Från Nobel, Lars Lerin till Bengan på Drottninggatan

Lite kultur på sportlovet, Kistalight och Mimmi skyndar till Konstakademin på Fredsgatan 12 bland gamla bankpalats, Regeringskanslier och en vakt vid Rosenbad.

Härligt att vara på utflykt från Orten 1 6 4 Light!

Målet är att se Lars Lerins magnifika akvareller på Ackis!

Har Lerin Lerin inlett en ny konstnärlig fas, liksom fått en ny period av avskalad konkretism med absurd knorr?

Nej, nej detta är ett porträtt av Jonas Nobel som ställer ut i ett angränsande rum med modern konst på gamla ärevördiga Akademin!

Jonas Nobel verkar vara en både formsökande och humoristisk konstnär med porträtt och skulpturala grejer. Kistalight grejar inte att recensera hans utställning men blir glad, 😎 och tänker (känner) att här får den lekande människan plats!

Spännande och inspirerande!

Här lite Lerin!

En armé av panschisar är på Ackis för att se Lars Lerin. 

Gratis är gott men du måste greja en digital bokning för att inte lokalerna ska svämma över av gråa hårsvall och rollatorer!

Ovan en detalj med väggkarta av kort från glesbygd i höstlig skrud, bild från Kistalights mobil.

Vi vimlar runt bland Lars Lerins alster, akvareller i det större formatet, fantastiskt att han bjussar oss grå pantrar på en sådan visning, även horden kulturtanter Grey Light, skymtar mellan verken bland besökarna.

Kanske kan man använda Leonard Cohens citat There is ac crack in everything/that´s how the lights gets in för att beskriva Lars Lerins konstnärsskap!

Lars Lerin arbetar med kontraster mellan ljus och mörker, det dovare, mörkare, ljussättningen kan dominera bilden men ljuset tränger igenom och skapar hopp för betraktaren. 

Från visningsfilmen, angränsade rum, ser man även hur flitigt Lerin sprayar sina akvareller med vattendusch, blir lite som att vattna sina blommor, för att befästa sina akvarellers karaktär.

Bild från Kistalights mobil

Det är märkvärdigt, i sig ett ställningstagande, är hur Lars Lerin ger liv åt gamla övergivna hus, en OK/Q8 bensinmack i utkanten av samhället, kalhyggen efter skogsskövling, fiskrens med torskhuvuden, fiskebåt, brygga och skjul för att rensa fisken och svarta moln över Lofoten. Ett upphittat fotoalbum med blekta foton från en resa till Egypten, och ökenruiner, tidigt 1900-tal, kallat Grand Tour, ett växthus med risiga revor vid insjön, ödegårdar i Värmland eller en fönsterram som behöver kittas om eller ett gammalt skåp med karaktär. Miljöer för de och det som blivit över i ett allt hårdare samhällsliv och där kontrasten mellan stad och land blivit allt mörkare. 

Målar Lars Lerin människor är det oftast äldre, de lite skröpliga eller också dem på det upphittade fotoalbumet från Afrikanska resan, Grand Tour, som mest ses som ljusa skuggor.

Här tar ljuset och sagoskimret över med en mild palett. Ett växthus i vårvintern i väntan på odlingssäsongen vid älvkanten eller är det vid den lilla insjön i Norrlands inland. Bild från Kistalights mobil

På fiket på Akademin äter vi matiga mackor med rostbiff liggande på kräm, smarriga smaker på salladsbädd, med vatten och kaffe. Kistalight är liksom lite hungrig efter en veckas behandling av infekterad visdomstand med antibiotika och har svårt att äta, blev mest blåbärssoppa, och är nu på bättringsvägen. 

I luften, in the air, lågmält, även en melodislinga från fikets högtalare av låtar med Miles, lite Birth of the cool eller Kind of Blue, mycket bra!

Kring vårt lilla bord får vi sällskap av två kulturtanter som har koll på läget! Tydligen är utställningen inte bara gratis utan Lars Lerins akvareller är även till salu. Nu mera spelar han i egen division när det gäller priser, möjligen kan Lars matchas av Karin Mamma Andersson och hennes lyriska oljor som har funnit en världspublik av köpare, men vem kan köpa en akvarell av Lars Lerin? 

Konstnären som skildrar gliporna i Sverige på ett sådant ömsint sätt! 

Kanske institutioner och banker, de senare roffar ju åt sig svindlande miljoner under inflationen och bolåneräntors uppgång men i dag är det ingen som kan gå på banken och ta del av offentlig konst när verksamheten sköts digitalt.

Våra kulturtanter, Grey Light, vet, kanske är de mer golftanter än kulturisar. Den ena som har koll på läget berättar om någon VD (CEO) på banken som tjänar 80 miljoner per år och dessutom matas med bonusar av inflation, bolåneräntor och annat sno åt sig. 

Han kan säkert köpa en akvarell av en ödegård i Norrland eller en OK/Q8 bensinmack i utkanten av en by i Värmland och hänga på väggen på sitt sommartorp.

Prisklassen är säger de för Lars Lerins grejer, i grova slängar; ett par hundratusen för de små, ytterligare några hundratusen för de mellanstora och för de riktigt stora blir de över femhundratusen men vill du köpa utställningsaffischen, duger fint den med och visst finns det ett konstnärligt värde, gilla gilla liksom 👍🎷😍 då får du bella 250 pics eller bananer.

Akvarell ovan som underlag för utställningens affisch, bild från Mimmis mobil.

En poster med konstnärlig verkshöjd som kan duga åt gott åt en gammal adjunkt, Grey Light, som harvat kommunalt några årtionden, inte rosat lönemarknaden eller fått ekonomiska muskler genom bonusar av rektor eller SKL.

Sedan går vi till Bengan, en musikaffär på Drottninggatan, halvvägs upp mot  Kulturhuset och Sergels Torg.

En mycket grabbig institution med CD, vinyl, rockiga (hard) T-shirts och litteratur om pop och rockheroes, om vi säger hon, han eller hen så ligger här definitivt tyngdpunkten på han! 

Kistalight är på jakt efter en bok om Bob Dylan, goes electric, med anledning av den aktuella biofilmen A Complete Unknown, Mimmi som inte är världens största fan av vår Nobelprisbelönte bard från Hibbing går och fönstershoppar i några boutiquer.

PS Kistalight har skrivit förr här på bloggen om Lars Lerin

• Lars Lerin Grå Resa Island Light
• Lars Lerin Light på Sandgrund
• Selma Light En Pelargon från Mårbacka Pst vi tar en om Selma också, en annan stor berättare från Värmland

© Thommy Sjöberg

Putin´s Krets Catherine Belton Remix

 Fullt ståhej senaste veckan, som vanligt, kring Trump! Vad gör han karln, Canada, Gaza, Grönland, Panama och han bjuder ut Ukraina till Putin, sprider lögner om vem som startade kriget, börjar på sitt sedvanliga sätt skita ned Zelensky (en av världens mest hedervärda ledare i totalt underläge) och sprider lögner även om honom. 

