Kanon för en söderkis – en mörsare från Kistalight

Utsikt mot Söders höjder Bastugatan och Skinnarviksgränd Pennteckning: Stig Claesson

Slas - en svensk kanon
Här kommer en annan snidare serru, brevduva liksom, direkt från Tullen med tricken.
Du vet posten vid gamla Flamman.
Tassar fram med brevbärarväskan längs kulturstigen; Tavastgatan, trapporna upp till Bastugatan, där häckade förresten musikanten Lars Sellergren, han tog det alltid piano ha…ha. Uppe vid krönet av Bastugatan hade Olle Adolphsson en stuga, Trubbel, trubbel, längre ned i backen fanns blåsbälgen Andrew Valters kontor. Där fanns en konstens höjdare som Carl-Fredrik Reuterswärd med professors rang på Ackis och där fanns Stadsteaterns chef Karin Kavli. En sträng donna med skarpa jack om man kom snidande med eftersända brev.
Harru nån anvisning med sekiner i dag rå kunde det låta.
Det var den unge Slas som mötte upp, ofta redan i backen ned för Bastugatan, väntande på betalningar från Aftonbladet för sina egensinniga kulturbitar med spretiga kongeniala teckningar som fångade ljuset.
"Dom gillar vi skarpt på Kistalight."
På den tiden bodde han i Skinnarviksgränd med sin unga familj, två små knoddar och vacker tekla med indianskt ursprung, från S:t Lawrencefloden i provinsen Quebec i franska Kanada. Lilla Hiawathas signalkurs hade gjort susen (= kärlek).
Kvarteren kring Bastugatan var i mitten av 60-talet nerslitna och det var innan Söder hade blivit ett reservat för kulturmurvlar, skådisar, klämkäcka socionomer, hippa generaler och kulturfernissade mäklare.
Det här var innan Vem känner Yngve Frej och innan Slas blivit folkkär skildrare av landsbygden och av dom som blev kvar på vischan. Indirekt avslöjar Slas även hemligheten med alla söderkisar genom sina böcker om landsbygden.
Bakom en riktig stockholmare döljer sig en lantis.
Fråga bara Lo-Johan som bodde lite längre bort på Bastugatan.
Nej vid den här tiden hade Slas debuterat och skrivit berättelser från Europa/Nya världen, Bönder, Västgötalagret, Supportern och Ugnstekt gädda alla utgivna på det socialistiska Bo Cavefors förlag. Några av novellerna Supportern och Götgatsbacken kan tillsammans med Yngve Frej duga som en kanon i svensk litteratur och speciellt då från Stockholm.
Ena riktiga mörsare avfyrade med en doja från Söder.
En gång hjälpte jag Slas och det måste ha varit hans fru – mycket vacker – en riktig pingla, en man och en ännu vackrare pingla- troligen syrra till den förra vackra pinglan och skjuta igång en gammal Porsche nedför Bastugatsbacken.
Om Porschen startade?
Inte den blekaste!
Men nog puffade det några moln från lilla Hiawathas signalkurs när jag gluggade och tirade på syrran till den vackra pinglan.
Oh la la – man skulle bli konstnär.
Tror också att jag allt sen den tiden har närt en dröm om att få lite pröjs för, dra in några sekiner till och leva på egensinniga bidrag publicerade på någon Blaskas kultursida.
Här kommer en annan snidare serru!

Andra bloggar om kanon: Andra bloggar om Slas:

