Saturday, January 19, 2008

Toscana Light

Oh dear Chianti from Chiantishire - Oh no fotbollsmatch i Siena! Bild: Ulla/Kistalight

Split vision i november en gång till!
- Inte riktigt klokt!
Bland Toscanas böljande kullar och brinnande färger i november, runt slingrande serpentinvägar, sprakande vinrankor och cypresser som utropstecken kring chiantigrevars vingårdar.
- Drabbas jag av boken om Italien.
Inte en guidebok som beskriver de medeltida städerna vi besöker som Siena och Pisa inte heller en konstbok om renässansens Florens. Absolut inte något häfte över den idylliska medeltidsstaden San Gimignano där vi flanerade i gränderna bland amerikaner med bredrandiga manchesterbyxor och besökte det lilla utmärkta moderna museet, Galleria dàrte Contemperaneo. Ett museum med en utsökt samling av toscanska konstnärer från de sista hundra åren. "Modern konst gör sig utmärkt i medeltida miljö."Inte heller de spännande berättelserna om Sienas Palio på Il Campo som vår son förmedlar under en dag i Siena. Siena en stad som är organiserad i kvarter efter förebild av "gäng" som fanns under medeltiden. Vår son bor i kvarteren nära Duomen där Pantera, pantrarna, regerar.

- Inte heller fångar storyn om Galileo Galile och hans empiriska försök i Lutande tornet i Pisa för att bevisa tyngdkraften.
Faktiskt klarade jag av att ramla på en parkering längs motorvägen mellan Firenze och Siena. I dalgången ned mot Siena stannar vi till och gör det man kan behöva göra som turist när man är på väg in i en ny stad.
Högt räcke mellan skog och P-plats, fastnar högt med gympadojan, prövar g-krafterna, faller handlöst, lyckas få upp ena handen en aning mot asfalten, annars platt fall, snoken rakt i backen och häftigt blodflöde.
Min fru som är öronsyrra tar ett rejält tag i snoken, reponerar den, i fall den är bruten. På ett hotell framför Sienas fotbollstadion får vi pappersnäsdukar och stoppar flödet. På ett apotek köper vi silverplåster!
Vår son Love som under hösten studerar i Siena tycker det passar bra med en demolerad näsa när vi träffar honom för just i dag är det match i staden mellan Siena och Catania.
Egentligen blir jag mer intresserad av den kommunala organisationen och arkitekturen kring stadshusen Palazzo Pubblico i Siena och Palazzo Vecchia i Florens än de stora katedralerna i städerna under vår rundtur. Men drabbad av boken om Italien får studier av Toscanas medeltida och renässanspolitik och deras förhållandevis avancerade styren vänta. Efter en tur på 222:an, Chiantivägen genom Chiantishire.

- Ett sagolandskap av vinodlingar i de sprakande höstfärgerna, med ortnamn som Greve, Radda, Montefioralle och Castellina klingar det vinaristokrati innan vi når Florens.
Visst imponerar konsten i Florens med vår son Love i högsta speed betar vi snart av de stora sevärdeheterna för oss turister.
- En Botticellis Venus födelse i hög fart!
Framför Uffizierna sitter en vildlockig gråsprängd äldre medelålders man med lapp för ena ögat.
En pirat i konstvärlden. Han målar vardagliga föremål och platser bortom Ponte Vecchio, floden Arno eller Duomens kampanil. Klara tydliga färger, expressiva maner, glädje och mycket lust i färgerna.

- En cykel, ett café och en Piazza!
- En doftande dubbel espresso?
- En rykande cigarett!

Kan inte bestämma mig. Är det bra måleri eller smetar han för mycket med färgerna? Ska man slå till och köpa en duk?
Länge…länge iakttar jag innan vi kvistar vidare över piazzan vid della Signoria för läsning av följeslagaren som har uppslukar mig under resan: Roberto Savianos Gomorra!
En bestseller som beskriver betydligt mer hårdföra typer än Sienas medeltida kvartersgäng panteras.
Andra bloggar om Italien: Andra bloggar om Toscana:
© Thommy Sjöberg

4 comments:

Thommy Kistalight said...

Vi citerar Bodil Malmsten

"Roberto Savianos bok är en självbläddrande thriller och finns det någon rättvisa i världen så är det Roberto Savianos bok som ligger etta på varenda bästsäljarlista i hela världen.
Synd att det inte finns någon rättvisa i världen, läs den här boken så länge."

Anonymous said...

Med viss distans - kanske är Gomorra för överlastad med namn för den icke italienske läsaren.
Tekniskt kan man stryka där utan att boken minskar i kraft och intensitet.
- Men ökar i läsvärde!

Camorran som den yttersta konsekvensen av en liberal kapitalism i globaliseringsracet är inte heller en självklar världsbild om än så hotfull.
Det finns andra tänkbara scenarion
tycker undertecknad.

Malena said...

Har du sett att boken censurerades i England? Den kom ut förra veckan där och namn togs bort av förlaget på grund av den engelska lagen om förtal. Bland annat Antonio La Torre, Aberdeen-bossen, fick inte stå med namn eftersom det engelska förlaget var rädda för stämning då han inte blivit dömd, brottet maffiaanslutning finns inte där. Just i England alltså, känns aningen ironiskt med tanke på deras tabloidpress... Saviano var inte glad och försökte hota med att dra in boken men den kom ut utan namnen.

http://www.tinyurl.se/7ea

Thommy Kistalight said...

Det är klart att styrkan i Savianos metod bygger på att camorragubbarna nämns vid namn och då blir varje strykning en reducering av verket - minskar sprängstoffet.
Intressant att rädslan för förtal medför strykning av Aberdeenbossen. Innebär troligen att man verkligen har järnkoll på när ett förtal kan leda till en fällande dom.
Skvaller om kändisar säljer däremot och kändisar har ju ett
behov av att vara just kändisar. Ett ömsesidigt beroende och en symbios som ger klirr i kassan!?

Tycker dock att man kan stryka en del av namnen för den internationella marknaden. Boken skulle öka i konstnärligt värde då - tror jag.