Rykande åtgång på Zlatans självbiografi Jag är Zlatan på Kista Akademi bokhandel. Alla exemplar är slutsålda. Hyllorna gapar tomt under den nytryckta Tomas Tranströmers samlade dikter.
- Har aldrig varit med om något liknande säger en av Kistalights gamla elever, Sara, som numera är bokhandlare i Kista galleria och ser Zlatans första upplaga slutsåld från den ena dagen till den andra!
- Första upplagan lär ha tryckts i hundratusen exemplar och den andra upplagan är på väg.
Kistalight kommer över ett ex och läser med stigande intresse. Det är inte bilarna, de stora stjärnorna, dragningarna, finterna, målen och jublet på de legendariska arenorna – från San Siro till Nuo Camp som fascinerar utan mer berättelsen om den lilla killen från Rosengård och hans resa.
Zlatan var en övergiven kille. Kom mest att bo hos farsan. Farsan som var bosnier och uppslukad av Balkankrigen drack mest öl, lyssnade på juggemusik och var inkapslad i sig själv och hade just ingen tid över för Zlatan. Hos morsan i Rosengård som var omgift var det trångt, stökigt och fattigt med strulande halvsystrar och där smockan hängde i luften i form av träslevar om ungarna inte lyssnade på morsan. I skolan kunde han typ inte sitta still och var ständigt i konflikt med lärare och alltid på språng.
Och så fanns bollen!
– Fotbollen!
Med den kunde han göra tricks, finter och lira med de andra grabbarna. Fantasi, flykt och gemenskap och drömmar på samma gång. Brassarna blev förebilder, Ronaldo och de andra stjärnornas finter och steg tränades i timmar. Inga problem för en övergiven kille som ingen frågade efter och som var hyperaktiv.
- En lyckad fint och dribbling och han kunde, nåja, le hela vägen till samtalet med rektorn!
Här någonstans tror jag Zlatan skapade sitt spel, grundlade sin teknik och lärde sig se öppningar i spelet.
Resten, alla fotbollsakademier hos MFF och andra klubbar var bara förädling av den ursprungliga talangen och träningen.
Kaxigheten och strulet då?
Säkert i mycket en följd av fyra bokstäver, som tycks bli allt vanligare i dag, men också brist på stöd från vuxenvärlden. Vem stöttar en kille som mest har fått klara sig själv från en fattig förort där svenska medelklassidealen är långt borta!
Kistalight som själv vuxit upp i förorten gamla Östberga, faktiskt i embryot till de första miljonprogrammen, har tillbringat åtskillig tid på fotbollsplaner och ishockeyrinkar. Vi är så gamla så att det var före curlande föräldrars tid och före den organiserade ungdomsidrottens tid. Det fanns fortfarande tid för spontanidrott och variation på lekarna. Vuxenvärlden var oftast långt borta! Det gick att lira utan föräldrastöd. Visserligen hade vi Thunis som skjutsade alldeles för många ungar i sin DKW till bortamatcherna.
Curlingföräldrar, organiserad träning, tuff konkurrens och föräldrars namnlistor mot en strulig och ensam tonåring.
- Zlatan har överlevt det mesta och det är klart att han har härdats!
Kistalight har inte bara vuxit upp i förorten utan fortsatt att bo där genom åren och arbetat med ungdomar i förortsskolor och varit ledare, tränare och internetredaktör för Online i Swehockey på Hovet i Stockholm för Hammarbys A-juniorer när det begav sig.
- Faktiskt är vi utbildade hocketränare, steg 1, i svenska hockeyförbundets regi det blev minst 10 år inom ungdomsidrotten för oss som föräldrar.
Lärorika, spännande, och riktigt roliga år!
Fotboll, gympa och hockey - visst kan vi sakna de här åren tillsammans med ungarna och andra föräldrar. Turneringar, resor och en och annan konflikt - det var aldrig tråkigt - såpan var allt som ofta närvarande!
Eftersom curlingen från föräldrarna och den organiserade träningen i princip började med 80-talisterna, man snackade om utbildning istället för att lattja med bollen och lira två-mål. Bingolotter, skjutsningar och matchställ - vi kan inte riktigt fatta att Zlatan grejade den resan ensam! Farsan hans vaknade till först när Zlatan tagit en plats i Mamö FF:s ungdomssatsningar och juggekrigen var över.
Kistalight tror att Zlatans kombination av kaxighet men även förmågan att lyssna (suga i sig fotboll) räckte långt men föräldragrupper som vill frysa ut en strulig kille är inte leka med!
Kanske kunde då Zlatan fyra av ett av sina berömda leenden när tränaren ville snacka med honom?
- Viss charm trots allt och inte bara kaxighet?
David Lagercrantz har hittat en fin ton i sin bok om Zlatan. Rappa meningar, hel del humor med understatements som flashar och inte minst Zlatans vakna iakttagelser när det gäller ledarskap och stora egon bland tränare och fotbollslirare. Faktiskt kan man få exempel på maktstrategier hur en ledare, Barcelonas tränare Guardiola, gör för att frysa ut (tystnad och inte se) en spelare som Zlatan istället för att ta ett snack med honom. Underbar replik där - Barca har köpt, betalat för en Ferrari, men vill använda honom som en Fiat!