© Thommy Sjöberg

Karibien kanon light

Marques plus Faulkner är lika med magiskt sant
Valets förlorare är Fp och SAP. Utan att uttala några djupsinniga analyser tycks man kunna konstatera att de förlorade en massa röster genom att överge sina politiska identiteter. Sossarna betonade inte tillräckligt vikten av arbete och kampen mot arbetslöshet. Folkpartiet med sina traditionella socialliberala idéer och värderingar framstod mer som ett bakåtsträvande parti och deras skolpolitiska utspel verkade mest som en konservativ fernissa. Plus att de hackar sig in, modern teknik förvisso men ej särskilt schyst, i motståndarens dator.
På Kistalight gillar vi dock deras utspel om en litterär kanon. Vilket inspirerar oss till att fatta pennan utan att tro på en kanon i sig.
Dagens kanon får bli två litterära kanoner som William Faulkner och Gabriel Garcia Marques. Med sina storverk, som Stormen och vreden - Faulkner och Hundra år av ensamhet - Marques, har de mutat in sina egna poetiska universum. Faulkner med Yoknapatawpha county och Marques med byn Macondo.
Faulkner en lyrisk prosaist som skapar broar över själens avgrunder. En författare som är den amerikanska söderns psykologiske utforskare som ska upplevas mer med hjärtat än med intellektet.
Marques har själv vittnat om Faulkners inflytande på sitt skapande när han skrev, Hundra år av ensamhet, sin latinamerikanska symfoni och krönika över byn Macondo.
Gemensamt har de också naturen i Karibien; Faulkners amerikanska söder och Marques Colombianska havskust. Båda är de barn av miljön kring den Mexikanska golfen; samma hetta, samma dammiga vägar, samma tropiska vegetation, samma prunkande trädgårdar och hus. Här blandas creolsk, latinsk, brittisk och afrikansk kultur i en häftig mix när det gäller människor, musik och mat.
Exploateringen av Västindien låter sig inte beskrivas med mindre än en magisk realism. Ungefär så skrev vi på Kistalight för en herrans massa år sen när vi skrev en recension av Marques Krönika över ett förebådat dödsfall i studenttidningen Gaudemaus
- Och så tycker vi än i dag.
Andra bloggar om kanon:
Andra bloggar om Magisk realism:
Andra bloggar om:
Copyright LarsThommy

Rötter på Kulturhuset

Sedighere - Sannas biologiska mamma
Dagen före valet besöker Kistalight Kulturhuset vid Sergels torg och ser Shakespeares Midsommarnattsdröm på Stadsteatern i passande nutida svensk bearbetning. En föreställning där både det burleska och poetiska får komma till tals i en mycket lyrisk och rolig föreställning.
Innan teatern passar vi på att besöka Sanna Sjöswärds utställning Rötter på Kulturhuset som handlar om hur hon söker upp sin biologiska mamma i Teheran efter att blivit bortadopterad som fyraåring. Ett omtumlande möte som så småningom leder till en rad fotoporträtt och andra bilder med ett lyriskt lyster.
På utställningen finns en gästbok där vi ungefär skrev följande, givetvis en personlig kommentar, som vi här låter gå i tryck.

Hej Sanna!

Fina bilder
starka känslor
Möte mellan generationer
en bro mellan nu och då.
- Orienten!
Vackra mejslade porträtt
Persiens blåa mystik och ljus
som en försoningens slöja
för en övergiven liten tjej
som likt en enveten sökare
hittar källan till sitt flöde.


Hälsningar/LarsThommy/Kistalight
Andra bloggar om kulturhuset
Andra bloggar om:

