Sommar och melankoli Titiyo under GO08-festivalen Bild: Rodeo Längtar till sommaren, surfar runt bland internetsidor och försöker skriva en baksidetext till vår julbok på Kistalight. Hamnar på youtube och lyssnar på Titiyo från GO08 -festivalen och hennes och Kleerups longing for Lullabies. Massor av vemod och melankoli där, som en svensk folkpark i augusti, om än i technodräkt, som en ljummen kväll med mygg, hembränt och hångel. Men också dansenergi och Titiyos vackra sång och plötsligt inser vi.
- Nej vi saknar inte sommaren utan längtar faktiskt efter att åka skridskor under en riktigt gnistrande vintersöndag på sjungande is.
- Nej vi saknar inte sommaren utan längtar faktiskt efter att åka skridskor under en riktigt gnistrande vintersöndag på sjungande is.
- Varför inte på Norrviken?
Lämmeltågen av åkare, termos med het choklad, se planen på väg mot Arlanda sjunka ned bortom Bollstanäs, närheten från sjösidan och en rykande andedräkt.
Someday, as I look at the sun
I think of you
And traces we leave behind
(Kleerup & Tityo)
Paperback writer
Hur hinner du med ditt skrivande egentligen?
Vänlig vanlig fråga från kolleger och vänner.
Något vi själva undrar över på Kistalight!
Bloggar och böcker när skrev vi dom.
Hur blir det någon tid över!
Man kan verkligen undra?
Det händer att jag själv blir förvånad över mina texter.
Har jag skrivit det här?
- Klart att det finns drivkrafter...
Här några bitar från en lärare
i Stockholms västra förorter
under ett läsår på Spånga high.
Några av bitarna har vuxit fram i möten med elever
i klassrum, korridorer och på utflykter
i de kreativa spänningsfält som kan
kallas för undervisning och möjligen i
den ädla konsten i att vara lärare.
(försök i paperback writergenren inför nästa bok - får inte till det)
