Just for fun, från Kista till Norra Öland och med Järvafältet, en värld i sig! Essäer och resebitar, gott humör, i en mix av högt och lågt, med en ton av allvar till skratt av indieförfattaren och förläggaren Thommy Sjöberg
Kistalight har fullt upp så här i Nobelprisdagar med att redigera gamla bloggar som kan kommentera alternativa pristagare och nya akademiledamöter. Här möter vi Kim Thuy med Ru med en mycket vacker läsvärd och lättläst bok om flykt och att leva i exil. Låna boken på bibblan om den inte finns att köpa men fram för allt läs den oavsett om Kim Thuy får det Alternativa Nobelpriset eller ej!
Vaggvisa från exilen
I veckan har vi läst Kim Thuy och hennes fina bok Ru. En kompis från Facebook! Ru ges ut av Sekwa. Förlaget som satsar på kvinnliga franskspråkiga författare och gör en kulturgärning i Sverige. Fin design och bokformat, mjuk pärm med flikar och varje boksida har ett monogram bestående av ordet RU och det vietnamesiska tecknet för vaggvisa (Ru betyder bäck och flöde på franska).
Kim Thuy vaggar oss sedan med korta fragmentariska berättelser om Vietnam före och efter kriget, om sin båtflykt som 10-åring över Siambukten och sin tid i Montreal som invandrare och anpassningen till en bokstavligen, från tecken till bokstäver, helt ny kultur.
På något mystiskt sätt hinner också Kim Thuy med att berätta om sin stora familj, mostrar, morbröder och föräldrar.
Allt i det lilla formatet!
Det blir en förtätad släkt och familjekrönika!
Frågan är om inte Kim Thuy funnit den rätta, ideala, formen för att berätta sin historia. Episoderna fungerar som fristående noveller, ja nästan prosadikter, det är gestaltat liv, för stora och dramatiska omvälvningar där hon ofta avslutar sina bitar med mycket energi och snärt. Doi la chien tran, neu buon la thua – Livet är en strid där sorg leder till nederlag.
Just sorglösheten, förmågan att leva i nuet, nyfikenheten och energin är en tillgång för Kim Thuy och hennes stora släkt, trots att vissa dysfunktionella drag finns där!
– Kan ibland också vara en fördel!
Här tycks det ändå som att de reder sig ganska bra i den nya globala världen.
Frågan är också om inte Kim Thuy även hittat den rätta formen (modern berättelse) för en text som fungerar väl på läsplattor och i sociala media men även i en bokform för oss som inte riktigt får tiden att räcka till för att sjunka in i tegelstenar med ett mer långsamt berättande!
Betyg Fem vackert sjungna Lullabies av fem!
Vad roligt! Nu när vi blickar tillbaka kan vi säga att ibland har vi besök av ledamöter från Svenska Akademin här i Orten 164. Visst händer det kreativa grejer här i Kista! Här digitalt drama direkt i mobilen från kommersialismens egen högborg Kista Galleria! Se gammal blogg från Kistalight april 2016!
Igår hamnade vi på bibblan i Kista! Premiär för interaktivt vandringsdrama EXIL Fria Poeter på Flykt. Exilpoeterna är Nelly Sachs från Nazi-Tyskland, Faraj Bayrakdar från Syrien och Jila Mossaed från shahens Iran. Bild affisch ovan Thommy Sjöberg Det bjuds på snittar och äppeldryck och premiärpubliken minglar med poeterna och arrangörerna. Arrangör är RATS, Research on Art and Technology in Society. Vilket här innebär att det är Stockholms Universitet (DSV), Kulturrådet, Östgötateatern och RATS Teater som samarbetar i något som också kan beskrivas som en forskningsscen. Rebecka Forsberg som är chef för RATS introducerar kvällens föreställning på som hon säger (konstaterar) världens bästa bibliotek. För dagen är två av poeterna med och presenterar sig, sin poesi och väljer några ord för att karakterisera vad det innebär att leva i exil. Nelly Sachs kan av naturliga skäl inte närvara. Jila Mossaed läser en av sina dikter, Var rädd om din smärta och hon berättar att leva i exil är som ... ett vandrande sår. Faraj Bayradkar väljer att läsa sin dikt på arabiska med melodisk stämma. Wollmér Sauter och Chiara Rossitto från SU berättar hur de forskar om de mänskliga föreställningarna kring digital teater. Tidigare föreställningar från RATS har varit Woman in Science, Maryam ett mobildrama, Antigone i Husby och On My streets - Haimon. Här möter teatern interaktiv teknologi. Det blir närvaro och gestaltning när publiken aktiverar sig och deltar i en tillfällig community med en öppen dialog där språket bärs upp av de nya mediaformerna. Kistalight som liksom ramlat in, råkat ha vägarna förbi, dagens evenemang Exil och är inte riktigt förberedd och kommer med en oladdad mobil men med ett ess (penna) i rockärmen. Nåja jag får ringa efter Mimmi som kommer med sin mobil! Märkvärdigt vad ofta vi ramlar in på roliga kulturgrejer! Så länge laddar jag ner appen EXIL och går till närmaste station (1) och lyssnar på Nelly Sachs i en vacker gåtfull dikt med oväntade bilder. Vi får en guide, ung studenttjej, som leder oss runt till stationerna i Kista Galleria. Dessutom utrustar hon Kistalight med en bärbar mobilliknande mojäng som jag ska bära i fickan under promenaden! Är jag då buggad på den mobila poesins vägnar? Vid station 2 har min mobil ruttnat (batteriet behöver laddas) så vi får ladda ner en appen EXIL i Mimmis mobil och vi missar Jila Mossaeds dikt. Nå vi får skynda vidare genom Gallerian till station 3 där Faray Bayrakdar läser sin suggestiva täta koncentrerade dikt, Jag är större än du tror. Nu är vi på banan igen och hinner även besvara frågorna till de olika dikterna. Vid station 4 försvinner Mimmi in i en butik och köper en boll till vårt barnbarn Freja (poesi även detta?) vid nr 5 lyssnar vi på Jila Mossaeds dikt. Vägen till mig själv är kvar (sista diktraden). Station 6 är biblioteket och där finns även Faray Bayrakdars täta nästan minimalistiska dikt Jag blundar... En hälsning till friheten på en stor digital skärm och så finns den vackert uppläst i mobilen. Till varje station finns det olika frågor som kan besvaras på skärmen (displayen) i Appen EXIL och som skapar den spännande interaktiviteten mellan diktarna och vi som deltar i poesivandringen. En community i poesiupplevelse! Visserligen besvarar man frågorna på språng så att säga och poesi behöver egentligen mer reflektion och eftertanke än så! Men det blir en sorts omedelbar charm kring svaren - en poesi i rörelse om man så vill. Bild digital skärm Thommy Sjöberg
Någon gång under presentationen ovan berördes också skillnaden mellan flykt och att leva i exil (escape and exile). Vilket man kan fundera på under promenaden i Gallerian! Vi vill inte riktigt avslöja frågorna på poesipromenaden utan uppmanar alla att själva gå på vandringsdramat Exil och lyssna på våra poeter Nelly, Jila och Faraj på Kistabibblan.
Blommor till arrangör (RATS) Rebecka Forsberg, poeterna Faraj Bayrakdar och Jila Mossaed på Kistabibblan, efter premiären på vandringsdramat EXIL Fria Poeter på Flykt. Hälsningar från Kistalight och Mimmi som råkade ha vägarna förbi en onsdagkväll i april. Bild Thommy Sjöberg
I dag firar vi på Kistalight med en gammal blogg när Jila Mossaed har blivit invald i Svenska Akademin!
Länder, platser, ortnamn och magi
Klang av schlager, rocklåt eller varför inte en bit poesi
Tänk Sidenvägen, Marco Polo, de vilda mongolerna
o om du nånsin kommer fram till Samarkand
I dag på Världsbokens dag citerar vi ett fynd vi gjorde i lördags på Akademibokhandeln i Kista.
Från hyllan för lyrikfynd hämtar vi en dikt ur Jila Mossaeds Sju vilda oceaner. Kan passa bra när man bor i Kista; Lilla Teheran. Jila är bördig från Iran men skriver numera på svenska med alluderingar till en lång persisk tradition.
Följ mig till Samarkand
Springande
i de smala soliga gränderna
i Samarkand,
hittar jag dina ögon
år tolvhundra tjugoett.
De oläsbara raderna lämnar mig aldrig.
En blind poet
spelar på sin magiska harpa
och sjunger gråtande
i de halvöppna fönstren
varnar om mitt öde.
Jag vill till det isiga havet
till det kalla rummet
till den korta dagen,
jag vill resa till tystnaden.
I de soliga gränderna
i Samarkand
pratas det om mig
och min vilda okända längtan.
Jag bläddrar
djupt i min hud.
Jag vill tillbaka till Samarkand,
där, i de soliga blyga gränderna
vill jag älska med dig.
Följ med mig dit,
historien kan
blunda en stund.
En vacker dikt och tänk nu sitter Jila Mossaed i Svenska Akademin! En ära för henne, säkert bra för akademin (smart att välja en poet utanför kotterierna i Stockholm), en röst för alla människor i exil, en poetisk stämma från ett klassiskt språk (persiska) och en författare med stor integritet som stått emot mullor och teokrati.
Kul med Svenska Akademin, den är aldrig förutsägbar, trots sin decimerade skara av ledamöter väljer man nu en väntad ledamot (hög jurist) och en exilpoet (oväntat val) med klassiskt språk persiska som grund och ett erövrat språk svenska som nyspråk. Visst behövs Akademin denna korporation utanför myndigheter, institutioner, penningstarka förlag och mäktiga mediahus och alla avundsjuka media-aktörers klåiga fingrar.
Hoppas den Svenska Akademin (moderniserad) får en fortsättning som en självständig röst i den svenska litteraturen och språket.
För ett författarskap som förenar kärlekens mångsidiga väsen i lyriska prosaskisser och vackra tidsfragment (Kista Lumiere i Nobel citat genren)
Ingen dörr som öppnas i dag 13:00 på Börshuset i Gamla Stan! Ingen sekreterare som meddelar årets vinnare! Inga spekulationer, festliga samtal och mejl från kompisarna Årstagalningen och Jakobinen om årets vinnare! Tji regering i folkhemmet, ont om folks (vissna gubbar) i Svenska Akademin och Kistalight försöker fräscha upp sin gamla friggebod i stormbyarna på Norra Öland. I väntan på kommande nobelpristagare och tillkännagivanden har Kistalight hittat fram till Nina Bouraoui på Grate bokförlag. Vi har läst Kärlekens geografi och Våra kyssar är avsked. Ett lyriskt och självbiografiskt författarskap som är spännande att upptäcka. Böckerna kan gott placeras i det finkulturella kretslopp inom litteraturen som Svenska Akademin ofta hämtar sina pristagare ifrån
Kistalight lånar böckerna på Kulturhusets bibbla från hyllan med modern litteratur.
Visst är det en modern författare, Nina Bouraoui, hon är stil och formmedveten. I våra kyssar... använder hon en tillsynes hoppande kronologi mellan förr och nu som i slutet knyts ihop i nutid. Stilen är lyrisk. De korta tidsfragmenten funkar som vackra ibland skarpa prosadikter. Med texter likt prosapoem som Marilyn Paris 1990, Stranden Roquebrune 2000, En tjej i Provincetown 2002 - En bild i hennes amerikanska resa, En teckning av Picasso Paris och Sasha 2009. Titlar som fungerar som sociala markörer!
Nina Bouraoui gillar tjejer. I Våra kyssar är avsked skulle man kunna säga att hon hittar en form, lyrisk fragmentarisk stil, för att berätta historien hur hon finner sin väg, utforskar sina känslor och hittar sin identitet.
I dag minns vi på Kistalights redaktion Kim Larsen med en blogg från october 2015 som till lika delar hyllar Kim Larsen och Klaus Rifbjerg. Kistalight ser Kim Larsen som en vismakare och poet i samma anda och tradition som Rifbjerg.
Kistalight alltså i nostalgi och i lärartagen medan vi minns Kim Larsen!