En gul, en vit, en blå...Valförättare 2006

En gul, en vit, en blå och en rosa – legitimation – tack säger vi. Ett mantra - vi stoppar valsedlar i en valboxlåda. Den rosa får en egen låda.
Kistalights utsända, för dagen klädd i blårödrandig rugbytröja, gör sin medborgerliga plikt och arbetar under årets val som valförrättare i Spånga 8 i Bromsten. Kanske finns också chansen till lite milt wallraffande som vi gillar skarpt på Kistalight.
Valdistriktet är en utmärkt mix av boende. Här finns villor utan att området är en gräddhylla, här finns rad, flerfamiljs och servicehus och en avsevärd del av de boende är av utländsk härkomst. Vid förra valet gällde att som Spånga 8 röstar så röstar Stockholm.
Det är en jämn ström av väljare hela dagen. Några toppar vid omkring lunchtid då köerna ringlar sig. Den äldsta som röstar är en kvinna med invandrarbakgrund som nått den mogna åldern av 99 år. Hon kan i själva verket vara hundra år födelsedagen anges till första januari och med hennes bakgrund kan den vara införd i efterhand. Heder till henne och hennes släktingar som hjälper henne till vallokalen. Den yngsta som röstar är 18 år och fem dagar och heder även till honom. Mellan de två är det drygt 1300 väljare upptagna i röstlängden
- Varför inte en ros till bägge?
- Klart rosen är en upptagen partisymbol.
Mellan den yngsta och äldsta är det drygt 1300 väljare. Vi valförrättare växlar uppgifter mellan att pricka av namn i röstlängden och dela ut valkuvert och hjälpa väljare till rätta. Intrycket är att det är ett högt valdeltagande. Jag hjälper en icke svenskspråkig äldre dam tillrätta med de fyra valen och kuverten.
- Tog det fem gånger innan hon grejade det? Visar faktiskt också några sverigedemokrater var deras valsedlar ligger. Vad gör man inte för att utföra sin plikt som tjänsteman. De får annars inte speciellt många röster i vårt distrikt ser vi när vi räknar.
Många äldre från det närbelägna servicehuset röstar och behöver tid och speciell plats för sitt röstande. Träffar flera gamla elever som röstar – kul som So-lärare att de söker sig till vallokalen. Ett litet kvitto på att man lyckats. En elev lyser upp i hela ansiktet när han ser mig.
Thommy…Thommy kommer du ihåg mig.
Visst Hamed kommer jag ihåg dig och vad fint att du sysslar med musik på Kulturama. Vi pratar en del om gamla skolan när jag prickar av hans namn i röstlängden, om elever och lärare, men han säger sig bara komma ihåg mig.
Vi hör den första prognosen redan när vi precis har stängt vallokalen. Ganska tillförlitliga siffror redan från början och tendensen för hur Stockholm röstar finns även på Spånga 8 i Bromsten när vi räknat rösterna för riksdagsvalet. Från vänster till höger blev det följande resultat: V 60 röster = 6%, SAP 267 röster = 27%, Mp 57 röster = 6%, C 50 röster = 5%, Fp 85 röster = 9%, Kd 78 röster = 8% och M 310 röster = 32%. Övriga partier, blankröster ogiltiga var 59 röster. Sammanlagt röstade 982 personer men fler deltog i valet eftersom flera var utländska medborgare och röstade i kommun och landstingsval. Moderaterna största partiet alltså om än inte riktigt lika stora som i Stockholm som helhet. Bromsten är dock en ganska god mätare på hur Stockholm röstar.
Vid halvtvåtiden på natten var vi även klara med trängselskatten där dock Bromsten, Spånga 8 skilde sig från Stockholm med 374 Ja mot 592 Nej och ett antal ogiltiga röster.
- En gul, en vit, en blå och en rosa – legitimation tack!
Visst sussade man gott när man somnade fram på småtimmarna.
Andra bloggar om valet 2006
Andra bloggar om:
Copyright LarsThommy

