Wednesday, June 26, 2019

Störst av allt lite Light

Kistalight upptäcker Störst av allt vid TV-presentation av succéromanen som blivit TV-serie med samma namn. Det är en serie om ungdomar, spelad av ungdomar, skriven (manus), regisserad och med musik av ungdomar. Serien vänder sig i första hand till ungdomar eller alla som har en äldre tonåring inom sig och så bygger den på Malin Person succéroman Störst av allt. Kistalight blir riktigt nyfiken, förstår, att romanen har kvaliteter och att den inte bara är en deckare som alla andra med ett hyfsat underhållningsvärde. Malin Persson betonar att det är viktigt att serien dramatiseras just av ungdomar.
Kistalight skyndar till Kista Akademibokhandel och köper boken.
Det är pang på ... i bokens första scen.
En dödsskjutning i en skolsal på Djursholms gymnasium, ett slutet rum som blir romanens huvudscen med ett antal döda ungdomar. Ett drama som ska rullas upp, det är inte frågan om vem utan mer hur och varför detta kunde ske.
Dödsskjutningen följs sedan upp av rättegångsscener och en skildring av huvudpersonen Majas liv, överlevande från skjutningen, och hennes tid i kronohäktet under förundersökningen.
Slutna avskalade rum även där!
Rättegången, huvudförhandlingarna, mot Maja, Maria Norberg, följs upp av parallella skildringar av livet i Djursholm, och kärlekshistorien mellan Maja och Sebastian.
Duktig flicka bländas av lyx, ofattbar rikedom, yacht och semester på Medelhavet, Sveriges rikaste man Claes Fagerman och hans makt (quicksand) men hon inser snart att sonen Sebastian, pojkvännen, är övergiven av vuxenvärlden, mamman är borta sedan åratal och nämns aldrig vid namn och pappan tycker mest att Sibbe är ett stort misslyckande och har inte tid med honom.
Kanske är det mer ett medberoende i en trasig relation än en kärlekshistoria, störst av allt .., med glitter av rikedom och överklass som kuliss för ett tragiskt ödesdrama?
Det är inte bara en sluten miljö kring Maja i häktets cell, rastplatsen (en bur och tårtbit) och i huvudförhandlingens rättssal även hennes känslor blir allt mer avskalade. Maja intar en sorts tonårig frusen syn på omvärlden, sina advokater, fångvaktare, sina och kompisarnas föräldrar, kamraterna och läraren på gymnasiet som är en världsförbättrare, Sebastian och hans pappa.
Bottenläget i synen på vuxenvärlden ger en klarsyn och distans, även viss ironi, och Malin Perssons kriminalroman når med Majas perspektiv en litterär nivå (verkshöjd) som kan föra tankarna till litterära storheter (utan att vara alltför pretto) som Albert Camus med Mersault i Främlingen eller varför inte Dostojevskijs Brott och Straff med funderingar om skuld och försoning.
Claes Fagerman förtjänar att dö sms:ar Maja till Sibbe före katastrofen med dödsskjutningarna.
Är hon då också automatiskt ansvarig för mordet på honom?
Något åklagaren hävdar i rättegången men som bestrids av Majas försvar.
Eftersom som Malin Persson skriver så väl är det lätt att göra ytterligare litterära jämförelser som med Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.
Är det rätt att mörda en människa som är ett riktigt svin?
I Doktor Glas, som bra mycket är en idéroman, hävdar huvudpersonen att det är moralisk rätt att mörda pastor Gregorius.
Malin Persson står dock stadigt förankrat på golvet i rättssalen tillsammans med sin hjälte Peder Sander och hans jurister och för den goda rättshanteringen i en rättsstat.
Med Djursholm som hemvist för romanens ungdomar, en miljö som också i sig är en sluten värld för övre medelklass och rikedom, en halvö vid skärgårdsfjärd i Danderyds kommun, lite så där bortom övriga Stockholm.
Men visst skaver det svenska klassamhället även där!
Det går inte att hålla omvärlden utanför sig!
Sibbe och hans partykompisar gör utflykter till Stureplan och han har en egen leverantör Dennis från Sollentuna som förser han med droger. I skolan finns även Samir som går på skolans specialistutbildning i internationell ekonomi i samma klass som Maja och är en begåvad elev från förorten, Tensta, och som pluggar ... pluggar.
Genom skolans värld uppstår även kontaktytor mellan förorten och Djursholm, Maja gör till och med en utflykt till Tensta och Samir. En något mardrömslik (rättvis skildring?) vandring i förorten för Maja!
I ett mer globalt perspektiv hålls i skolans aula en föreläsning av en amerikansk kvinnlig stjärna på internationell ekonomi i en föreläsning om Tillväxt eller kollaps men som kom att handla om hur förmögenhet bör fördelas i ett gott samhälle och där Sverige faktiskt är ett drömsamhälle för miljardärer med ingen förmögenhetsskatt alls! Där vår föreläsare i stilettklackar rekommenderar, överraskande, lite lagom fördelningspolitik via skatter, IRL så att säga, och inte bara som en fantasi i regeringspartiet SAP:s partiprogram!
Visst är Störst av allt en rättegångsthriller om brott och straff och om klass men det är också en ungdomsbok om att vara gymnasist, ta studenten, plugga, festa, droger, kompisar, spellistor, konton på Instagram och en vuxenvärld som känns långt bort.
Ett limbo, gränsland, mellan de sista ungdomsåren, vuxenliv och känslan av att inte ha kontroll över vad som sker i tillvaron.
Påminner en hel del om TV-serien Skam!
Visst genomgår Maja en personlig utveckling genom romanen, från nolläges-strategin under förundersökningen och tiden i häktet blir tonen mjukare, hon tinar upp från bottenläget och en mer nyanserad syn på vuxenvärlden och kompisarna växer fram. Mamman tycker hon i sina minnesbilder ställer ständigt frågor om skolan, kompisarna och deras fester men lyssnar aldrig riktigt (ej närvarande känslomässigt?) tycker Maja. Båda Majas föräldrar och familj omfattas dock så småningom av ganska ömsinta känslor från Maja liksom att hon upptäcker hur skicklig och mänsklig hennes försvarare Peder Sander är.
Romanens hjälte?
Hos kompisen Amandas pojkvän Labbe och hans aristokratiska föräldrar, som äger ett och annat slott, äger en liten middagsbjudning rum. En bjudning som blir en av romanens första vändpunkter i återblickarna i Majas berättelse.
Sibbe gör bort sig och blir milt hemskickad av greve Labbes pappa.
Borde varit (var) en varningsklocka om hur det står till med Sibbe!
Sedan blir det bara värre!
/ _ _ _ /