Amager Light
Han har en egen ton Kim Larsen! Lever han inte sin rock´n roll, singer/songwriter dröm? Tänk att stå där i slöjorna från röken av en cigarett vid gitarren och sjunga bitterljuva sånger från den egna sångboken. Kanske ett glas vitt till musiken; Sauvignon Blanc, Riesling eller Chardonnay? Wow! Men är det inte ganska långt från ditt eget vuxenliv? Du röker ju inte, är en ganska sportig typ och en flitig tennismotionär och tillbringar massor av tid i olika sporthallar! Dessutom hatar du att vara småbakis! Blir så satans dålig tajming i mitt tennis lir då!
Dock påminner Kim Larsen något med överväldigande skönhetsupplevelser i ungdomen! Drömde om konsten men konsten drömde inte om mig! Blev lärling, målarkludd, och hantverkare, lärde mig massor om färg, form, tålamod och yrkets alla knep sedan kom pop, rock, jazz, sextiotal och en tillvaro med sväng! John, Mick och Keith mer revolt än brain men massor av hjärta och musik! Kistalight drömde om att bli student och om studier, som ingen egentligen frågade efter, hittade vägen till någon sorts klasskarriär bortom våra upproriska hjältar, driv (kamp) men mer feelgood än status, och tog in en hel del av energin och vibbarna från våra rebelliska musikanter from the sixties. I dag går Kistalight igång på den vackra tolkningen av In my life ovan (skapad under Gasolinetiden) och kommer att tänka på Klaus Rifbjerg och hans nyenkla Dikter från Amager. En samling som vi läste precis när vi hade börjat arbeta som lärare några år in på 80-talet.
Broarna till Amager
Jag vill gärna berätta om broarna till Amager, inte så mycket dem som nu finns där utan om de gamla. Mot slutet av trettiotalet hette de likadant men var annorlunda: Knippelsbro hade bara en klaff och likaså Langebro (i en bilderbok jag hade var den ena till på köpet en svängbro) men nu är vi längre fram. Jag vet att Langebros motvikt satt ovanpå och jag tror också att Knippelsbros hängde uppe i luften, så att hela anordningen liknade en man som ligger på knä med ändan i vädret åt Själland till och armarna vilande på kanten av Amager. Sådana var mina broar och jag ska betrakta dem ur flera vinklar /_ _ _ / (Översättning Dikter från Amager FIB:s Lyrikklubb Per Svensson 1983)
Visst skulle jag också vilja skriva en samling liknande prosalyriska skisser från min egen ungdom. Bygga någon sorts broar mellan den unge målarkludden som hittade vägen till en tillvaro som lärare i mer än trettio år i Stockholms förorter.
Kistalight och Brilloreklam, selfie i silver folie sken! Bild Thommy Sjöberg
Kistalight har varit på Pressvisning på Moderna, 68 anmälda och ackrediterade från pressen, passar bra (makterna) för en utställning med titeln Andy Warhol 68. Curator John Peter Nilsson introducerar Andy Warhol 68 som är en utställning på Moderna på plan 2 i ett behagligt format och kan ses som en remix av den 50 år gamla Warholutställningen.
Där finns den typiska Warhol rekvisitan, ko-tapeten som satt på husfasaden 68, hippie-blommorna, elektriska stolen, Marilyn serien, silverfolie-väggarna, Brillo-lådorna (Malmöversionen), soppburkarna, filmerna med Chelsea Girls, recensioner, fotografier och citat från utställningen 68.
Andy Warhol var en kritiker av konsumtionssamhället 1968 när han lekte med formerna för konst med massproducerade bilder av ikoner från populärkulturen, först Marilyn, sedan rader av andra kändisar och när han ironiserade över vad som är konst med sina Brillo-lådor (äkta hembyggen och kopierade kartonger) och serie-målade soppburkar.
Det finns ingenting under ytan i mina verk säger Warhol 67.
Ändå lever verken sitt eget liv redan från början. Målningen av Elektriska stolen blir ett uttryck för ett omänskligt samhälle.
De 23 Marilyn-bilderna mycket yta javisst men även ett uttryck för hudlöshet och utlämnande kändisskap.
Bilderna och symbolerna för konsumtion lever sitt eget liv bortom Warhols fantasi och kontroll som en spegel för det amerikanska pryl och media-samhället.
Det är roligt är roligt och underhållande att ta del av vad kritiker och recensenter skrev 68 om Warhol. Den marxistiske kritikern Bengt Olvång skrev "Vi kan inte förneka Warhol hans plats som intensiv desillusionerad sanningssökare." Samtidigt som den oförbätterlige (konstradikale) Ulf Linde drämmer till med att ; "Warhol har gett mig avsmak."
Utställningen blev en skandalsucce', 23 000 människor såg utställningen den första månaden. Kanske för att den var kritiserad men fram för allt för att den var omtalad. Tolv svenska konstnärer som deltog i en enkät tyckte att Warhol banaliserade konsten med sitt mångfaldigande av ett och samma motiv och att hans konst skapade en känsla av tomhet.
Världspressen uppmärksammade också den gigantiska utställningskatalogen. En riktig tegelsten, 640 sidor av Warhols massproducerande motiv och Warhols liv och leverne i och omkring The Factory i New York.
Konstkritikern Olle Granath som arbetade med utställningen och katalogen och saknar ett klatschigt citat när den ska färdigställas och frågar Moderna Museets chef Pontus Hultén till råds och får svaret.
"In the future everybody will be world famous for fifteen minutes,"
Har jag aldrig hört talas om säger O Granath (ungefär) som hade koll på hela utställningsmaterialet!
Okej säger P Hultén men har han (Andy) inte sagt det så skulle han mycket väl kunnat säga det.
Så kom kanske Andy Warhols mest berömda citat att sättas på pränt.
Andy Warhols utställning på Moderna Museet 1968 var hans första riktiga utställning på ett museum i Europa och blev hans genombrott som internationell konstnär och den blev också viktig för Modernas del då museet befäste sin roll som ett av världens främsta museer för modern konst.