Varför gör han på detta viset?

Bra debattartikel i dag i SvD, 23/2 -25, av Erik Åsard, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet, Varför gör Trump som Putin vill? Erik Åsard ser tre möjligheter, 1) Trump har utvecklat en högernationalistisk ideologi snarlik Putin (nationalism, neofascism och högerkristen, gäller nog snarare J D Vance varken Trump eller Putin är några ideologiska karaktärer), 2) Vurm för starka män, Trump är starstrucked av Putin, en autokrat som styr Rysslands ekonomi och militär med stark hand utan kritik från media, en sådan man skulle Trump vilja vara. Beundrar dock inte Trump sig själv mest av alla, best president ever!? 3) Ryssarna, Putin, har komprometterande material om Trump av sexuell och ekonomisk karaktär. Det senare är mest troligt anser Erik Åsard där han redovisar lån från ryska oligarker till Trump när han var djupt skuldsatt kring sitt kasino i Atlanic City där han förvägrades lån från amerikanska banker beroende på att affärerna var så illa skötta,  se även nedan Catherine Belton. 

Vill man läsa mer om Trumps eskapader i Putinland, Moskva och ekonomiska oegentligheter med ryska oligarker kan du slå upp Catherine Beltons utmärkta research Putins Krets på s. 430 ff och läsa om Trump, från En underbar helg med övernattningar på luxuösa Ritz-Carlton för honom med utsikt över Röda Torget toppat med vackra kvinnor. I bakgrunden fanns även den Trumpägda skönhetstävlingen Miss Universum och samvaro med oligarken Agalarov som kunde fixa både  affärskontrakt. TRUMP Tower - Moscow Next och vackra damer IRL utrustade med konstfärdigheter. Trump lär ha varit väldigt nöjd efter vistelsen. En underbar helg  med dig och din familj twittrade han till Agalarov.

 Se även vidare sidor om ekonomi och smutskastningskampanjer i amerikansk politik i Beltons bok i kapitlet Nätverket och Donald Trump! 

Där kan man även läsa om Trump och ryska oligarkers intressen (även spel) kring kasinot i Atlantic City när Trump var nära konkurs och verkar ha räddats av ryska pengar.

Putin´s Krets Catherine Belton

Kistalight har läst Putin´s krets said... Obs före det stora kriget i Ukraina!

Kistalight har läst Catherine Beltons Putins krets, eller den engelska titeln (original) är kanske mer rättvisande; Putin´s People med underrubriken (svenska) Maktkampen om det moderna Ryssland.
Vilka är de då Putin´s People?
En samling skrupellösa herrar (bara herrar - patriarkatets sista suck?), nätverk från KGB, ortodoxa ryska kyrkans potentater, ryska eliten bland politiker, ekonomer, militärer, ledare från statliga institutioner, flummiga filosofer med stort skägg, men också undre världen; gangsters från S:t Petersburg (från Putins ungdom) och Moskvas kriminella värld och ruggiga typer från Tjetjenien.
Catherine Belton delar in sin bok (forskningsresa) i tre delar och driver tesen att Putin är en skapelse av en inre krets av ledande herrar, främst KGB, som skapar honom.

Kistalight roar sig med att rubricera delarna: 1) Konsten att skapa en president 2) Presidenten skapad - Well Done! 3) Presidenten becomes a Star, jag menar Tsar!

Catherine Beltons bok om Putin tangerar Masha Gessens resultat och slutsatser från hennes verk Putin, Mannen utan ansikte. Jfr Kistalight Om du åker till S:t Petersburg Putin i Repris!

 Men Catherines undersökning är även från ett senare skede i Putins Ryssland och bygger på fler intervjuer och kontakter med ett antal ledande oligarker och genomgång av offentligt material. Med Catherine Belton som var på plats i Moskva och Ryssland som utrikeskorrespondent för New York Financial Times.

I bokens senare delar betonas oligarkernas roll och ryskt kapital (väldiga mängder) inflytande i England, Londongrad, där man investerar i fastigheter, banker, yachter och nöjesvärlden (fotboll - Chelsea) och något liknande sker även i USA (New York) där ledande ryska oligarker (gangsters) knyter upp Donald Trump i sina ekonomiska nätverk.
Både USA och Storbritannien blev ju sedan utsatta för de påverkanskampanjer som bidrog både till Brexit och Trumps fyra år som president.

Kistalight forts har läst Putin´s krets said...

Putins ideologiska världsbild växer fram i Catherine Beltons bok, redan 2007, från Putins kända tal i München så finns idén om Ryssland som ett imperium där Putin förorättad efter Sovjets sammanbrott 1989 vill att världen ska ta dem på allvar som en geopolitisk stormakt.
Ryska nationen (imperiet) ska vila på benen hos den ryska ortodoxa kyrkan, nationen och dess historia, och i smyg det gamla nätverket kring KGB.

De inspireras av tidigare marginaliserade filosofer som Alexander Dugin, en tänkare med långt hår och skägg som hämtad ur en rysk roman av Dostojevskij. Dugin tassar i högernationalistiska fotspår med drag av fascism men formulerar även en tankevärld som är specifik rysk med boken Geopolitikens Grunder 1997. En rysk nationell idé med Euro-Asien som ett sant ryskt imperium (hel del flum där?) som bevarar patriarkatets väsen, det sanna i ett tredje Rom. 

Där även staten har en roll för makten, individen är till för staten, inte tvärtom att staten tjänar den enskilda människan!
Rörelser som stöttade den mjuka ortodoxa värdena fick väldiga ekonomiska tillgångar och bidrag, som en sorts ortodoxa talibaner mot liberal västlig påverkan för att främja det ryska, men även webbsidor som Russkij Mir, ryska kosackgrupper och på Krim en brokig skara motorcykelentusiaster, The Night  Wolves, som fungerade ömsom som propagandister eller som ett paramilitärt gäng, och man får inte glömma Putins kock med sina trollfabriker med bas i S:t Petersburg.

Betyg Fem omvända imperienationalister av fem för en vettig historiesyn, en sund och nutida syn på världen. 

© Thommy Sjöberg

Färgexplosion med målargruppen Brücke

Tredje gången gillt, minst tre gånger har vi besökt utställningen Tysk Expressionism under höst och vinter på Moderna Museet. 

Redan vid vernissagen var vi där med en mycket kunnig och levande introduktion, föreläsning, av utställningens curator Iris Müller-Westermann om konstnärsgruppen Brücke och den tyska modernismens genombrott.