TV-serien efter boken heter Quicksand vilket också var arbetsnamnet på Malin Perssons roman.  Kistalight har inte sett serien, saknar Net-Flix, men tycker det är en utmärkt alternativ titel för romanen som kan ses som en krönika över en dödsskjutning i en fashionabel förort i en välfärdsstat si så där ett tiotal år in på 2000-talet. Ovan scen från filmen med Sibbe, Maja och Amanda!
Vad händer i vår del av världen?
Klimathot, globalisering, terrorism, digitalisering och unga människor som mår dåligt!
Där några få promille människor äger så mycket att det överskuggar de fattiga ländernas budgetar, quicksand av orättvis fördelning, jämför även med den kvinnliga experten på internationell ekonomi och hennes föreläsning i aulan på gymnasiet.
Hur mycket rår vi (Maja) över våra (sitt) liv?

Till romanen Störst av allt finns även studiefrågor, pocketversionen, passar utmärkt att använda och fördjupa om du är lärare eller annan vuxen som vill ta chansen och läsa boken tillsammans med ungdomar eller med människor med ungdomligt sinne.
Betyg Fem icke skyldig av fem fixat genom skicklig jurist

© Thommy Sjöberg

Thursday, June 20, 2019

Vin till Midsommar


Mona Lisa Light

Nu finns  Vernaccia från San Gimignano i det ordinarie sortimentet på Systembolaget.
 Kistalight är inte den som romantiserar zippande av vin även om jag tror att jag är En som det är trevligt att dricka vin tillsammans med.

Vill du zippa vin med litterära och aristokratiska förtecken är Vernaccia vinet för dig. Dessutom smackar det rackarns så gott. Ett vin att zippa på verandan (boire une verre) eller att avnjuta till din torskfilérygg, stekt i pannan, toppat med några stänk citron, salt och peppar förstås, och med rostade rotfrukter i rosmarin och din hemgjorda remouladesås.
Slå till med några flaskor i midsommar!
Den aristokratiska familjen Guicciardini Strozzi är inte bara kända vinmakare sedan århundraden och de som står bakom Vernaccia från San Gimignano. Familjen med damerna i spetsen anses även numera vara anförvanter i rakt nedstigande led till (i femton generationer) till flickan Lisa Gherardini, hon som stod modell för Da Vinci, när han målade La Gioconda.
Allt enligt bloggaren Avvinare.

Kistalight passar på att citera Bob Dylan.

But Mona Lisa musta had the highway blues
you can tell by the way she smiles

Ovan ser vi en leende Principessa Natalia Guicciardini Strozzi. Hon verkar minsann inte lida av någon highway blues. 
Dante Alighieri verkade i San Gimignano som ambassadör år 1300 för Florens innan han tvingades i exil från de politiska striderna i den medeltida staden och lade grunden till den moderna italienskan med sin Den Gudomliga Komedin. I Skärseldens XXIV vers från sitt stora versepos, Komedin, diktar han om vinet Vernaccia. Påven Martin den IV frosseri med ål från Bolsena inlagd i vinet Vernaccia, han gisslas i några vackra terziner.

la Santa Chiesa in le sue braccia:
dal Torso fu, e purga per digiuno
l’anguille di Bolsena e la vernaccia.
famnade en gång kyrkan som sin maka
han var från Tours, och rensar ut med fastan
Bolsenas ål och vinet från Vernaccia.

Skyline en höstdag i november med glimt av medeltida torn på rad. Sällan har en mix av medeltid och modernitet känts så rätt som vid ett besök på Galleria d´Árte Contemporaneo i San Gimignano. 
Bland tornen inköp av några flaskor vitt - Vernaccia. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight på vift i San Gimignano
besöker Galleria d Àrte Contemporaneo
skådar ut över medeltida torn
en medeltida skyline
som vanligt en aning vilse
vi svängde höger
på gammal pilgrimsväg.

Leendet i dörröppningen
i den smala gränden!
Något bekant, en ton eller en känsla?
Ett tilltal genom sekler eller bara
klanger från några vackra terziner!

Några flaskor vitt Vernaccia,
en specialite från orten
inhandlade av en leende Lisa Gherardini
Principessa i grändens butik
med ett korpsvart hår
Da Vinci kunde ha målat.

Mixen av modernitet och medeltid
så självklar på Galleria d Àrte Contemporaneo!

Wow ett skratt som klingar
likt en sång av kvinnoklackar
genom sekler i den smala gränden
på vår pilgrimsfärd till Siena.


© Thommy Sjöberg

Thursday, June 06, 2019

Veronica Maggio Light

Vad gör man i dag på Nationaldagen?
Grillar?
Firar Grundlagen (regeringsformen 1809) och Gustaf Vasa?
Lyssnar på Opera i Hagaparken?
Går på Skansen?
Hälsar på barnbarnen?
Javisst men de har halsfluss så vi lämnar över en låda jordgubbar
och så skjutsar vi svärsonen till Arlanda!
Något med trädgården (täppan) javisst och vi handlar planteringsjord på hemvägen.
Om vi skulle ta en sväng in till Stan och Grönan (trots lite halsont) fram emot kvällen och se Veronica Maggio?
Hon är bland de mest svenska vi har just nu bland artister och låtskrivare!
Lika svensk som Uffe Lundell och honom kan man kan ställa ut på Skansen!
Eller varför inte Håkan Hellström som fått eget museum på Liseberg!
Kanske är hon på väg att axla Lill Babs fallna mantel som ikon inom svensk pop musik?
Hur som helst är Veronica ett värdigt ämne för en blogg på Nationaldagen, liksom Uffe och Håkan, kan hon fylla arenor.
Är det då inte lite skämmigt att gå på Grönan tillsammans med 17 000 småtjejer och se vår Veronica?
(Kistalight har upptäckt att det är gratis för panschisar på Grönan!)
Inte då tycker vår dotter som är hemma med trollen och deras halsfluss och tycker att vi ska gå på Grönan och se på Veronica M för hennes skull.
Storheter (gubbar) som Andres Lokko och Orup älskar Veronica säger hon och de tycker att hon är det bästa som hänt den svenska popscenen.
Och Veronica M älskar Molly Sandén!
Kan det bli bättre?