Brillo-lådor från Warhol 68, Dedication Monument Brillo 2016 Alex de la Corte. Bild Thommy Sjöberg
Kistalight som har varit en flitig besökare på Moderna genom åren utan att ha den naturliga förankringen i finkulturens värld. I ungdomen lärde jag mig till målare (hantverkare) och var under 1968 målarlärling och student på komvux. Utställningen på Moderna Museet 1968 var en av mina allra första utställningar jag över huvud taget såg och tog del av. Redan från början fungerade museibesöken som inspirations tillfällen, som ett sätt att få igång fantasin, komma i rörelse och se möjligheter att skapa egna kreativa grejer.
Dessutom var det ett sätt att samla sig, en mötesplats och en andlig och estetisk upplevelse, som kändes bra när vardagen kunde vara väl så tuff och slitsam.
På den vägen är det.
Kistalight som glad och lättsam amatör i konstvärlden utan formell utbildning får genom alla sina besök på Moderna gå på sitt eget universitet numera också som inbjuden bloggare på Modernas press-visningar.
En del av Andy Warhols succé 1968 var förstås att utställningen med filmerna (Chelsea Girls) och katalogen fungerade som ett titthål till en del av New Yorks underground värld och dekadensen kring Chelsea Hotel, Warhols ateljé och hem The Factory.
Andy Warhol blev en föregångare till dagens hbqt-värld och hela den narcissistiska kulturen kring sociala medier med selfies, modebloggare med känsla för yta och andra som jagar fifteen minutes of fame eller att all egoboost bara är ett klick bort.
I dag kanske mer av fifteen seconds of fame!
Andy var nog trots allt mer en cool hipster än en ego boostad primadonna? Bild Thommy Sjöberg
Dessutom hade han en arbetskapacitet (moral) utöver det vanliga som inramades av hans katolska tro. I veckan hårt arbete (hög konstproduktion) på söndagarna mässa och bikt tillsammans med mamman allt enligt utställningens curator John Peter Nilsson.
Hur cool Andy Warhol än var när han skapade sin första Brillo Box 1964 gjord av silkscreen på plywood kunde han nog inte ana att den lekfulla idén om vad som är konst, vad som är äkta och vad som är kopierat skulle leva sitt eget liv i konstvärlden och bli en berättelse så där bortom vad fantasin kan föreställa sig när det gäller marknadskrafter, spekulation och svindel.
Liten Brillo box i Kista – Kistalight går på entreprenörskurs och försöker skaffa sig en konstsyn och funderar om idéer och upphovsrätt i konsten. Bild Thommy Sjöberg Obs bara affektionsvärde på boxen!
Kistalight citerar sig själv från tidigare funderingar om att skaffa sig en konstsyn efter att ha läst Thomas Anderbergs Brillobok Den Stora Konstsvindeln!
Se från Brillo Light!
Kistalight passar istället på att skaffa sig en konstsyn på moderniteten inom konsten. Verkshöjd och idéer får bli centrala begrepp och att en Brillolåda är en låda men att den i sin context är ett konstverk! Utställningar med Brillolådorna från Stable gallery 1964, Moderna 68 till S.t Petersburgs Territorium Artis 90 är då häftiga popkonstinstallationer som får fantasin i rörelse. En popkonst som betydde så mycket för oss i min ungdom när vi besökte Moderna 68. Vi får inte glömma att berömma Thomas Anderberg för hans Brillobok Den stora konstsvindeln. Kanske behöver den redigeras en aning så att man kan hänga med i alla turer kring Brillolådorna öden! Betyg fem äkta Brillolådor av fem!
Vi avslutar med Andys Banana, Velvet Underground och Nicos I´ll be your mirror. Biten kommer säkert att upptäckas och tas bort av upphovsrättsliga skäl, Andy Warhol Foundation, men kanske finns den där mer än fifteen minutes!
Kistalight driver ett litet läsprojekt så här i valtider medan vi jobbar som röstmottagare på bibblan i Husby och Kista. Vi passar på att låna några verk av arga unga författare från den lokala hyllan på Husby bibliotek. Bild Thommy Sjöberg
Temat är konsten att ta sig från förorten.
Formen är självbiografisk.
Förorten har i Kista, Husby och Akalla blivit Orten ibland också kallad 1 6 4.
Det senare möjligen inspirerat från Paris och förorten Saint Denis som där i folkmun benämns kuben eller neuf-cube, efter deras postnummer som börjar på 93.
De bägge förorterna 164... och 93... är inte heller så där väldigt meriterande att ha i sin adressbok om du är ung och söker arbete.
En gång i tiden (1980 - 90-tal) tyckte vi att allt det spännande sker i förorten.
Idén hämtade vi från Pierre Bourdieu och hans tanke om att det är i periferin i ett samhälle där det skaver mellan folkslag, språk och religion som det händer spännande grejer.
Där det kan skapas energi, nyskapande kultur och spännande samhällsexperiment.
Visst händer det grejer även på Järvafältet 164...!
Kista beskrivs som en av de mest trendiga scenerna för de nya hip hoparna och raparna säger Kistalight som bor granne med Linda Pira och vet att vår gamle elev Hamed-K kring Rinkebyskolan leder en musikstudio för högstadiekidsen samtidigt som han han är framgångsrik musikproducent och låtskrivare. I dagarna har också stand up artisten och komikern Melody Farshin en releasefest på Tensta konsthall för sin ungdomsbok Mizeria.
Ovan på bokhyllan ser vi Benjamin Dousa som kombinerar samhällsskildring med självbiografi med en poetisk titel i sin Snöflingorna faller över Husby. Benjamins väg att ta sig bort från förorten går via skolan och studier. Hans mamma, entreprenör med städfirma, är inte nöjd med Igelbäcksskolan i Kista (där Kistalights barn gick i början av 90-talet som då var en bra skola) och sätter Benjamin i en innerstadsskola vilket blir hans början till att hitta vägen till Handels.
Snöflinga ... snöflingor är ett vackert ord.
Vilket får bli en metafor för ungdomsgenerationen hos Benjamin Dousa!
Visserligen är ordet ett skällsord på Flashback forum och i president Trumps valkampanj i USA 2016 var det ett nedsättande ord för unga intellektuella vänsterliberaler.
Snöflingor som ett uttryck någonstans mellan narcissism och överdriven tilltro på den egna förmågan!
Se de lättkränkta ungdomar som uppträder som gnällspikar så fort det hettar till och det ställs krav. Snöflingorna som blir som små vattenblänk i verklighetens turbo.