 

😎Ett glas vitt, spetsat med kunskap och en serie färgexplosioner!

Vår curator IMW betonar hur moderna gruppen Brücke är, namnet (Bro) kan associera till Dresdens broar i staden där de bildades, det kan symbolisera kontakten mellan förr och nu och mötet mellan äldre och modern konst. Det kan även ge en fingervisning om deras förmåga eller vilja att knyta kontakter med omvärlden, nätverka och bilda communities, för att nå ut med sin konst.

Med träsnitt och posters skapar man inbjudningar till sina gemensamma utställningar och där den bärande idén var att det är lättare att nå ut som grupp än som enskild person.

Den praktiska approachen kanske underlättas av att de fyra grundarna från 1905; Fritz Bleyl, Erich Heckel, Ernst Ludwig Kirchner och Karl Schmidt-Rottluff, var unga studenter i arkitektur. 

Gruppen Brücke hade även ett konstnärligt program.

Inspirerade av franska impressionister, Cezanne Paul Gaugin, Vincent van Gogh och primitiv konst (senare även Matisse och pointillister) ville de frigöra sin egen konst från traditionellt tyskt måleri i det gamla tyska kejsardömet, som var hu hu konservativt!

Inga långa sittningar med modell, högst 15 minuter (fifteen minutes of fame), skapa rörelse i konsten gärna genom stiliserade figurer i träsnitt, teckningar, akvareller och posters, och måleri utomhus i miljöerna kring Dresden, parker, sjöar och Moritzburgs dammar, senare hittar man vägen även till Nord och Östersjökusten, Dangast, ön Fehmarn och Nida på Kuriska näset. 

Karl Scmidt-Schmidt-Rottluff  Strandkorgar 1909, akvarell, kan vara vid Kuriska Näset, bild från Kistalight mobil 

Kistalight och Mimmi gillar färgfyrverkerierna och det ungdomliga sinnet, uppror mot dåvarande normer (konst och livsstil).

Deras konst känns levande i dag och vid ett av besöken på museet är det ett gäng konststudenter med deras lärare som kopierar verken, tacksamt med den enkla stilistiken, färgen och rörelsen. 

Vilket ger en ung energi till utställningen Tysk Expressionism, dessutom har Kistalight besökt Kistalight på Kuriska Näset och gillar Nida med ljuset, tallhederna, sanddynerna och havet.

Kistalight får i uppdrag att rita en inbjudan till Mimmis väninna, Uppförande Kod Light Min Fantastiska Väninna, teckning från Modernas utställning om Brücke och det moderna genombrottet för målarkonsten i Tyskland.  

Visst är det rörelse, förenklad stilistik, skulptural form med bilden av en sittande kvinna av Erich Heckel, färgkritor på papper, Kistalight ritar av bilden från katalogen på Mimmis uppdrag (tvingas) för ett födelsedagskort.

Kul! 

Kanske anar man Heckels bakgrund som student i arkitektur, volymer med proportion och enkel stilistik.

 

Komplikationer i Tysk Expressionism när det gäller erotik, här gäller det relationer med väl unga modeller, ovan Marzella målad av Ernst Ludwig Kirchner 1909/10, en av Moderna Museets mest kända målningar (en del av museets DNA). Bild Kistalights mobil

En viktig del av gruppen Brückes estetik rörde även måleri i naturen, man sökte sig till ön Fehrman i Östersjön och Dangast vid Nordsjökusten, Kuriska Näset och omgivningar runt Dresden med sjöar och dammar. Där gruppen målade och tecknade studier, naket, av unga damer, några av dem blev berömda porträtt, se Marzella ovan!

Inte så lyckat med så unga damer och inte förenligt med dagens syn på etik och moral!

Erich Heckel, Am Teich 1910, vid dammen, akvarell, troligen Moritzburg, bild från Kistalights mobil Utställningen Tysk Expressionism.

Kring 1910 peakade gruppen Brücke med sin estetik och program, färgfyrverkerierna, de förenklade formerna rörelserna, måleriet i naturen,  naketstudier i det fria (kittlande titthål för borgerskapet) och det enhetliga programmet nådde då en kulmen senare skulle man dra åt olika håll och den individuella utvecklingen kom att gå före gruppens.

Tids och samhällsandan förändrades även vid tiden före ww1 utbrott, konstnärerna i gruppen Brücke flyttade till  Berlin och blev urbana modernister med mörkare palett och 1913 splittrades gruppen Brücke. 

Naturen med stränder, hav, kustlinjer, tallhedar byttes ut mot Caféer, cirkus, dans och varieté, stadens puls med gator, torg, hus och avenyer där man liksom anade en mörk framtid i deras konst.

Erich Heckel, Vorstadt, olja,1910, populärt motiv bland studenterna som besökte Moderna 4 februari

• (Kistalight och Mimmi på Skeppsholmen ...) och kopierade bilder. Inte så konstigt, klara fina färger, något dova men mycket tydliga former, nästan stiliserade och en hel del stämning i bilden, som en frusen daqueribild! Bild från Kistalights mobil.

Vid första besöket på utställningen Tysk Expressionism såg vi alla målningarna som gruppen Brückes verk, senare upptäcker vi att vi av någon anledning har fastnat för just Erik Heckels verk!

Är det rörelsen i bilderna, den skarpa förenklade stilistiken och ofta harmonin i färgkompostionen som drar?

Erich Heckel började som arkitekturstudent i Dresden 1904, är med året efter och bildar gruppen Brücke och 1906 hoppar han av studierna och är med och arrangerar utställningar tillsammans med sin grupp. Målar på somrarna mellan 1907 - 11 vid Dangast Nordsjön och vid Morrizburg utanför Dresden. Träffar sin fru Milda Frieda Georgi och flyttar 1911 till Berlin, är med i en vänsterinriktad rörelse Arbeitsrat für kunst, under ww1 tjänstgör han på militärsjukhus i Belgien. Drabbas liksom de övriga i gruppen Brücke av nazisternas förföljelser under mellankrigstiden, hans ateljé i Berlin bombas 1944 därefter flyttar han till Bodensjön där han lever resten av sitt liv som konstnär men även som lärare på konstskola i Karlsruhe fram till 1970 då han dör 86 år gammal.

Artistin 1910, olja av Ernst Ludwig Kirchner bild Kistalights mobil, antagligen är Kirchner gruppen Brückes mest namnkunniga målare och uppmärksammade konstnär. Han tog examen 1905 från Arkitekturskolan i Dresden samtidigt som gruppen Brücke bildades. Tillbringade flera somrar på ön Fehrman i Östersjön, med naket och naturmåleri, och är med gruppen Brücke vid Morrizburgdammarna utanför Dresden 1909-11, flyttar till Berlin 1911, träffar året senare Erna Schilling som han lever med resten av sitt liv. Kirchner skriver 1913 en Brückekrönika där han bidrar med egna foton av gruppens målningar och handtryck, krönikan kom allt för mycket att handla om Kirchner själv och de övriga i Brücke delade inte hans syn på sin egen roll för gruppen och dess historia. Gruppen Brücke upplöses därefter och de olika konstnärerna går sin egen väg.

