Källkritikens Dag

Igår, 13 mars, var det Källkritikens Dag. Ett event skapat av Internetstiftelsen, mer om dess styrelse och organisation kan du läsa här; ☕️📖🍒Vår styrelse 

Internet är fyllt av information, men vad är sant och falskt? Källkritik handlar om att avgöra vad som är trovärdigt, och att kunna ifrågasätta det du läser. Lär dig också hur algoritmer bestämmer vad som ska visas i ditt flöde, och hur du kan ta kontroll över sökfältet.

Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delnings-knappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?

Kistalight kan inte annat än instämma och Delar inlägget ovan om risken att, sic, dela!

Att påverka handlar även om konsten att äga narrativet med en schysst moralisk kompass att berätta storyn om den goda kampen som står emot det onda även om det finns komplikationer.

Förmedla verkligheten med trovärdighet om vad som är sant eller falskt! 

När inte reportaget, TV-inslaget eller radiobiten räcker till så finns ju alltid konsten eller litteraturen som vittnesmål. I dag citerar vi en dikt som vi tycker mycket om och är ett vittnesmål från en annan mycket mörk tid som det kan vara lätt att associera till när Gazas barn mördas, svälter och dör av undernäring. Vi citerar delar (se copyright) av dikten Campo dei Fiori av Czeslaw Milosz (den polske poeten, essäisten och nobelpristagaren) utan kommentarer.

Campo Dei Fiori

I Rom på Campo dei Fiori,

Korgar med oliver, citroner,

gatan är nedstänkt av vin

och med blommornas spillror.

Månglarna häller på borden

havets rosafärgade frukter.

Mörka vindruvors klasar

fallet på persikors dun.

/ _ _ _ /

Jag mindes Campo dei Fiori

en vacker afton på våren

vid musikens livliga toner

i Warszawa vid karusellen.

Schlagermusiken dränkte

salvorna inifrån ghettots murar

och de åkande paren lyftes

högt upp mot den klara himlen.

Ibland från de brinnande husen

bar vinden svartnade drakar

och folket på karusellen

fångade flagor i luften.

Vinden från brinnande hus

lyfte på flickornas kjolar;

massornas skratt och förtjusning

i Warszawas strålande söndag.

/ _ _ _ /

Folk sprang nu iväg,

drack vin och sålde sjöstjärnor,

korgar med oliver, citroner,

bar de under muntert stoj.

Och de var nu långt ifrån dem

som om sekler hade gått,

men de väntade en stund

så försvann de in i flammorna.

Också dessa, de döende, ensamma,

som redan är glömda av världen,

deras språk blev främmande för oss,

som ett språk från en fjärran planet.

Tills allt har blivit legend

och då efter många år

på den nya Campo dei Fiori

ska ett diktarord tända revolten.

                         Warszawa - Påsk, 1943

© Thommy Sjöberg