Vägen till kunskap och framgång innebär hårt arbete och uthållighet.
Här spelar skolan en stor roll menar Benjamin Dousa.
Om Benjamin Dousa hör hemma på den politiska högerkanten så hör Evin Ahmad mer hemma på vänstersidan åtminstone känslomässigt. Evin har skrivit en versroman En dag ska jag bygga ett slott av pengar med självbiografiskt stoff. Orten kallas Nystad men påminner om Akalla. Hennes verskapitel är alldagliga och realistiska och avrundas gärna med en poetisk vändning.
Hon hittar även vägen till DI:s (Dramatiska Institutets) utbildning för skådisar.
Sannerligen en prestation i sig!
På DI känner hon sitt främlingskap, sin fattigdom men också sin energi och dessutom hittar hon vägen till att skriva egna dramer.
En viktig insikt är när hon upptäcker att hon lever sin fars dröm. Pappan som försöker sätta upp egna klassiska pjäser med sina kurdiska vänner.
En annan viktig upplevelse för Evin är att hon som överger förorten är den som känner sig övergiven. Pengar, eller bristen på pengar, spelar en viktig roll för Evin Ahmad i hur hon upplever sin tillvaro. Föräldrarna skuldsatta med radhuset i Nystad och deras eviga pengaproblem i sin vardag gnager på hennes självkänsla.
En dag ska jag bygga ....
Hos Alexander Mahmoud, the man with the eye, han är prisbelönt fotograf, så är självkänslan i botten.
I sin självbiografiska dagboksroman Mellan Rummen känns vilsenheten och sårbarheten. Alexander förmedlar en känsla av hur skör han är och hur utanför han känner sig. Det är för mycket snabbmat, burköl och läsk, för mycket TV och mobilspel, den lilla lägenheten i Husby där han bor är för sunkig (han får hjälp av sin brorsa att städa upp den) ofta ägnar de sig åt häftig bilkörning mellan barndomens Grimslöv och Stockholm om han inte med den nyfunna flickvännen stillar sin oro med planlös körning runt Stor Stockholm samtidigt som de vilt sjunger högt till Spotifylistor sin kärlek är han inte heller säker på men förälskad är han i den papperslösa Shirin.
Ångesten lyser igenom de skrivna raderna och det är en hudlös och naken skildring av att känna sig utanför i samhället, Alexander got the eye även här, vore det inte för vårt läsprojekt skulle vi nog lägga undan den plågsamma läsningen. Limbo finns någonstans mellan de snabba bilfärderna till Grimslöv, obetalda inkasso fakturor och en ostädad etta i Husby. Grimslöv en gudsförgäten plats att växa upp på om man är färgad, överviktig och inte så smart i skolan eller duktig i idrott.
Ändå slutar Mellan Rummen i någon sorts försoning! Shirin får sitt uppehållstillstånd efter 12 år som papperslös och de flyttar in i en större etta i Husby.
Regnet luktar inte här Ett familjeporträtt av Duraid Al-Khamisi har vi skrivit om tidigare här på bloggen.
Duraid Al-Khamisis bok handlar om flykten till Sverige när han var barn, verkligen ett aktuellt ämne, och fram för allt om hans familj, hans uppväxt och liv i Husby. Duraid Al-Khamisi är en klassisk skolad journalist. Han vill gärna berätta om människor, sin inkörsport till journalistiken, säger han att han fick från 2008 genom föreningar som Megafonen i Husby. där han fick upp ögonen för samhällsproblem i förorten, Det blev en inkörsport till den tunga kulturen. Duraid Al-Khamisi är arg, förbannad ja rent av asförbannad! Han ser hur segregationen ökat, klassamhället fördjupats och hur den strukturella rasismen fungerar. Hans familj har gjort en omvänd klassresa från den stora familjen och släkten i Irak, där pappan var guldsmed, till Husby där de fick det knapert och där de upplevde att de inte hörde hemma i samhället.
Citat från Think Big Lectures i Kista när vi lyssnade på ett samtal mellan Duraid och Melody Farshin på Kista bio!
Ett samtal som är en av många "föreläsningar" i serien Think Big Lectures.
Ytterligare ett exempel på kreativa grejer som händer i Kista! Här föreläsningar och samtal med profiler som kan inspirera, vara förebilder för den unga generationen och som har anknytning till Orten 164. John Laselle killen bakom Think Big driver också ett annat hedervärt projekt Löparakademin som anordnar Kistaloppet varje år i september.
Skymtar inte en liten orange där ovan bland böckerna?
Är det inte minsann ABC... Kistalight av undertecknad!
Där kan man i bokens första kapitel på bokstaven A som i Arkitektur läsa om Jon Höijer mannen som ritade Kista och låg bakom skapelsen av våra stjärn- och terrasshus. Kistalight skrev ursprungligen biten för Kista-antologin. Antologin som var en samling texter om Akalla, Husby och Kista skrivna av författare och skribenter boende i området (Orten 1 6 4) och finansierat av dåvarande Stadsdelsnämnden. Kistalight deltog med högläsning av biten på gamla Husby Bibliotek när det var releasefest för antologin någon gång i början på 2000-talet.
Om Evin Ahmad är förbannad på mycket i förorten så är Duraid Al-Khamisi asförbannad och det finns även en hel del, massor av, ilska hos både Benjamin Dousa och Alexander Mahmoud. Forskning har visat att ska du vara kreativ så är de viktigaste egenskaperna att du är uthållig och har en massa jävlar anamma, kallas grit, snarare än att du har en gudabenådad talang eller är en lättkränkt snöflinga.
Alla fyra ovan har hittat vägen till en klasskarriär via studier och statusutbildningar. Evin DI och en kvalificerad skådespelarutbildning, Bejamin Dousa hittade vägen till Handels och politiken, Duraid utbildade sig till journalist via Journalisthögskolan, Kistalight gick på Lärarhögskolan på den tiden det nästan krävdes högsta betyg för att komma in där och blev gymnasielärare och Alexander är nog så uthållig när det gäller freelance uppdragen så är han t ex fotografen bakom det berömda bilden på de skrattande Horace Engdahl och Kristina Lugn utanför De Gyldene Freden i Gamla Stan när Svenska Akademin krisade som värst.