Jag kommer ... jag kommer ... jag är nästan där!

Party på Stan, vid Kornhamnstorg i Gamla Stan, där min farmor sålde strömming för hundra år sedan, massor av folk, turister, svenskar, och nysvenskar som firar, undrar om inte Nationaldagen är på väg att bli en stor dag för partaj och picknick. Ännu mer folk på caféer, barer och restauranger längs gränderna, Västerlånggatan och vid Järntorget har ett gäng unga kineser samlats vid Evert Taubestatyn. Undrar månne om vår nationaltrubadur och skald finns översatt till kinesiska?

Jag kommer ... jag kommer ... jag är nästan där!

Vid Slussen och Skeppsbron ser jag dom.
Här är det långa köer ned till Djurgårdsfärjan med Veronicas stödtrupper, inte bara tjejer i tonåren utan också deras mammor som ser obetydligt äldre ut än unga gymnasister. Veronica har ju hållit på nu några år så det finns ett visst åldersspann för hennes fans.
Finns det en bättre plats att befinna sig på en ljummen kväll när det är Nationaldag än på en färja mellan Skeppsbrokajen och Djurgården knökfull med hängivna Veronica Maggio kopior.
Kvällssolen blir pastell, Saltsjön glittrar, Slussens lyftkranar står still på helgdagen, och över Söders höjder med Mosebacke, fröken Salanders hus på Fiskargatan, Katarina kyrka, Stigbergsgatan, Ersta sjukhus ända bort mot Fåfängan vilar ett lugn som bara kan kännas på en nationaldag.
Visst skulle man kunna tro att man befinner sig på Bosporen med alla båtar som pilar av och an, vattnets blåa skimmer och visst skulle man kunna förväxla Gröna Lunds berg och dalbana, alla dess åkattraktioner, larmet från tornet med fritt fall för minareter och bönetorn, om man har sinne för fantasi och exotiska miljöer.

Jag kommer ... jag kommer ... ja jag är nästan där.

Köer, köer, söta Veronica Maggio kopior, vi slussas runt hörnet vid Allmänna gränd och Djurgårdsvägen i en båge, kanske mest för att ordna en sorts lugn, för att si så där strax före åtta (20:00) mötas av beskedet att det är fullt, Gröna Lund, vågar inte ta in fler besökare.
Lapp på luckan alltså!
Nu matchar Veronica M storheter som Jimi Hendrix, knökfullt på en av hans sista spelningar 1970, Kistalight was there, Paul McCartney, Bob Marley och Elton John för att nämna några som har haft lapp på luckan.
Grönan 6 juni 2019 si så där omkring 21:00, åkattraktionerna är avstängda och det är allsång med Veronica och 17 000 fans. Bild Thommy Sjöberg

Vi bänkar oss vid kajen för Djurgårdsfärjan och undrar om vi ska ta färjan till Skeppsholmen eller Nybroplan. Under tiden i kvällssolen bjuds vi på gratiskonsert, 17 000 tusen Veronica Maggio fans, minus Mimmi och Kistalight, som skanderar!

Jag kommer ... jag kommer ... ja jag är nästan där. 

Konserten liknar mer allsång med fans som sjunger med Veronica än tvärtom!
Men mäktigt är det och jag undrar om inte konserten började med Maggios senaste låt Curt Cobain.
Är man lite analytiskt lagd så där när man sitter vid en kaj och ser kvällen i nordiskt sommarljus och solen är på väg ned över Slussen och Riddarfjärden kan man ju undra varför vårt rågblonda ax med ton av pop och soul med spännande italienskt efternamn har det där extra som bara stora stjärnor har.
Vilken berättelse finns bakom Veronica Maggios låtar och scenkonst?
Visst har hon hittat en alldeles egen ton med sina texter och sin musik. De till synes nyenkla texterna som följer sina egna vägar så där lite bortom traditionellt vers knåpande och rim. Dessutom är hon duktig på att knyta skickliga producenter och musiker omkring sig när hon skapar sina album. Berättelsen och tonen är den eviga känslan om hur det är att vara ung och sårbar, liksom hudlös, sviken av vuxenvärlden och att känna sig ensam och unik. Allmän mänskliga känslor alltså men ack så sköra när man är ung. Så kan man tänka (Kistalight och Mimmi) när man sitter vid en brygga vid Allmänna Gränd på Kungliga Djurgården när det är Nationaldag och man väntar på en båt till Skeppsholmen.

Veronica Maggio är liksom Håkan Hellström och Ulf Lundell en i första hand svensk eller åtminstone skandinavisk artist. Alla tre kan fylla stora arenor på hemmaplan, de är låtskrivare med kvaliteter men de är knappast internationella succéer som ABBA, Avicii och Robyn utan väldigt specifikt svenska. Dagens (årets) svenska spaning på det särskilt svenska på Nationaldagen får alltså bli Veronica Maggio.
Svenskt rågax med passande italienskt efternamn så här i multikultitider!

 
Jag kommer ... jag kommer ... ja, jag är nästan där ... Vilken ungdomlig energi, kul kul, undrar om Mimmi och Thompa också stått där med mobilen i luften och hoppat om vi kommit in på Grönan, panschis light liksom.

