Friday, July 02, 2010

Lätt om Romantiken

I dag livar vi upp en gammal text på Kistalight – ser i Svd 1 juli att det kommit en ny essäsamling – Femton röster om Stagnelius på Ellerströms förlag. Kistalight stämmer in i hyllningskören!

Romantiken mer känsla än förnuft, mer hjärta än tanke, här finns de brinnande konstnärspersonligheterna. Rörelsen har sina rötter i tidigt 1800-tal och i Sverige är, Erik Johan Stagnelius prästson från Gärdslösa på Öland, den oöverträffade poeten från den perioden.– Makten att begära är det första – sorgen att försaka den andra skrev han i Suckarnes mystär.
-Kistalight instämmer!

På väg till Gärdslösa - Stagnelius, spenat, kameler och lite poesi

Sol, grönska, blå himmel, ännu inte riktigt utloggade från webben, Kalmarsund som skimrar i horisonten och lek med stilnivåer. Vi bilar förbi kameler i Alböke och alvarsmarker. Långt söderut men ändå Sverige och vi är på spaning efter romantikens själ och den svenska poesins rötter.
- Var han, Stagge alltså, sin tids punkare frågar vår tonåring som räddar dagen med kul frågor.
En fråga föranledd av föreläsande på väg mot Gärdslösa som är resans mål.
- Njaa, hm, för att göra en modern jämförelse skulle man kunna säga det, lite bildlikt så där. Ett romantiskt konstnärsöde, han levde hårt, missbrukade droger och alkohol, skrev massor av poesi, hade det svårt med motsatta könet och dog ung.
- Du vet ungefär som den där, han - hm, du vet i Sex Pistols.
- Men du farsan, även om han var körd på dope och booze, hade svårt och fixa en guzz som vi säger i Kista och att han mest fick ta det chill på kammaren och knåpa med versfötter och rim istället för att ha ihop det med de där Julia och Amanda, så förstår jag inte varför den där nudisten måste hoppa i böljan där i bäcken som rinner bakom kyrkan.
- Ja hm, nu var det ju inte direkt en nudist han beskrev där i dikten utan Näcken måste ses i ett vidare perspektiv. Man kan tänka sig en sammansatt tolkning. Näcken är en folklig symbol, en som förleder med sin musik, med mörka avgrunder och med sinnliga frestelser i sitt spelande. Du vet som, han - hm, i Sex Pistols. Och så finns det nog mycket av Stagnelius själv där i porträttet av Näcken, utanförskap och med massor av musikalitet. Ingen kunde skriva som han. Han var en mästare i ordmusik, med rim, versfötter och ljudklanger som få om än någon nått upp till i den svenska litteraturen.
- Hör här!

Arma gubbe!
Varför spela?
Kan det smärtorna fördela
Fritt du skog och mark må liva,
Skall Guds barn dock aldrig bliva!
/ _ _ _ /
Tårar gubbens anlet skölja,
Ned han dykar i sin bölja
Gigan tystnar.
Aldrig näckenSpelar mer i silverbäcken.

- Schyst farsan, men du, hade det inte varit bättre om Stagge hade fått ihop det med Julia eller Amanda istället, jag menar för honom själv?
- Jo, förresten heter han Stagnelius, men du har antagligen rätt.
Kanske har vi funnit den svenska poesins rötter funderar vi medan dofterna från Östersjöns strandängar ligger tunga över nejden.
- Riktig lantluft, om man så säger, mättad med växandets och förmultnelsens odörer.
Vi lyssnar av Stagnelius versrader och solen strilar genom spenaten vid bäcken bakom kyrkan i Gärdlösa.
- Porlar inte bäcken likt en Stagnelius versmelodi och är inte vindens sus i asp, al och lind likt lyckade rim frågar vi oss innan vi åter åker norrut mot kameler, alvarsmarker och ett skimrande Kalmarsund för ett dopp i böljan blå.
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om författare:
© Thommy Sjöberg

Labels: , , , , ,

2 Comments:

Blogger Kraxpelax said...

Tolkningar av fransk poesi. Mycket nytt material på

Ordgaller

- M v h,
Peter Ingestad, Solna

3:25 PM  
Anonymous Kistalight said...

Tack för tipset!
Där ska vi kika in.

2:00 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home