Saturday, April 07, 2018

A Broken Rose in Stockholm och blommorna tycktes aldrig ta slut

 Kistalight vid den tillfälliga minnesväggen utanför Åhléns i Stockholm där terroristattacken slutade för ett år sedan och där blommorna aldrig tycktes ta slut. Bild Mimmi/Kistalight

I dag 7 april ett år senare hedrar vi offren på Drottninggatan, sörjer med deras anhöriga och känner med de skadade och andra drabbade.
Vi står upp  för ett fritt och mänskligt Stockholm med ett stort och generöst hjärta!
För en stad med demokratiska värderingar, lag och rätt och en stad som har massor av kreativitet som ger inspiration.
En stad som det är värt att kämpa för!
En av berättelserna som florerade från början för ett år sedan var den om den döva flickan som skulle träffa sin mamma vid Åhléns inför påsklovet men inte hörde vansinnesfärden av trucken och förolyckades i terroristattentatet.
Kistalight som berördes av berättelsen skrev ett poem (requiem) om flickan, A Broken Rose in Stockholm, några rader, som på sätt och vis berör alla unga människor i Stockholm.

En Bruten Ros på Drottninggatan

Jag tänkte att det här var din stad
du flicka på Drottninggatan
som var så glad och förväntansfull
på väg mot ditt påsklov
du kanske hade jeans och gympaskor
en ryggsäck med olästa fantasyböcker
och ett lockigt hår
som din mamma och pappa kunde ha smekt
du var knappt elva år
och varför fick du inte leva
Ingen kunde inse
hur kort ditt besök
skulle bli i den här världen


While waiting for The Manifestation of Love a year ago
Mimmi at The Sergel´s Plaza. Picture  Kistalight/Thommy Sjöberg 
Here´s the english version of our poem



A Broken Rose in Stockholm

I thought that
this was your city
you girl on Queen Street
who was so happy and exited
on your way to springbreak
maybe you had jeans and sneakers
a bagback with unread fantasy books
and curly hair
that your mother and father could have caressed
you were barely eleven years
and why did you not live
no one could understand
how short your visit
would be in this world

I dag vet vi att flickan hette Ebba och att hon har föräldrar som sörjer sin ofattbara förlust och att de har skapat en stiftelse för att hedra sin förolyckade dotter och för att bearbeta sin sorg.
En tjej som var en särdeles glad människa och en bra kompis, driftig och engagerad och med ett alldeles eget driv i skolarbetet och med stora intressen för musik och idrott.
Stiftelsen heter: http://ebbasminnesfond.se/ och där kan man läsa mer om Ebba och hitta fram till hur man kan bidra för att hedra hennes minne.
Nu låter vi Nano tolka stockholmarnas känslor efter terroristattentatet  för ett år sedan.
Håller lika bra i dag!
Vi står upp, Hold On, för ett fritt och mänskligt Stockholm.

 
A year ago: En mäktig stämning kring Sergels Torg, ett tyst allvar, en stark närvaro med en beslutsam känsla av att stå emot fanatiskt våld och antidemokratiska krafter. Kistalight kollar lite när Maryam Bryant repeterar och ser hur tagna artisterna är av den väldiga folksamlingen (mer än 50 ooo människor) och den serena stämningen.

Aldrig har vi delat en tyst minut med så många. Vi bildar kedja genom att hålla varandra i händerna under den tysta minuten som hålls exakt 14:53. Mimmi håller en ung flicka i handen som skakar i hela kroppen men som lugnar ner sig i slutändan. Den väldiga folksamlingen löser stilla upp sig efter konserten och kärleksmanifestationen. 
Klart vi fortsatt står upp för Stockholm och de goda krafterna!

© Thommy Sjöberg

No comments: