Tuesday, May 26, 2009

Dostojevskij i Hökarängen

Linolja, alkydfärg och Dostojevskij - Kistalight bildar sig i Hökarängen

I dag firar vi fyra år som blogg på Kistalight.
Dags för fyraårskontroll?
Vad bör man klara av som hobbybloggare?
Laborera med texterna förstås. Länka och lägga in bilder med matchande ljudfiler.
Naturligtvis kunna använda youtube som är världens största filmarkiv.
Vi firar med en liten bloggpost. Får bli en nostalgibit från vår ungdom då vi arbetade som målare.
I Hökarängen bland veckodagvägar, kryddor och hovmästare målade vi kök och jobbade på vår bildning.
Hovmästarvägen hösten 74. Säsongen för fönstermålning är över. Kistalight målade gärna fönster utvändigt under sommarhalvåret.
Mindre lukta på färg då!
Det gäller att lägga en god grund: Tvätta väggar och luckor, skrapa upp sprickor i tak och på väggar. Fixa till amatörmålade köksluckor av hyresgästen , kladdiga som torkat ojämt, så där måste det slipas med speciell pimpsten.
- Bara att gnugga på.
Fyller ut spacklet med gips både för väggarna (sand) och för snickerierna oljespackel. Fyller bättre då och torkar snabbare för vidare behandling.
Radion på under dagarna musik under arbetet. Stunder då jag jobbar själv försöker jag även bilda mig och lyssna på P1. En syssla som blir en vana. Under någon vecka på Hovmästarvägen lyssnar jag på Radioteater. En av de stora ryska romanerna, Brott och straff, har bearbetats och dramatiserats för radion. Medan jag målar köksväggar och slipstryker snickerier med gammaldags hederlig alkydfärg begår Raskolnikov i Rolf Skoglunds skepnad sitt hemska brott med mordet på pantlånerskan innan han övergår i febriga skuldfyllda monologer om skuld och rätt. Myllret och fattigdomen i S:t Petersburgs gränder och Raskolnikovs andfåddhet är då inte långt borta från vårt kök på Hovmästarvägen.
I färgångorna, alkyd, när jag stryker färdigt köksluckor känns den nervige Raskolnikov i sin dialog om skuld, moral och existens med undersökningsdomaren, här Toivo Pawlo, som nära och kryper in under skinnet.
Dialogen är en av radioföreställningens höjdpunkter. Intensiteten i Dostojevskijs Brott och straff är som mest kraftfull när brott och ondska gestaltas. Berättartempot mildras blir mindre febrigt när Raskolnikov bekänner sitt brott och då han träffar Sonja. Stämningen i romanens avslut får en mer evangelisk karaktär.

Att lyssna på radioteater så där som ung målarknodd gav både bildning och tillfredsställde inre behov.
Kombinationen alkydfärg i terpentinånga och upplevelsen av en ung nervig Raskolnikov i ett kök på Hovmästarvägen under några höstdagar när Kistalight var ung och strök köksluckor i Hökarängen medförde en alldeles särskild insikt. En kroppslig känsla rent av för en av de stora ryska dramatiska berättelserna.
Andra bloggar om radioteatern Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Hökarängen Andra bloggar om litteratur Det kommer mera... Datorn är helkass
©Thommy Sjöberg

Labels: , , , ,

1 Comments:

Blogger LarsThommy said...

Dostojevskij och Brott och straff är är alltid aktuell!
I dagarna som Radioteater - klicka på länk till sr.se p1 radioteater.

11:29 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home