och gör mest varje lördag en gallerirunda - börjar nere vid Slussen uppför Hornsgatspuckeln, svänger av vid Bellmansgatan och så avslut vid Mariatorget.
- Gallerisäsongen börjar i oktober och håller på fram emot juni säger H glatt eftersom han blivit lite i hatten och redan är rund om benen efter att ha avverkar en antal gallerier med generösa glas av vernissagevin.
Synagogan vid S:T Paulsgatan, kriminalinspektör Jan Bublanskis församling, ser vi inte skymten av men här träffar vi en ung blond gullig sjuksyrra med bebis i barnvagn, före detta arbetskamrat till min fru, länge pratar vi glatt – skvallrar om chefer och sånt kanske, innan vi går vidare.
Vad söt hon var lilla flickan , så tjejig och vilket vackert namn Siri, säger min fru om sin kollegas lilla baby.
Hon säger Kistalight det var ju en liten kille! Det såg man tydligt. Din arbetskompis sa till och med att han hette Philip!
Tänk att man kan höra och se så olika! Men det var två i:n i bägge namnen säger vi i hörnan av Hökens gata och Götgatan precis där Millennium hade sina lokaler ovanför Greenpeace. Samtidigt som vi förstår att vi kommer att ha mycket att diskutera när vi väl blir pensionärer.
Vi hoppar över Kvarnen, där Lisbet Salander träffar tjejerna i rockbandet Evil fingers, för där har vi varit förr, medan vi skyndar vidare mot Fiskargatan.
Salander och den svenska ensamheten kan man meditera över när man står utanför porten vid Fiskargatan 9. Hackern Lisbet som snitsat till sig miljarder och köpt sig en lyx lägenhet som hon kallar V Kulla och där ingen vet att hon bor.
Var det verklighetens Bosse Parnevik som bodde där eller var det ABB:s Percy Barnevik? Hur som helst måste det här vara deckargenrens mest ensamma hjälte (hjältinna). Ingen har hennes adress och hennes väg dit har gått från omyndig förklaring, utsatt för sadistisk våldtäkt, levande begravd av sin far och bror och slutligen rättspsykiatriska övergrepp från samhället.
Snacka om utsatt och att vara tilltufsad!
Samtidigt följer Salander en utvecklingskurva. Hon, tjejen med aspberger syndrom, lär sig konsekvensanalys, studerar högre matematik, bättrar på sin kvinnlighet och reser till Västindien för sina klipp som hacker innan det är dags för slutuppgörelsen med familjen (se antikt drama) och uppgörelsen med samhället.
Man kan undra hur mycket Stieg Larsson har vävt in från sin egen personliga historia och känslomässiga utveckling i sin Salander historia. Salander som är Millennium trilogins clou och genidrag – här förs Pippi in i den digitala tidsåldern.

Pussel, polis och spiondeckare!
Allt i ett!
Millenium-trilogin berättar något om Sverige!

– Vi inte visste?

Kul med milleniumvandring och södervandringar – faktiskt mötte vi en grupp turister, säkert fler än trettio stycken på Monteliusvägen på promenad i Stadsmuseums regi – trångt där – kanske passar vi på en annan gång med en guidad milleniumtur.

Färgglad soffa vid Mosebacke skön att vila på efter deckarpromenad Bild Thommy Sjöberg
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om författare:
© Thommy Sjöberg