Tidigare bloggar, spaning, från Kistalight på Nationaldagen



© Thommy Sjöberg

Sunday, May 26, 2019

Från SoFo till Mosebacke Remix

Quiz och videobitar bland maskrosbarn, bollkonstnärer, gudomliga skådisar, rocksångare, poeter, tecknare, springschasar, hipsters, hackers, älskade statsråd och en och annan författare. 

Allt i en äkta södermiljö!

Kistalight firar födelsedag för sin blogg genom en Remix av en REMIX med en uppdaterad quiz av en gammal Söderpromenad.


Söder Quiz med Kistalight


Bild Thommy Sjöberg baksidan av skulpturgruppen Vi Syns Vid Målet! Skulptör Olle Adrin invigd 1984

1.      Skulpturgruppen: Vi syns vid målet på Katarina Bangata vid Nackas Hörna tolkar fotbollsspelaren Lennart Nacka Skoglund fotbollskonst, en myt i fotbolls Sverige. Platsen lever sitt eget liv och varje julafton har det blivit en mötesplats för söderbor. Nacka var älskad och gjorde succé även i Italien i många år.  Upp med iPhonen och sjung medFör vilken klubb spelade Nacka i Italien?


1. Milan 
X. Inter 
2. Juventus
Bild Wikipedia Den Gudomliga som skulptur på Greta Garbos torg.  Här kan du öva drama med Garbo! Skulptör Thomas Qvarsebo invigd 2005 vid Greta Garbos 100-årsdag
2. Vid Greta Garbos torg finns en skulptur av den vackra gåtfulla skådespelerskan som växte upp på Blekingegatan på Södermalm. I dag är hon en myt och hennes minne lever i många skepnader. Men i vilken typ av film hade hon sitt första artistiska genombrott?
1. Musical 
X. Stumfilm 
2. Ljudfilmen 

3. I Vita bergen levde på 1800-talet Söders fattiga. I dag är det kulturbostäder och hög status att bo där. Under 1960 och 70-talet verkade en rad kulturpersonligheter här som Hasse och Tage, Svenska Ord, de var författare, revymakare och filmare. Här bodde också den världskände fotografen Christer Strömholm och på Mäster Pers Gränd 8 skrevs 70-talets generationsroman Jack av en i dag välkänd artist, låtskrivare och författare. Då skrev han 67...67 - bara att sjunga med i din iPhone!                 Vem är författare till Jack?
1 Niklas Rådström 
X Ernst Brunner
2 Ulf Lundell
4. Vitabergsparken – parkteater på Södermalm med sommarlustspel, uppträdanden, konserter och plats för glada picknicks. Här rastar och äter vi vår matsäck.  Under några år var det Allsången med Carl Anton som var hett i sommar Stockholm (1981 - 95) men i dag gäller hipsterns Vita Bergens klockorVem ansvarar för och driver Parkteatern som uppfördes som friluftsteater redan 1954? Se även fråga 12!
1. Kungliga Operan
X Dramaten
2. Stockholms parkförvaltning (Parkteatern)
5. På vägen mot Fjällgatan och världens bästa utsikt över Stockholms inlopp passerar vi en nyligen namngiven park. Parken är från 2008 uppkallad efter en riktig så kallad söderkis. Tecknare, konstnär och författare som gett liv åt många södermiljöer. Han växte upp strax ovanför parken på Klippgatan och hade som mogen konstnär ateljé på Malongen vid Nytorget. Vem är söderkisen?
1. Bellman
X. Slas Stig Claesson                 
2. Ulf Lundell

6. Ovanför Fjällgatan ligger Stigbergsgatan där bodde Nobelpristagaren Tomas Tranströmer i många år. Alla hans diktsamlingar citeras flitigt men det är framförallt några rader som brukar dyka upp vid allvarliga officiella evenemang. Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. I vilken diktsamling finns strofen?
1. För levande och döda
x. Sanningsbarriären
2. Det vilda torget

7. Fjällgatan litterär skylt på Fogelströmsterrassen med citat. Från vilken bok? Kuriosa Första svenska färg-TV-sändningen kom från Fjällgatan hemma hos författaren Per Anders Fogelstrom
1. Vävarnas barn
X. Mina drömmars stad
2. Sommaren med Monika
Kistalight med polaren Per! Bild Evelina Ottersgård Skulptur från 2007 av Bitte Jonasson Åkerlund. Parken invigd 2000
8. Cornelis poet och vissångare som fått en egen park ovanför Renstiernsgatan på Glasbruksklippan mot Mosebackehållet vid Mäster Mikaels gata. Nog finns det både en Bellman, en Taube och lite Forsell hos denne holländske svensk! Stäm upp i Somliga går med trasiga skor! Från Cornelis kanske mest lyckade album - vilket album är det?
1. Getinghonung
X. Poem, ballader och lite blues
2. Tio vackra visor och personliga Persson

9. Katarina kyrka från Stormaktstiden 1600-talet, en gammal kyrka som fått ny skrud, det vill säga kyrkan har restaurerats (byggts om). Varför? Lyssna på Irma Schultz live från kyrkan! 

1. Ombyggnad för att kyrkan var för gammal
X. Kyrkan upprustades efter en häftig brand 1990
2. Allmän upprustning av byggnadspolitiska skäl – staten vill bevara gamla byggnader
10. Anna Lind (1957 - 2003) och hennes gravsten skulptörAnnie Winblad Jakubowski 2006 vid sydvästra delen av Katarina kyrkogård nära Minneslunden. Bild Thommy Sjöberg
Anna Lind och Olof Palme blev båda mördade i välfärds Sverige. Sannerligen ett uttryck för spänningar i det Svenska Folkhemmet. Men vem myntade egentligen begreppet Folkhemmet? Så viktig i dag för alla politiska partier! Se även Anna Lindhs tal vid Olof Palmes begravning

1. Per Albin Hansson
X. Hjalmar Branting
2. Tage Erlander

Lisbet Salander som muralmålning, monumentalt konstverk av de brasilianska tvillingarna Os Gemeos 2017 - husgavelvägg vid Fiskargatan Bild Thommy Sjöberg Klicka gärna på bilden!
11. Vid Mosebacke ligger också Fiskargatan där man kan se turistgrupper med karta i deckarförfattaren Stieg Larssons fotspår. På Fiskargatan låter han sin deckarhjältinna och hackern Lisbeth Salander köpa en lyxvåning med utsikt över Gamla Stan och Djurgården. Vad kallas hans deckarserie?  Varför inte kika på en fröken Salandertrailer?