Kirchner led av psykisk ohälsa, blev frikallad från militärtjänst under ww1, växlar boende mellan Schweiz och Tyskland under flera år. Efter nazisternas maktövertagande 1933 blir det allt svårare för Kirchner att verka i Tyskland, hans konst räknas som degenererad och ett antal av hans målningar visas på Nazisternas utställning Entartete  Kunst 1937. Där de visar 600 beslagtagna målningar ur olika tyska museets samlingar som inte föll de nationalkonservativa styrande (the nazis) i smaken. Kirchners psykiska ohälsa under nazisternas regim tilltar och 1938 tar han livet av sig.

De övriga konstnärerna i gruppen överlever ww2 och de får en ny renässans efter kriget när konstlivet från Weimarrepubliken får en ny kanon. De verkar som lärare, föreläsare, konstnärer och några av dem blir riktigt gamla.

 

I gamla Västberlin grundas 1967 Brücke-Museum Berlin med donationer av målningar av Erich Heckel och Karl Schmidt- Rottluff. Ett special museum för gruppen Brücke dess färgkonst och historia. Museet ligger i stadsdelen Dalhem i kanten av det gröna Grunewald. I stadsdelen finns även Freie Universität Berlin grundat av USA, Frankrike och Storbritannien efter ww2 och centrum för studentrevolterna 1968. 

Två pophjältar som David Bowie och Iggy Pop hade Brücke-Museet som en favorit på Berlins konstscen och Roquair, ett porträtt av artisten Erich Heckel, inspirerade till David Bowies skivomslag Heroes och Iggy Pops The Idiot, säkert inspirerades de även av Ernst Ludwig Kirchners och Erich Heckels expressiva Berlinmålningar vid tiden för ww1 och Weimarrepubliken. Se David Bowie, Iggy Pop and Expressionism – Berlin Years

Nästa gång vi besöker Berlin blir det alldeles säkert ett besök på Brücke-Museum si så där 25 minuter sydväst med buss eller tåg från centrala Berlin i det flådiga gröna Grunewald.

We could be heroes just for one day ...

© Thommy Sjöberg

Kistalight och Mimmi på Skeppsholmen ...

Kistalight fyller år, undrar om vi inte ska ta och fira med lite spaning efter en svensk kanon. 

Vi värmer upp med Dylan i högform inför en sparsmakad publik på Palladium i Los Angeles 2012 där Martin Scorsese hyllas som filmare. Dylan ser ut att vara i fin form (70+) uppträder rent av som solosångare, sjunger Blind Willie McTell, gör några schysta moves på scengolvet, har en utmärkt tajming med bandet, några fina solon med munspelet och se hur han stampar takten! 

Ser vi inte också ett leende?

Wow, Dylan a crowdpleaser and standing ovations från en mycket sofistikerad publik!

En sång och en dansman! Se Bara en sång och en dansman Bob Dylan eller Visst låter han som en stor poet Bob Dylan!

Fantastiskt med Bob Dylan och hans band, en magisk ljudbild målas upp, en tät musik med pop, rock, blues, country och jazziga toner och rytmer i en all American song tradition, som passar perfekt i en sofistikerad klubbmiljö. Bob Dylan omtolkar sina egna sånger eller ger de ett nytt sammanhang tillsammans med musikerna. De lever med sitt kompakta sound, ljusa toner, glada sväng som i en eget flöde (bubbla). Bob och musikerna kommunicerar med sin musik, i en ständig omtolkning av Bob Dylans Sångbok. Här den sorgsna bluesen om spelemannen Willie McTell med undertoner av våld och rasism.

/ _ _ _ /Egentligen hade vi tänkt skriva något festligt om proveniens och en svensk kulturkanon men ibland bryter verkligheten in på det mest mörka, brutala, sätt och   ...

När man fyller år kan det vara fullt upp med att just fylla år, Kistalight lyssnar på Bob även mindre konsert från Tokyo 2014, överraskande bra, skriva några rader, hasta in till Stan med Mimmi, knalla i snöblasket på Skeppsholmen med fina utsikten mot Skeppsbron och Söders höjder, luncha på Moderna, viltskav, potatismos, rårörda lingon, mineralvatten, finfin sallad (pk) och hembakt bröd. 

Uppleva färgfyrverkerier på utställningen Tysk Expressionism tillsammans med ett gäng konststudenter som ritar av och skriver.

 Kistalight leker med idén att vi ska skriva om Brücke, gruppen bakom färgexplosionerna, och deras modernism. 

Hemma igen, prata i telefon, man fyller ju år, dricka ett glas bubbel, prata prata, fixa en smarrig kycklingmacka. 

På lördag fest med barn och barnbarn! 

Först vi si så där 20:30 bryter omvärlden in, Mimmi kikar i mobilen, skottlossning i Örebro, ett tiotal döda och plötsligt blir verkligheten någonting helt annat.

Kistalight och Mimmi tänker på de döda, de anhöriga, och alla de drabbade. 

Undrar om vi inte ska bädda in den ursprungliga versionen av Bob Dylans Blind Willie McTell, tydlig frasering där i en mycket sorgsen blues där det underliggande temat är en verklighet i USA med rasism och våld. Låten är en outtake från Infidels och spelades in 1983 med Bob Dylan och Mark Knopfler som musiker och producenter, Dylan piano och Knopfler gitarr, släpptes även som CD i en box The Bootlegs Series Volymes 1 - 3 från 1991.

Den ursprungliga versionen av Blind WillieMcTell kan passa bra när verkligheten med en skolskjutning i Örebro dyker upp på mobil och TV-sändningar en kväll i februari och man blir alldeles bedrövad efter att just ha råkat fylla år samma dag.

Vi beklagar sorgen för alla de drabbade och vi känner med er!

© Thommy Sjöberg

Gott Nytt Läsår från Kistalight 2025

 

Dags för lite lätta (Light) nyårslöften från Kistalight när det gäller läsning. Vi börjar med Nina Bouraouis Sorgen har ett minne, en bok (julklapp) om hennes fars sista tid på sjukhemmet (kallat) Sacre Coeur i Paris. Bouroui har sina rötter, liksom Camus, i Algeriet, Nina dock i den övre medelklassen. Något som präglat henne och format pappan, där pappan under en period tillhörde den styrande eliten som chef för landets riksbank. Allt för tidigt i sitt liv har han dragit sig tillbaka (tvingats?) från arbetslivet, varit morfar, make, flanör, livsnjutare, fan och stor läsare av dottern Ninas författarskap. En pojkflicka som drömde som ung att bli fotbollsspelare eller tennisstjärna som Björn Borg men blev författare. Nina Bouroui gillar tjejer, inget ont i detta, men detta kan vara nog så besvärligt för en ung tjej med rötter i den arabiska/franska kulturen från Algeriet. 