Grit och uthållighet skapar också på sikt mening, nyfikenhet och lekfullhet i arbetet men är även en motvikt mot att knalla omkring i förorten i en hoodie av allt för mycket hat.
En bit av sitt hjärta lämnar de kvar i Husby; Dousa, Ahmed, Mahmoud och Al-Khamisi i sina självbiografiska böcker.
Det gör Kistalight också varje dag när jag går på lunch från Husbybibblan och passerar torget med de loopande duvflockarna, damen med den stora kameran och rollatorn som varje dag försöker fånga dagen med sina bilder, mannen från Mellanöstern i arbetarkeps som sprider skurar av fågelfrön i motljuset, den alkoholmarinerade sverigedemokraten som tjoar åt något håll, en grupp upprörda somalier från Rinkeby som bråkar med torghandlaren när de handlar från världens bästa torghandel med frukt och grönt och liraren med det långa vita håret, keps och skrapsår i ansiktet som sitter där med sin kaffemugg hela dagen
En övervintrad husbybo och hippie! ,
En onsdag fick jag för mig att spela Lotto!
Vem längtar inte efter lite pekuniär förstärkning i en sliten förort?
Prövar kiosk och ICA runt torget och i T-banan finns ingen Pressbyrå längre men tji Lotto i Husby, går en rask promenad nedför backen vid Husbygårdsskolan bort mot Akalla prövar i någon godisaffär och på ICA i Akalla men tji Lotto även där!
Hatar att säga det, vill absolut inte svartmåla Orten, men i Husby och Akalla kan man inte ens spela om drömmen om storkovan men en rask promenad det kan man få!
På kvällen när jag går hem mot Kista över gångbroarna och möter Husbys brokiga befolkning, några indiska killar som tar gångvägen ned mot Järvafältet med sina slagträn och cricketutrustning för att träna vid Husby gård, män män, i fotsida kläder a la Nordafrika, kvinnor i hijab, unga tjejer i linne och jeans och unga grabbar i keps.
Vid kyrkan och den porlande vattenfallsterrassen kommer jag att tänka på den unga Benjamins Dousas ord om att en viktig del att motverka upplopp och segregation är att sprida ägandet. Det behövs mixade stadsdelar i Orten, en blandning av bostads, hyresrätter och radhus och det behövs entreprenörer småföretagande, butiker och restauranger.
Man är rädd om det man äger!
I backen ned mot fotbollsplanens konstgräs (där Ortens fotbollstalanger tränar) hänger några pustar av haschdoft i luften. Jag funderar på om valet inte är som att välja mellan Skylla och Karybdis.
Ska vi ha en klippar eller en bidragsekonomi?
Puh snart är valet över!
Känner mig som en snöflinga!
KistalightavslutarsittläsprojektmedToveFolkessons Ölandssången. Bildflik från bokens insida Stark avslutning av Tove Folkessons i Ölandstrilogin! Tove hittar hem konstnärligt och känslomässigt via sin släktingars öden; Stickan, Kalle, Arne och Eyvind som får sin historia berättad och geografiskt hittar hon hem via Östersjöns strandängar och Ölands karga natur. Med smärtsamma människoöden som fond för skrivandet! Det är en karg lyrisk berättelse med ett ledmotiv Ölandssången. Ett ledmotiv som återkommer och löper genom berättelsen som en befrielsesång för Tove och som en återupprättelse för ett förlorat (dödat) barn. Berättelsen kräver uppmärksamhet av sin läsare. En läsart kan vara att se romanen som ett prosapoem (Kistalight kurs) där de känslomässiga sinnena är i fokus och skapar bokens energi. Ölandssången innehåller även en berättelse om språkets uppkomst och utveckling från våra runor och ursånger till Heidigger. Litterära förebilder som skymtar förbi är Kristina Lugn. Att leva är ett sorgearbete! Marquerite Duras (Älskaren) och filosofen Bourdieau nämns också som goda exempel och Kistlight undrar om inte Theorins Skumtimmen och Birgitta Trotzig kan vara andra andliga syskonsjälar? Konstnärliga Ölandsinspiratörer är konstnären Axel Kargel (geometriska former och klart starkt ljus) och Anna Rydstedt poeten från södra Öland med känsla för myllan, landsbygden och den öländska lilla människan. Betyg fem återupprättade förlorade barn av fem. Tidigare bloggar i Läsprojekt Tove Folkessons Ölandstrilogi
Tjoho för vinnande slag i motljus! Kistalight gillar alla sorters ljus. Nu samlar vi våra Aspö-bloggar till en. Blev ju trots allt trea i klassen veteransingel i Aspö Open! Borde man inte få en pokal för sådan insats? Aspö light sommarens tema på vår blogg! Bild Mimmi
Aspö tur och retur
Måsar, regn, vågor och sjöprickar - gardiner med sjömotiv! BildThommySjöberg
Kaffe, Mimmi med blekingegubbar, och uteplatsen skymtar i vår hyrda sjöbod på Aspö Lotstorn, STF, i Blekinge skärgård 25 minuter från Karlskrona.
Vackert inflätat på gardinen även Sjödistrikt från södra Östersjön och sjörapporten:
Hanö nordost 10, Utklippan o Ölands södra udde nordost 8, Ölands norra udde o Hoburgen ost 10...
Poesi för en skärgårdsälskare som samlar på öar!
Vi har tagit in på Aspö Lotstorn, hyrt ett rum men fått en stuga, Ällebådan, alldeles för oss själva!
De tre stugorna som tillhör vandrarhemmet har fått namn efter olika kända grund i Blekinge skärgård.
Båda som betyder grund finns i deras namn Bredbådan, Sundsbådan och vår stuga Ällebådan.
Stugorna är små arkitektoniska fynd, ritade av Svefors arkitektbyrå och inspirerade av skånska sjöbodar i kalksten. På väggarna och i tak fodrad vitlaserad panel utan synliga spår av spik eller dragna skruv och i taket släpps ljus in från fönster.
Interiör Stuga nr 3 Aspö Lotstorn brygga och lejdare Bild Thommy Sjöberg
Övervåning med två sovkabysser når man via lejdare, nåja brant trappa, och mellan rummen finns en gallerigång som liknar en brygga.