1. Wallanderserien
x. Böckerna om Hamilton
2. Millennium-trilogin
August Strindberg och Lisbet Salander - vilken duo i kvarteren! 
12. Mosebacke med utsikt över Stockholm är också en berömd litterär text av August Strindberg – texten återfinns i en roman som inleder den moderna litteraturen i Sverige. Vad heter romanen? Se litterär rödvit skylt Mosebacke café bredvid replik av Carl Eldhs byst av Den unge Strindberg från 1909
1. Jack
X. Röda rummet
2. Mina drömmars stad

13. Översätt Slas, Stig Claessons, text i Götgatsbacken till nusvenska! Vill du vara riktigt fantasifull - pröva texten på Rinkebysvenska! Citatet finns i Götgatsbacken på en av Stockholms rödvita litterära skyltar. Obs skylten saknas - stulen?! Vilket yrke, sysselsättning, har novellens huvudperson? Jag får läsa texten ur Supportern för er! Läsningen blir i Vitabergsparken - passar bra i arenan där!
1. Springschas (cykelbud)
x. Gatuförsäljare tidningar
2. Frukthandlare

PS Kistalight gör gärna en guidad vandring med sin Söder Qiuz som grund - bara att mejla kistalight@gmail.com 
Passar för alla åldrar och sällskap - Arvode

© Thommy Sjöberg

Friday, May 17, 2019

Syttende Mai Light

I dag på Syttende mai livar vi upp en gammal blogg på Kistalight och önskar alla norrmän och tjocka släkten (norska grenen) en fin nationaldag! 🎷🎈🎂

Skam Light
Ovan Akvariescenen i Skam - Let it happen, Noora och William.
Kistalight ser några avsnitt av Skam säsong 2 på TV av en händelse under sommaren och bestämmer sig för att se resten på SVT Play.
Thompa på Kistalight blir riktigt upplivad.
Skämmigt att se och gilla Skam för en old indiewriter?
Bra musik, intensivt berättartempo med SMS, messande, som inramar scenerna och skapar en närhet till ungdomarna och fart i storyn.
Ett berättarexperiment med sociala medier och Internet!
En webbkanal med dagliga uppdateringar, sidor på Facebook och bilder på Instagram med seriens huvudpersoner on line som skapar en autenticitet utöver den traditionella berättarformen.
Miljön är Västra kanten i Oslo och en gammal klassiker till gymnasieskola Hartvig Nissen skole. Det är en präktig övre medelklassmiljö, en naturlig hemvist för Noora, William och de andra ungdomarna i serien.

Visst påminner det om Luz Bazman och scenen i hans Romeo and Juliet film på bilden ovan?
När Romeo och Julia upptäcker varandra genom ett akvarium och drabbas av det som inte får hända. Kärlek över gränserna mellan två rivaliserande (dödsfiender) familjer.
Noora och William drabbas också så där som bara tonåringar kan göra!
Noora dessutom mycket motvilligt!
Präktiga, duktiga politiskt korrekta Noora som vet hur man ska vara, blir förälskad i den farliga charmiga William, som säkert erövrar hur många damer som helst, aj...aj...aj, under russeperioden!
Hudlösa och sårbara, det skaver hur mycket som helst  i deras kärleksresa.
Kistalight tycker sig se flera berömda filmscener i Skam. När Noora och William sitter och tittar  ut över Oslo by i natten i fågelperspektiv och William bjuder på chokladdryck från termos - ironi över norsk dating? Är det inte inspiration från La la land och utsikten över Griffith park? Vi tycker oss också ana scener från Top Gun och säkert har tjejernas karaktärer influenser från TV-serien Girls och massor av tonårsserier som Kistalight inte har en susning om.
Är du lärare för si så där årskurs nio på högstadiet till och med tredje ring på gymnasiet finns det mycket stoff att resonera om.
Sociala medier och självbilden till exempel!
Skillnaden mellan den bild du visar upp (lägger ut) och din inre bild eller den du verkligen är och hur din omgivning och (o)vänner uppfattar dig.
För stor skillnad...aj...aj eller en narcissistisk självbild!
Hos både William och Noora finns ett hyfsat självförtroende. De ser bra ut (är hur söta som helst så att man får lust att äta upp dem - speciellt Noora) de är snygga men bägge verkar övergivna av vuxenvärlden. Noora är inflyttad till byn och bor i kollektiv och William bor ensam i en ödslig modernistisk våning i Oslos burgna kvarter, ibland med sin bror som uppvisar psykopatdrag. Föräldrarna är långt borta, finns dom, och både Noora och William har uppenbara problem med självkänslan. Kanske något som också kittar ihop dem.
Bra självförtroende men stukad självkänsla hur fungerar det i sociala medier och med ständig digital uppkoppling?
Mest intressant är kanske ändå att diskutera härskarstrategier via mobilen eller sociala medier!
Skiljer de sig från det vanliga livet IRL, positionera sig och utöva makt, så att säga eller är det ungefär samma taktik?
Vem likar vem?
Hur positionerar sig William och hur gör Noora när hon dissar honom?
Manlig respektive kvinnlig härskarteknik där?
Noora råkar också illa ut med ofrivillig naket fotografering!
Visst gäller all lagstiftning Tryck och yttrandefrihet, även på nätet när det gäller spridande av ofrivilligt material. Noora skriver även en artikel på uppmuntran av en av sina lärare om den norska grundlagen, Grundloven, som en av hennes kamrater läser upp som ett föredrag (tal) när tjejgänget firar nationaldag egentligen Grundlovsdagen. Norska grundlagen var en av Europas mest radikala skriftliga konstitutioner när den utropades 17 maj 1814. Noora tar i sin artikel fasta på tryck och yttrande friheten i hur de norska ungdomarna använder sociala media i dag - i snitt använder norsk ungdom sociala medier fyra timmar per dag.
Noras artikel blir minst sagt ironisk när hon har en nakenbild på sig skvalpande på nätet som ett förtalshot av Williams bror. Tjejerna snackar sig samman och gör det enda rätta och anmäler Williams bror. Blir då ett brott mot pornografilagen och även barnpornografi eftersom Noora är under 18 år.
Kollar man spellistan, soundtrack, för Skam säsong 2 tränger sig världen på utanför västra Kanten, Oslos Östermalm. Noora med sitt världssamvete ordnar procent på russegänget insamlingar i årskurs tre på Nissenskolan till hjälp för de stora flyktingskarorna från Syrienkriget.