Visserligen har hon tidigare skrivit en roman, en berättelse om kärleken mellan henne och en ung kille, konsthögskolestudent, som arbetar med en konstinstallation med anknytning till just författarinnan Nina Bouraoui. En gullig story om konstvärlden i Paris och Lausanne, Luxembourg trädgården, resor genom landskapet Bourgogne, med Express de Lámour, och hans konsthögskola och som avslut en resa till konstbiennalen i Venedig. Se även Noble Prize Light anno 2018!

Kistalight har redan läst en del av Sorgen har ett minne bäst tycker vi att bitarna fungerar när Nina Bouraoui tittar tillbaka på sin egen barn och ungdom liksom hur hon minns fadern som har haft flera fina förtroendeuppdrag för sitt land. Han fanns med bland de medlare som undertecknade fördraget mellan Iran och USA om den amerikanska gisslan i Teheran. En rolig detalj (för Kistalight som har haft ett öga som pekar i norr) är när Nina minns sin pappas ena öga som vid födseln var dunkelt med grå starr vilket medförde att han blev blind på ena ögat och kom att kallas för Cyklopen under sin tid som student. Spädbarn med starr kan i dag mycket enkelt opereras vid födseln.

Kring fadern och hans olika förtroendeuppdrag för Algeriet och många resor vilar en viss mystik. Han överlever en flygkrasch när han tackar nej till ett uppdrag. Händelser som för den unga Nina förstärks när han ofrivilligt går i en för tidig pension och ägnar dagarna åt att vara flanör i Paris.

Faderns favoritlåt Maxim´s av Serge Gainsbourg sjunger Nina och hennes syster när de tänker på sin pappa och hur han lämnat sina förtroendeuppdrag. Åh att kyssa en kvinna av värld på hand/Och rispa läpparna på diamanten.

Nina Bouraoui minns även faderns betydelse för hennes självkänsla; att hon var speciell, pojkflicka som gillade att tävla, vikten av att vinna och att inte vika ned sig, acceptansen när hon upptäckte att hon gillade tjejer, ändå tycker Nina att hon i allt väsentligt format sitt eget liv. Fint om minnen, sina egna och om fadern i Nina Bouraouis Sorgen har ett minne.

Från kittlande titthål i Paris gayscen, Nina Bouraoui minns sin ungdoms After Darkscener med väl så knepiga hierarkier, till Los Angeles bakgator med Charles Bukowski som brevbärare i mer sunkiga kvarter och relationer.

Nog är väl detta en resa!

Kistalight drar en oläst bok (roman väl) ur bokhyllan, vet att mina barn Evelina och Love har läst och lånat boken när de jobbade på posten under en period.

Är då detta passande litteratur för vuxna barn indirekt förmedlade av en kulturintresserad pappa?

Absolut, aj, aj, här finns en arbetarlitteratur som skildrar pennalistiska småchefer, tidsstudier av arbete, sparken på studs, otrygg anställning med osäker timpenning, sunkiga boenden, alkoholism, förskräckliga skyfall, och glupska damer när det gäller erotik på brevbärarturen åtminstone om man ska tro Henri Chinaski romanens huvudperson och Charles Bukowskis alter ego med anlag a la Tourettes syndrom när det gäller att prata om sex.

Kistalight läser Bukowski under tunnelbanefärder, passande läsning bland alla mobilknappande tonåringar och skärmberoende vuxna, en sexpack bira liksom och glupska erotiska fruntimmer, kul med Bukowski fullt upp på turen, nästan som en naturalistisk limerick av Hasse A. 

Kan också bli lite tröttande men absolut ett passande nummer med Chinaski på sin brevbärartur mellan två, tre stationer när man tittar upp på sina mobilförsedda medpassagerare! 

Nina Lekander har även skrivit ett mycket läsvärt Efterord i Postverket, Bukowski säger att han älskar kvinnor 

Moderna Museets katalog för utställningen Tysk Expressionism om konstnärsgruppen Brücke och modernismens början. Kistalight drar ytterligare ett verk från sin bokhylla, nästan läst efter besök på Moderna och det blir nya besök innan utställningen stänger 9 mars 2025. Lätt med nyårslöften när det gäller läsning om böckerna redan är lästa men att läsa om konst är som att läsa poem, du kan läsa dem om och om igen och studera konstverken, bilderna. 

Gruppen Brücke levererar en färgfest med sina målningar, estetiken skapar även rörelse med stiliserade figurer i akvareller, teckningar, träsnitt och posters. 

Visst är det rörelse, förenklad stilistik, skulptural form med bilden av en sittande kvinna av Erich Heckel, färgkritor på papper, Kistalight ritar av bilden från katalogen på Mimmis uppdrag (tvingas) för ett födelsedagskort, kul! Kanske anar man Heckels bakgrund som arkitekturstudent, volymer med proportion och enkel stilistik, även de andra ursprungliga medlemmarna Ernst Ludwig Kirchner, Karl Schmidt-Rottluff och  Fritz Bleyl var studenter i arkitektur.   

Komplikationer även i Tysk Expressionism när det gäller erotik, här gäller det unga modeller, en del av gruppens estetik rörde även måleri i naturen, man sökte sig både till Östersjö och Nordsjökusten, Kuriska Näset och omgivningar (sjö och dammar) runt Leipzeig. Där gruppen målade och tecknade studier av väl unga damer, några av dem blev berömda porträtt, inte så lyckat med dagens syn på etik och moral.

Mer klimatsmarta resor i fåtöljen, Kistalight drar en oläst (nästan) bok ur bokhyllan. Ivan Klima Mitt älskade Prag, fint förord där. Prag förknippar vi med Kafka, soldaten Svejk, god öl, hockey, framgångsrika tennisdamer, Pragvåren, Vaclav Havel presidenten som var en filosof, Milan Kundera och Varats olidliga lätthet, Nobelpristagaren Jaroslav Seifert, på den tiden små förlag, Fripress, kunde ha en vinnare bland de stora, även filmaren Milos Forman förknippar vi med den vackra staden vid floden Moldau även om han blev amerikansk medborgare. Lite mer historia, stolpar, om Prag; Karlsbron, Pragborgen, Rådhustorget i Gamla Stan, Astronomiska Uret och tyvärr nazisternas koncentrationsläger Theresienstadt några mil utanför Prag.