Upplevelsen av bodarna kan gott liknas vid ett litet skepp som lyckligt gått på grund och hamnat på den trygga landbacken!
På väggarna tre mystiska sjökort från Persiska viken! Kistalight blir brydd och undrar om dom är exempel på speciellt knepiga och historiska farvatten att navigera i för sjöfarare. Bild sjökort Thommy Sjöberg
Svaret får vi av vår vandrarhems värd Sven Erik Löfgren som berättar att han varit lots i dessa farvatten i omkring 10 år på stora oljefartyg.
Rekordet är navigeringen av ett mer än 500 meter lång oljetanker så kallat ULCC en ultra crude carrier.
Wow för detta - där måste logistiken sitta perfekt!
Sista natten i stugan får vi sällskap av en båtfamilj på tre generationer från Sanda som övernattar för att undvika en blåsig hemfärd.
Blir en trevlig kväll framför stugans storbilds-TV när England och Kroatien gör upp om en finalplats i fotbolls-VM. Vår båtfamilj håller på England men Kistalight tror på Kroatiens starka mittfält (Modric) och det är de som till slut avgör och vinner matchen med 2-1, ytterligare har ett av fotbolls-VM:s små nationer överraskat och nått ända till final.
Bra stämning i stugan Ällebådan under matchen här förverkligas lite av vandrarhemsidén med möten mellan människor, miljö och aktuella händelser.
Det blir som i den kända dikten Byta ett ord eller två/ människors möte/borde vara så.
Vår värd Sven Erik Löfgren som märker att jag är intresserad av anläggningens arkitektur visar konferensrummets (ovanför receptionen) speciella design.
Ofta är det ledningsgrupper som bokar in sig för möten där.
Sjö och fartygstemat fortsätter där genom byggnaden med runda kajuta fönster i linje mot överbyggnaden av matsalen och ett bortre rum. Två gånger om året, i februari och oktober, lyser solen i linje samtidigt genom rummen och de runda fönstren.
En magisk upplevelse!
Men då får det naturligtvis inte vara en molnig dag.
Lotstornet, klenoden i STF;s anläggning, är 6 våningar hög.
Kan gott ses som ett förslag för en romantisk weekend eller utflykt!.
Några av dagarna när vi var där stod det fyra par sportbilar på parkeringen med par som hittat fram till rum med romantiska vyer.
Varje etage har ett dubbelrum som är uppkallat efter en fyr, ett kanontorn, en väderleksstation eller dockanläggningar.
Våning 1) Godnatt, 2) Dockan, 3) Utklippan, 4) Angöringen, 5) Utlängan och 6) Utkiken har även vit laserad panel designe Svefors arkitekter.
Vi har skrivit förr här på Kistalight om Aspö Lotstorn - Se från Aspö Light och lite grustennis
Aspö Lotstorn och de tre stugorna Bild Thommy Sjöberg
/ _ _ _ / Rejäl frukost på vandrarhemmet gör mig redo för dagens första uppgift att ta de branta 5 våningarna uppför Lotstornets vindlande trappor, blå Östersjöblänk och skogsgröna Aspöstänk i trapphusets fönstergluggar. Puls och flås! Kondisen? Vid femte våningen stege upp till utsiktsetaget med belöning i form av milsvid Östersjöhorisont och Karlskronas inlopp och skyline. Svårt att ge rättvisa åt en sådan utsikt (advantage Blekinge skärgård) med ord och bild! Bäste läsare ni får själva tänka er vyerna! Lotstornet stod färdigt i slutet av ww2 1945 och användes fram till 1988 som lotsplats då det avbemannades innan det byggdes om till skärgårdshotell som invigdes 1997 och från 2013 är det anslutet till STF.
Aspö Light med rundtur och lite asfaltstennis
Om du tar in på Lotstornets vandrarhem kan du göra Aspö under några dagar.BildThommySjöberg Du kan hyra cykel, men var rädd om dig och bär hjälm på öns smala vägar!
Vägar kantade med stenmurar istället för dikesrenar.
En hel del välmående bebyggelse skymtar förbi, Volvobilar i carporten, släpvagnar, hästekipage och fritidsbåtar står uppallade på präktiga villatomter när du hojar förbi små orter som Bäck, Kroken och Ryd med röd tegelkyrka i nygotisk stil från sena 1800-talet. Vid kyrkan ligger öns begravningsplats och en korthålsbana för golf.
Här kan du öva din golfsving och komma närmare evigheten!
Är du en militärentusiast kan du boka tid för visning hos öns speciella kustartillerimuseum nära Ryd och Drottningskärs vandrarhem.
Mitt på ön passerar du öns skola, här satt (sic!) ledningscentralen för öns försvar under ww2 och här ligger öns två tennisbanor och hemmaplan för Aspö TK.
Aspö TK bildades 1976 av före detta förbundskaptenen och tränaren i handboll Bertil Andersén som dessutom var (är) friskvårds guru i Lund. År 1990 investerade man i en andra bana. Klubben har i dag 300 medlemmar en blandning av öbor, sommarboende och en och annan turist (Kistalight).
Det behövdes absolut en utomstående person, icke öbo, som grundade klubben säger Bertil Andersén eftersom familjerna på ön ständigt har (dessa öbor) olika uppfattningar (strider om det mesta) i de flesta frågor, som känd förbundskapten hade han det förtroende som behövdes för att genomföra bildandet av klubben och sedan blev det tennisskola och klubbtävlingar.
Matchboll (Ball de match) vid de "gröna"tennisbanorna, en form av målad hardcourt på den nya banan och den gamla banan har mer patina av kommunal tennisbana sådana som anlades på den tiden (70-tal) det svenska tennisundret var levande i vårt avlånga land. Man kan hyra banorna för 25 kr timmen genom att boka tid på schema vid banan och köpa bongar på ICA Aspö som bekräftar hyran. Dessutom måste en av spelarna vara medlem i Aspö TK. Medlemsavgiften i Aspö TK är 25 kr/år för barna och 100 kr/år för familj.
Hurra för så mänskliga tennisavgifter!
Varje år i juli anordnas tennisskola och Aspö Open med tävlingar i 16 olika klasser. Både tennisskolan och tävlingarna är mycket populära bland föreningens 300 medlemmar. Klubbens mål är att verka för ett bestående intresse för tennis i alla åldrar och för att skapa en social mötesplats (kitt) mellan den äldre generationen och den yngre och mellan öbor och sommargäster.
Bertil Andersén är i dag fortfarande ordförande Aspö TK och han har tillsammans med styrelse och tävlingsledning skapat en härlig kreativ mötesplats för tennisvänner och habila motionärer. Bertil Andersén kan gott skrivas in i en svensk ledartradition av trivselgubbar som Tommy Svensson, Tommy Söderberg, Bengan Johansson och varför inte dagens Janne Andersson. Ledare som har organisationsförmåga och skapar bra stämning kring sina arrangemang.
Cyklar och ungdomshäng, Aspö Open 2018, till höger Gamla banan en kommunal veteran. Bild Thommy Sjöberg Här levs tennislivet mellan baslinjerna varje sommar!
Här hänger generationerna vilket skapar en härlig, avspänd samvaro kring banorna si så där 50 mil söder om Stockholm.
Tyngdpunkten ligger på dubbelspel!
Du kan spela herr, dam, generation, gubbel, mixed och ungdoms dubbel plus de vanliga singlarna. Många verkar vara sommargäster från Skåne eller är akademiker från Lund och min motståndare i herrar veteransingel (kvartsfinal) P Jangsell kommer från Hörby, låter som Håbo, i mina gamla läraröron.
Aspö Open 2018 - för många game i motljus och byig vind! Visst kan man behöva återhämta sig efter spel i över tre timmar på Gamla tennisbanan. Bild Mimmi Kistalight Vår match går sin egen väg, över tre timmar i årets värme, omväxlande byig vind och motljus , första set 6-3 i min favör, sedan tar jag ledningen med 5-1 i andra set. Kistalight får några extragame i motljus, efter ett mystiskt icke genomfört sidbyte, funderingar över detta och plötsligt står det 5-5!
Efter sidbyte och två game med solen i ryggen grejar Kistalight att hålla i bollen och så småningom serva hem matchen till 7-5. Efter matchen ser jag min motståndare ligga och vila i en solstol i skuggan bakom sin husbil.
Han hatade att lira på asfalt sade han, men då på malmöitiska, om än han var från Hörby.
Aspö Open ledningscentral, dokumentskåpet under tak nära Gamla banan, där morgondagens matcher meddelas.Bild Thommy Sjöberg Här träffar du andra spelare, tävlingsledare och matchfunktionärer, vänner och anhöriga ett häng och mötesplats för tävlingen. Kistalight som har deltagit i Challonge Utbollning på hemmaplan i Solna TK.s regi gläds åt de analoga meddelanden i dokumentskåpet. I Challonge fick man mest kolla i sin mobil vilken nästa motståndare skulle bli och inte just hann med några samtal med de andra tävlande. (Challonge utbollning, modern trivseltennis, korta matcher, skriv in i din mobil, få nytt spelschema, sök upp din bana och din nya motståndare)
Visst är Aspö Open i första hand ett socialt event, en kreativ mötesplats för alla tennisintresserade på ön med häng över generationerna.
Nog är detta ett fantastiskt projekt att bedriva friskvård på!
Om du vill bli gammal och må bra så är det viktigt med kost, motion, goda gener visst ... visst men inte minst är god social samvaro viktig där du kan nå utanför dig själv och vara nyfiken på andra.
Little small chatt! Byta ett ord eller två/ människors möte/borde vara så
Kistalight lever Livet mellan baslinjerna i årets Aspö Open Bild Mimmi Vem vet kanske en vacker dag en ny ung Björn Borg hittar sin garageport, The home of the doublesided backhand ,på Aspös "gröna asfaltsbanor" och svingar sitt racket ända upp till eliten.
Game set match!
Är du nyfiken på lite miljöer som ligger i ett världsarv kan du besöka Drottningsskärs kastell på Aspö.
Tänk att ha ett alldeles eget litet världsarv på sin ö!
Detta har vi skrivit tidigare om här på Kistalight - se Aspö Light och lite grustennis!
Här inloppet till Karlskrona sett från Drottningskärs kastell! Bild Thommy Sjöberg Bastionen som byggdes på senare delen av 1600-talet och ritades av militärarkitekten Erik Dahlberg. En mycket vacker skapelse i sin genre och oförstörd för försvarsanläggningen har aldrig varit utsatt för strider och under senare är år den väl underhållen av statens fastighetsverk. Bilden är tagen från en av försvarsgångarna till kastellet. Trevligt att knalla runt bland kasematter och på murarna runt bastionen, vore man tecknare i Slas (Stig Claesson) anda skulle det finnas mängder av motiv att fånga med några snabba streck, fönstergluggar, havet med måsarna och segel som skymtar förbi från båtarna, rader av kanoner, de trånga prången (kasematter) där mannarna skulle ladda och skjuta med sina kanoner, vallgravar och kastellgården om ryssen var på ingång. På Kastellet finns också en trevlig restaurang där du kan få sillamackor och ett glas öl och vid utgången finns en utmärkt utställning där du kan ta del av kastellet och Aspös militära historia. Au revoir! På återseende! Nästa sommar blir det nog en tur till Utklippan? Sveriges mest sydostliga ögrupp! Ett spännande resmål för Kistalight som samlar på öar! Vem vet kanske blir det också en anmälan till Aspö Open. I både veteransingel och Gubbelspel!
Kistabo sedan 40 år, söderkis i västerort. Familj; fru, två vuxna barn, barnbarn, used to have a cat, med historisk anknytning, en revolutionär, matte till katten nära släkting till Rosa Luxemburg. Numera indieförfattare efter mer än trettio år som So-lärare på grundskolan. Plitar en hel del med mitt skrivande; gärna om resor, samhälle och litteratur. En lyckad formulering och jag ler hela vägen på promenaden. Några egna ebooks. Se Kistalight på Smashword Under tiden bloggar jag på Kistalight. Finns även i bokform Abc...Kistalight, Kistalight goes Ryan, Kistalight Academy, Kistalight på Spaning och senast CV från Kistalight