M.I.A. En favorit hos Kistalight i spellistan får uttrycka tjejgängets närhet till omvärlden och Nooras engagemang.
Det norska och norska språket får stort utrymme i Skam. Gtrundlovsdagen firas grundligt inte bara med en anmälan av tjejerna utan också med lunch i festkläder. Undrar om man inte kan se Noora som en ung kvinnlig representant för Landet Norge, en moder Svea i norsk tappning, om än döpt efter Ibsens Nora i Et Dukkehjem.
Tjejerna åker också på Hytteutflykt vid påsk, umgås och spelar spel, anden i glaset, och blir skrämda utav Kasper. En bisarr upplevelse i bästa Stephen King anda - kul avsnitt!
Lite norsk kan vara greit om du vill följa Noora när hon dissar William. Hon tycker William är egoistisk, manipulerande, tänker bara på sig själv. Han är en kliché och en drittesekk säger hon. Det senare upprepar hon flera gånger. Alltså lite norsk ordlista; drittesekk - skithög, russe - sista års student här William, russeperiod - tiden mellan 1 maj och 17 maj, russebuss - specialinredd buss där det festas och hookas, tjejerna i Nooras gäng har ordnat sponsorer till deras framtida buss i trean.  hooka - hångla. Drittesekk låter annars mest gulligt i Nooras mun - norska är inte de hårda vokabulärernas språk.
Några norska ord till; homse - homosexuell, vors - förfest, koedder du - skämtar du, har du morrabroed (ha...ha) - har du morgonstånd, serr - seriöst, dust - idiot, feskekaka - fiskhamburgare på norsk som Noora gärna spiser om inte hennes kompis Eskil i kollektivet snattar dem, så några till rar, rolig, nabo, morsom och foelelse. De senare får ni slå upp själva säger Kistalight som i sin ungdom läste norska, ingick i lärarutbildningen, både bokmål och nynorsk, på Stockholms universitet och fick en favorit i Kjartan Flögstads Dalen Portland inte helt lättläst på nynorsk.
Vi låter Nora få sista ordet när hon ställer existentiella frågor till William.
Ungefär, William du har att göra dina val.
Vill du vara en förorättad drittesekk eller vågar du följa dina fölelser säger Noora med två o och är hur gullig (klok) som helst.

© Thommy Sjöberg

Tuesday, May 14, 2019

Zippa Vin Light

Kistalight har läst Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med. Festlig titel med underrubriken Till alla er som tror att de inte heller är alkoholister.
Den senare frasen (underrubriken) är jag något osäker på eftersom boken är lånad på den utomordentliga Kistabibblan och numera återlämnad.

Det är lite som hos Tolstoj (citat ungefär även här): Alla lyckliga familjer är ungefär likadana medan de olyckliga har sin egen alldeles speciella historia.
Alltså alla lyckliga drinkare, (rosévin zippare, ni som gillar en whiskypinne före maten eller ta ett glas på vinbaren) är ungefär som alla andra medan de olyckliga, alkoholisterna, har sin alldeles egna historia som kan vara värd att berätta.
Rebecka Åhlund skriver väl; korta kapitel, prosa med driv, att skriva ungdomsböcker, krönikor och journalistik har varit en bra skola. Ramen för hennes berättelse är hennes första år som anonym alkoholist i AA, Fight Club i London, vägen dit skildras i inledningen. Från Nytorget på Stockholm Söder med hipster och medialiv. Där det i vardagen finns ständig tillgång på drycker med procent och annat godis till dagens London där livet i stadsdelen ... (lämnat tillbaka boken) kantas av pubar, vinbarer och glammigt vardagsliv.
Aldrig fel med ett glas Prosecco före dagens jippo på dagis eller på vinbaren.
En livsstil som säkert delas av många i kolonin av svenskar i världsstaden. Dizzi lyzzi days, förvirrade dagar, med kärleken till vinet.
Varför har jag inte kommit på det här tidigare att sitta här med lådvinet, ett glas och se tågen gå förbi funderar hon.
Glammiga dagar, blir veckor och minnesluckorna fylls ut med Instagram dateringar som gör att Rebecka kan rekonstruera vad som händer under glada kvällar. Problemet är inte att hon inte tål sprit (vin) utan snarare tvärtom. I hennes historia finns också en pappa som hade problem med drickandet, periodare, och troligen bipolär. Dagar som har tänkt att bli nyktra ersätts med smusslande flaskor i handväskan och empty bottles som ska smugglas ut så att inte barnen och maken ska se den blöta konsumtionen. På vinbaren beställs gärna en crispig Chablis när hon lika gärna kan dricka tetravin (terpentin) med tanke på smaklökarnas status som vinpimplare.
Kul ... kul vinzippare får allt mer ångest, hon ser sina barns misstro efter några glas, till och med hunden uppfattar när hon är påverkad. På morgnarna i vargtimmen då kroppens kemi förändras när spriten går ur kroppen, känner hon aldrig mer, och efter en riktigt blöt kväll ringer hon AA och får kontakt.
Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med blir sedan en utmärkt dagbok för hennes första år som nykter alkoholist. Hon har kommit till en punkt, också en insikt, där hon helt enkelt inser att hon inte kan hantera sitt drickande. Dagboken blir en utmärkt ram för att också berätta om viktiga händelser i hennes liv.
En fragmentarisk självbiografi!
Med insikter om hennes egen ångest och liksom tumult i hjärnan (ungefär har lämnat tillbaka boken)  hon nu ska hantera som nykter. På AA-mötena som Rebecka ibland tycker får karaktären av Stand Up Comedy, kul ... kul tillvaro, när hon och hennes grupp berättar om alla pinsamheter och galenskap som en drinkare kan ställa till med i sin vardag.
Om man betraktar alkoholism som en diagnos, kropp och själ hos människa, som inte kan hantera öl, vin och sprit så finns det säkert underrubriker för alkoholism som att en människa kan vara beroende mer eller mindre och att gränserna är flytande (ursäkta uttrycket) mellan alkoholism och alkoholberoende.
Passa er för spriten mina herrar som Gudrun Schyman säger!
Några saker är i alla fall väldigt säkra.
Du får bättre sömn, roligare och bättre kontakt med dina medmänniskor, du presterar bättre intellektuellt och praktiskt, får bättre fysik och ser bättre ut (rosig som en tonåring), maten smakar och på promenaden doftar naturen, dessutom får du mer pengar i plånboken.
Allt om du undviker alkoholen.
Pst glömde, även kroppen tar stryk av allt för mycket festande, både inre organ och yttre eftersom det är lätt att falla, trilla, rasa, störta om du är på snusen.
Är du en människa med högt varvtal och tumult i skallen så får du säkert hitta någon annan intensiv verksamhet! Många AA:are blir inbitna rökare i pauserna på mötena står de i grupper som glödande fyrbloss med sina ciggar utanför lokalen (ungefär har lämnat tillbaka boken) skriver Rebecka Åhlund. Det är inte lätt för en alkoholist att umgås med vänner, arbetskamrater och släkt i en tillvaro där så mycket kretsar kring alkohol i vardag, på fest och fritid.