Juventus tränare Capello med större och mer naturlig auktoritet fungerar bättre i sin kommunikation med spelarna och är mer rakt på sak.
Inter med Mourinho - mästaren på att kartlägga motståndarna, kaxig även han, går bra ihop med Zlatan. Till slut får han även järnansiktet Mourinho att le och jubla när han vinner skytteligan i sista spelomgången med en klack.
Berättartempot i boken är lugnare i Italienavsnitten. I Italien under Cappellos ledning i Juventus mognar och utvecklas också Zlatan till en stor forbollsspelare!
David Lagercrantz har skrivit en litterär bok om fotboll och han och Zlatan måste ha fått fin kontakt under de bandade samtalen i Milano. Lagercrantz som växte upp ett stenkast från Blåkulla Hagalund i Solna och själv spelade pojkfotboll i AIK.
Kistalight tycker speciellt att kapitlen från barn och ungdomsåren i Rosengård lever och är ett stycke samtidslitteratur. Blir en av flera moderna Malmöskildringar jämför med storheter som Yarden av Kristian Lundberg, Underdog av Torbjörn Flygt och lite roligare kanske Hey Dolly av Amanda Svensson.
Betyg fem borfintade backar av fem (som gått och köpt korv!)
I dag ler nog Zlatan mest när han tänker på sin familj men det är klart är det en dyster dag nere i Milano, dimman väller in från Po-dalen och råkallt som det bara kan vara i Milano, kan han le hela vägen till banken.
- Kan inte låta bli att undra om David Lagercrantz har royalties, procent, på boken. Då kan han också le hela vägen till banken - om inte får han glädja sig över en ovanligt välskriven fotbollsbiografi.
PS 1 Han, Zlatan, kan fyra av ett riktigt leende också när han blir Capocannoniere, skyttekung, på en klackspark
i säsongens sista match med Inter säsongen 2008 - 2009!
- Inga dåliga grejer!
PS 2 Zlatan är inte den första riktigt stora svenska liraren i Inter. Han har haft föregångare, Nacka Skoglund, Just for
fun med liknande bakgrund.
- Kanske på sin tid den mest populära av alla svenska fotbollsspelare i Italien!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om Zlatan Andra bloggar om klassresor Andra bloggar om Malmö
©Thommy Sjöberg
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Kistalight upptäcker att det finns konstverk i Malmö uppkallade efter Zlatans leende.
Kul, fab, säger vi på Kistalight!
Zlatans leende
Ett samlingskonstverk finns i nästa tunnel mot Rosengårds centrum, där Västra Kattarpsvägen korsar Bennets väg, mellan ”gamla” Rosengård, Törnrosen och det något senare byggda Örtagård.
Björn Carnemalms konstverk heter Zlatans leende. Det är en stor, nästan monumental keramikkomposition med olikfärgade plattor som föreställer läppar, tänder, tunga och mun hos den leende världsartisten.
Man kommer inte ifrån de konsthistoriska, men något haltande, associationerna både med Mona Lisas leende och med Man Rays flygande mun från 1934.
Zlatan Ibrahimovic växte upp i gården strax till vänster efter tunneln då man kommer in i området. Adressen är Cronmans väg. I dagligt tal kallas gården för Zlatan-gården.
Johan Cronman, Malmös förste landshövding, 1727-1737, är idag bortglömd. Konsten är lång, livet är kort. Men konstnärer och artister lever i kvar människornas minnen.
För fotbollsspelare är det som med konstnärer. Vi minns de stora: Green, Nordahl, Liedholm, Puskas, di Stefano, Garrincha, Pelé. Zlatan tillhör dessa.
Idolen har blivit ikon.
Zlatans leende möter dem som kommer och följer dem som lämnar området. Vi får alla ta del av hans magi. Vid entrén till Rosengård.
Björn Carnemalm föddes i Malmö 1969. Han utbildades vid Konsthögskolorna i Umeå och Malmö. Björn har haft separatutställningar, bl. a ”Pot Luck”, Cirkulationscentralen i Malmö. Han har också deltagit i samlingsutställningar i Malmö, Stockholm och Umeå. Andra offentliga utsmyckningar finns i Uppsala och i Sundsvall
Zlatans leende smittar!
Det finns inte bara konstverk uppkallade efter smilet utan även teateruppsättningar, pjäser, med titeln!
Om Zlatans leende
En familjeföreställning för alla över 7 år - manus Dennis Magnusson?
Samma dag som Zlatan ska tända strålkastarna över sin gamla fotbollsplan, får en tjej i Malmö några uppdrag - löser hon dem kan hon återförenas med sin mamma.
Det handlar om att läsa av tecken på Malmös gator, om att stå upp emot Gangster Gangster Gangster och att hålla sig för skratt när någon fiser, om att få en pappa att gråta på ett pianouppspel, om den suraste rapparen i Skåne och om att hur kul det vore att spela fotboll med Zlatan.
Det är en dag då det händer hemska saker - men också väldigt bra saker. Det är en saga om Malmö och livet.
Dennis Magnusson
Post a Comment