Det var ett liv och ett kiv - skolval

Del av elevarbete - valets vinnare Bild: Thommy Sjöberg

Veckan som var – LarsThommy said
Det är ett liv och ett kiv. Pyssellåda med kritor pennor, klister, saxar och färgade papper och affischer. Vi jobbar med valet i årskurs 7 och 8. Sju riksdagspartier blir sju grupper i respektive klass. För de två stora partierna M och SAP får det bli fem elever i varje grupp. Vi är ju oftast 30 elever i klassen.
Uppgiften är att göra en slagkraftig valaffisch. Material får bli lärobok, tidningar; DN har en utmärkt guide som valbilaga och allas vår Gringo har gett ut en rolig alternativ bilaga som heter Rösta. Eleverna får även hämta material från valstugor och Internet. Tyvärr har antalet valstugor kraftigt minskat det här valet.
- Är det på grund av nätet eller är det kostnader kring den förstörelse som finns kring valstugorna? Framförallt drabbar det i alla fall de små partierna.
Affischen ska innehålla följande Partinamn, slagord – politiska paroller, valsedel för riksdagen, partiets program, idéer, historia och hur de vill att skolan ska se ut.
- Betygens vara eller inte vara?
Plus plats för andra hjärtefrågor som miljö, arbete, skatter, omsorg, frihet, försvar och EU för respektive parti och naturligtvis finns det plats för partisymboler och egna idéer. I en klass finns det en elev som är en duktig tecknare och anlitas av alla grupper, partier, för ett porträtt av partiledaren – vilket jag medger utan prut.
Vi får även tid för annat som att spela DN:s Maktspelet – se bilaga och göra en individuell valaffisch också där med hjälp av DN där man kan skoja med poltiken men absolut får inga kränkningar eller uppmuntran till användande av droger förekomma.
Vi gör även värderingsövningar till exempel en fyra hörn – övning. Eleverna får välja mellan betyg som nu, betyg redan i trean, betyg i sexan eller inga betyg alls och ställa sig i ett hörn i klassrummet som representerar varje förslag. Darra månde politiker och föräldrar. Eleverna överraskar i alla fall mig med att de var så många som vill ha det precis som vi har det i dag – betyg från årskurs 8 höstterminen.
Under slutet av veckan har jag genomfört skolval med fyra klasser. En valsedel med de 7 riksdagspartierna plus ruta för blankröst ska kryssas. Vi försöker få det att se ut som i en vallokal. Ett bord ställs på högkant och får fungera som valskärm. Jag är valförrättare i katedern. Klasslistan är röstlängden. Skolfoton på varje elev får fungera som röstkort och legitimation. En efter en får de komma fram och rösta och jag prickar av dem och pyssellådan med alla kritor får vara röstsedelboxen där de lägger sin valsedel.
Innan röstningen, valet, har varje grupp hållit ett litet slutanförande varför man ska rösta just på dem. Mycket populärt i några av klasserna.
Resultaten – tja – antagligen röstar många som sina föräldrar. Vilket nog inte många föräldrar tror. I en klass var det överraskande många moderater. Vilket vän av ordning inte tycker är så konstigt. Skolan, Spånga gymnasium, ligger ju i ett solitt villaområde men just i den klassen kommer många elever från andra områden. Någon klass tenderade till att bli en rödgrön röra men då med få socialdemokrater. Några elever kunde inte hålla sig utan kryssade en ruta och lade till att de röstade på sig själva. Rösten räknades då som blankröst. Ytterligare en annan klass lanserades något som heter Bananpartiet som då skrevs plus att man kryssade ett parti. Den konstellationen bröt även den över partigränserna både moderater, sossar och vänstern gjorde på det viset men kom att räknas som blankröster.
Resultatet blev dock sammantaget en viss övervikt för det borgerliga med inslag av rödgrön röra där faktiskt miljöpartiet var det stora partiet. Under dagarna jag kollade rösterna, en elev fick kontrollräkna - missade det i någon klass, hittade jag inga röster på något ytterlighetsparti varken åt höger eller vänster.
- Glädjande men kan också bero på att det här är de yngsta på skolan.
PS Vi har faktiskt också läst i lärobok, texter och arbetat med instuderingsuppgifter - så det så! Kan lägga till nedan för de som är intresserade de betygskriterier som är tänkta för momentet Val och partier.

Betygskriterier åk 8 för åk 7 gäller godkänd
Målsättning - Kriterier
Godkänd: För att uppnå betyget G på arbetet måste följande moment ha klarats av
Gjort övningar och uppgifter se läxor och knep och knåp och maktspelet och värderingsövningar
Samarbeta bra i gruppen så att arbetet blir färdigt.
Arbetet bör se snyggt och prydligt ut och ha en bra layout.
Text och språk bör vara organiserat så att man förstår sammanhang.
Ett rimligt urval fakta om ditt riksdagsparti ska presenteras.
Arbetet ska redovisas i tid och visa att man med egna ord har arbetat med sitt material.
Källor måste vara med
Väl Godkänd som ovan – Plus att arbeta aktivt resonera och analyserande svar vid uppgifter och argumentation
Att samarbeta aktivt i gruppen
Att det finns ett bra samspel mellan text och bild och övriga illustrationer och bilder
Fakta urvalet ska vara något fördjupat och riksdagspartiets program ska klart framgå
Du ska presentera egna tankar och slutsatser. Arbetet ska redovisas i tid och visa att man med egna ord har arbetat med sitt material.
Källor med angiven adress måste vara med.
Mycket väl godkänd som ovan plus kunna värdera och ta ställning i uppgifter
Se samspel text, bild och språk!
Samarbeta aktivt, leda och inspirera i gruppen.
Omfattande och fördjupat urval fakta ska presenteras.
Här kan du även tala för eller emot en ståndpunkt, förklara och komma med förslag till lösningar och presentera olika värderingar, se riksdagspartiets program ovan!
Arbetet ska redovisas i tid och visa att man med egna ord har arbetat med sitt material.
Källor med exakt angiven adress måste vara med. Lycka till! TS Copyright LarsThommy

Café bohem Light

Qvinnan i mitt liv som alltid hänger med på Kistalights alla äventyr.
Bild: Thommy Sjöberg

Café bohem light

What would you think if I sang out of tune
Would you stand up and walk out on me?
Lend me your ears and I'll sing you a song
And I'll try not to sing out of key.

Berlin, Paris, Normandie eller Milano, kanske via MonteNapoleone eller Greenwich Village!
- Eller varför inte en supé i Chinatown i San Fransisco?
- Här den söta tjejen, qvinnan, i mitt liv som alltid hänger med på Kistalights alla äventyr, som står ut med alla utläggningar om politik, geografiska och kulturella särdrag, litteraturens egenart, gå på otaliga moderna konstmuséer, läsa kartan i full speed, sitta i bilköer, vara cool under tokiga felkörningar och leta efter hotellrum i den sena natten.

På café känner vi oss hemma. Där kan vi fika, slappna av, iaktta, fantisera, följa guidéboken och läsa ortens tidningar och känna pulsen men här på bilden ovan varken Europa, Världen eller Stockholm utan en gågata i Kalmar inte alltför långt från Norra Öland.

What do you see when you turn out the light
I can't tell you but I know it's mine

Copyright LarsThommy

Bob is back in town

Bob is back in town

Lyssnar på Modern Times, 10 mjuka, harmoniska och lättsamma stycken i en form av all American music mix. Ballader, rock, rhytm and blues, jazz, country och boogie. Bob och hans turnéband blandar friskt men över albumet vilar en ton av easygoing - ett möte - 10 goda gig och en välinspelad skiva.
Bob som i Chronicles skriver I´d come from a long way off and started a long ways down – A series of dreams - återknyter här till sin tidiga ungdoms musik.
- Femtiotal när det moderna samhället är på väg att växa fram.
Har inte riktigt lyssnat in, noterat, texterna än kanske finns bråddjup där mellan raderna men mest verkar det vara ett feelgood musikprojekt i Bobs nyenkla anda.
Bob som i Chronicles berörde sina konstnärliga källor och skapandets rötter på ett så poetiskt sätt när han i kapitlet Oh Mersey - nåden att skapa? – Hittade den konstnärliga vägen att gå vidare.
Under en repetition med Grateful Dead i San Rafael flyr han från spelningen och hamnar på en musikbar.

"I heard the sound of a jazz combo playing up ahead. Walking past the door of a tiny bar, I looked in and saw that the mucisians were playing at the opposite end of the room. It was raining and there were few people inside. One of them was laughing at something. It looked like the last stop on the train to nowhere and the air was filled with cigarette smoke. Something was calling me to come in and I entered, walked along the long, narrow bar to where the jazz cats were playing in the back on a raised platformin front of a brick wall. I got in four feet of the stage and just stood there against the bar, ordered a gin and tonic and faced the singer. An older man, he wore a mohair suit, flat cap with a little brim and shiny necktie. The drummer had a ranchers Stetson on and the basist and pianist were neatly dressed. They played jazz ballads like Time on my hands and Gloomy Sundays. The singer reminded me of Billy Eckstine. He wasn´t very forceful, but he didn´t have to be; he was relaxed, but he sang with natural power. Suddenly and without warning, it was like the guy had an open window to my soul. It was like he was saying, "you should do it this way." All of sudden, I understood something faster than I ever did before. I could feel how he worked at getting his power, what he was doing to get at it. I know where the power was coming from and it wasn´t his voice, though the voice brought me sharply back to myself. I used to do this thing, I´m thinking. It was a long time ago and it had been automatic. No one had ever taught me. This technique was so elemental, so simple and I´d forgotten. It was like I´d forgotten how to button my own pants. I wondered if I could still do it. I wanted at least a chance to try it. If I could in any way get close to handling this technique, I could get off this marathon stunt ride.

Man får säga att visst har Bob lyckats med att plocka fram det ursprungliga i sin senaste skiva men även kommit vidare i en nyenkel anda med amerikansk folkmusik som grund.
Härlig, kul och svängig feel good skiva.
Andra bloggar om Bob Dylan
Andra bloggar om:
Andra bloggar om Modern Times
Copyright LarsThommy

Günter Grass - Kanon Minor Light

I dag kikar vi på några böcker som absolut hör hemma i en kanon. Det får bli Günter Grass med Blecktrumman och Michail Bulgakov med Mästaren och Margarita. Båda verken tillhör de böcker som brukar kunna räknas till den Fantastiska romanen den så kallade magiska realismen. De står i bokhyllan på Kistalights redaktion och väntar på att bli lästa men utan att darra på manschetten utnämner vi dem olästa till att tillhöra en kanon. Blektrumman har vi sett i en mycket sevärd film och Mästaren och Margarita sågs i en upplevelserik teaterföreställning med bland annat Per Myrberg.
- Var det på 70-talet?
Bägge böckerna berättar en historia om det grymma 1900-talet under nazismens och kommunismens totalitära regimer. Där de genom sina berättargrepp gestaltar ondskan. Det ser vi på Kistalight bara genom att läsa några sidor.
Günter Grass som avslöjat i sina nyss utgivna memoarer att han tillhörde Waffen SS under andra världskriget har fått utstå mycket smälek för detta ändå var det en gammal känd sanning som funnits i källor och dokument. Kanske är det ändå en försoningsgest från Grass sida att lyfta fram sitt medlemskap där i sin självbiografi och lätta på skammen.
– Även vanliga hyggliga tyskar kunde tillhöra typ Wafffen SS och liknande om det ville sig illa!
Ryan Air ser vi genom DN erbjuder lågpris resor från Krakow i Polen till Frankfurt för kränkta polacker för att komma och snacka med Günther – man måste väl mena bokmässan där då?
- Fantastiskt form av erbjudande i sig!
Vi på Kistalight som läst andra minor klassiker av Grass som Flundran, Mötet i Telgte och Tankefoster eller tyskarna dör ut har länge tänkt besöka både Lübeck och Gdansk. I Lübeck finns i den gamla Hansastaden ett Günter Grass-Haus där det finns samlingar av hans gravyrer och skulpturer. Under speciella Hansadagar uppträder Grass där med läsning av sina texter i den medeltida miljön. Grass bor även i staden.
I Gdansk utspelas ju Blecktrumman även detta en Hansastad där Grass är hedersmedborgare tack vare Blektrumman. Grass som är född i Gdansk, dåvarande Danzig, anses fortfarande av Gdanskborna som en värdig hedersmedborgare åtminstone av 72 procent av dem.
Poängen är att med Ryan air kan man flyga till både Gdansk och Lübeck till en mycket billig penning på mindre än en timme från Skavsta och uppleva dessa genuina städer från Hansaförbundets tid.
- Snacka med Grass det kan man ju göra genom att läsa hans böcker och då speciellt Blecktrumman.
Andra bloggar om kanon:
Copyright LarsThommy

Sommar...sommar Maggie May Light

Maggie Q om än inte Maggie May - a real Beauty från Hongkong

Its late september and I really should be back at school
Oh maggie I couldnt have tried any more
All I needed was a friend to lend a guiding hand
I suppose I could collect my books and get on back to school
Or steal my daddys cue and make a living out of playing pool
Or find myself a rock and roll band that needs a helpin hand
Rod Stewart

Oh mama, min chica tjej C. flyttade ihop med en modemedveten elektriker.= De satt mest och såg snygga ut. Och jag återupptog mina studier och levde studentliv på Nybohov där Maggie May var en verklig favorit i vårt lilla gäng.
– Här några stories för mina vuxna barn.

- Säg mig en enda anledning till att du blev lärare säger min son som alltid ställer uppriktiga frågor speciellt nu när det är dags för terminsstart.
- Öh jag gillar eleverna åtminstone de flesta för det mesta och Öh…jag gillar kunskaper du ser ju hur mycket böcker som belamrar våningen och hur mycket jag läser jämt ständigt.

- Öh du verkar ju mest blogga, lyssna på Bob, , What was it you wanted You can tell me, I'm back – sjunger han lite hest som Bob och du dricker bärs och lägger in snygga damer från nätet på din blogg.
- Genomgår du någon sorts kris farsan?
- Äh vid min ålder försöker man plocka fram det mjuka inom sig, det kvinnliga liksom, man kan ta det piano ingen karriär direkt att försvara och efter si så där 25 år på högstadiet är man luttrad. Men att gå på rutin håller aldrig riktigt.
- Man måste mobilisera mental energi. Vilket inte alla dagar är det lättaste.

Samtidigt håller jag på med någon sorts bearbetning av gamla trauman från ungdomen om du så vill - har tid med det nu och kanske har jag också fått den nödvändiga distansen.
Att jag skulle bli lärare, dessutom på gymnasiet, är ungefär som om ett UFO skulle landa här bakom Kistaskrapans ängar.
- Du vet när jag jobbade som målarlärling var vi mest som ett gäng grabbar som sluppit ut från skolans Obs-klinik, Thommy, Conny, Benny och Ronny och allt vad vi kunde heta. Vi var inga skolljus eller forskarprofiler liksom.
Från mitt barndomshem schappade, pös, rymde, försvann min lilla mamma i en blixtförälskelse, passion om man så vill och där var jag en övergiven liten kille som skulle bo hos min lika övergivna far men om det kan vi berätta om en annan gång.
Viktigt var att i fadershuset med hans stora släkt fanns massor av snickare, elektriker, småföretagare och affärsmän och det vimlade av duktiga kvinnor men det fanns absolut inga skolfuxar. En äldre i syskonskaran läste på kvällstid till ingenjör och det betraktades som och var makalöst.
- Ville man söka förebilder för lust till studier och skaffa sig en högre utbildning var alltså lärarna i skolan den enda förebilden och där är poängen.
Jag läste gärna men pluggade inte speciellt mycket men blev sedd av mina lärare - mycket viktig i sammanhanget - Allt från fröken Elsa Karlsson i småskolan, vi läste Nils Holgersson, till magister Stolt på mellanstadiet, där jag fick spela huvudroll i en matematikpjäs, till klassföreståndaren på högstadiet som hörde hemma i övre medelklassens Bromma och nog egentligen var lite skraj för oss streetkids från Östberga.
Men jag sökte faktiskt arkitektur när jag väl tagit min student i ungdomen men började aldrig där.
-Tur farsan jag har sett dina teckningar av båtar och havsmotiv innan de blev akvareller - inte så bra men det är klart man kan utvecklas.
- Ah de där gamla målningarna de är färg, ljus och upplösta former men de ser bra ut om man håller de på ett visst avstånd - distans vid betraktandet liksom och att akvarellen från Skagen av den Tillsandende kirke ser lite tilltufsad och endimensionell ut beror ju på att det vandrat in så mycket sand och risig växtlighet genom åren där - så det så!
Andra bloggar om sommarpratare
Andra bloggar om:

© Thommy Sjöberg