 Ivan Klima i dag 93 år och av judisk härkomst var som barn lägerfånge där och är på det viset en av de få överlevare av Förintelsen som lever i dag. 

Ivan Klimas bok om Prag läser vi för att se hur han berättar om när en stad har huvudrollen i en berättelse, tips för Kistalight på hans promenader i Stockholm och hans skrivande om hus, gator, folk och fä i Ekens gamla stad i city och i förort.

Nu har vi valt en nyutkommen bok Sorgen har ett minne, en beat, indie eller underdog författare Postverket, en utställningskatalog från Moderna med en färgchock, och en mer essäistisk bok där staden Prag är i centrum. 

Varför inte göra en omläsning?

Varför inte pröva vår ungdoms litterära hjälte, han som hade ett öga som pekade i norr men såg (tänkte) mer än de flesta Jean Paul Sartre. Vore kul att läsa om Äcklet, kul titel, hur uppfattar och upplever vi den existentialistiska klassikern i dag?

Nog med löften nu, får inte bli en lång pressande lista, läsning ska vara lustfyllt, kul och kanske lite prövande, reningsbad liksom, där vi blir en aning klokare och får ta del av nya världar och tankar.

Äh, vi drar även några diktsamlingar varför inte Poesi på en dag, kul att läsa en diktsamling där vi själva deltar, finns säkert många fina dikter där som vi har hört live, och så tar vi en till, faktiskt en svensk klassiker, inom modernismen, 1940-tal, Erik Lindegren Mannen utan väg. En bok vi fick av Per Svenske (arrangör) när vi besökte Författares Bokmaskins  litterära event i november förra året.

Gott Nytt Läs och tennisår 2025

Vi önskar som vanligt även ett Gott Nytt Tennisår från kistalight med några glimtar från årets damfinal i Australien Open. En stor final med varierat spel, Madison Keys håller ihop sitt spel hela vägen med många fina forehands, servar och med ett register av andra slag (goodies) och fint spelsinne. 

Great med en ny vinnare av en Grand Slam på touren!

Fifteen Love! 🥎🎾😎

Slå igenom forehanden och rör på fötterna grabbar och tjejer!

© Thommy Sjöberg

Årskrönika i Litteratur 2024 och Lite Till

 

First Aid Kit, bra att ha, både på tur i Alperna, på tennisbanan eller som stöd i kulturens och litteraturens förunderliga värld; There´s a crack in everything/That´s how the lights gets in.

Märker när jag samlar mina bitar att det är mer Lite Till än en pretentiös litterär Årskrönika.

• Tour de Ski Light Klimatsmart reseäventyr hemma i fåtöljen, kanske inte riktigt litteratur, men väl ett försök att upptäcka landsdelar, regioner från sydöstra Schweiz till Südtyrolen, Trentino-Aldigo. En del av Alperna med massor av historia, natur, språk och med stor sport, och svenska skidtjejer i centrum.
• Mälarhöjden IK KM Tennis Light Inte riktigt litteratur här heller och inte stor sport men väl något om att idrotta på gräsrotsnivå som en Old One och att det finns osannolika vinnare i idrottens värld, eller om konsten att göra en Bradbury.
•  Dylan på Fryshuset Remix Bob Dylan en Nobelpristagare! Här pratar vi väl ändå litteratur? Njaa men tokroligt är det, ... tjoho!
• David Bowie på Göta Lejon Kistalight upptäcker sent omsider en av popmusikens stora legender genom att se Lazarus. Ett avancerat musikstycke, experimentell och en bit konceptkonst så där bortom den traditionella musicalen. 
  
  Multimusikaliska David Bowie med sitt band från konsert BBC Radio Theatre, wow!
• Grå Bin Light Grå Bin av Andrej Kurkov handlar om biodlaren Sergej Sergejitj. En godmodig man, en underdog, som har blivit kvar i ingenmansland, varken Ryssland eller Ukraina, vid tiden före den stora invasionen i den lilla byn Malaja Starogradovka (fiktiv?) i regionen Donetsk.  
• Du vill inte mer Alexander Mahmoud med andan i halsen Kistagranne som är en hejare på att fotografera, he´s got the eye, med många gripande bitar och fotografier om vår samtid. 
• Källkritikens Dag Källkritik är alltid viktigt, hold on! 
• Accelerator Light Remix Om en konstutställning, This Progress! Kistalight har ambitionen att skapa sin egen Jukebox, analog istället för digital, en spelmaskin med bitar och skärvor från min historia, skivor istället för listor, Jag ska måla hela världen ...  
• Lunchsamtal Light Accelerator Remix Här diskuteras och debatteras det överraskande gensvaret för utställningen This Progress. 
• Cat Power på Cirkus Klart Kistalight och Mimmi was there! Och visst var även Bob där i Cat Powers kongeniala tolkning. Att vara en Bobcat eller inte! 
  