Tjoho till alla er som inte heller är alkoholister!
Varför inte läsa Rebecka Åhlunds bok?
Var befinner du dig på skalan mellan alkoholism, smått alkoholberoende, semester och helg zippare med abstinensbesvär, väldigt säker på att du är en måttligt drickande person eller att du inte dricker alls?
Betyg för Jag som var så rolig att dricka vin med. Fem skål av fem med ett glas porlande mineralvatten i lite krossad is plus några stänk av lime toppat med mycket tilltro.

© Thommy Sjöberg

Thursday, May 02, 2019

Blå är den varmaste färgen Light

Guldbagge Light - La vie D ´Adèle

Glada segrare i Cannes  för bästa film La vie D´Adelé, Guldpalmen - från prisutdelningen 2013. De tre vinnarna (skådisarna och regissören) medan det begav sig innan tjejerna Adèle ExarchopoulosLéa Seydoux, började uttala sig om hur jobbig, manipulerande och oförutsägbar regissören Abdellatif Kechiche var under inspelningen och att att de aldrig riktigt fick veta målet och syftet med filmen.
 - Aldrig mer samarbete där säger de.

Om vi skulle åka in till stan och gå på bio på lördagskvällen?
Vara lite kulturella!
Något franskt på Zita!
Se Blå är den varmaste färgen!
Finns några  riktigt omtalade scener där!
Långa är de dessutom!
Viss gubbvarning!
Men jag lovar det är en bra film!
Den har vunnit både Guldpalmen i Cannes, Guldbaggen och filmen fortsätter sitt segertåg i världen.


I dag repris SVT 1 på Blå är den varmaste färgen eller Guldbagge Light - La vie D ´Adèle som den också heter.
Adele är filmens huvudperson, ung tjej, gymnasist i en stad i norra Frankrike, troligen Lille nära Belgien för där finns gott om skolor, universitet och en de sköna konsternas, Beaux Arts, högskola. Adele hör hemma i en lägre medelklassmiljö, bor i typ radhus med sina föräldrar. Hon gillar skolan och speciellt språket och litteraturen. Hon tänker sig en framtid som lärare för hon älskar litteraturen och allt den ger henne säger hon.
 Det vimlar av skolscener i filmen, faktiskt så mycket, att en undertext i filmen kunde vara en ung flickas väg till lärarjobbet. Nåja andra viktiga teman är kärlek, klass, konst, litteratur, filosofi och vägen att bli vuxen.
Lärarna framträder som viktiga förebilder!
Här högläser man litterära verk, diskuterar texter och dialog på ett krävande och seriöst sätt fjärran från den svenska skolans digitala utveckling. En inspirationskälla är den franska 1700-talsförfattaren  Pierre de Marivaux och Männen kring Marianne som blir en förebild för Adelé och hennes vägen ut.
 Kistalight googlar på Pierre de ... har inte en susning om vem han är och upptäcker hm...hm att han är född 4 februari - wow! Han är känd för sin lätta hand, rokoko, med kärleksdramer och sin psykologiska finess med kvinnoporträt.
 I Marianne finns det en betagande och inträngande analys av en ung kvinnas känslor, drömmar och tankar vid mötet med världen. Koketteriets och behagsjukans komplicerade och nyckfulla spel visas upp inför våra ögon med en oefterhärmlig finess. Det är utomordentlig psykologi och stor sedeskildring.
Adelé blir blixtförälskad i ett gathörn i konststuderande Emma med blåfärgad rockig Bowie frisyr!
Lyckas få kontakt sedan rullar det på1... 
Adelé möter Emma! Blir Sartre och Bob Marley, känsla eller intellekt, rödvin och köttfärssås versus vitt vin och ostron, lärarkandidat eller konststudent, gymnasister på födelsedagskalas eller vältaliga festprissar på vernissage, aktiv demonstration mot ekonomiska nedskärningar av skolan alternativt glammig gayparade, lägre medelklass möter övre medelklass, öppen med sitt förhållande eller dold. Adelé blir Emmas musa och regissören Abdellatif Kechiche frossar i scener ur konsthistorien i mer modern form.
 Adelé målas som en punkig Olympia a la Manet med cigg i mungipan, riktigt rolig tycker Kistalight. Frågan är om inte sexscenerna, för det är här de kommer, svämmar över av den manliga blicken. Mycket hud, hull och mest ser det ut som en samling planscher ur konsthistorien spetsat med häftig stretching (pornografi eller kirurgisk display?) from modern times.