• Essä The Manchester Free Trade Hall Incident Ett av pophistoriens magiska ögonblick, åtminstone i efterhand, och definitivt en av de mest piratkopierade konserterna någonsin. Litterärt javisst med tanke på att Bob Dylan förärades av ett Nobelpris av den Svenska Akademien. Här samlar vi våra texter om Bob och The Incident. 
• Bland Swiftisar, Bobcats och fans till Uffe i Vita... Upplivade av vårens stora begivenhet spanar Kistalight och Årstagalningen efter swifties i alla åldrar på vår vandring på Söders gator, kajer och i Vitabergsparken, oui pour une swiftie! 
• Palle Light En Hamburger King är död Släkten är värst. Visst är Kistalight stolt över att ha en kusin som var en hamburgerking och att ha en farmor med 23 barn. Recension av Ständigt Hungrig som liknar en runa och en krönika! 
• Här bodde vår Farmor, Mormor Siargatan 17 Kistalight och Mimmi går på picknick och släktträff i Rosenlundsparken med anledning av ett fotografioch får skriva om historien om sin farmors adress på Söder.
• Helgagatan 17 Mystery Light Remix Staden lever sitt eget liv och kan ha många skepnader, lager på lager; hus byggs och rivs, restaureras, fasader blir putsade, kvarter får nya boende och gator byter namn, logiskt? Inte alltid! 
• Hillbilly Elegy Light Remix J D Vance från hillbilly till vice presidentkandidat i USA. Inga dåliga grejer, den amerikanska drömmen lever om än i ultrakonservativ form! Kistalight återupplivar, skapar en remix, av en gammal läsupplevelse som blev en blogg. 
• Läselektyr i Augusti Fin fin samling böcker i den lilla sommarbokhyllan! Visst blev de lästa, nästan, Saudade blir det omläxa på. Något för ett nyårsläslöfte! Vi bäddar in Lena Ph som ett Månsken i augusti, aha. 
•  
• Roots in the Southern Archipelag of Stockholm Kistalight deltar i ett familjeprojekt, Mats family history project genom Cosima Littlewood a researcher at Family History Films. 
• Kadashian käkade aldrig en falafel på Nybro Stora ... I dag är vi litterära, se titeln på biten och riktigt kul att besöka metropoler som Nybro och Åfors i Eriksmåla. Visst låter det poetiskt Eriksmåla ... 
• Mystery Light Helgagatan Seventeen Fortsättning med Mats and The Family History Films, gåtan om mystiska gatunamn klarnar, fick verkligen farmor Anna 23 barn, är det sant, det menar du inte, är det på riktigt? 
• Fri Kärlek Anno 67 En riktig tantbok tror Kistalight, övre välbeställd medelklass i London, en liten kurtis, sex mellan yngre kille med litterära ambitioner och mogen dam i sextiotalsanda. Kul ... kul .... kul! I mitten av romanen tar boken en plötslig oväntad vändning och man inser att Tessa Hadley är en mycket medveten, form och stilsäker författare. 
• Den Sista Resan Senior Light Härlig roadmovie om läraren Lars Hammar numera pensionär som inte gärna lämnar sin fåtölj i Köping. Filip och Fredrik i lektagen, den lekande människan i gulbaggebelönad film. 
• Fåtölj Light Lite funderingar kring Lars Hammars fåtölj och andras, Ikigai är inte dumt! 
• Ölandsbron i Sommarljus Remix Kistalight återupplivar sin gamla sommardikt eller är det en schlager efter att ha gått på marknad i Algutsrum under Ölands Skördefest. Visst finns det näktergalar även i september! 
• Modernism, Bygglåda för Byråkrati och Ungdomliga ... Kistalight, upptäcker elefanternas kyrkogård. En avlastningens plats för högre tjänstemän i statens tjänst som har fått sparken av sin uppdragsgivare Regeringen och sätts på särskild plats. Till vår häpnad (förtjusning) upptäcker vi att de placeras i en korridor på Kvarter Garnisonen på Karlavägen Östermalm i Stockholm. Om en sådan korridor vet vi något om att berätta...  
• HP Light Just Only One Thing Wrong Aj ... aj Kistalight får sparken från Högskoleprovet efter drygt 20 års pliktrogen tjänst som provledare, the best testleader ever, brevväxling (mejl) om detta, till Vladivostocks Sanningskommision ... 
• 
• Bitar och Skärvor vid Hornstullsstrand Remix ... skulle så gärna berätta något om Hornstullsstrand, Kistalight stryker och stryker, frågan är om det inte blir riktigt bra!  
• Öarna Light Järva Begravningsplats ... Vinnaren (bland 111 förslag för Järva Begravningsplats) Kristine Jensen Tegnestue har skapat ett lågmält och ett poetiskt uttryck genom att placera en rad gravöar i landskapet, Kistalight följer en visning ... 
• Poesi på en Dag Anno 2024 Fantastiskt att delta i detta event och bli en publicerad poet, läsa sin dikt för en intensivt lyssnande publik (Mimmi), lite av pop, rock och känsla av underground i Bokmaskinens lokaler, en poesins The Cavern på S:t Eriksgatan. 
• Våra hjältar Light Ett Eget Rum Vad formar oss och hur mycket betyder vår ungdoms hjältar? Inte lätt att alltid bara få Ba+ om man är riktigt duktig! 
• Annakarenina Långsam Läsning Light Kistalight läser en av världslitteraturens stora verk, en roman som är förvånansvärd modern. Tolstoj en krönikör av tsar-Ryssland och dess överklass adeln och som med mästerlig hand tecknar sina karaktärer, i centrum Annakarenina och Levin, medan han samtidigt med humor (mild ironi) skildrar personer runt omkring dem, i en stat som kan beskrivas som ett mycket dysfunktionellt samhälle.
•  
• Dark Paradise, Lana Del Ray Light Gråkallt och halt på kajerna längs Strandvägen. Vi tar spårvagnen, knökfullt, mellan Styrmansgatan och Djurgårdsbron, Mimmi kramar kistalight mest hela vägen mellan hållplatserna för att inte ramla i trängseln a la Tokyo medan vi väntar på att hoppa av för att knalla sista biten. Lite närhet kan passa bra när vi ska lyssna på The Queen of Sadness, Lana del Rays musik, tolkade av Moto Boy, Jennie Abrahamson, och dirigenten Hans Ek. 
• God Jul AI Light Är det en julgran eller är det Kistalight som försöker tolka ett flödesschema fritt i juletid efter årets Nobelpristagare i fysik med ett julkort av egen sort! 
• Den Vita Boken Light En grundforskning i hjärtats arytmi och hjärnans vindlingar. Han Kang, årets Nobelpristagare i litteratur! En mycket sympatisk författare som även upplevs av en mycket sympatisk ung skara läsare som tolkar henne i bild och text i ett mycket sympatiskt elevarbete, se https://www.nobelirinkeby.se/wp-content/uploads/2024/12/2024-web.pdf. 

Gott Nytt Läsår 2025

Kistalight på Böda Återvinningscentral på Norra Öland! 

Tjoho för hållbar utveckling, varsam hantering av natur och människor och lite Ikigai.

Mimmi och Kistalight får försöka sköta om sina barn och barnbarn, medan vi susar upp och ned längs Ostkusten, lever sommarstugeliv på Norra Öland med umgänge, promenader, cykelturer, exkursioner i natur och kultur, tennis, grilla och många läsupplevelser på verandan!

Ska vi vara riktigt ärliga så består livet på landet även av att klippa gräs med stånkande gräsklippare, klippa, såga träd och buskar, plantera syrener, en Kistalightgrej, sköta om odlingar i pallkragar, plus förstås måla, spika, såga och snickra!

Fifteen love!

Syns på the tenniscourt!

© Thommy Sjöberg

I Like My Bike

 

Selfie från när det begav sig! En ung Ruth Orkin med sin kamera, Kistalight och Mimmi har besökt Galleri 3 på Kulturhuset och utställningen Illlusion of Time. Foto från Kistalights mobil

Dragplåster för Kistalight är hennes cykeltur 1939 från Los Angeles, Hollywood, till New York som sjuttonåring för att besöka World's Fair, en världsutställning i det Gröna Äpplet. En liten cykeltur på 370 mil som låg till grund för ett fotoreportage med cykeln i centrum för tidningen Bike ... 

Modigt och djärvt men också ett uppdrag, att se Amerika genom fotolinsen och bokstavligen fota från sin cykel, där hjul och ekrar kunde vara utgångspunkten, några städer tillkom dessutom på Östkusten under touren, medan hon  skaffade sig nya erfarenheter, växte och mognade som människa.

Ruth Orkin drömde egentligen om att bli filmare, uppväxt i Los Angeles som hon var, mamman var stumfilmsskådis, men Hollywood var en patriarkalisk värld där kvinnor inte fick ta plats istället blev kameran hennes uttryck. Ruth visade prov både ambitioner och uthållighet på sin väg till en professionell karriär som fotojournalist. Hon gick på Los Angeles City College och studerade fotojournalistik och hon jobbade som telegramflicka på MGM för att hon hoppades kunna bli filmfotograf men upptäckte att facket diskriminerade kvinnor i den rollen.

Drivet att få jobba med film förde även henne till amerikanska armén under ww2 där hon under några år deltog i Women's Auxiliary Army Corps med förhoppning att kunna få arbeta med film.

Efter det militära försöket 1943 flyttade Ruth Orkin till New York etablerade sig som fotograf, fick uppmärksamhet för sina bilder av en känd musiker och kompositör som Leonard Bernstein, och hon kom att arbeta som fotojournalist för kända bildmagasin som Life, Look, och Ladie´s Home Journal. Orkin bröt här igenom ett mycket mansdominerat område.

Foto från Kistalights mobil från Galleri 3 på Kulturhuset och utställningen Illusion of Time

Bilden ovan är från Florens 1951 och uttrycker som många bilder av Orkin rörelse, glädje och kvinnlig självständighet. Fotografiet är från en serie Don´t be Afraid of Travel Alone. Orkins fotoserier ligger nära filmen och bildar små berättelser. 

Härligt att vara ung, fri och självständig, i Florens träffar Ruth en amerikansk väninna, Jinx Allén som också reser runt ensam och de slår ihop sina påsar, hänger, tillsammans för att ta en serie bilder, mest berömd av dem alla är An American Girl in Italy där Jinx är i centrum av bilden i ett gathörn i Florens omgiven av idel män med den manliga blicken. Kring bilden och speciellt Jinx ansikte ligger ett ljus på utställningen så att tankarna kan gå till, symboliskt, att här vandrar en kvinnlig ung modern variant av en madonna eller helgon, som drar männens blickar till sig.

Två äldre kultiverade killar, herrar, bredvid oss, diskuterar också om bilden är arrangerad och inte alls så improviserad och fångad i flykten. De tycker olika men Ruth Orkin sade alltid att bilden var skapad vid ett spontant tillfälle och den är hennes mest berömda bild från Europatouren 1951.

Bild från Kistalights mobil, An American Girl in Italy, från Galleri 3 på Kulturhuset och utställningen Illusion of Time

Var är brudarna?

Kan man fråga till bilden ovan!

Det blir lite som i den gamla reklamfilmen om chips när grabbarna plötsligt inser att det saknas någon i gänget!

Sanningen är troligen att brudarna mitt på dagen (flickor och kvinnor) i Florens 1951 var hemma och strängt sysselsatta med att laga lunch till sina män och pyssla med sina hemman.

Vi fortsätter med ytterligare en glad bild från Florens 1954, härligt att vara ung, härligt att vara i rörelse, härligt att vara en populär amerikanska i Florens, bra status för jänkarna (yankees) efter ww2 i Italien, kanske upplevde två unga tjejer från USA större frihet och fick mer space i Europa än back home. 

Ändå den manliga blicken och uppvaktning kunde vara krävande och efter några veckor vistelse i Florens kunde amerikanskorna bli nog så arroganta i de italienska männens närvaro!

Hurra för moderniteten, tjoho för att vara ung och på vift i Europa och göra uppmärksammad fotojournalistik. Bild Kistalights mobil från utställningen Illusion of Time Galleri 3 Kulturhuset

Tillbaka i USA blev det så småningom både film, äktenskap, barn och mer berömda fotografier, med fotoserier från New York City. Ruth Orkin gifte sig med fotografen och filmaren Morris Engel och tillsammans gjorde de indiefilmerna The Little Fugitive och Lovers and Lollipops. Filmer som väckte uppmärksamhet, fick bra kritik och den förra blev prisbelönt med Venice Film Festival Silver Lion 1953.

The Little Fugitive är en indiefilm om en liten storögd kille som utsätts för ett prank (upptåg) av sin äldre bror. Brodern spelar död, låtsas mördad av sin lillebror. Vilket får den lilla pojken Joe Norton att  rymma hemifrån och att under ett dygn tillbringa tiden på Coney Island. Perspektivet, the eye, är den lilla killens, storögd, förundrad, sårbar och utlämnad men ändå ute på ett äventyr upptäcker han nöjesparken med omgivningar, en miljö med atmosfär och spänningar. 

Filmen The Litte Fugitive visar sig ha påverkat, upptäcker vi med förtjusning, två av den Franska Vågens stora stjärnregissörer Francois Truffaut och Jean Luc Godard i filmerna De 400 Slagen och Till det Sista Andetaget. (Saint Germain des Pres eller Sartres norra öga)

Två filmer som gjorde ett så stort intryck på oss (Kistalight) i vår ungdom!

Vi är inte ensamma på eftermiddagen och besöker utställningen Illusion of Time, förutom kulturintresserade äldre herrar som diskuterar autenticitet, kulturtanter som snart ska ta ett glas på Café, konstintresserade ungdomar, Kistalight och Mimmi, så är fransk TV där, kulturkanal Artes ... med kulturjournalist som kommunicerar med datorskärm och fotograf, mycket trevligt och ger ytterligare liv åt utställningen.

Betyg Fem cyklar, vespor eller sportbilar av fem i rörelse med den lilla människans perspektiv

Jane Birkins tolkning Comment te dire adieu, text franska Serge Gainsbourg

PS Till slut blev tjejen från Los Angeles, Ruth Orkin, en New Yorkbo (an applepuddian). Gatorna, vattenspeglarna, folklivet i Det Gröna Äpplet var motivet för hennes kamera. Fortfarande var rörelsen och bildserier hennes signatur liksom en humor eller förundran över att se på tillvaron.

Kring Penn Station i N Y skapade hon sina egna små stories av bilder kring människor som var på väg och med all den atmosfär av uppbrott som finns kring en stor Järnvägsstation. 

Från Central Park, lägenhet där med utsikt, togs långa serier av foton och Ruth Orkin var även en hejare på att porträttera barn, både sina egna och andras, där perspektivet, the eye, alltid var på barnens sida. Hon, Ruth, varvar sin tid mellan att vara förälder, fotograf och lärare på The Visual School of Art N Y och International Center of Photography N Y. De sista åren kämpade hon hårt emot en cancer och Ruth Orkin avled i januari 1985.

© Thommy Sjöberg