 Från musa till husa är steget inte långt för Adèle på dagarna aktiv och levande med sina förskolebarn blir hon allt mer ordlös och passiv tillsammans med Emma. Hon får passa upp och laga mat till Emmas konstnärskompisar, mustig köttfärssås som passar bra vid vernissagefester. Hon går från att vara subjekt till ett objekt och reduceras av Emma. Jämför med hur som så många tidigare män gjort med sina musor i konsthistorien. Emma är fast i sina konventioner, förälskelsen kan inte djupna, och tycker att Adèle ska gå vidare och utveckla sig och inte jobba som förskolelärare resten av livet.
Kärlekskomedin blir ett drama (del 2) när Emma kastar ut Adèle från deras boende under förevändning att hon är en hora efter att ha kysst sin arbetskamrat, kille, utanför deras hus. Handlingen är mer präglad av kyla än av svartsjuka. Adèles reaktion är så själsligt naket utlämnande, hudlös och övergivet så att något liknande får man leta efter i filmhistorien!
 - Känslan av total ensamhet!?
Kistalight tycker sig ändå känna igen Adèles utsatthet som tema från några tidigare franska filmer. Temat känns igen från Spetsknypplerskan med Isabelle Huppert och Francois Truffauts L´Histoire d´Adèle H filmen om Victor Hugos dotter. De övergivna tjejerna där flyr in i mental ohälsa men det gör inte vår Adèle i Blå är den varmaste färgen. Hon knegar på, visserligen med själsliga ärr och saknad - blå ton i det, och utvecklas som lärare för barn - ekon av franska skolfilmer även här. Faktiskt med ordagranna repliker från Mellan väggarna och med liknande ton som Att vara och ha.
 När filmen slutar med att Adèle går på Emmas vernissage med den nakna punk Olympia på väggarna har hon mognat och går vidare med sitt liv och frågan är om vad som är den verkliga poesin och konsten i livet. Snofsig chic konst för övre medelklassen eller att lära små barn att läsa och skriva?
Heja Adéle säger vi på Kistalight och undrar om man inte skulle kunna ha Blå är den varmaste färgen som diskussionsfilm i årskurs nio och på gymnasiet?
Det går att ställa många frågor kring filmen.
Förslagsvis då i små grupper!

Vilka drivkrafter styr och avgör ett förhållande?
Kan man styra en passion?
La vie D´Adéle är en kärlekshistoria mellan två tjejer - finns det skillnader mellan hetero och homosexuell kärlek?
Finns vissa resonemang där i filmen - vilka?
De omtalade sexscenerna - erotik, kärlek, lesbisk pornografi eller kirurgisk display (åskådarna prasslar med sina godispåsar och fnittrar) - diskutera i små grupper!
När går en förälskelse över i kärlek?
Samhällsklass och bakgrund:
Hur viktiga är de för en relation eller äktenskap?
Hur viktiga är de för ett par av samma kön?
Hur viktiga är de för vilken utveckling en ung person får?
Skolan är viktig både för konststudenten Emma men framförallt för Adèle - ge exempel!
Lärarna vilken betydelse har de för våra tjejer - ge exempel!
Jämför den svenska skolan och den franska som den framstår i filmen!
Det vimlar av referenser till konst, litteratur och film i filmen - ge exempel!
Språket, dialogen dominerar i filmen men ge också exempel på bildberättande som understryker filmens ton och känsla!
Något mer om samhällsskildringen i filmen - vilka miljöer dominerar? Finns det exempel på spänningar i samhället. Något mer om tonåringar och grupper i skolans värld?
Sist men inte minst var finns den stora poesin, konsten, är det att lära små barn att läsa och skriva eller är det chic konst för övre medelklassen - (Ledande fråga)? Vem är filmens verkliga konstnär? Är det månne också filmens stora budskap?

Det där var bara några frågor vi på Kistalight ställer kring filmen!
Frågan är om man får sparken om man visar filmen i årskurs nio på högstadiet, okej filmen passar bättre för gymnasiet, med tanke på de långa omtalade sexscenerna eller blir det då många arga samtal från ansvarsfyllda föräldrar.
 Men det slipper vi på Kistalight som bara driver ett litet panschis projekt genom att se ett antal vinnande guldbaggefilmer och skriva några rader om dem.
 Omdöme: Mycket sevärd film större än livet självt citat regissören!  Betyg: Fem nakna punk Olympia av fem med cigg i mungipan!



PS Kistalight försöker analysera känslan varför vi gillar filmen så mycket.
Faktiskt skulle vi vilja säga att vi älskar filmen.
Den påminner om vår egen ungdom!
Ton av Franska vågen; Godard, Truffaut, Chabrol och senare Rohmer och alla filmer där.
Studentupproren i Paris, Sartre och 68:a, vänsterrörelsen och ekon från sextiotalets omtumlande musikhjältar även om det mest är Bob Marley som omnämns.
Fantasi - här blommar till och med maskrosor!
Glädje är (var) ny! 
Varvat med melankoli, vara ung, hudlös och känslan av att vara totalt övergiven!
Tidlösa känslor här och nu!
Även massor av spännande ny musik i filmen!
Allt från house, disco, politisk rap (vänsterhåll) från Frankrike, karibiska poptoner och är det inte Lycke Li på Adeles (I follow Rivers) födelsedagsfest.
Det handlar även om skolan och en ung tjejs väg till lärarjobbet!
En skola där lärarna är viktiga som förebilder och undervisning och litteratur tas på allvar!
On lache rien - bien sur
Vi ger inte upp!
Kolla gärna reprisen ikväll på SVT och se om den håller!


© Thommy Sjöberg